Måndagshälsningen!

God måndag!

Hoppas att ni också känner att den är god. Att ni mår bra. <3

Är varm i hjärtat av veckan som gick, som började lite tröttdeppigt men som blev himla fin.

Vi fyllde dagarna med livet..

Veckans första dag var låg. Världens skitvirus kändes övermäktigt. Jag ångpromenerade, medan vissa slumrade. Sån tacksamhet, särskilt dagar när energin tryter hos både stora och små, att bara ha chans att ta dagen som den kommer.

Vi tankade oss med energi. Med hjälp av Djur och Natur.

M påbörjade ”Mastodont Uppdrag”, som jag inte kommer att vara särskilt delaktig i men glatt heja på. Att köra in ett stycke Blått Berg, alltså.. Dom kommer att ta myrsteg framåt. Det känns klokt. Här i bild, får Ikran bara smaka på att gå före sin människa.

Byggmästare M byggde trappa. Nu fattas endast något att ”klä” den med. Vi är peppade på att prova något nytt för oss.

Jag och barnen krattade så vissa fick blåsor i händerna. Gården blev färdigkrattad, hurra! Pauser tog vi förstås. En av dom, när vi knatade lillvägen och sa hej till en älskad Farfar… såna där småstunder som kostar noll kronor men som förgyller livet något enormt, för både stora och små.

Vi jobbade på i trädgården, alltså.. jädrans vad mycket vi hann och vilka härliga bestyr. Alla älskar detta påtande. Här i bild, höll Bertilen på att sätta ner dahliaknölar med mamman.. medan storasyskonen jobbade på med sitt Vårjobb; att plocka sten från gräsmattan som trasades för något år sedan men som nu förhoppningsvis ska vara grön snart. 10 öre stenen tjänade dom.. soom det räknades sedan! …och det blev finfina glasspengar minsann, efter den där stunden. Och gräsmattan var fri hundratals mindre stenar.

Ungar pysslades om på det bästa vis jag kunde. Kärlek. Sömn. Mat. Kramar. Lyssnande öron. Tröstande mammafamn. Friskluft. Bus och lek. Funderande samtal. Och goda små vilstunder med något energitankande… fruktfat ena melliset… och en annan dag, tog ungarna mellis med stil; festis och linschirre. Det ni!

Vi firade in Långhelg. Valborg. April skulle bli maj. Vi var ute på svettig tur hela gänget. Här är synen precis efteråt. Skrållan sover i vagnen. Storebror har susat iväg från sin cykel. En man som sällan bara sitter sådär, satt och njöt med ögonen slutna. Jag och Lillebror planterade penséer. Och omfamnade en hjärtans god stund.

Vintern rasade ut och sköna maj välkomnades. Så supermysig, god och trevlig Valborgsmässoafton hos Svärisarna med en kvintett av lekande småkusiner som fick härja till alldeles för sent. Lyckliga småungar, mao!

I dagarna två höll sedan regnet i sig och det var gott för marken.. och bra för vår övervåning, som nu är så retsamt nära att bara säga ”kommando alla tapeter”. Men först ska den där murstocken fixas till. Jag hamrade bort gammal puts, tills jag var grå hela jag. Nu återstår lite murning, ny puts och till sist samma linoljefärg som i taket… seeen så; tapeter!

Veckans sista dag, hade vi så ohyggligt fina timmar här hemma på gården tillsammans med små och stora vänner. Våffellunch och fika under äppelträdet (i nya möbeln som svärisarna skänkte vidare till oss, tjoho för sånt!!). Ponnyridande. Fyrhjulingsåkande. Päron som surrade utan stopp och ungar som lekte sig rödblommiga av svett.

Somnade alldeles rörd. Kvällen spenderades nämligen med Kolabönan, Aka Fjädern. Som nu så tydligt börjat visa att han nog tror att vi kan vara hans människor i alla fall. Alla har vi tvivlat senaste månaden. Frustrerande, milt sagt. Inget världsproblematiskt, det är skönt. Men tankarna;”nä, det här kanske inte kommer gå”, ha susat förbi vid några tillfällen. Om ni kikar in på min instagram idag (eller under Höjdpunkten ”Fjödur!”) så ser ni vad jag menar med framsteg… kärlek, tid, tålamod, morotspengar och än mer kärlek, har tagit oss dit vi är idag.

April blev maj. Och dagarna fortsätter att fyllas med Liv..

Ny vecka nu. Med hopp om majdagar fyllda med jordiga små och stora händer och hästhår som flyger från pälsgos..

Veckans planer:

Gotta oss i maj, glädjas åt att ännu en ny vår är här. En knepig sådan på ett sätt. Men väldigt trygg och alldeles underbar på ett annat. HemmaMammalivet med mina tre små är i sitt esse!

Susa iväg med gullbarn på både Fotbollsträning och nystartande ”Äventyrskören!” (läs lilla affischen nedan!)

-”Alla i Ullånger med omnejd som har barn i 6-12 års ålder, är välkomna till EFS i Ullånger, på torsdag 7/5 kl 18. Ett litet barnkörprojekt startas. Sex övningar inplanerade. Vi sjunger ca en halvtimme, sedan fikar vi lite enkelt och därefter är det fri lek till kl 19…eller lite till. Om det finns yngre sångglada syskon får de oxå hänga på, men då måste förälder vara med. Välkomna till Äventyrskören!

-Springa! Älskar det. Och nu på våren, är det något alldeles fängslande, härligt.

Sända er hälsningar! Jag har massor på lut. Men jag vägrar slå dubbelknut på mig själv, ni vet.. så livet får styra hur många ord och bilder som hamnar på sin plats, ok?

Dra iväg på tur med Den skäggige.. ”kombinationsresor” är vår grej. När vi väl åker iväg gör vi helst allllla ärenden på en och samma gång så det dröjer innan nästa tur. Vi ska till brädgårn för pärlspont- och list-shoppande. Samt göra ett fotouppdrag som ni kommer att få se massor av så småningom!

Plocka in Vår- och Sommargarderoben!

Trädgårdspyssla! Kantskära rabatter, knipsa klart rosorna och fylla på med koskit (hästskiten får vänta till nästa sommar)!

Det här blir en härlig vecka, tror jag!

Önskar er allt, allt gott ni bara kan norpa åt er. Ta hand om er! Fyll era dagar med liv på det sätt ni mår som allra bäst utav. Till mångt och mycket har vi mycket att säga till om gällande våran stund här på jorden, eller hur?

Vi hörs imorn igen! Då ger jag er några små trädgårdstips!

Emmeli

Ett så kärt aprilminne!

Det var en lördag, alldeles i början av april. Vinden tog i lite lagom.. mer klarar vi, menade vi.. och ”dukade” för vår största älsklingsunges Utekalas! Lyckan, när älsklingsmänniskor började rulla in på gården (eller åkern!). Storebrors Gudpäron kom allra först!

Efter veckor i karantän var vi alldeles pirriga i magarna. Över att äntligen få träffa våra älskade. MammaMormor och PappaMorfar rullade in på gården. Och vi ville inget annat än kramas på en gång, men det höll vi oss ifrån förstås!

Mamma. Min älskade mamma. Vi kramades på avstånd. Det gick fint det med.

Minimannen hade det kungligt som ni ser! Blev så uppvaktad att det inte var klokt. Och det bästa och lyxigaste bland alla fräsiga presenter?

-Att ha en hel solig lä-vägg, med älskade människor. Som kommit. För hans skull.

Mannen grillade korv på löpande band.

Minimannen skjutsade ena minibruttan efter den andra på sin fyrhjuling. Körde så lugnt, så lugnt och ansvarsfullt. Annat det, än hur hans femtonårige pappa körde moppe med sin lika gamla tjejkompis bakom sig… puh, kommer aldrig glömma den färden.

Chippen förgyllde kalaset också där han bar det ena barnet efter den andra fram och runt, runt gården. Varv efter varv. Världens snällaste ponny.

Så kalasfikade vi! Jag hade gjort en stoor gräddtårta fylld med hemkokt vaniljkräm och hallonsylt. Och så lillvännens favoriter på kakfatet; kärleksmums, chokladbollar och kolasnittar.

Efter korvätande, kalasfikande, ponnygosande, lekande och fyrhjulingskörande tills åkern sprutade lera från sig och klädde vissa darlingar i brun sörja att göra tvättmaskinen redo för ett mastodont jobb. Då, var det dags för fiskedamm! Ungarna jublade!

Farfar hjälpte sitt yngste barnbarn med livets första godis-fiskedamm. Lillebror var nöjd, som ni anar.

Alla var så nöjda! Allt från Födelsedagsbarnet till Blå Berget som fick massor av uppmärksamhet kalaset långt. En hit hela alltet. Och för några timmar kändes allt nästan, nästan som vanligt igen.

Så, så gick det till. När vi hade Utekalas för vår älskade 6-åring! En oförglömligt härlig dag. Ett så kärt aprilminne!

Idag är det Valborgsmässoafton och den allra sista aprildagen. Det är inte många plusgrader, med solen skiner och vi ska fira in våren med friskluft i lungorna. Lyckosamt!

Ta hand om er allesammans, Glad Valborg till er! Och Välkommen Våren!

Emmeli



Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej i måndagen, vänner!

Hoppas att ni mår bra. Det gör jag, rent fysiskt… men har känt några dagar att oron sköljde över mig, ni vet, och har kantat senaste dagarna. Är lycklig och så himla tacksam för tryggheten i att få leva precis här, med älskade människorna. Varje dag känns som lyx. Men jag tycker förstås också, att ovissheten i och med detta vidriga virus är så himmelens jobbigt. Nej, det är jag inte ensam om. Tänk om vi kunde få ett datum att förhålla oss till ändå.. när vi får ”släppas fria” igen…deet hade varit drömmigt! ..nåväl. Positivt tänkande, fokusera på allt som är gott (det är så mycket!) och ta hand om varandra så gott vi bara kan. Det är ändå en bra plan, va?

Innan vi tar oss ann denna vecka, landar vi med en liten tillbakablick på veckan som gick..

Allatillsammansmåndag. I vanlig ordning. Varmt och gott aprilväder. Utemellis och utemiddag. Uppskattat av samtliga.

Tisdagen var magi. Som högsommar plötsligt och vi fick en föraning om vad som väntar oss… ljuva tider! Vi hängde med fin-vännerna.. och till kvällen var Storebroren på sin livets första fotbollsträning. Den där pang-pangarn han fått låna, släppte han knappt ur sina händer…vi gillar inte vapenleksaker här hemma. Men, tänker att ”lite lagom kan vara bra”.. säger vi hel-nej kommer han bara vilja ha en sak, säger vi lagom-ja-nej, så blir det nog bra. Med andra ord, är en sån där liten plutt på väg hem till Minimannen nu.

Jag bjöd på superenkel pastasås. Sänder er hittepå-receptet senare!

Det var full fart på gården! Trappan började ta form… och som ni ser var det riktigt, riktigt varmt ett par kvällar. Så skönt!!

Jag tvättade vinterkläder och stoppade undan.. verandan var klädd i blöta täckkläder och vi åt ännu en utemiddag… som skulle vara sådär ”supersoft och enkel”. Grillade mackor och ekströms jordgubbskräm… men näpp, sånt där går inte hem. Varma mackorna, absolut. Men inte köpeskrämen.. och det är jag ju på ett sätt lite charmad över att den inte gör.

Jag pysslade med blommorna. Och sådde basilika.

.. och påbörjade Vårstädning av trädgård. Bland det mysigaste jag vet. Är lycklig över att ha halva gården kvar!

Vi lät hjärtan jobba och endorfiner rusa. Så supercharmigt att dra iväg med hela gänget såhär. Uppför backarna får mammakroppen jobba.. putta en vagn med två ungar i med ena handen, och med den andra, putta på en tapper Miniman vars småben behöver lite extrakraft. Puh. Men så vansinnigt härligt!! .. och utför jublar vi alla… förrutom dom som slumrar gott, förstås!

Småungarna mumsade bullfika ute på trappen och premiärhoppade i nyframtagna studsmattan.

Det blev lördag och vi grejade med allt möjligt. Tråk, som att städa bil, tvätta bil, byta till sommardäck. Storasyskonen lekte i kring och susade också iväg en sväng med sina småkusiner och farmor, till lekparken.. innan vi alla susade iväg till Mäjadalen och stora kusinens 11-årskalas. Ute-kalas, förstås!

Det blev veckans sista dag. Vi firade älskade mor dagen lång. Att mannen lejt bort sin jour för timmarna mitt över dagen, utnyttjades också med en egen springtur för mig. Lyx! Jag kände mig jättebortskämd när jag till kvällen norpade åt mig ännu en alldeles egen stund.. med första delen omskolning av småplanten… katterna sprang runt mig och aprilkvällen var den lugnaste någonsin… efter en stund återvände jag in, nattade barn och njöt av det ännu mer när jag ”pratat med mig själv” för ett slag…

En så himla fin vecka. Mitt i livet.

Det är ny måndag nu. ”Per i backen” blommar för fullt. Och jag är, trots virus-oro, pepp på den här veckan. April ska få möta maj.. och det liksom bara kokar i naturen.. snart brister knoppar och gräset färgas grönt. Det är bara att åka med, ännu en gång… för mig, med lycka så stor så det ibland slår över till vemod. Sån är jag!

Veckans planer? Kommer här!

Veckans planer:

-Ta vara på tiden med älsklingsungarna. Jag har varit HemmaMamma i ganska så många år nu, men är så långt ifrån less man kan vara, tror jag. Tycker bara att det känns så rätt och härligt och samtliga njuter av detta livsval. En livsinvestering hela alltet! .. ”att välja är att välja bort”, kom ihåg det 😉

Plantera dahliaknölarna! Några är i jorden redan, dom som jag sparat sedan förra sommaren. Men mina nyköpta har jag väntat lääänge på och äntligen har dom anlänt och ska i jord, pronto!

Fortsätta skola ut plant.

-Rida!

Sända er hälsningar, förstås! Det blir bland annat tema trädgård, våriga shoppingtips och glimtar från en utav aprils höjdpunkter!

Spackla, spackla, spackla….

-Ha lekdate med vänner här hemma på gården <3

-Fortsätta vårstäda trädgården

-Fira in våren!

Älskar att landa för ett slag och låta orden flöda. Har en god känsla i min mage nu och känner hoppfullhet och att ”allt kommer att ordna sig”.

Ta hand om er, allt ni bara kan. Så norpar vi åt oss av det goda april har kvar att ge, innan vacker-maj tar vid, eller hur? Vi hörs imorn igen!

Emmeli

Måndagshälsningen!

Å hejsan hoppsan, dags att sträcka på sig, säger Fjödur! -så var det måndag, igen!

Livet susar och med våren kommer ivern. Samtidigt som vi på ett sätt har det väldigt lugnt här hemma på gården. Tacksamt alltihopa. Tiden som är nu har också förstås en liten paus-känsla över sig, eller hur? Vi kan leva på bra här, trots rådande tider. Men, jag längtar efter många. Framförallt att få umgås med mina föräldrar. Världens bästa. Så glad för facetime mitt i allt.


Okej. Vi tar en titt på veckan som gick innan nya veckans planer!

Vi sådde luktärter och pysslade om tomatplantorna, gav dom större krukor och ny jord.

Storebroren började räkna i sin räknebok han fått av sina Gudpäron. Ni var många som såg den på instastories och frågade efter den. Jag hittar en massa härliga böcker i samma serie, HÄR. (”Bli bra på matte! 7-9 år”, heter Minimannens bok exakt).

Sena sena kvällar (nätter) blev det för mig och mannen. Uppdrag Pärlspont. Krångligt, högt och gängligt. Sammanfattar trapprummets väggar. Men, små steg framåt, är också steg framåt. Jag målade. M spikade.

Vi fyllde själarna med sånt där.

Jag tänkte ”det här har jag aldrig gjort så det går nog bra”, ala Pippi Långstrump. Hade ju ändå fått proffsinstruktioner av Byggmästaren M. Pärlspontspikandet i lekstugan påbörjades alltså och på mina två små tillfällen där ute under veckan blev två väggar gjorda. Två kvar.

Ungarna njöt Påsklovsmellis.. ”Mammas Kardemummabullar med Chokladkräm”! (recept HÄR)

Jag var helt slut av den där hästen. En sekund ångrade jag att jag fallit för honom. Men, han gjorde mig mycket lycklig också.

Vi hade arbetskväll ute i gårdshuset och ute på gården. Hela familjen kämpade tappert. Det blev så tjusigt och nu är det en fröjd att gå in där i gula huset igen. Det stöket ni ser i bild är bara en bråkdel, som ni förstår. Svängen på tippen dagen efter, var hallelujah! Fler som älskar att rensa!?

Fredag! -och vi beställde tapeter!! Bertilen var med och arbetsledde mamman och pappan. Hemma på gården ponnygosade Storasyskonen tillsammans med sin Farmor, faster och småkusinerna. Till kvällen blev vi bortskämda med svärmorslagad paella. Åhå så gott!

Det blev lördagmorgon. M och Svärmor skulle ut och rida tillsammans. Jag bakade dubbelsats bröd och myste med minstungarna. Storebroren, var nämligen iväg på mycket efterlängtad Farfars-date i Farfars garage.. ett drag till en gammal skottkärra skulle ordnas, så att Minimannen fick sin alldeles egna ”fyrhjulingsvagn”

… men inte mycket blev som tänkt. Sånt som kan hända med djur, hände. En strömstöt skrämde en häst, som skrämde en annan häst och nånstans där, var stackars svärmors finger. Som sedan var allt annat än rakt. En dag på akuten och gipsad hand, blev resultatet.

Medan vi vankade av och an för att få hälsning från stackarns farmorn, passade M på att ”vänskapsleka” med Fjödur. Den leken, som är ”grunden till allt”, handlar om att få hästen vän med både dig som människa och alla prylar runt i kring. Att kela såväl med handen som med långa repet. Över hela kroppen. För en sån som Fjädern är det här en lek som inte går att överbruka.. han behöver få hjälp att förstå att det inte är så farligt, det här.. våga lita på människan.

Vi tyckte synd om Farmorn. Samtidigt var S jättebesviken över utebliven farfarsdate. Jag och M, hade ap-dåligt samvete.. fastän inget var vårat fel, vilket tappra svärmor var snabb med att säga. Men ändå, ni anar känslan.

Jag försökte rädda upp situationen. Bakade en sockerkaka och lockade med hela familjen på en tur ut till havet. ”Störde” med kaffe och kaka hos nybyggarna (Storan och Svågge) och på kuppen fick vi alla havsluft i lungorna, sol mot kinderna och allt kändes lite bättre sedan.

Lördagen slutade lyckligt. Farmorn och Farfarn kom hem igen. Minimannen hann över och draget hamnade på plats. Jag och M log från kind till kind, åt synen av Miniman som sedan kom körandes, med sina småsyskon packade bakom sig. Tänk, vilken lycka. Framförallt, att ha en Farfar som Farfar L.

Mamman sprang. Och njöt så det stod ut genom öronen. Sen firade vi livet, med vårens första grillning. Bjöd över svärisarna till oss och hade en så mysig kväll. En oturslördag som blev himla fin till sist.

Veckans sista dag hängde vi ute från morgon till kväll. M verkade barfotahovar. Jag och barnen trädgårdspåtade. Och till kvällen var vi ute på tur hela familjen. Småsyskonen susade fram i springvagnen med hjälp utav starka pappan. Storebroren cyklade. Och mamman sprang också. Helt underbart! ”kan vi göra det här jättejättemånga gånger?”, frågade 6-åringen.. lyckat!

Nu väntar en ny vecka! Och precis inget vet vi om den. Det enda vi vet, är nu. Precis som alltid. Vi tar en stund i taget. Norpar åt oss av guldstunder. Och försöker följa med, livet!

Veckans planer:

Aprilnjuta med ungarna! Vi hänger ute så mycket vi bara orkar nu!

HemmaMamman har alltid små bestyr vecka för vecka, hemmet-bestyr.. och jag råkar älskar sånt och kan känna pirr i magen över att denna veckan planera att knövla in alla vinterkläder i tvättmaskinen och därefter, stoppa fräscha munderingarna i klädförrådet. Våren är här, hurra!

Susa iväg på lekdate med efterlängtade vänner! Ute kan vi i alla fall ses, tänker vi. Både mammor och barn längtar efter varandra.

Brandismannen har jourvecka så det är pussel-teamwork mellan mig och M.. vi ”rastar” oss själva (främst M som behöver vara nära brandstationen) och hästarna nära gården/brandstationen. Det funkar fint! Och om en vecka känns det så himla lyxigt när vi är ”fria” att susa iväg längre, alla tillsammans alltså.

Kvista över till svärisarna och låna deras fräsiga testcykel. (Nära hem. Nära till ungar. Nära att släppa allt och vara beredd om larm skulle gå för Brandismannen. Peerfekt!)

-Sända er hälsningar! Ni undrar bland annat hur jag sköter mina pelargoner.. ska försöka sammanfatta det!

Jobba från marken med hästarna. ”De sju lekarna”, får inte glömmas bort trots att det är så härligt att rida nu. Inte min favorit, jag älskar att rida ju. Däremot gillar M det där från marken-arbetet, så han tar mer än gärna på sig det. Tackarr…

Skola om plant! … i alla fall börja så smått. Och Penséspana!… längtar efter att vårplantera ute på verandan!

Försöka småtvinga oss själva att komma framåt på övervåningen än om vi båda känner att det är så väldans lätt i dessa ljuva apriltider att börja med något härligt projekt ute…. men, pärlspont ska fortsätta spikas och målas! Spackel ska upp på väggarna.. basta!

Nu ska jag sno ihop en matlista för veckan och skriva handlingslapp. Älskar att avlasta mamma-hjärnan på det sättet. Och den här veckan blir det soft, tänker jag. Vi har så mycket för oss, så mycket härligt.. och är typ noll sugna att stå vid spisen långa stunder. En snabb köttfärssås, går alltid hem. Tänker också att det får bli köpes-pyttipanna fräst ute över elden en dag. Med stekta ägg och mormors rödbetor till. Piffa till vardagen kan vara det mysigaste man gör!

Ta hand om er, så hörs vi alldeles snart igen!

Emmeli

Odlingsbädd av gammalt tegel! -ett litet kärt trädgårdsbestyr.

Odlingsbädd av gammalt tegel! -ett litet kärt trädgårdsbestyr.

Hoho! Vi har hackat morsans blogg.

-”Gullisarna, älsklingarna, skatterna, busråttorna, småttingarna.. ungarna..” ..ja, vi har så många hittepånamn att man kan bli trött för mindre! Men vi heter ju Sixten, Juni och Bertil. Sådetså.

Mamma håller på och gör tjusigt i lektstugan, det verkar ta sin tid då hon inte direkt ges så långa stunder åt gången, men på någon vecka är det nog klart. Perfekt!

Och ni förstår, det är inte bara päronen som har att göra i massor i dessa tider…

…Även vi!

Nu börjar trädgårdstiden på riktigt och vi har ordnat oss en odlingsbädd i tegel idag. Tänker oss kanske smultron och jordgubbar där i.

Teamwork av rang! Fram och tillbaka, fram och tillbaka har vi kört ner till lagårn för att hämta tegelstenar, lasta kärran full med tegel och småsyskon för att sedan brumma upp till lekstugan och ”mura” oss en lämpligt stor odlingsbädd utav.

Sen har vi fyllt odlingsbädden med matjord, brunnen koskit och på toppen ska lite ny fräsch planteringsjord få landa.

Tre rader av tegel, med murförband, så håller det bra trots noll murbruk. Lätt att flytta på sedan om vi blir pepp på andra idéer!

Det blev inte perfekt nånstans. Vi skippade allt vad vattenpass och sånt knussligt kallas, vi körde på feeling från början till slut. Teglet är gammalt och inte så rakt åt alla håll. Men slutresultatet…

..Charmigt, visst?



En odlingsbädd av tegel. Ett kärt litet trädgrådsbestyr.

Mamma säger nu att hon också vill ha en…. eller snarare behöver en, då det verkar ha spårat med mängden sådda sommarblommor i år. Härligt! Vi älskar blommor! ”Omma!”, som Lillebroren säger.




Hejdå!

/Småttingarna

En alldeles vanlig fredagmorgon här i Drömgården!

Så var det plötsligt fredagmorgon.

Stormen viner där ute, hästarna ligger och njuter i solen, i funnet lä. HemmaMamman njuter av att hon orkade i mål igårkväll, med veckostädningen och all tvätt. Nåväl, sånär som på att lite vikning väntar innan Husmor tar helg.

Det är så flärdfullt att kliva upp och svassa över okladdigt, nysåpat köksgolv. Mormorsgolvet som träffas av solstrålar denna morgon.

Höra hur kaffebryggaren harklar sig för morgonkoppen.

I ena fönstersmygen står min senaste pelargonkärlek.

Så vacker, eller hur?

Vi samlas för frukost.

Och den stunden är en favoritstund på dagen. Känner mig alltid så bortskämd som får ge den där mysiga, lugna stunden till barnen utan tider att passa. Att jag dessutom får ta del av den själv, varje morgon, är nyp-mig-i-armen-härligt.

Det gäller att njuta… för på en liten stund är småttingar klara och mamman lämnas kvar med frukostkladd från bord till golv… hon bryr sig inte i det, ser inget som helst bekymmer i det… sörplar sitt kaffe i lugnan ro medan ungarna slår sig ner vi pysselbänken.

Så tar kaffekoppen slut för mamman, stöket trollas bort och ungarna har susat iväg från pysselbänken för nya upptåg.

Någon kommer strax tillbaka med stinkande bajsblöja. En annan kommer utklädd, i riddarutrustning och ser så söt ut att det inte är klokt fastän tanken nog var att se lite läskig ut. Och den tredje jämrar sig lite över att hon önskar att hon hade gjort sig lite, lite illa.. på knät… så att hon kunde börja använda sina nya enhörningsplåster. Vi bestämmer att det nog gör lite ont på knät och strax sitter ett litet plåster där. Bäst att ta två. ”Nu känns det bättre”, säger Skrållan.

Fredagen fortsätter. I sakta mak. Fastän ändå i full fart.

Om någon timme kommer småkusinerna och leker och rider ponny och det är lycka så det förslår.

En alldeles vanlig fredagmorgon i Drömgården. Önskar mig inget mer. Än precis, precis det här.



Önskar er alla en god fredag och start på helgen! Ta hand om er <3


Emmeli