För nu börjar skolan!

(Inlägget är i betalt samarbete med Akademibokhandeln)

Jag minns det som igår, pirret.

Första skoldagen. Att börja ny klass. Ta med sig nya pennorna, blocket, lägga i bänken, prydligt och fint. Jag älskade skolan, hela vägen från lillskolan och upp till gymnasiet, genom folkhögskola och högskola. Vännerna… Skoltiden hade inte varit lika rolig utan dom, förstås. Så häftigt att än idag vara bästis med bästis, från lillskolans tid. Och på vägen fram genom livet, funnit en hel skock med vänner som byggt bo i hjärtat.

Jag har alltid älskat att lära mig. Räkna. Skriva. Ordning och reda. Men skolan kan vara så tuff också. Jag minns även dom där tiderna, som var jobbiga… tjejgänget som var så dumma. Mobbingen. Storkillarna på högstadiet som gapade över skolgården; ”PLUUUGGIS!”. Men jag vet inte vad… men, mamma och pappa där hemma, har alltid lyckats säga rätt och peppande saker.. att det minsann inte är mig det är fel på. ”Kör du ditt race, Emmeli!”. Så sånt där skitsnack, rörde mig inte i ryggen. Hoppas kunna vara en bråkdel av det mina föräldrar varit och är för mig, till mina egna barn.

Nej, jag gick där, med mina strama flätor, hästtröja och tandställning… högstadiet igenom. Och bara trivdes. Kär som en tok var jag också. Jag skulle ljuga om jag sa att hjärnan, med fyra småttingar och livets sus, känns lika lättlärd och fräsch.. som på skoltiden. Men det där med ”kär som en tok”, det sitter i, i alla fall. I samma karl, dessutom! Haha!

Vet ni?

Idag började mitt näst äldsta barn skolan, sådär på riktigt. Första klass. Så stort.

Pussar, kramar, ”heja dig!” och ett litet eget skolstartskit att lägga i hennes alldeles egna bänk.

Hon har den finaste tryggheten i att få ta rygg på sin Storebror, som börjar tredje klass.

Coolingen som på egen hand tjuvstartat höstens första kapitelbok som nu ska läsas under sensommaren och nyhöstens nattningar.

”Drakar och Demoner”.. huu så spännande!

Mitt stora hjärta fick förstås samma lika, som sin Lillasyster.

Jag har alltid mått gott av att skriva.. och det är så fräsigt att nu få se hur intresset bara ramlat i rakt nedstigande led… att få läsa det småfolket, så målande beskrivet skrivit ner..

Älskade barn.

Jag hoppas så, på ett fint kommande skolår. Nyper mig i armen, över att få krama hejdå på morgonen, står med öppen famn på skolgården och mötea upp, höra hur dagen varit i lugn och ro kring mellisfikat när vi kommer hem… precis varenda dag, ännu en höst… med två småbrollor kring benen.

Skolgrejerna som barnen fått, kommer från Akademibokhandeln. Ett så lyxigt och fint ett. Block och bok kommer förstås från samma ställe.

För ja, i morse stod ryggsäckarna packade. Sockerärterna plockade från landet till fruktstunden. Kläderna namnade. Och ett nytt härligt skolår började, på vår fina byaskola!

Och förresten, vill du titta närmre på allt fint som vi visat nu och allt annat som finns hos Akademibokhandeln, kika in alltsammans HÄR!

Emmeli

Vi möter livets första vår tillsammans .. och SKOLAR OM en herrans massa PLANT!

Inne möter ute, mer och mer. Varmaste dagarna kan ytterdörren stå öppen.

Den allra sista snön, längst längst nere på gården, håller på att smälta bort. Det är dom allra sista dagarna i april. Fåglarna kvittrar så mycket att jag inte ens, i år heller, tänker försöka lära mig vem som låter hur. ”Bofink, koltrast, talgoxe..”… svarar jag på mina egna fågelfrågor och är nöjd så. Vackert låter gänget, i alla fall. Första skränande fiskmåsarna för våren, är bland favoritlätena. Påminner mig om barndomens sommarlovsmorgnar i sommarstugan när Morbror S och Pappa varit ute till morgonen och tagit upp strömmingsnäten och det nere på bryggan både stank fisk och lät som fiskmåsarnas största fest, samtidigt.

Tider, det!

Nu möter jag ännu en vår i livet. Lika förundrande varje år, tycker jag. Med Lillminsting upplever vi saker för första gången och det är så bedårande hela alltet. Livets första vår, liksom.

Vi vaknar av ljuset. Hästarna snoozar utanför fönstren i värmande morgonsolen. Katterna kommer in i ottan efter nattens jakt. Vårbruk och trädgårdssysslor, finns i massor. Och det bubblar i kropparna av vilja och iver.

Just nu är vi mitt i detta när det gäller blomsterodlingens framfart för detta år.. omskolning!

…Jag VÄGRAR erkänna att vi sått lite för mycket jag och barnen. Kan det bli för mycket? Hm… låt säga att tiden känns lite knapp för att hinna med. Men, vi tar det som det kommer. I ett gäng byttor har vi i alla fall haft sinnesnärvaro att så lite glesare, så dom kanske vi rent av skiter i att skola om. Men när det ser ut såhär, som smärre små gröna skogar.. då behövs det skolas.

Den tätaste ”plantskogen” ni ser här, är lejongap. Tar då små tussar och sätter i småkrukor. Planterar sedan, när frostrisk är över, ut i rabatterna/blomsterbäddarna i små gäng istället för en och en. Det sparar mig tid och blir dessutom väldigt fint sedan, med små fång av lejongap!

Zinnia ser ni här. Fyller småkrukor med god planteringsjord. Hasselfors eller granngårdens egna (obetald reklam). Gör ett litet hål med fingret, duttar i lite vatten och sen i med pytteplantan..

Kruka för kruka. Planta för planta. Meditativt.

Barnen leker sin egna omskolning intill. Bertil utbrast häromdagen vid en utav alla plantstunder;

”Mamma! Det här kommer bli succé!” Älskling.

Bäbis hjälper också till på sitt vis. Det vill säga; sover långa stunder i vagnen..

.. påtar, rullar från mage till rygg hittan dittan, eller sitter med och tittar i mammas knä. Med ett hårt grepp om en egen gröpa-ur-plant-sked. Jag är mjuk som överkokt spagetti inombords. För just precis det här. Är att leva i en sann dröm. Min, alltså.

….

HÄR har ni ännu ett inlägg om omskolning. Bilder på hur jag skolar om rosenskära .. och toppar plantorna! ..(just det, ja..det är ju också bra att göra).

Må gott så hörs vi snart igen!

Emmeli

När jag omskolar småplant!

När jag omskolar småplant!

Såklart ni som undrar, ska få veta hur jag gör då. När jag omskolar småplant, alltså!

Som vanligt; ”alla gör vi olika, men se på tusan, det blommar ändå!”. Tänk så. Och tvivla inte på dig själv ifall du inte gör likt någon trädgårds-omtyckare som du spanat in.

Såhär gör jag;

När bredsådderna (byttorna där jag tryckt ner en hel massa fröer i samma bunke, för förkultivering) växt till sig och det synligt är taskigt med plats att växa på, då är det dags. Att skola om. Här i bild ser ni en bunke rosenskära som jag bara inte så schyst, men ganska försiktigt, vält ut.

Drar sedan försiktigt, försiktigt i toppen av en planta och får då detta i handen..

I en kruka som är ca 12 centimeter i diameter, fyller jag med planteringsjord (helst Hasselforsgardens.. finns på exempelvis granngården) gör jag tre hål ända till botten. Sätter ner planta för planta, så att dom bottnar och plötsligt har dom där rangliga typerna, kommit väldans mycket djupare och kan börja bli kraftigare till växten.

Vattnar lite försiktigt sedan!

… det här är en meditativ stund.

Och när jag bredsått och strött ut alldeles ohyggligt många frön, som här ovan, Blomstertobak. En skog av tobaksblommor.. som skulle ta mig en evighet att skola om, om jag skulle ta miniplanta för miniplanta..

I dessa fall, välter jag ut bunken som alltid, men delar nu blomsterkakan, tussvis…

-Sådärja!

Redo att bäddas om i ny planteringsjord och större utrymme att växa i.

Ni ser. Jag strösslar ut tussarna lite hipp som happ. Det är tusan inte så noga. Det kommer växa fint. När dessa tussar om några veckor växer ur sin krukor ytterligare en gång.. kaan man skola om ännu en gång, men det ids jag ej. .. då får stackarna tappert vänta på utplantering istället..

Här har vi o-omskolade astrar i en bytta, rosenskära i en annan. Den tredje byttan till vänster, är precis-omskolad praktvädd.. finurligt med godislådorna, där ryms det en hel hop… bra, med tanke på att detta blomsterpyssel inte har så mycket plats inne hos oss egentligen..Så jag trycker ihop mina små vänner, många i samma kruka, just för att spara plats…

Nu är precis alla plant omskolad.. och åter flyttad till fönstersmygar uppe på övervåningen..

”Det är ju lite besvärligt att renovera, när det är en hel blomsterfarm i vägen!”.. så lät häromdagen när jag tuffade upp på övervåningen med dom sista småkrukorna.

Hej hej övervåningen!

Såhär ser det ut i/framför flera av fönstren..

..Och när vissa plantor (exempelvis rosenskära, zinnia..) börjar växa till sig, fått minst tre bladpar..

Då, gör jag något som gör lite ont i kroppen men som ger stadigare plantor..

Praktvädd..

.. tilllsammans med rosenskära, luktärter och andra favoriter.

.. som sommaren lång gör trädgården så vacker och dessutom blir till vackra buketter att plocka in, en efter en. Sommarlyx på den högsta av nivåer om ni frågar mig!

Allt gott, så hörs vi snart igen!



Emmeli

Att ha en skolavslutnings-och-massa-annat-roligt-fredag framför sig.

09062016-IMG_0051Precis så;

Idag är det otroligt mycket på agendan. Bara en massa roligt och så det där spännande och nervösa besöket på BB i eftermiddag. Då jag och mannen knäpper händerna och bara önskar så att lilla bebben ligger precis som jag ju tror, och Morskan också. Med lilla rumpan uppåt och inte tvärtom. En koll för att vara på den säkra sidan, känns väldigt bra. 09062016-IMG_0053-2

På skänken i sovrummet står vita, vackra, snodda syrener. Det finns ett ödehus här i byn med stora, stora syrenbuskar. Går vi förbi där, kan jag helt enkelt inte låta bli att knipsa ett par kvistar.

Den lugnade ju ner sig igår också, den där himla stormen. Jag vågade börja öppna fönster, med andra ord. Så nu är Sommarstädningen igång här hemma och det ser ut som ett helsicke i hela huset. Gardiner nerdragna, mattor i tvätt eller på vädring. Kuddfodral borta och så vidare. Så fantastiskt omysigt. Sådär som det är när man är mitt uppe i. Men snart så!

Vi pausade från var våra sysslor och tog en långpromenad tillsammans igårkväll, med liljekonvaljplock och njutande av att inte fullkomligt hålla på att blåsa bort. Buketten som plockades ska strax levereras till Litens storkusin som går ut nian om bara några timmar. Själv ska jag vara både Stolt Moster och Musikfröken. Så nu är det bäst att jag kammar till håret, skakar liv i mina stackars armar som har sån träningsvärk att det är löjligt. Spagettiarmarna som snart ska försöka spela piano och sådär. Nåväl.

Vi tar fredag och styr mot dagens första anhalt; Skolavslutning! Min första som Fröken. Ahapp. 09062016-IMG_0054-2

Och vet ni! Idag, för precis ett år sedan. Den 10e. Då skrev jag det HÄR och var så nipprig att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Nu, ett år senare är jag minst lika tacksam, lite lugnare i kanterna bara och känner så vad jag njuter utav det. Älskade plats på jorden.

Ha en fin fredag!

Lillafrun

Bråda Junidagar, EN NY INSIKT OCH Bästa sortens REA!

(Inlägget är i betalt samarbete med Impecta Fröhandel)

Så äntligen blev det lite lugnare vind, tidsstunden var på min sida och jag kunde påbörja utplanterandet.

Så väldigt gullig hjälpreda också!

Många små gröna liv som längtade ut till ”Den blomstrande köksträdgården”, där både ätbart och blomster är tänkta att samsas.

Som i vanlig ordning (känns det som?) denna tid.. så känner jag lite ”andan i halsen” över småplanten. Särskilt den som står i småkrukor, det omskolade, som behöver småvattnande minst en gång om dagen. Och samtidigt, är det såå mycket, på såå många fronter i älskade småtting- och gårdslivet.. och kära småplanten pendlar mellan liv och död varje dag, beroende på om den där rusande människan ska ha liiite tid/ork/livsläge över, till att ordna vädring, lagom temperatur, vattna osv.

Jag är ny med växthus ju och lärde mig häromdagen den hårda vägen att det räckte med att jag en dag glömde bort dom små liven, varken öppnade växthuset eller vattnade… då strök ett gäng små phlox med, som stått omskolade, i småkrukor och närmast rutorna.

Ahapp… ”alltid är det något som tjorvar mellan frö och blom”, tänkte jag. Knäpparlarver, sniglar eller som förra året när husmusen åt upp cirkus 40 astrar, strax innan vi fått hem lilla växthuset. Det hör till, med lite tjorv, eller hur? Så är livet.

Några utav småkrukorna med phlox hade torkat ut totalt nu. Jag ska säga dig att jag förstås suckade lite, det är tråkigt när det dör.

Men, min känsla förstärktes, av att experimentet som jag gjort i år lyckats….

… att både kallså vissa sorter och också låta bredså inne liite senare än vanligt för att därefter ha flera sorter kvar i godislådor som jag fyllt på med god jord allt eftersom det behövts. Iiiinte så för tidigt, alltså.. och sedan stå med en masssa som behöver skolas om. Se så fint dessa astrar hållit sig till exempel! Detta, UTAN omskolande!!

Sen planterar jag ut i små kluster liksom!

SÅ SMIDIGT, TIDSBESPARANDE OCH HÄRLIGT SÄTT ATT FÖRSÅ!! Massor av plantor, till så lagom med jobb.

Svinnöjd över att ha kommit till denna insikt, efter att i flera år halvt bränt ut mig på att skola plant i mängder.

Att skola om lite lagom, javisst det är trevligt. Det är så jag har jobbat i år. Försökt hitta mitt Lagom i det här.

Och redan är jag pepp på nästa års försådd, då jag vet att det här fungerar.

Senare försådd och/eller vinterså.. och sen låta liven bo kvar i stora lådorna. Och dom små liv som jag skolar om i småkrukor, behöver få sin vädring i lilla stekheta Pettsonväxtuset och vattendroppar ofta.… Det är roligt att lära sig, hörreni! Eller hur!!

Bästa bästa sortens REA pågår nu också, hos Impecta alltså. SISTA DAGEN, IDAG 11/6!

40 % på ALLA fröer, framtill midnatt, rusa in och fynda era favorit-fröer som om du inte använder dom i år, håller exakt lika bra nästa år!!

Till rean HÄR!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4