av Emmeli | okt 21, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Plötsligt var det lördagmorgon.
En kylig och himmelens vacker sådan.
Efter helafamiljenfrukost hoppade bäbis (som redan då var piggare än dagen innan och nästan prickfri från nässelutslag på lilla, väldigt mjuka kroppen) ner i sköna voksipåsen och bäddades ner i vagnen, medan vi andra tog lek- och arbetstid ute på gården.
Efter skön friskluft rasade vi in i köket, bakade kaka och snodde ihop varma mackor med svampstuvning.
Så löjligt gott!
… ääntligen rullade fina gänget in på gården. Idan, F och deras nya lilla stjärna.
Alltså titta på henne. Hunden L. Vi blev kära i henne, hela gänget. Mannen och L satt och ”Höll hand”. 
Jag kramade hjärtenära människor, gosade hund, öppnade fina presenter och mådde så himla gott mitt i allt. Bortskämd kände jag mig. På livet. 
Vi åt och fikade och pratade livet. 
Vi gick ut på gården sedan. Och kastade pinne och busade med hundvalp.
Bästis! Och en ny lurvig favorit i mitt liv.
M var om möjligt än mer kär och tycker att ”det är ju du som säger nej, älskling” och menar att bara jag säger ”ja okej” så har vi en hund här på gården….
Efter alldeles fantastiska lördagstimmar var det bara ett solbadande kök med tigerkakesmulor och liten Skrålla mitt i, kvar. Såklart en massa mer liv också, förstås. Men det blev tomt när dom åkte, dom där tre. Har längtat så efter att ses och det var så hjärtegott, så.
Vi stökade undan, piffade oss, drog på kalaskläderna, slog in paket och susade sedan iväg. För en kalaskväll i Mäjadalen. ÄlsklingsStoran fyller år idag förstår ni. Så vi hade drömmig kalaskväll där igår och hela lördagen blev liksom ett helgminne så kärt, så kärt.
Hoppas att ni fyllt helgen med massa gott för hjärta och själ.
Vi hörs imorn igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 15, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hemmets Utsida, Jag och M, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Så är det måndag igen. Hej på er!
Jag har precis stått utanför mitt eget hus och fönsterspanat, samtidigt som jag vaggade dom två minsta småttingarna till söms. Det är blyertsgrått och regnet småduggar, men vi har haft uteförmiddag i alla fall, alla barnen och morsan. Gungat och spelat fotboll, cyklat, klättrat på stockarna från fällda träden och lekt i lekstugan. Det var trötta minstingar som bäddades ner nyss. Storebror är näästan sömntrött han med och myser framför barnprogram. Själv passar jag på att sörpla varmt kaffe och kika in här! Vi brukar ju ha tillsammansmåndag, ni vet. Men idag är Brandispappan iväg på brandövning prick hela dagen. Så duktig. Men jag längtar efter honom. <3
Ok. Veckan som var!
Den, på ett sätt mycket världsliga önskningen, om brittsommardagar, slog in! .. och målarpenslarna har gått varma!
Titta. Jag tappar andan lite. Så gullig papps.
Och se så lycklig han är, för vår skull. Där hade han preciiis målat det sista penseldraget med vit färg av det allra sista lagret. Pappa och M hjälptes åt i onsdags och blev klara med det vita då. Vilka lyckans ostar vi är med våra päron, jag och M. Allra mest för all kärlek vi får och lyxen över att få se barnen tillsammans med sina mor- och farföräldrar.
Jag var inne i hemmet och skötte om barn och systrar och hon som håller min Minsting i famnen här ovan; min Mamma. Visst äär det vackert med händer? En liten livsoerfaren, bekymmersfri, mjuk liten hand. Ovanpå en hand som levt många år, har hjärtat fyllt av livet och är den finaste Mormorn på jorden.
…
Var var vi?
-Vi bromsade in för helg. Vandrade ljuvlig morgonpromenad med syster- och Torehunden-sällskap. Det pärlades armband och byggdes pussel i massor. Sömnkontot tankades. Och söndagen igår, med värmen, tystnaden uppe på fjället och skogsluft i massor. Det gjorde gott för oss alla. Och mellan allt energitankande har jag och M gett järnet med det sista målandet.
Igår. När mörkret lagt sig och M kom in med pannlampan lysandes efter att ha dragit sista penseldraget, barnen ätit egen middag för längesedan och jag lagat sådär riktig farmorsaktig söndagmiddag, med stek som gottat sig i ugnen läänge och sås som smakade mammalagad och så.
Då firade vi.
Åt gott. High-fivade. Och skålade för oss.
Det är knappt så vi kan ta orden i våra munnar, men ”vi är klara med brädfodringen”. Alltså. ”Vi är inte klara förrän vi är klara”, säger vi. Inte förrän byggställningen är nere och stuprören tillbaka på sina platser och så… men ja, kära hjärtanes vilken lättnad. Det är ju så vansinnigt världsligt, husrenovering liksom.. spelar ju roland i stora livet. Det glömmer vi aldrig. Men, ja.. ni förstår ändå kanske. Det är många timmars hårt arbete bakom allt. Huset är tätt och vi hann innan vintern. Puh så skönt! Lovar att återkomma med färdiga efterbilder snart. Dom längtar vi till här hemma.
Vi hörs snart igen!
vi ska fortsätta Världens Tröttaste Måndag här. Tänkte tanka mig med en promenad lite senare. Hoppas att ni har en god veckostart! – glöm inte att tanka med frisk luft och rörelse, i alla fall några gånger i veckan. Allt räknas. Och minsta lilla gör gott för kropp och knopp. Nu börjar höstmörkret göra sig påmint…!
Lillafrun
av Emmeli | okt 7, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Ammemys innan festliga kalaskvällen!
Någon väntade. Och väntade.
Allt var liksom färdigt. Recept på baguetterna finner ni HÄR.
Mannen grejade med bubbligt i glasen till allihopa.
Favoritgrytan stod och puttrade på spisen. Recept HÄR i ”Det Stora Middaggainlägget”.
Snuviga Juniflickan chillade på Storsängen… med något man bara får låna ibland och som då är så festligt så det förslår. Rör ni så dör ni. Typ.
Alla ljusen tändes..
Äntligen, äntligen slog kalastiden in och hemmet fylldes av älskade människor.
Systrar, mostrar, kusiner, svärföräldrar, älsklingspäron, syskonbarn som är som småsystrar, svågrar.. en ynnest alltsammans.
En hjärtevarm kväll att spara i hjärteasken.
Ja. En ynnest. Att vi har varandra. Att vi, Storlilla familjen har vårt hem och kan få bjuda hem hela hopen för att ha trevlig kalaskväll tillsammans. Vårt hem, som är så perfekt operfekt det bara kan bli. Ständigt någon slags renoveringsröra. Skavanker i oändlighet. Men det spelar ju precis iiingen roll. Vi älskar varenda millimeter av detta gamla hus. Det är kärlek innanför väggarna. Och vi fullkomligt älskar att få öppna dörren och säga välkommen till våra hjärtenära. Få kramas ”heej!”. Äta gott. Utbyta livet i stort och smått. (Öppna paket, håhå, bortskämd, igen!). Njuta synen av lekande kusingäng.. som till sistens somnade härs och tvärs. Och till natten, kramas hejdå och känna sig mer än hjärtevarm efter en kväll i början av oktober när vi bjöd hem till höstigt födelsedagskalas. Tacksam, är jag.
Ps. Jag lovar, ni är redan en drös som frågat nämligen, efter att ha kikat små händelserna på instagram.. ni ska få receptet på den där glasstårtan! Alla älskade den! Ds.
Lillafrun
av Emmeli | okt 5, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Det är kalasfredag.
Vi öppnar dom gamla, älskade småskavda köksskåpen. Drar fram porslin hejvilt. Loppat och nytt i salig blandning.
Lägger på vår dukningsspecial på borden; vitt underlakan och spetsgardin… inhandlades massor (billigt på blågula huset, ni vet!) till vårt bröllop och det blir så himmelens fint att duka med… bara att kasta in i tvättmaskinen sedan, utan krusiduller och larviga gradtal. 
Tjavar ut på åkern och plockar in löv, som piff till dukningen. 
Småttingar och mor är ett sammansvetsat team. Och det dukas. Högt och lågt. 
När Storkalas ska till är det mycket att tänka på, men med listor och alltid väl tilltaget med tid, så har vi det liksom mysigt hela vägen.
Kalas ska vara kul, jag vill att barnen ska få vara med och fixa och greja, utan en tokstressad mor med stressig rök ut genom näsan. Kommer ihåg att jag var tokstressad innan Sixtens 1-årskalas…. nu, tre år senare, med tre ungar som min ”hjälp” i köket, är jag lugn som en filbunke (typ). Coolt, tycker jag!
Vi är pirriga i magarna och förväntansfulla hela gänget, förstås! Särskilt den lille Minimannen. Han äääälskar kalas, förstår ni. Är så rar och berömmer sin mor för hur fint han tycker att hon dukar och så. Och har idag räknat ner timmarna tills kalastiden…. lång dag, mao.
Ikväll fyller vi det- dagen till ära -solbadande hemmet med 21 älskade människor. Känns som ett så ypperligt sätt att starta denna första helg i oktober på.
… och som pricken över allt, fick mannen preciiiis in våra nymålade (jo torkade, förstås) fönsterbågar till salen, som liksom legat lite på eftersläp.. vi har haft tältfönster där inne till alldeles nyss, alltså. Men mer om det en annan dag!
Nu?
-Höstigt födelsedagskalas!
Önskar er en god, god start på helgen fina ni!
Lillafrun
av Emmeli | okt 1, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi hann precis plocka in dom allra sista zinniorna, lilla buketten med luktärter.. sen kom den; 
Den allra första frosten.
-Lika vackert varje år, tycker jag. Barnen stod och jublade vid fönstret på lördagmorgonen. ”Titta Juni, det är VINTER nu!”, sa han till sin Lillasyster. Den första frosten påminner alltid mig om den där känslan, hösten 2014.. när vi hade hyrt denna gård som vårt ”Sommarhemma” under sommaren. Vi fortsatte att få ha tillgång till gården därefter och åkte hem från Norrnorr (Piteå), där i slutet av september. Den första frosten kom och det var så vackert här, att hjärtat bara värkte. Som vi önskade då att vi skulle få köpa den gång, ha möjlighet att göra det.. och tänk, så bra det blev allting. Vi kämpade hårt för att nå det målet, men det var det värt tusen gånger om.
Vi har haft septemberhelg. Som ett litet arbetslag har vi röjt runt på gården.
Trädgårdspåtat, skördat sista morötterna.
Klippt ner och dragit bort insomnade sommarblommor… och förstås tagit hand om dom allra, allra sista kära luktärterna. 
Promenerat bland snart flyttklara fåglar. 
Plockat sista äpplena och kokat mos och kompott utav.
Höstpiffat lite till. Där ser ni Sallekatten som satt mitt bland äppelskörd, nyplantering och ett gäng trasmattor vi fått från gulliga granngården.
Så har vi snyggat till på gården efter sommarens brädfodring. Något som Storebror längtat efter hela sommaren; ”när farfar ska komma med traktor och hjälpa oss frakta bort alla gamla bräder”.
Från gråmulet, blev vädret sådär fantastiskt vackert.
Trasmatta på söndagsvädring och en solbadande gård. Älskat alltsammans. 
Små söta äventyrsturer runt gården tillsammans med småttingarna har vandrats. Jag älskar vårat gamla hemman.
Lördagsfika här hos oss. Och söndagsfika hos Farmor och Farfar, tillsammans med kusinerna. Sånt där viktigt och himmelens mysigt påhitt!
Vi har njutit så tillsammans, av dom allra sista septemberdagarna. Sådär vemodigt, fagra, vackra och förgängliga på samma gång.
Och nu, nu är det oktober. Minsann!
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | sep 24, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vår helg var flitig och vilsam.
En liten konst just nu i livet, att få till den kombon.
-Men, vi ordnade inte kombon på egen hand, vi har haft riktig drömhelg förstår ni. Med lördagstimmar, där stora barn myste med Farmor och jag och M målade tillsammans. Jag fick också då sån där värdefull mamma-bäbis-tid… vi sov som två björnar bredvid varandra. Mysigaste som finns! När jag vaknade efter två timmar visste jag knappt var jag var. 
Så himmelens skönt och därmed hade jag tankat bonussömn för lång tid. Helgen har också bjudit på långfrukostar, motionerande med barn som nattas i vagn och såna där sköna suckar över att vi blir mer och mer klara utvändigt och alldeles snart kan börja lugna ner oss och krypa inåt.
En söndag också, där mina föräldrar kom till gården.
Jag hade tidiga målartimmar från morgonen, sedan bytte far av mig så jag hängde inne i huset med mamsen och barnen. Bertil myste i mormors famn medan jag snodde ihop en morotskaka till Söndagsfikat. Morotskaka är en favorit hos oss alla, fantastiskt god! Receptet jag använder hittar ni HÄR.
Så himmelens mysigt höstpåtande till eftermiddag, kvällen sedan tillsammans med det där lilla radarparet som var iklädda varma, varma kläder då höstblåsten är här..och med ens vi hämtat ljuslyktan inne i lagårn och sommarblommorna började bli utbytta mot höstiga blomster och stileben, blev känslan en annan i kroppen. Så lugn och skön…
…
Idag har vi måndag och ny vecka!
Just nu sitter jag alldeles själv inne i Salen vid det vackra lilla runda autkionsinropade bordet. Lilla datorn står bredvid en blommande pelargon, en tumstock och allt jag hör är tystnad och det susande ljudet från vinden utanför. Bertil sover och större barnen är ute med sin pappaledige Vackerpappa. BloggMamman passar på att ta en stund för att beta av mail och planera veckan.
Ni var många som nappade på lilla basiga garderobsvisningen, så det ska jag försöka ordna till er snarast. Imorn, (tisdag 24 september kl. 23.59), avslutas tävlingen med Personlig Almanacka, så än finns tid att vara med där. Ni kommer direkt till tävlingen HÄR.
Ha en god start på veckan så hörs vi lite senare igen!
Lillafrun
Senaste kommentarer