av Emmeli | maj 16, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Mammalivet
Har ni sett så vackra vitsippor!
Storasyster Storan susade in genom dörren igår, mitt i Hemmamammalivet när jag höll på att baka matbröd med småttingarna och förbereda för kvällen middag med vännerna. Hon förgyllde min dag med en kram, några minuters systerprat och den vackraste sortens blomster, plockade med kärlek i vackra skogen. Så susade hon vidare. En liten guldstund. Är så evigt lycklig över att ha Storfamiljen nära.
Så fortsatte dagen. Och kära nån, så vi njuter dagarna nu. Förutom några småstunder här och där, inne. Så är det njuteri ute i det grönskande som gäller. Så himla underbart väder, man blir ju alldeles löjligt glad, visst?
Och till skillnad från förra veckan när precis ingenting stämde och jag enbart kände mig otillräcklig som mor och liksom stööp på kudden varje sena kväll. Så är det här en god, god vecka. Det är ju sådär, upp och ner. Oftast har allt sin förklaring.
Nytt för denna vecka är att vi försöker vänja Skrållan, snart-treåringen, att klara sig utan sin efter-lunch-vila.. hon vill sova aaalldeles för länge då, timtals, och blir liksom surare om jag väcker henne efter en lagom timme, än om hon inte får sova alls. Så nu testar vi inte-sova-alls-grejen, och då somnar hon plättlätt på kvällen, till skillnad från senaste veckorna där hon varit bananasbusig vid nattningstid och hennes brorsor som varit sovtrötta har blivit störda vid nattningen och hela kvällarna har blivit nattningsbestyr. Men nu tusan har vi en ny god rutin. Inget behöver ju vara skrivet i sten, vissa dagar får hon sova och sen går det ju att dimpa ner i mammans knä och läsa en bok eller se en snutt Pippi Långstrump också, för att pausa.
Älskade små liven, alltså. Som sagt, ibland är det ofantligt uttröttande, men jag älskar verkligen det här Hemmamammalivet. Det här är det lyxigaste liv jag kan tänka mig… känns så gott att finnas här för småttingarna.
… jaa och så till sista ämnet som jag har på hjärtat… ”MARDRÖMMEN”.
När det blev kväll och barnen sov, skulle mamman vila innan kudden.. vilket kan innebära att gå en kvällsrunda över gården, hänga tvätt i tystnad, sätta sig på sofflocket för ett slag och knåpa ihop ett blogginlägg eller så. Så förstår ni, så tappar jag ner minneskortet till kameran i golvet.. inget särskilt fall alls, det har varit med om värre om jag säger så.. men det där blev tydligen droppen..och 1600 bilder är nu låsta i kortet. Kortet går inte att läsa, varken i kamera eller dator. Jag fick typ panik, alltså. Såg bara framför mig alla bilder som är där, på barnen. Det är liksom det viktigaste. Utöver att jag har gullungarna i min verkliga syn, så är förevigandet i bilder något som är så viktigt för mig också.
Mycket är i album. Sen har vi en superstor NAS att lagra bilderna i… men det har inte blivit gjort nu på några månader.. och mitt fotohjärta blöder när jag tänker på alla Bertil-bilder, hans första år liksom och förstås på alla barnen.
Så idag pågår research för att försöka få hjälp med det här världsliga, men ack så dryga, problemet. Jag knäpper händerna och hoppas att det ordnar sig. Snälla, håll en tumme för mig? .. har en känsla av att det kommer att bli dyrt.
…
Vi har börjat dagen med ännu en vacker springtur.. som nu då sker iiinnan lunch, för att bara det ena barnet ska somna. Mamman får älskad motion, Lillebroren snusar och Skrållan hejar på, ”foottaje mamma!” (fortare mamma) och sjunger ena sången efter den andra. Typiskt härligt! Storebroren är och leker med sina småvänner, någon småsväng/några småvängar dit under veckan gör min storlilla pojke gott. När han kommer hem är han så glad efter att ha fått Storebrorsvilat lite och lekt med sina jämnåriga och konstaterar hjärtligt att; ”borta bra, men hemma bäst!”. Gullhjärtat.
Näpp. Färdigbabblat för denna mor. Nu ska jag och Juni sno ihop lite god efterrätt inför kvällen med vännerna!
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 6, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Hej måndag och högst troligt den mest godhjärtade och hyggliga följareskara man kan ha! Hoppas att ni haft en god helg!
Vi startar veckan med en liten Måndagshälsning i vanlig ordning.
Kika lite bakåt, landa och spana framåt.
Helgen som gick?
Vi startade den med fredagsmys dagen lång. Pyjamas, kurrande katt, Rubikskub..
…mamman fejade och grejade. Och plötsligt var visst där ett stileben mitt i städning. Jo, jo. Så fint att någon var tvuungen att föreviga det. Förövrigt, linoljesåpa. Det äär bästa städkompisen. Lovar!
Lagom till att hemmet var skinande, så sölade vi till det igen. Precis som det ska vara!
Vi förberedde inför älsklingsgästerna ju. MammaMormor och PappaMorfar.
Och det där; Bertilens hand på sin Morfars hand. Så fint att det inte är klokt. Och också en glimt från en så mysig fredagskväll.
Citronmarängpajen smakade ypperligt och lilla mor log. Det gjorde mig varm i hjärtat.
Hela denna vecka har vi varit hus-katt-blomvakt på två håll också. Men alltså, titta här..
Att susa gång på gång för att gosa med dom där. Det är inte jobbigt. Inte ett dugg. Och, kan man ha fyra katter till, eller? Seer ni så söta dom är?
Jag packade Rymdskeppet fullt med barnvagn och pinaler. Och tre ungar förstås. Renoveringspappan jobbade på här hemma medan vi andra gjorde äventyr till lilla byn. Ännu mer mys, trampbilstrampande och också ett hutlöst viktigt ärende; gå på 50%-loppis. Håhå!
Vi landade här hemma till lördagkvällen. I bild ser ni ett utav mina fynd. Så vacker ram, visst? Antingen får den agera ram till ett eget foto. Eller också får den förvandlas till en spegel…
Vädret under helgen har varit som det busigaste aprilvädret. Men titta detta vackra kvällslugn! Jag njuter så enormt av att vi bor precis här, i vårt kära höga kusten.
Vi avslutade veckan med håll-i-hatten-väder.
Eldade ännu en majbrasa. Uppvaktade en gammelfarfar. Påtade i hemmet. Och tog veckans sista motionsstund.
Och idag är det måndag och jag sitter här vid köksbordet och kikar ut på hur regnet strilar.
Riktigt ruggigt väder!. Så här i efterhand så känner jag att veckan börjat med flyt, eftersom att jag var ute och sprang i strålande solsken i morse. Så gott att ha fångat dom strålarna. Efter frukostmyset i morse lämnade jag sovande bäbis och renoverande skäggig hemma och tog ”storbarnen” med mig till grannbyn. Vi hälsade på hos söta Paulina och hennes småttingar. Übermysig stund bland babblande mödrar, lekande barn och en hop gulliga djur. Vi åkte från gården med vackraste äggen man kan tänka sig och med min jag-vill-ha-höns-känsla än starkare.
Nu fortsätter dagen med bara en massa mys tror jag bestämt. Det är sånt väder, sådetså. Gäsparna avlöser varandra, en lillunge slumrar skönt på finsoffan… och känner jag henne rätt så blir hon kvar där under filten i några timmar. Jag försöker reda bland tvättberg, snusa gullungar där den minste av dom är så hutlöst snorig att hejd ej finns. Storebroren har snickerijobb att göra med pappsen, så söta.
På att göra-listan inför veckan står i vanlig ordning Njuta HemmaMammaliv som nummer ett. I övrigt är vi i färd med att beställa hem golv till övervåningen och fastslå ritningen med Trappsnickaren. Efter två (!) renoveringslediga veckor med bara mysigt trädgårdsfix istället, är vi peppade till max med att jobba på. Jag har en skara samarbeten att fota och skriva text till för mina kanaler, så roligt. Så sänder jag er alldeles vanliga mitt-i-livet-inlägg, förstås!
Ok. Tvättmaskinen är klar och ropar på mig… men tusan, den får vänta ett tag. Jag måste ha en kaffekopp till….
Önskar er en mjuk och god veckostart! … nu längtar vi efter värmen, visst?
Lillafrun
av Emmeli | maj 2, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Laga, Baka, Äta, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Veckan startade så otroligt vackert.
Så varmt. Och Bertilen var salig där han brummade fram på fyrhjulingen med pappsen. Ni ska se lille B då. Lycklig.
”Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta!”… lilla Radarparet.
Så blev det Valborgsmässoafton och alldeles i slutet av en ljuvlig aprilmånad. Frans Frasse Fransson vilade sig bland tomatplantor och varm vårsol.
Juni plockade tussilago i diket till sin mamma. Som en dröm.
Till kvällen vandrade vi iväg hela gänget. Mötte upp stora och små kompisar.
Kikade på traditionellt vis på vackra Valborgselden.
Till sena kvällen knatade vi hemåt igen, med cykeln på vagnstaket, två ungar i vagnen och en på pappans axlar. Efter att ha spisat ”Vintern rasat” och ”Sköna maj välkommen” här hemma på hög volym, så slocknade vi i ett sömnigt trassel i storsängen allesammans.
Det blev första maj.
Så himla mysig dag. Jag och Bertilen bakade bröd till morgonen. Alltid en god start!
Så kom PappaMorfar och hjälpte oss att elda.
Så vackert. En alldeles egen Majbrasa, liksom.
Minimannen som gillar att ”jobba” var i sitt esse, medan lilla Skrållan mest gick runt och muttrade och var efter-Valborg-trött… men efter en sisådär tre timmar slumrandes i vagnen så var den lilla sömnälskaren på banan igen.
Då åkte vi hela gänget hem till lilla byn. Blev bjudna på Gudomligt god Mamma-lagad middag. Jag kutade favoritrunda. Och fick sedan, tillsammans med min älskade M, hoppa in i den Pappa-eldade bastun och bara ha världens lyxigaste stund för två småttingpäron.
Och så vaknar vi till den andra majdagen och önskar mest bara att dra täcket över huvudet.
Det snöade på tvärsan när jag kikade ut genom sovrumsfönstret, ungarna snusade så gott bredvid varandra och jag vände snabbt blicken mot den synen istället för att se det där vita… som ju visserligen är nederbörd vilket är gott för marken. Men så mycket hellre det hade fått falla regn, än snö. Jag försökte tänka positivt.
Men nä, sen har det följt en dag av ena lilla skoskavet efter den andra. Som det är och känns ibland. Vad tusan, livet är så himla gott så det är ingen fara på taket med någon sån dag då och då. Inget allvarligt.
Mer än att mitt Mammahjärta har värkt en och tre gånger… småbarnslivsbekymmer som i livets stora sammanhang är så små men som kan kännas superstora just här och nu. Sen stressen som steg när jag kanske egentligen lovat lite för mycket… älskade människor, på tre olika håll, om att finnas med min hjälp. Plus lite annat huvudbry.
Nåväl. Jag väljer att fokusera på guldstunderna. Som när vi gosade med Storanfamiljens kattungar, promenaden med sovande små i vagnen, eftermiddagstiden med hela familjen samlad.
Ikväll gör jag natt tidigt och sover ruset av mig. Snart ny dag.
Och alltså, vacker-maj är här! Det är ju faktiskt så underbart att det inte är klokt…. än om gräsmattan är lite nesligt vit här och där.
Ta hand om er!
Lillafrun
av Emmeli | apr 29, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
(Inlägget innehåller en reklamlänk!)
Den ena ljuvliga dagen efter den andra.
Och vi har haft den sista aprilhelgen för året. Den ligger som bomull i magen.
Vi tog ledigt för andra helgen i rad, från renoveringsjobb. Och har bara, bara njutit av att mestadels påta tillsammans ute på älskade gården hela familjen tillsammans.
Ätit grillat till middag, förstås.
Gympat hemma och sprungit bland höga kusten-vackra vyer.
Ätit glass nere i byn samt strosat på loppis. Själagott bådeock!
… från loppisen fick jag med mig några glasasietter och en så söt vas på fot. Perfekta gå-bort-presenter till en älskad!
Och boken. Boken! (Ni hittar den HÄR)
Den har jag unnat mig själv och ser så fram emot att få prova receptet, ett efter ett.
En prick lika bok hamnade även i en utav mors födelsedagspresenter..
…. för till lördagkvällen gjorde vi oss kalasfina hela familjen och susade iväg för kalaskväll i Mäjadalen. Där firade vi både systersonen och lilla mor. En underbar kväll!
Veckan avslutades med än mer hjärtegott.
Små kära bestyr. Som att fortsätta kratta, låta luktärterna sola sig samt kånka in ett gammalt skåp.
Juni flyttade in i skåpet på en gång.
Min tanke är att ha det som litet linneskåp nu när vi rivit det plastbygda och gjort plats för nya trappan som komma skall.
Viss plant skolades om. Luktärterna knipsades av en liten bit.. och det gjorde lika ont som vanligt, i kroppen. Men, små liven blir än starkare.
Vi har varit idoga och arbetssamma, så som vi gillar det. Då är pauserna också helt ohyggligt härliga. Särskilt pauser med ammemys.
Är så lycklig över att B är lika kär i amningen som jag är. Vårt alldeles egna mys där ingen av oss verkar ha den minsta tanke på att trappa ner ett endaste dugg.
Det är fasligt mycket att upptäcka nu. Livet. Våren. Varma jorden. Blommorna. Han är så gullig där han far fram. Så fokuserad och full av liv och bus.
Ett litet arbetslag i bild!
Och där, i lite skymundan; Två gullungar och deras fräsiga mormor som hoppade studsis och samtliga tjöt av skratt.
Så himla mysigt att barnen bara kan ringa ett litet samtal och säga ”Kan ni komma hit och fika Mormor och Morfar?”.. och så kommer dom, dom där två människorna som jag älskar till månen och tillbaka.
En ynnest att få bo såhär, nära hjärtenära.
Till sist blev det söndagkväll och småplanten fick bäddas om inne i Gårdshuset och inne i gamla gården somnade nybadade småttingar en efter en, tätt följt av sina päron. En sån själagod helg från början till slut.
…
Vi tar måndag, med känslan av att det ju snart är lyxig tillsammanstid igen.
Hoppas att ni har haft en god helg och är peppade på en ny vecka!
Jag tänkte fylla min med massa älskat hemmamammaliv, förstås. Också tandisbesök, rabattplanerande, valborgsfirande, springa min nya runda, sända er hälsningar om sånt ni önskat läsa om och så har jag ett så fint samarbete i slutet av veckan, som berättar om en stor investering jag gjorde för ett litet tag sedan.. som jag är alldeles ohyggligt kär i. Mer om det under veckan alltså!
Önskar er en god, god start på denna vecka där vi njuter sista dagarna av april och alldeles snart säger välkommen maj.. kära hjärtanes, tiden nu gör mig vimmelkantig! Nipprig, liksom. Jag morgonammade min bäbis när han fortfarande sov, lät han snusa vidare bredvid syskon och skäggig pappa. Själv vimsade jag upp, letade fram kläder och tog mig ut på den vackraste morgonrundan jag kunde tänka mig. Med fågelsång, längs spegelblankt hav och så landa hemma, bland alldeles nyvakna älsklingar. Storslaget!
Lillafrun
av Emmeli | apr 23, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Påsk på Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Skärstorsdag, men tack och lov åkte inte den där älskade påskgubben, aka Trädgårdsmästaren, och hans kindprickiga småsyskon till Blåkulla!
Påskhelgen tog vid!
Långfredagsmorgon. Med brödbak för helgfrukostar och fikagäster.
Mamman och pappan svettade sig igenom ett utav helgens självplågande, härliga (!!) träningspass tillsammans.
Vacker, vacker långfredags Gudstjänst tillsammans med pojkarna och Storan (min ena storasyster <3). Jag har nog aldrig skådat en gladare kyrkvärd tidigare! Han äälskar att ”jobba” med sin Farfar i kyrkan.
Långfredagsfika, här hemma i gamla gården. Med köksbordet fyllt av gott att njuta av tillsammans med älskade Storfamiljen.
… mitt i fikat kom Sötaste Kyrkvaktmästaren hem, med dom enda fem röda rosorna som prydde kyrkan den sorgliga, men hoppfulla dagen. Jag kolavippade söthetsdöden. Ser ni lilla guldpengen i handen också? … tio kronor närmare sitt spar-mål..
Efter kalas-kök. Kan vara bland det mysigaste som finns. När man stökar och grejar och hjärtat är alldeles varmt från hjärtebesöket. Juniflickan var så stolt som hängt med sin Gudmor under tiden mamman var med brorsorna i kyrkan.
Påskafton!
Och jag lyckades fånga Min Klippa i Livet på bild. Vackerpappan som var på väg ut att fuffa färdigt Äggjakten..
… som blev väldigt lyckad som ni kan se! Den här bilden säger så mycket om lilla trioskaran.. Storebror har två små, så stora, fans i livet som ser upp till honom massor. Och han är stolt och så omhändertagande av de små.
Sen följde en hel drös timmar av barnalek, korvgrillande och utefikande här på gården, i det ljuuvligaste sommarvädret, tillsammans med Svärfamiljen! Helt ljuvligt!
Till Minimannens och Juniflickans stora glädje har deras vänner N och A varit på besök hos sin Mormor och Morfar (ena granngården här i lilla ”Bullerbyn”), så oj så härligt det varit med alla barn som kutat och lekt här i kring under prick hela helgen.
Vi tog en prommis när småttingar skulle sova. Tjugo grader varmt och snö. 
Ett tu tre var vi piffade för Påskaftonsmiddag. Lillebror, som firar livets första påsk, liksom. Så gulligt!
I väg det bar, med en Brandispappa som fått jourhjälp av schyst kollega, så kunde hela Storlilla familjen susa iväg.. till lilla byn!
Där Mor och Far bjöd in till den absolut godaste påskmiddagen jag ätit. Och i bild ser man liksom bara ena delen… kära hjärtanes, alltså.
Lyckliga var vi. Storan och Lillan och våra familjer.
Så blev det Påskdagen! Och Glad Påsk!, på riktigt liksom.
Påskdagsmässa, tillsammans med Storan och min lilla flicka.
… hon som hade det high life där i kyrkan men som sedan blev bara liiite, lite bekymrad över att tullisarna hon just fått av sin ena bästis i livet (Farfar) hade gått av… (ibland är det svårt att hålla fnisset borta som moder…)
Vi påtade och grejade hemma sedan. Jag skolade om plant och kände mig lycklig inifrån och ut. Som om det inte var nog med lyx så var vi bjudna på ännu en så god påskmiddag. Då, hos Svärmor och Svärfar, tillsammans med Svägerskan med familj. Så himla mysigt!
Och på toppen av hela Påskhelgen, blev det Annadag Påsk och jag smet in i Gårdshuset och påbörjade ett mastodont projekt som någon (min stora darling) tvivlade starkt på att jag skulle ro i land… där jag satt mitt i, bland leksaker, skor till fördärvat, kläder från en drös älskade kusiner att sortera hit och dit och pryttlar i massor… men jädrans, jag var idog.
Hade små pauser ibland, ammepasuer och pustande… men M hade all anledning att tvivla, för jag gick loss utan hejd och ett tag såg det verkligen ut som hajchaparall där kring gula huset.. ni vet, när man börjar rensa överallt, samtidigt…
.. men tada!
Galnaste rensningen någonsin, i hamn! Så jädrans skön känsla. Och jag funderade på att flytta in, för vilket mysigt hus det där också är. Jag ringde mor och sa ”nu kan ni flytta in. typ!”. Min småplant ska få bo där och träna sig på lite svalare grader.
Efter en ljus kvällsprommis somnade vi mer än gott tillsammans igår, efter en lång, innehållsrik, oskyndande, vilsam men ändå påtande, så god påskhelg som värmt både hjärta och själ.
Ja, å, vilken påskhelg det där var!
Jag har njutit från början till slut.
Idag är det någon slags småsnurrig måndag-fastän-det-är-tisdag-känsla, skönt trött efter gårdagens mastodontbestyr men ändå full av energi på samma gång. Jag fick sån sommarlovslängt nyss.. det är ju så tvärhärligt när precis hela familjen är hemma liksom. Men jag och lill trion har mysiga bestyr på vår agenda idag, så poff är nog pappan hemma igen!
Hoppas att ni har haft en himlafin påskhelg, kunnat fylla hjärteaskarna med sånt ni mår bra utav och ladda själabatterierna gott.
Ta hand om er så hörs ni alldeles snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | mar 26, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Övervåningens Renovering, Renovering och Byggnationer, Stora Lilla Familjen, Träning
Håhå, tisdag ju!
Men vi tar en Måndagshälsning idag. En liten tillbakablick, inför-nya-veckan-landning och några små planer i vanlig ordning. Ni förstår snart anledningen till lilla förseningen.
Helgen var så himmelens härlig!
Vinden tog i allt vad den orkade men solen sken, så gott. På lördagen hade vi bett om barnvaktshjälp av Farmor och Farfar, så Storasyskonen knatade dit medan Bertilen och vi päron jobbade här hemma.
Bertil är en sömntuta och med stora barnen på vift kunde jag passa på att renoveringsjobba medan Minsting marathonsov. Så himla roligt! Jag lindrevade och isolerade. Medan M sög spån timme efter timme. 
Ooh, man blir alldeles vingelkantig av stökiga bilderna, jag vet. Men! Vi har aldrig varit närmre ett färdigt sovrum än vi är nu…!
Till kvällen var det Familjemiddag med Svärfamiljen.
Förfärligt lyxigt att få avsluta arbetsdagen så. Och mysigt att träffa storfamiljen, förstås!
Än om Brandismannen fick avbryta mitt i och susa iväg för timmar på Brandislarm. Men jag och barnen hade det gott och sen knatade vi hemåt när kvällen var mörk. Har sån knyck på det här med att bolla tre ungar nu att det ”går som hejsan!” som S säger. Jag nattade barnen och hade sedan långsammaste lördagkvällen i mannaminne. Sådär småtråkigt och smyghärligt, på samma gång.
Så blev det söndag!
Och på planen stod alla-tillsammas-jobb på övervåningen, medan bäbisen sov. Hur gulligt med en tvååring i snickarbralla?
Och titta här, några som hade det kungligt i sitt ”jobbande”;
Vi har ju ingen tv som ni vet. Men där uppe på övervåningen så fungerar såna moderniteter och det utnyttjade vi. Jädrans så festligt. Chips och film, mitt på cellulosaisoleringen! Haha, gulliga renoveringsbarn!
Så, där satt dom. Lilla Radarparet. I alla fall en liten stund.
Så tinades fika från frysen, grädde vispades och kaffe bryggdes. Älskade mamma och min Moster M kom på besök.
Det strösslades vackerblommor och karameller och kramar. Och så fikade vi, förstås. Så mysigt stund. Den lille nästan-tandlöse plutten höll med som ni ser.
Söndagsbad med efterföljande tuppis. Prick hur skönt som helst.
Inne i köket passade pappan och mamman på att träna. Dubbla pass. Något som händer väldigt sällan. Men ibland är det roligt med en riktig utmaning och vi anade att en brutal träningsvärk kunde vara på ingång dagen efter.
Till eftermiddagen hade vinden gett sig och vi gav oss ut medan middagen lagade sig själv i ugnen. Skitiga barn, är lyckliga barn! Vårtecken med geggig lillväg och vattenpölar att hoppa i. Ljuset, så enormt vackert! Äntligen är jag så redo för alltsammans och längtar efter varje lite vårtecken.
En helg. Så himmelens fin. Så blev det måndagmorgon;
Och det kaosigaste av kaos ni kan tänka er utbröt. Herr Äckelsjuka.
”Neej, vi skulle ha avvaktat att träffa små precis-friska darlingarna i lördags…”.
Men men.
Den maximala oturen här var att jag och M blev hutlöst dåliga båda två, prick samtidigt. Med tre barn att ta hand om. Kaos, sannerligen. Att amma var en pärs. Men mitt i dagen igår kom Mormor och Morfar och hämtade två pigga storasyskon så att tvärsjuka föräldrarna fick vila… bredvid mjuka bebben. Vilken bragd dom gjorde.
Nu är det tisdag. Vi lämnar ett helt vidrigt dygn bakom oss. Alla har (yes, dom pigga storasyskonen åkte också dit till sist…och Minsting en mini-sväng)varit igenom äckelsjukan med efterföljande hög feber och sån värk i kroppen… som skrattsylta, så fick ju förstås jag och M dunderträningsvärk av dubbelpasset så kära hjärtanes som vi åmat oss, aldrig varit med om dylik kroppsvärk. Fascinerande hur pigga ungarna kan vara med hög feber, och själv känner man sig halvt kolavippad med 39 grader i kroppen..
Ok. Vi är igenom tunneln. Karantän deluxe pågår och vi klorinar och tvättar. Vi tar en stund i taget, vilar i massor. I veckan har jag planerat att visa er lite mer renovering och vad som gör mig alldeles vårnipprig just nu. Hoppas ni hänger på!
Önskar er en god vecka!
Hälsningar en lycklig över att vara ute ”på andra sidan”-tacksam..
..Lillafrun
Senaste kommentarer