Vi landar i måndag och vi gör precis som vanligt, kikar lite bakåt, landar, innan vi tar oss ann den nya veckan!
Måndagshälsningen kommer här!
-Veckan som gick fylldes med;
Friskluft och älskade, älskade trädgårdsbuketter.
Klätterrosen New Dawn blommade (och blommar) helt fantastiskt!
”Hem ljuva hem” säger skolpojken när han kommer hem strax efter lunch. Trivs på skola. Och är lycklig när han kommer hem. Att bjuda hem småvänner är också en hit. Det tycker vi alla. Fy tusan så mysigt det är när hemmet är fullt av ungar, både mina egna och ett par småvänner.. rikedomens rikedom! .. som ni hör, verkar känslostormen (modern) ha landat i nya rutinerna, likt övriga i gänget.
Medan Storebroren var på skolan. Storasystern var iväg på lekdate hos sin vän. Så passade mor och Bertan på att ha tumistid. Hos hästarna. En ponnytur. Lillprinsen höll minen väl.. ser ju ut som om jag tvingat dit honom!?.. men det här var snarare minen när jag frågade om han skulle kliva av…
Jag gjorde en rejäl höststädning av nedervåningen. Kändes vissa stunder som om jag stod mitt ute i stora havet och försökte sopa bort vågor… kaaan ha något att göra med dom där söta, söta hjälp(stjälp)redorna… men tusan, vi rodde ju det där i hamn! Övervåningen får snällt vänta med att få rena fönster. Kändes helt enkelt för farligt med småungar med..
Vi var på sockersött 4-årskalas!
Så blev det helg.. och en så regnruskig skitmysig sådan! Vi var kattvakt åt världsgullig kattunge, susade iväg på fotbollsavslutning och kom hem och dukade fram brakfika medan regnet fortsatte att falla utan uppehåll.
Det bakades. Både matigt och sötfika.
Vi hade idoga arbetstimmar på övervåningen, som byttes mot lugna stunder, mys, mörkerkurragömma och spelstunder tillsammans.
Veckan avslutades med att regnet höll uppe, familjen som älskar att vara ute fullkomligt ramlade ut genom dörren.. visst kan man vara ute i regn.. men det liksom hällde ner heeela lördagen.. så nu avslutade vi med allt möjligt påtande ute. Styrde bort utemöblerna som stått härs och tvärs, gosade med hästar, motionerade tillsammans med hästar, bara njöt av friskluft..!
Dessa själagoda skapelser…
Och idag vaknar vi till Födelsedagsveckan förstår ni! Hon i toppluvan där fyller jämt i slutet av veckan. Så himla fräsigt, att få leva! .. så tänker jag. Och i nästa stund knyter det sig lite, när jag tänker på hur skört livet är. Jag är så rädd om livet, min lilla familj och alla runtomkring oss. Vill bara, bara få fortsätta leva just precis som är just precis nu. Det är min högsta önskan! Nu väntar några sista septemberdagar innan oktober tar vid..
Önskningar för denna livet-fyller-30-år-vecka!
– Ta hand om livet. Lite extraextra liksom! Faktum är.. att vi ju byggt vår vardag så att vi älskar varje dag vilket är så enormt häftig känsla. Och!!! Vi är inga unikum. Vi vågar bara bryta normer, strunta i ekorrhjul och följa hjärtat….! ”Att välja är att välja bort”. Vi investerar, i tid. Varje dag känns god, ingen långdragen längtan efter att det ska bli helg, jul- och sommarlov osv.. så egentligen önskar jag bara att vi får en alldeles vanlig vecka med sånt vi tycker om och mår bra utav…
–Pyssla om mig själv lite extra. Jag önskar inga långa resor eller dyra smycken. Jag menar, flärd är; en springtur alldeles själv, familjestunder, äta lite extra gott, unna mig långa varma duschar (vaaansinnigt lyxigt i ett småttingmorsaliv)… och så vidare.
-Baka och fixa!
-Följa liten gullunge till tandläkaren!
-Plocka varje trädgårdsblomma med andakt!
-Ha matlag här hos oss!
–Få uppleva drömstund! ..stunden när vi säger till Skrållan att ”Juni! Nu är det dags att börja flytta upp grejer till dig alldeles egna rum, hjärtat!”… åååh, blir alldeles gråtig av tanken. Fy tusan som vi kämpat för det, den skäggige och jag… två just nu ganska trötta, men hemskans glada och tacksamma, renoveringspäron! … och självklart får ni förstås hänga med på inflytten!
-Fylla 30 år!
…
Jag önskar både er och mig ett gott septemberavslut och en god start på oktobermånaden! Och kom ihåg… att det du faktiskt kan påverka i ditt liv… har du chans att göra ”vad du vill med”. Du är nämligen huvudperson och huvudchaufför i ditt liv. Sådetså! Skapa ditt liv, allt du bara kan. Och ta hand om Dig, allt du bara kan. Livet är för kort för annat, ok?
.. och här konstateras, att livet susar på. Ibland känns det som om det är måndag och fredag hela tiden. Vi har det gott och hinner ej ha tråkigt, nej. Småttinglivet i sitt esse, mao! Idag föll regnet från morgonen och vi tog till en början en påta inne-dag. Donade med lite tvätt, skrev mat- och handslingslista inför handlingen, barnen gluttade på film varvat med långsam lek. Alla rätt trötta idag och det är gott att få ta tempot därefter. Sen drog vi ut på en springtur, vilande barn och energiboostande mor… och det är verkligen helt förtrollande, vad en löptur kan göra, sån god känsla inifrån och ut sedan! I eftermiddag har barnen lekt med sina kusinvänner här hemma..höjden av lyx, va! Och nu väntar kvällen. Hoppas att ni hade en god helg och får starta veckan så gott det bara går!
En måndagshälsning kommer här, med glimtar från veckan som gick och nya veckans planer!
Jag gjorde liiivets bästa grovsopsfynd. Jamen ser ni så vacker barnsäng!
Vi hade liten fotosession med syskonen.. och passande nog ville också Ullrumporna vara med… fina drömgästerna som nu lämnat gården. Wow så fint det varit att få ”rå om” dom här några veckor. Och hopppppas hoppas dom tuggat i sig många parasiter och lättat på det trycket där ute i Vinterhästhagen.
Minns också särskilt turen, när jag blev buren av denna pärla. Han är vår alldeles egna Emil i Lönneberga-häst.
Jag plockade bukett efter bukett. Till hemmet, fårgästernas fina ägare, vännerna i matlaget.. blommor är glädje så det förslår, visst!
Småttingar hade lekdate och mammor gjorde andra viktigheter, som att babbla käkarna av sig och sörpla kaffe och äta godaste snickersbollarna vi vet!
Vardagsglimt! Från en middagstund.
Världsmysigt. Att lunchspringa med sussande småsyskon i vagnen och möta upp Storebror vid slutet, på skolan, för att sedan gå vägen hem tillsammans. Under den promenaden hinner vi avhandla så många viktigheter så ni anar inte.
En dag lagade Bertil pannkakor med pappan. En annan dag bjöd mor på kokta pärer, stekt torsk, ugnsrostade rödbetor, vitlöksfrästa harrisar och fetaostkräm.
Vi letade Fransson. Suck och suck. Ingen katt funnen.
Så blev det fredag och det var så himla mysigt att kunna ha sån där morgon som fick vara hur länge den ville. Studiedag, mao. Men, nu har vi sannerligen kommit in i vår nya vardag och den sitter fint, alltså. Alla trivs. Så tacksamt!
Vi hade drömlördag. Alla tre barnen hade heldag med världens bästa Mormor och Morfar medan deras päron räserjobbade med övervåningen tillsammans. M tapetserade Storebrors rum och jag slutmålade vissa smygar och finsnickerier och såpskurade golv… åhåh! Att till kvällen få äta Mammalagad mat och möta ungar som haft det toppen och dessutom (!!!) njuta i en varm Pappaeldad bastu… ptjaa.. bortskämda till tusen, det var känslan!
Veckans sista dag fylldes med massor av friskluft. En tur med Fjädern.
Och utflykt med vänner.
Sån rikedom, hela alltet!
Önskeplaner för v.39!
– Septembergotta oss! Luften är god, färgerna vackra och än blommar det massor i trädgården och jag plockar bukett efter bukett.
-Börja hösta ute! Stuva in utemöbler, skura verandan.. och höstpiffa lite kanske?
-Putsa fönster! … och troligtvis inte nere utan UPPE! Hurra, alltså! Att man kan längta efter fönsterputs så.. det betyder ju nämligen att vi börjar byggstäda där och att ”uppflytt” är runt knuten!
-Jobba på med övervåningen. Just nu kör vi gasen i botten så gott vi kan!
–Följa gullungar på Kalas och Äventyrspremiär! (Äventyret skulle jag kort förklara som älskade Söndagsskolan, när jag var barn!)
-Göra skriv- och fotojobb.
-Drömgreja! Som att skura ren grovsopsfyndet, barnsängen, och ställa den på plats!
Känner att jag nästan är lite för speedad för att skriva just nu, men jag gör ett försök. Ni vet hur jag är. Högt och lågt och allt däremellan. Och idag, har varit en så himla fräsig dag från början till slut. Började med lugn och mysig morgon med barnen. Efter skolskjutsen, så fann jag ett helt otroligt vacker barnsäng…. i en grovsopshög nere på byn. FYND! Kontaktade gulliga människan som slängt sängen. Och ”ringde en vän”, som kom med släp och fraktade hem skatten. Så, nu har Juniflickan en egen säng, för noll kronor!…. den ska bara fixas lite (haha!… som allt annat här hemma!). Därefter veckohandling och vidare hem för goda hemmabestyr.. och poff skulle vi ta lunchrundan med springande mamma och sovande småttingar och hämta hem Storebror från skolan.. jag frågar lite snällt min loppistokige pojke om han kunde tänka sig att haka på, till loppis.. och nog kunde han det, nog. Och ohooj som vi fyndande. Allt från gardinstänger, lampor, porslinsfat och hyllpapper…. till stolar, ännu en barnsäng och en hel rottingmöbel.. jag behövde ringa samma vän ännu en gång. Som nu i alla fall slutat för dagen och som tittade på mig på det där sättet bara han kan… ”du är knasig, men jag älskar dig ändå”. Så följde utvecklingssamtal med tvärstolt mor, middagsfix och ikväll har vi förevigat våra gullungar.. för att kunna framkalla och sätta upp på nya väggarna här hemma.. som tack för mammans påhitt, så myser ungarna nerbäddade nu med barnprogram och chips i små skålar. Ni må tro att det är fest! En otroligt energisprutande måndag! Sa jag att jag just vann ett par auktioner på tradera också? Puh, alltså. Vilken dag!!
Nuuu kör vi, Måndagshälsningen medan ungarna chillar! Innan nya veckans planer.. -Veckan som gick;
Jag konstaterade en och tre gånger. Att haricots verts (stavas det så?), dom önskar vi odla flera år. Så, så goda!
Junihjärtat bjöd in till lekdate. Omåttligt gullig och hjärtevärmande syn.
Och här. En bild från kvällen då jag, min galenpanna, plötsligt trodde att vi funnit vår katt som är försvunnen. Jag fick en bild skickad till mig, från djurhemmet vi kontaktat. Bilden på katten var så himmelens lik Fransson, så jag var bara TVUNGEN att få åka och försöka leta. Än om det var fyra mil hemifrån…. men till mitt försvar, så har ju en teori varit att kattstackarn som är försvunnen, kanske råkat åka med oss på ett öppet släp som vi körde söderut för 14 dagar sedan. Svärmor och Bästsväggan var med mig… hur många ställer upp på en sån sak? I sena, kalla septemberkvällen. Kolsvart mörker. Och vi var, mitt i iiingenstans. Kärlek på den. Dock ingen katt funnen… och efter mer analys, var det inte Fransson som vi fått bild på.. tyvärr.
Storebroren susade iväg på sina skoltimmar. Och här hemma påtades det då med ditt och datt för Minstingarna. Som att måla med vattenfärg.
Och Juniflickan pärlade nytt armband till sin älskade Moster. Vad som skulle stå på kortet, bestämdes helt och hållet av Skrållan. Ni må tro att mostern blev glad när paketet anlände storstaden.
Jag och min dotter och vår MammaMormor, hade namnsdag. Det firades med besök av Mormor och Morfar, chokladbollar och paket med sött loppisinnehåll. En ynnest, alltihopa. Att kunna ses, en vanlig dag.
Så blev det helg och jag bjöd familjen på nybakt till lördagsfrullen.
Helgen fylldes med lite av varje. Som att ge hästarna ännu större hage, med nytt grönt att beta. Hela familjen samlad förstås. Lilla gänget satt och vilade mitt i.. gjorde dom rätt i. Sen njöt vi synen av betande hästar… så själagott, att få ta hand om dessa djur.
Vi fikade god äppelkaka tillsammans med Sväggan och gänget…. skrattade då gott åt den där ”crazycatlady-kvällen”, när vi ropade ”FRAAAANSSSON” mitt i ingenstans.
Guldstunder med en unge i taget. Charmigt att vara alla, men också charmigt att få lite tumistid med varje liten. Spela spel (yatzy eller egenuppfunnet) eller gosa Farmor och Farfars gulliga kattunge.
Och så har vi premiärmustat och kära hjärtanes, så gott det blev!
Avslutade septemberveckan och helgen på sötaste vis. Barnen red sin ponny i vackra septemberljuset. Skrattade så dom kiknade, där världens snällaste ponny travade fram över åkern. Lilla Chippen, så du förgyller våra barns liv.
Sju dagar till i hjärteasken.
”Vad önskar du dig när du fyller år?”, har jag fått som fråga några gånger senaste dagarna…. ”att bara få fortsätta leva just precis såhär”, svarar jag. Tacksam. För livet. Varje dag.
Önskeplaner för septembervecka 38!
–Omfamna varje septembermorgon som den största av gåvor! … och nypa mig i armen, över att få HemmaMamma ännu en höst.
–Måla!
–Säga hejdå till fåren som nu ska hem och möta Herr Bagge. Buhuu så tråkigt.. hoppas vi ses igen, säger vi här hemma!
–Blogga!
–Fota samarbete!
–Skörda! på tur tror jag kryddorna i odlingstäppan står.
–Motionera i höstluft! (helt och hållet fantastiskt. Det behöver inte vara miiiilen i ett kutande tempo. Nej nej. En promenad är så himmelens gott nog. Snälla ni, hoppa INTE över att röra på er. Om ni kan, UNNA ER DET! Bland höstens färger, så är det andäktigt härligt. Cykla, gå, spring, etc… ANDAS!
Nu ska jag natta tre stjärnor medan pappan gör ännu en stöpa äppelmust! Vi ”prilliga Drömgårdare” önskar er alla en god vecka, så hörs vi, visst!?
.. från en, ptjaa.. jagvetintevad? ..Jag har så många idéer i mitt huvud just nu att jag idag näästan kokat över. Gos med ungar och ett hårt styrkepass gjorde susen… men, Jag vill så mycket, förstår ni. Härlig känsla… men det finns bara 24h/dygnet och jag vill INTE stressa bort mitt HemmaMammaliv och så vidare.. Drömgårdslivet breder ut sig och förfrågningar kors och tvärs ifrån trillar in. Det är jättekul, verkligen. Fast jag kan inte tacka ja till allt.. och inte kan jag haka på alla mina egna idéer, heller. Fast tusan… ”det här är bara början”, tänker jag.. med pirr i magen. Jag vill tro på livet och att vi ska få leva här på gården länge, länge.. var sak har sin tid, allt behöver inte ske NU. Eller hur? (försöker nu övertala hon som lever för dagen och ”inte är född till att vänta”, precis som hennes ena unge säger..). Nåväl. Bara att vräka ur mig här gör att allt känns bättre.
Okej. Landa. Alltid en bra grej. Vi tar en Måndagshälsning och gör precis det!
Veckan som gick!
…startade med en helt fantastiskt vacker ridtur. Och en utav livets snabbaste galopper. Tjoho, Blå Berget, vilken fart! Ett sätt att avsluta sommaren och augusti på, helt i min smak.
Välkommen september, sa vi glatt. Innerligt vacker månad. Och ullrumporna, som ett smycke för gården jag inte kan se mig mätt på.
Varje dag innebär gårdsbestyr. Se till så att alla djuren har det bra. Bertan klagar ej, som ni anar. Lilla djurälskaren. En dag hade vi Hovis här också, så nu har pojkarna finfina fötter igen.
Vi letade och letade. Ibland med dånande vackra vyer i kring. Efter Katten Frans Frasse Fransson, alltså. Denna stoora, gosiga, tjusiga katt, som knappt lämnat gården, någonsin. Är bara spårlöst borta nu. Vi har sökt och sökt. Och andra katten har deppat och deppat. Vi människor också. Fortfarande ingen Fransson… och jag misstänker både räv och grävling som stryker kring gården.. (TACK alla ni som försökt hjälpa oss under veckan!!<3)
Vi startade ett utav höstens mysigaste påhitt; Matlag! Först ut var vi, med alldeles vardagligt middagshäng här hos oss. Inför matlagshäng ska det inte städas och fejas och maten som bjuds kan vara ”vad tusan som helst”, typ. Ni förstår. Opretto och skithärligt! Fast septemberkvällen var så himmelens vacker att vi drog till med grill, vilket ju är krångligare än att laga allt inne, men vi firade en vacker kväll i livet, helt enkelt. Med fina vännerna, stora som små. Där ser ni två bundisar, prick lika gamla, som susade iväg nerför åkern…
Njöt av turerna mitt i dagen när jag kutar iväg med minstingarna på tur. Vi tar våra hallonpauser här och där och morsan får passa på att pusta ut.. det är (härligt) tuungt att springa med två småbarn i vagn. I mål är vi sedan när vi landar på skolgården och hämtar hem Skolpojken. Så går vi sedan, hela gänget hemåt. Så innerligt gemytligt alltihopa.
Så blev det fredag och till skillnad från dagarna innan som gått i ivrigt tempo, så saktade vi nu ner. Regnet föll och vi hängde på sofflocket och var ute i regnet och busade med hästarna.. som sprang glatt och galet efter paraplyet, det tyckte Juniflickan var en hit.
Fredagsmyset, med hela familjen samlad, fredagsmiddagen i magarna, ny leklera till barnen, kaffe till päronen och choklad till hela gänget. Den stunden, oooh.
Vi kämpar och kämpar på övervåningen. Det går trögt. Vi har inga pärlband av arbetstimmar direkt. Det tycks aldrig ta slut på Att göra. ”Jag ska bara laga det där hålet i sovrumsgolvet”, sa han tålmodigt. Älskade M. Tusan, vi ska klara det där. Det ÄR LYX, att ha möjlighet att göra det vi gör, vi vet. Men ibland… så är det mest bara tufft. Som utbyte mot att det oftast är skitkul. Ja, ni vet. Där det en gång stod en eldstad (som vi aldrig sett röken av…..) var det ett hål i golvet, som nu är lagat. Heja heja Byggmästare M. Och sånt som känns som småsaker i sammanhanget av en hel våning, betas nu av och vi ser ljuset!!
”Vissa” är redo med piffet… mellan barnagos, byggstäd, målande och så vidare.. så kaan jag bara inte låta bli att peppa oss med lite sånt. Se så fina gardiner i linne som ligger där i smygen! Jag tror dom får hamna där i sovrummet!
Helgmiddag. En räkgryta som var så otroligt god. Vill ni ha receptet kanske?
Veckans sista dag, fyllde vi med massa mys. Var till Tant G och plockade äpplen, lämnade en blombukett och fick gofika. Så fint att ha en egen ”Tant Berg”.. som i Lotta på Bråkmakargatan du vet? Och som om det inte var nog med mys så åkte vi till kvällen hem till mina föräldrar. Basta, bada bubbelpool och fika kvällsfika. Sådär så att orden tar stopp. Så mysigt var det. Att se barnen bada med sin mormor, sitta och dricka varm choklad och äta bullar med sin morfar och somna så gott, så gott därefter. Sån rikedom som inte går att betala för pengar.
Nu är det ny måndag, björkarna har börjat skifta mot gult och trädgården dignar av blommor sådär förgängligt vackert. Jag binder buntar och ger bort till nära och kära.. bland det bästa som finns! Binda buketter och glädja med.
Veckans planer:
–HemmaMamma! Det är ett heltidsjobb må ni tro. Ni som vet, ni vet ju. Och ni som bara tror att det är ”att gå hemma”, har skitfel. Jag är tvärslut om kvällen. Men så ohyggligt varmt i hjärtat. Värt allt och lite till.
–Motionera! I höstluft… det är så gott att det inte är klokt. Jag tänker varva styrkegympa med att springa med barnen i vagnen!
–Sända er hälsningar! också bland det bästa jag vet!
–Ordna lekkompisträff/-ar till lilla fyraåringen, när Storebroren är på skolan... Lillebror hakar på glatt! Och nej, StoraLillasyster har inte börjat på förskolan ännu…skolades in under vårterminens början, men sen blev det inget mer av det av olika anledningar.
–Hopppppas att vi ska fälla ett träd här på gården! Som senaste två åren dött, bit för bit. Nu är jag så rädd att det ska rasa i en ivrig höststorm.. sen är det skitfult också.
–Göra det allra sista i Junis rum och Stora Sovrummet! Såpa golv. Spika golvlister. Håhåhå, när golvlisterna ligger färdigmålade med sitt andra varv och väntar på att få hamna på plats för att få sitt tredje och sista varv linoljefärg, ja då är det är det tusan nära uppflytt!
–Ta en dag i taget. Alltsammans ovan är bara önskeplaner. Livet är vägvisare. Varje ny dag är en sällsam gåva, eller hur? Vi skapar dagen allt vi kan, för att ha det så gott vi kan. Livet är för kort för annat. Så tänker jag.
Ta hand om er fina ni, tack för att ni finns här och tack för alla era meddelanden veckorna i ända. Sagt det förut, men säger det igen; det här vore inte hälften så roligt om ni inte fanns här. <3
Börjar veckan med att sända er ett fång blommor från trädgården!
Hej måndag och nya veckan med september lurandes bakom hörnet!
Vi kikar tillbaka på veckan som gick tycker jag, i vanlig ordning. Sen omladdning och nya veckans planer!
Nya vardagen. Med Storebror på egen vift en hop timmar. Mamman har ej landat i det ännu, och önskar så att skolplikten inte var utspridd på alla fem dagar… S har det bra på skolan och vi har det bra här hemma, äter sockerärter och påtar och sånt… men nä, det skaver ännu i mammahjärtat. Allt är så nytt, jag vet.
Augustiljuset. Magi. Särskilt med en liten ponny mitt i allt.
Jag checkade av en del tråksaker som jag i smyg tycker är härliga. Eller äsch, vadå i smyg? Ordning och reda är min grej. Jag tycker inte att det är jobbigare att hålla ordning, tvärtom. Gillar ej när det rör ihop sig som det gjorde här i skafferiet efter en sommar på diverse utflykter. Gamla mögliga korvbröd fyndades, mums-mumsen vi fick av grannen som glömdes bort, och massa annat som inte hamnat på ”sin plats” och skapat virrvarr. Nu blev det ordning och är lättare att hitta. Notera polarbrödet. Har skämt bort både mig själv och barn med hembakt, men är det något bröd vi gillar så är det det. Fy tusan så tråkigt att den fabriken brann ner i Älvsbyn under förra veckan… hoppas det ordnar sig på bästa sätt!!
Ljuva stunder med barnen. Säger inte att alla stunder är ljuva. Allt ingår. Men jag kan inte säga nog hur tacksam jag är över att få vara HemmaMamma. Här i bild hade vi skitmysig eftermiddag. Kattgos och pyssel kring köksbordet. Ynnesten i att få vara deras morsa och vara just den som knyter pärlade armbanden eller springer ”kan du ge mig en sax,mamma?”-ärenden till pysslet och får lyssna till deras funderingar och småstora samtal.
Och det här. En utav veckans höjdpunkter. Tusan så trevliga dom är, gullfåren! Jag vill aldrig att dom ska flytta hem igen…
Små och stora njöt ridturer i olika omgångar. Bertilen är gaanska gullig här, med ridhjälm på och hovkrats i lillhanden, tycker jag helt opartiskt..
Jag sprang. Med liten storpojke i cykelsällskap. Med en unge i vagn. Med två ungar i vagn. Olika turer, alla lika älskade.
Vi hängde med gullvännerna. Sådär ”som vanligt” där vi morsor sörplar kaffe och pratar (skitmysigt har vi då!) samtidigt som ungarna leker järnet. Men så sött nu också, att vi mammor (eller papporna) inte alltid är med. Ett par timmar var Juni på egen vift utan morsan. Och här i bild hade hon på samma sätt lillvän hos sig, som var utan sina päron. Så fint att få knyta vännerband tidigt i livet. Knyta trygga relationer utanför hemmet.
Det blev fredag. Trötthet. Stor. Mysfaktorn på sofflocket? -Större än stor.
Helgen. Med helgkaka och olika bestyr. Som att skörda, plocka vinbär och koka saft.
..och jag och M var på världens trevligaste date. Mer från den får ni se imorn. Och förresten! Redan ikväll kan ni kika in på instagram (@dromgardsliv) och se mer…!
Veckans sista dag öste regnet ner och vi påtade inne. Med tvätt, bygg på övervåning, ”pianolektion” med Frökenmamman och något sorgligt…vi var ute på byn och letade älskade Franssonkatten, som nu varit borta i ett par dygn. Fy farao så tråkigt det vore om han inte kom hem igen. Tänker fortsätta hoppas på att han bara är på tur..
Smådeppiga efter ej lyckad sökningstur av Franssonkatt, dunsade vi ner i Salen hela gänget. Med popcorn och mysfiltar framför en så himla fin disneyfamiljefilm; ”Framåt!”, hette den. Se den. Otroligt fin med många goda andemeningar. Vi somnade i ett trassel i storsängen sedan.. vet inget härligare än det.
Och nu är det måndag, luften stiger för var dag och sommaren finns som minnen i hjärteasken. Nu ser vi framemot tidiga hösten, eller hur?
Veckans planer:
–Omfamna September! Älskar den månaden.
–Fylla på brödförrådet! Tänkte damma av ett gammalt recept.
–Rida!
–Måla nysnickrade dörrkarmar!
–Träffa kompisar!
–Jag ska göra ett skitmysigt fotouppdrag! En liten syskonskara ska förevigas.
–Sända er hälsningar! Tänker mig bland annat ett fint erbjudande, goda recept på både matbröd och nyprovad vinbärskaka…
–Sänka axlarna. Andas. Känna in nuet och ta en dag i sänder. Dagarna som går, är livet….
…
Njut sista augustikvällen så hörs vi när det är en utav årets allra, allra vackraste månader, SEPTEMBER!
Hej på er! Hoppas att ni haft en god helg, fylld av sånt ni mår gott utav och att veckan startat väl! Orden har fått stanna lite för sig själva under några dagar, och tyst det blev här. Så får det vara. För så är ju livet. Kanske trillar orden mer denna vecka, det får vi se. Hoppas så. Stressar ej numer upp mig av en knuten bröstkorg för några dagar, det ger sig snart. Allt ingår. Älskar ju att skriva. Vi börjar med en liten tillbakablick av veckan som gick tycker jag! Landa och ladda om!
Den sista sommarlovsveckan fyllde vi med..
Att bada i sjön en hel hop gånger. Bara vi familjen eller tillsammans med kompisar. Jag försökte också norpa åt mig pussar av Bertilen.. lyckades ibland, ibland inte.
Vi drog till skogs, hade världsmysig eftermiddag. Plockade blåbär och kände oss rika. På två små gånger, med minst tre barn med i följe, har vi plockat närmare 30 liter. Ingen har hunnit bli less. Det säger som sagt var, en del om bärmängden! Kära nån, jag älskar att plocka bär! Härligt också, när vi kunde pytsa ut och dela med oss lite hit och dit, till nära och kära.
Vi åt middag. Jo, faktiskt. Här i bild; Fetaostbiffar, tzatziki och ”pangad potatis”… bland pannkakor och helgtacosen osv..
Vi sörplade iskall smoothie med skogshallon och lime i. Och åt mellismackor version hutlöst goda med små pyttekantareller plockade ”alldeles nyss”. Har sagt det förut, men säger det igen; fantastiska naturen! så mycket gott, för kropp och själ.
Och så allra, allra sista dagarna där vi rådde vår tid helt och hållen, jag och barnen. Plötsligt blev det skolstart. Förskoleklass, med skolplikt fem dagar i veckan. Succé enligt Miniman. Sånt gör att en mor med separationsångest skärper till sig och fokuserar på att faktiskt ha en lillvän som släpper taget tryggt. Mitt mål och önskan med detta HemmaMammaliv ju! Att få ge dom en lugn och god grund, och sedan putta ur ungen ur boet, tryggt och lugnt..
En kväll var hela grabbgänget på vift. Mamma och Juni hade ”tjejtid”. Bara hon och jag. Så hutlöst mysigt. Efter skön dusch ville J måla naglarna. Fem olika färger blev det. Kändes lagom liksom….
Så blev det fredag! Storebror och kusin E fick sin första helg efter skolstart… så förstås ordnades ”After school” för dom. Så himla härlig, alldeles ljum kväll tillsammans med svärfamiljen.
Lördagen var magi! Alla ungar levde livet hos Farmor och Farfar, tillsammans med sina ”småkusiner”. Medan jag, M och ”småkusinernas” päron hade arbetsdag på var våra håll med en gemensam lunch tillsammans. Det. Var. Så. Konstigt. Att äta lunch, fyra päron tillsammans, alltså. Inga barn med. Men trevligt och smyghärligt också förstås! På bilderna ser ni vad jag bland annat påtade med; provmålning av dörrkarm. Stora beslut går ganska så fint, säger jag… medan små beslut, som bestämmande av en färg, kan kännas kruxigt….
Till kvällen var vi bjudna till min barndomsby, för andra gången under veckan (jag vet, det är så lyxigt att ha varandra nära att det inte är klokt!). Vi firade älskade födelsedags-pappamorfar. En så ljuvligt god kväll, på alla sätt. Och päronens trädgård, går ej av för hackor. Som det blommade där!
Vi avslutade veckan med en hel del fix för djuren. Både våra egna och dom vi ska få låna(!). Rustade vinterhagen med en fjärde tråd, gjorde nytt bete till hästarna och red ut på helt makalöst vacker tur till kvällen. Ikran fick ett äpple från äppelträdet direkt vi kom hem… viljestarka, trygga, älskade stora, stora häst.
Veckan var vemodig, nymodig, spännande, kärleksfylld, uttröttande för en starkskör moder..kontentan; så tacksam som får vara med. Livet.
…
Veckans planer:
–Försöka landa i en ny vardag! …hitta små nya rutiner under timmarna som jag är hemma med bara två småsyskon… vi har också strulat om i schemat och byter ut allatillsammans-hellediga måndagar mot att istället kunna följa Storebrors skolschema, med korta skoldagar/korta arbetsdagar. Pappan kommer alltså hem tidigt flera dagar..Och jag tror att det kan bli en hit! … bara vi landat i det, alltså.
–Välkomna ett gäng Drömgårdsgäster! .. Gänget ska leva lajvet ute i vår parasit-angripna vinterhage ett tag och hjälpa oss bli kvitt elakingarna! Kan ni gissa vad det är för raringar?
–Måla snickerier! Det duttas på taklister, golvsocklar, dörrfoder etc… med andra ord börjar det sannerligen närma sig mållinjen för vissa (iiinte alla 5) rum!
–Slå två flugor i en smäll! -bjuda med min make på en vandringsdate, möta utsikt på vackerberg och samtidigt fota ett samarbete med hjälp utav honom.
-Njuta av små guldstunder, alldeles i slutet av augusti! Fortsätta skörda, plocka trädgårdsbuketter, hålla en liten hand i min och andas in luften som nu plötsligt börjat bli högre och friskare…
Senaste kommentarer