-Idag fyller jag 29 år. Allra sista ”tjugo-nånting”. Och orden stannar i bröstkorgen på mig… jag känner en så ohyggligt stor tacksamhet. Över livet.
Att få väckas denna dag, av en älskad skäggig och en hel skara små barn, som tillsammans kånkade på paket och blommor och sötaste teckningen jag skådat, och sjöng för så fulla halsar det bara gick sådär tidigt på morgonen. Rostigt i halsen var det, sa Minimannen när han pussade sin mor grattis, tätt följt av kärleksströssel från de andra darlingarna också.
Ni förstår själva. Mamman är en blöt kärleksfläck. Av kärlek.
Näpp, idag är det ingen vanlig dag. För idag är det Mammans födelsedag! Och vi ska tusan fira, dagen lång!
Bland det mysigaste och trevligaste vi vet, jag och barnen?
-Att pyssla tillsammans.
Knata ut i naturen och hämta in vad som bjuds just nu. Vi tog vackerfärgade lönnlöv. En rönnbärskvist. Och blåbärsris. Hösten är en toppentid för pyssel, skapande och kreativitet… kanske när regnet smattrar som mest mot rutorna. Precis som idag, den allra första oktoberdagen!
Efter att naturen plockats in, satte vi oss ned bland utvalda gremeljer ur pyssellådan.
Ingen kunde låta bli att dra på munnen och le åt skapelserna!
Minimannens höstsnubbe bar handsväska med rönnbär i. Juniflickan toppade sin med en stor tjusig hatt i hennes favoritfärg. Och Bertilen, kan ha fått liiite, lite hjälp med sitt Livets Allra Första Höstpyssel… omåttligt gulligt!
Det är måndag och Septembers allra sista dag för det här året!
Nu bara sprakar det ute i naturen och senaste dagarna har vi omringats av höstens eldiga färger i skog och mark. Innan vi kikar på veckans planer, tar vi en titt på veckan som gick! Den fyllde vi med…
…Den Allra Första Riktiga Frosten.
Andäktigt vackert och lite vemodigt, på samma gång. Bitterljuvt, mao.
Vi arbetade ute på gården hela familjen. Med hopp om en jämnare, mindre stup-risk:ig gräsmatta till nästa sommar!
En dag var jag och minstingarna på tur, en typisk det här hittar vi på medan Storebroren är och leker med sina vänner på förskolan- grej. En tur med vagnen. Vi gick till biblioteket och lånade böcker, vandrade långrunda därefter och plockade lingon- och blåbärsris till pyssel. Poff har små timmarna gått och vi hämtar hem älskad S.
En sån där runda, så skönt uttröttande..
Bland Pippi Långstrump-böcker och skogfynd slumrade dom gott, minstingarna. Och jag fick en sån här stund..
En Guldstund för en småttingmor. Läsandes den bok som jag lånat från bibblan. För jo. Som jag drömmer om hästar här på vår gård. Och drömma är alltid rätt, tänker jag.
Fler frostiga morgnar. Sommarkläder rensades ut från garderoberna och höst- och vintervarmt fick flytta in. Det är många små bestyr inför byte från sommar- till vintertid, visst?
En dag packade vi melliset med oss och njöt av alldeles ljuvligt, varmt (!) septemberväder. Lekte i lekparken med små vänner och lommade hem lagom till att pappan rullade in på gården efter jobbet.
Och där, blev det fredag och Storebrorens tur att följa med farmor på fredagsbad och påhälsning hos Gammelfarfar därefter. Ett mycket uppskattat hittepå. Till kvällen samlades vi här hos oss och firade fredag tillsammans med Farmor och Farfar.
Lördag. Och jag brände av en mobilbild på Fransson som satt och njöt i solen. Väldigt härlig syn. …tääänk er häst där i syn också!!
Medan mannen renoverade på övervåningen, spenderade jag lördagstimmar med en hop småälsklingar. Mina barn och barnens små kusiner. Vi hade så hutlöst trevligt! ..det var fullt pådrag med lek i prick hela hemmet och samtidigt kalasbakade vi också. Kära nån alltså, barn är bland det häftigaste jag vet!
Det var precis lika sjåigt som ni anar att ha fem små minibagare till hjälp i köpet. Men också lika härligt som sjåigt, ni anar lyckan över alla olika bunkar som smaskades ur efteråt. Vi bakade bland annat den godaste morotkakan vi någonsin smakat..
Och ja, vi somnade väldigt gott till kvällen sedan efter en dag med full fart!
Veckans sista dag fyllde vi med nybakt bröd till frullen, följt av lite söndagsjobb. Bertilen hjälpte mamma att slå ett slag för den HÄR kampanjen som jag tycker ni ska utnyttja. Så himmelens härliga produkter. Och det säger hon som knappt ids (ni får googla) sånt med krämer hittan och dittan, men Dermosils produkter har blivit mina favoriter.
Minimannen ”jobbade” med sin Farfar i kyrkan. Jag drog iväg med Juniflickan och tittade på storkusinens fotbollsmatch. Lillebroren långsov medan M fortsatte vara renoverings-idog på övervåningen. Och så samlades vi för söndagsfika, med Mormor och Morfar kring köksbordet. Puss på det, sa Bertilen! Som är så otroligt kär i sin Mormor.
Till kvällen gick vi långtur och nattade barnen i vagnen och det kändes som att det var finalen av allt Sommarnattande nu. Det börjar bli hiskeligt mörkt nu om kvällarna, tycker jag!
Den sista Septemberveckan stoppas varmt om i Hjärteasken.
Och nu då, ny vecka!
Veckans planer:
Snart, snart oktober och därmed Födelsedagsveckan, för mamman som visst tänker fylla år (en ynnest).
Jourvecka för Brandismannen, så jag håller tummarna för att han kan komma på mitt kalas (hehe).
Förutom att ta hand om små älsklingar blir det troligt;
Kalasfix.
Femårskontroll för Storebror. Plus vaccinering. Hu.
Träna! Efter en vecka av ”bara” prommisar, så längtar jag efter spring och mjölksyra. Förkylningen har fått läka ut och jag känner mig så gaaaammal och klok som en bok, som vilat från högre puls.. det skulle inte Emmeli 23 år gjort.
Juni har en Mormor-date inbokad.
Gå på loppis och skåp-leta.. jag söker febrilt efter ett linneskåp förstår ni
Här inne tänker jag bland annat bjuda er på:
Middagstips
Höstigt pyssel för dom små
Visa hur jag ordnat Veranda i Höstskrud
Tapetfunderingar. Har en lunta med tapetprover. Och ni ska få fundera med mig. Jag menar oss..!
Som alltid, -Livet styr!
Och just det! -Ni som önskar bli uppdaterade på facebook och se direkt när Drömgårdsliv har ett nytt inlägg att läsa. Ni, kan klicka HÄR för att gå in och gilla den nya sidan som tillhör Drömgårdsliv, den gamla ”lillafrunsdagbok”-sidan kommer att sluta uppdateras från och med nu. Så vill ni hänga med mig vidare, så klickar ni alltså HÄR.
Må så gott ni bara kan, ta hand om er så hörs vi snart igen!
Nu är det höst. Ingen återvändo. ..och visst, är det faktiskt så att vi behöver den här tiden som väntar, också. -Eller hur?
Inte bara, bara sommartidens iver liksom. Vi följer naturen, saktar in, skördar, bunkrar och boar.
Ute i trädgården är det nära på, helt och hållet höstat och klart. Hela familjeföretaget har varit igång!
Sommarmöblerna är inplockade, små drällande leksaker samlas ihop och rabatterna har blivit städade på alltsammans som frosten nupit.
Ettårsplanten är mestadels upptagen ur jorden och istället grävde jag ner ett par nya rosor jag införskaffat. Bäddade om med brunnen kodynga från lagårn, förstås! Min plan med rabatterna är ju att dom mest ska innehålla rosor och perenner och en dutt ettårsplant, så jag ökar på lite i taget.
Nytt för mig i år, är att prova samla egna fröer.
Tobaksblommorna tycker jag verkar väldans lätta att ta frö ifrån. Kapslarna som blir efter överblomning läggs på ett fat och torkas. Ur kapslarna faller dom små, små fröna sedan lätt ur.
Vit tobaksblomma. Doftar himmel om sommarkvällarna.
Rosenskära har jag också provat att spara fröer från. Överblommade ”gammblommorna” fick torka på fat och sen petades dom svarta, avlånga små fröna ut. Titta här;
Enkel rosenskära i mörkt röd färg, så vacker!
Och här, nog en utav av sommarens absolut favoriter; Ringblomman ’Bronzed Beauty’. Så söt, visst? Och fröna också, som små krulliga korvar.
Jag provar såhär, så får vi se vad det blir.
Ringblommefröna är inte riiktigt helt torkade ännu så dom får ligga i några dagar till, medan fröna från tobaksblomma och rosenskära, redan ligger i sina kaffefilter och väntar på nästa trädgårdssäsong.
Och så till det sista i denna trädgårdsrunda inför hösten.. -att gräva upp dom älskade dahliaknölarna, nu när frosten igår kom på sitt första riktiga besök och knölarna då absolut inte vill bo i jorden längre.
Sista, sista..
Knölarna grävdes upp, skakades hyfsat fria från jord. Sen bäddade jag ett tidningspapper runt och la alltsammans i en kartong och vidare till ett svalare sortens rum.
Jag hoppas att det ska gå vägen. Vore så fräsigt att få kora in som Farmor Gertrud där också, med att spara dahliaknölar år efter år menar jag..
Nu gör vi höst i Drömgårdens Trädgård… och samlar fröer inför nästa år! Var sak har sin tid. Var tid har sin charm…
Allt gott till er!
Nu ska jag ta barnen på en liten byatur. Bibblan och boklånande bland annat. Så mysigt att jag får dåndimpen!
Och just det! Glöm inte trycka på hjärtat om ni gillade inlägget!
God morgon måndag! En tillbakablick, landning och framåtönskningar kommer här i form av den sedvanliga Måndagshälsningen!
Veckan som gick. Startade vi med bland annat det ni ser ovan. Alla-tillsammans-frukost på vår hemmamåndag. Vi använde också bilden i ett samarbete på instagram, leta upp den där och läs mer vejta!
Tillsammansmåndagen spenderade vi ute på gården. Plockade äpplen både hos snälla grannen och hemma hos oss. Under veckan har vi gjort äppelmos i flera omgångar. Så gudagott att ha på havregrynsgröten!
En dag kombinerade vi springturen, minstingarna i vagnen och jag, med att stanna på loppisen. I bild ser ni två utav Junis små fynd. Voffe. Och Voffe. En till henne. Och en till Storebror, förstås.
Bertilen ”läste” bok och härmade djurljud på glatta livet. Blev också helt tagen av att han ju faktisktkunde bygga med dom där småpluttarna, precis som storasyskonen. Lilla människan där, alltså. Som förstår så mycket att det inte är klokt. Ni var många som frågade om dessa ”byggpluttar” som skymtade i stories och dom finns till exempel att köpa HÄR.
En dag rullade Lillasyster chokladbollar och överraskade med efterrätt till melliset, när Storebroren kom hem från Förskolan. Ni anar succén.
Succé var det också, när det var Juniflickans tur i lilla kusinskaran, att åka med FarmorMormor på badhuset. Ett och ett barnbarn får 100 % uppmärksamhet och mys med en älskad. Förstår ni så fint? Den här mamman är tacksam.
Jag fortsatte i Höstens storstädande och Salen fick skinande rena fönster, nytvättade finmöbler och mattor. Det vädrades och dammades och fejades. Till sist blänkte lampkronan och rummet doftade såpa. Med färska blommor på toppen. Hade vi liksom plötsligt fått en ny Sal.
Jag stod och strök för ett slag. Och kände mig rik. Omringad av ljud från tre små påtande älsklingar. Med utsikten över den vy jag älskar mest på jorden.
Så blev det Fredagsmys. Med allas favoritchoklad (mörk till pojkarna och marabou till tjejerna). Täcken och kuddar. Päron och ungar. I en salig blandning. Följt av en idog renoveringslördag. Och veckan avslutades såhär;
Med en i slutet av september-dag av allra vackraste sort. Att jag plötsligt blivit duuunderförkyld försökte jag komma ihåg lite lagom. Ingen superelak Basiluska tack och lov, så medan M och Minimannen snickrade hemma, tog jag minstingar med mig på långpromenad och njöt av vackra höstdagen.
Hemma igen, fick jag sällskap runt trädgården. Vi plockade varsin trädgårdsbukett. Och det kändes, att det nog var den sista innan frosten skulle komma på bestämt besök.
Resten av söndagen spenderade vi tillsammans med Svärisfamiljen här på vår gård. Så himmelens mysigt när det är mycket liv som rör sig! Vissa lånade vår lo för att måla bräder. Ungar lekte härs och tvärs. Det grillades korvar på löpande band. Sörplades juice som Farfarn gjort med äpplen från vårat äppelträd. Och så avslutade vi med att åka till lillbyn bredvid och köpa alldeles nyupptagna pärer (potatis alltså). Och spanade på åkern som kommer att ge en sisådär 1000 julkärvar så småningom. Så gott för småfåglarna! Jag kommer hojta till när det finns möjlighet att köpa för er som bor här i kring!
En alldeles underbar septembervecka i Hjärteasken.
…
Nu tar vi oss ann en ny vecka, tycker jag! Det är höstdagjämning och vi vaknade till en trolsk morgon med frost och tät dimma över åkern.
Just nu Sover Lillebror ute i ullsäcken i vagnen. Pappan är med storasyskonen på byn. Jag skickade med dom en handlingslapp utefter veckans matlista. Perfekt… då sitter jag här i lugnan ro, kikar in till er, planerar veckan, hinner igenom i alla fall halva mailen och så njuter jag förbenat.. för vet ni var jag sitter? Jo, uppe. På en hög med mjuk isolering, med ullfilt om mig. Jag längtar så enormt tills vi börjar bo här.
Idag går startskottet för trappbygget. Äntligen är det vår tur på snickeriet och det bör inte ta allt för lång tid innan vi susar iväg och grundmålar trappan och sedan fraktar hem den till Drömgården.
I övrigt denna vecka?
Jag tänkte fortsätta att hösta ute på gården. Kanske göra lite nytt och fint på Verandan. Tänker också sända er ett höstigt trädgårdsinlägg!
Börja dona så smått inför nästa veckas födelsedag. Jag tycker om att låta förberedelserna ske utan stress. Varför vänta in i det sista när jag kan planera och därmed få kalasförberedelserna till något jättetrevligt och självklart med möjlighet att bjuda med barnen i sysslorna.
Så satsar vi på massor av friskluft och höstnjutande! Och har du inte möjlighet att vara ute timtals varje dag, ta chansen till det lilla i alla fall! Några minuter med friskluft i lungorna, några djupa andetag. Själagott!
Önskar er en varlig och snäll start på veckan. Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Vi tar en gammal goding som orden ”i det enkla bor det vackra” som Ernst säger. Eller klyschan och stora sanningen (!) att njuta av ”det stora i det lilla”. Kan ja, tyckas låta sådär fånigt, tramsigt nästan.
Men icke!
Jag tror starkt på att mata själen med gott. Tanka energi, inifrån och ut. För att kunna vara den bästa versionen av mig själv och må så gott jag bara kan.
Energi flödar ut. Energi behöver fyllas på.
-Skogen. Är magi för kropp och knopp….det är sen gammalt!
Idag är det torsdag. Och för prick en vecka sedan. Tog jag barnen på en liten eftermiddagsutflykt, när septembersolen sken och hösten kändes på intågande…(betydligt mer än senaste varma dagarna, faktiskt!)
Storebror hade varit och lekt sina timmar på förskolan med jämngamla småvännerna och vi här hemma hade snott till hemmet inför helgen och toppat det hela med att baka en sockerkaka. Vad kunde passa bättre, när jag hade lilla gänget samlat igen, än att packa ryggsäcken med några festisar, ljumma kakan, röda äpplen och bara susa till en favoritplats här vid vår favoritkust?
Behöver liksom inte vara krångligare än så.
Juniflickans hand i min.
Hörde mig själv utbrista; ”Kääänner ni liivet i er!?” när vi drog första andetagen av skog.
-”Jaa…?” svarade småbarnen…, småskeptiskt tittande på sin (helknasige) mor.
Dom är vana.
Men titta!
Sämre mellisfikaplats kunde vi ha haft.
Ett omåttligt nöjt skogsfikagäng!
Det är så gott (och lättsamt) för alla att vara i skogen. Den där ettårige Vilda Babyn tjavar på, stuper på näsan och känner sig fri. Mamman andas djupa andetag.
Fantasilekarna har ingen hejd och samarbetet är på topp. I bild försöker ”Radarparet” lyfta en tung sten till sin stensamling.
Alltsammans med lilla nyfikne Lillebroren hack i häl.
Åt skogen, så härligt!
Nästan beordrar er att göra något liknande så snart ni kan. Kanske en helgutflykt?
Senaste kommentarer