av Emmeli | apr 3, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen
Så himla skönt på alla sätt, med en riktigt braig måndag!
Idag var energin åter och vi har haft en så härlig Alla-hemma-måndag. Tänk sån lyx att få starta veckan såhär, hela familjen hemma på gården. Livskavlité för oss.
Jag och Storebror hade riktig pysselförmiddag tillsammans. Letade fram passande kärl, jordsäcken och till sist hittade vi också den där gräsfröpåsen. Liten inför-påsken-syssla gjordes. Att så påskgräset!
Det var festligt såklart!
Sen fortsatte vi att pyssla med annat också, men det kan vi ta imorn eller så annars tror jag ni drunknar i bildregnet. 
Efter innetrevligheter så fortsatte vi dagen med en drös utetimmar. I helt makalöst väder med såna vårkänslor att det riktigt spritt-spratt-sprutt? Spritt? .. äh. Det spratt i kroppen!
Lillasyster gjorde premiär i sina små stövlar och blev prick så trött att det bara inte gick att vara vaken därefter.
Vi gick en liten tur längs vår lillväg.
Och jag och min Miniman drog till med Vårens Vårskrik.
En liten film på vår tur längs lillvägen finns på instagram för den som är nyfis. lillafrunsdagbok heter jag där. Enkelt, va!
Att äntligen öppna sandlådan och finna lite, lite mjuk sand. Om än dyngblöt. Så var det också en höjdare idag. Och i vagnen låg Lillan och sov och sov. 
Idag med fårskinn och filt, ingen ullig voksi mao. Snart, snart ska jag byta från liggdelen till sittdelen. Det kniper i magen av tanken..
…
Och nu är det kväll och nattningen tog ungefär en evighet. För det är minsann inte bara vi päron som fått ännu mer energi av vårljuset…
Skönt ändå, det där med energin menar jag… att som morsa inte gå in i en trött-väg så fort middagen är äten och mörkret anfaller. Utan liksom orka diska och dra en dammsugare och vika tvätt och festa till det med att måndagsskura golvet och inte ens behöva vara lite tjurig mot sig själv på vägen. Så nu sitter jag här och bara är, och njuter tystnad i älskat hem efter en dag tillsammans med småttingar och en man som mött upp oss titt som tätt mellan sina måla-fönster-pass.
Livskvalité. Som sagt.
Hoppas ni också haft en fin måndag!
Lillafrun
av Emmeli | apr 2, 2017 | Emmeli funderar, Köket, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Där;
En alldeles fantastiskt mysig guldstund under söndagmorgonen när regnet föll där utanför. Pysslet pågick hela förmiddagen faktiskt. Med Storebror som så idogt pärlade pärlplatta, som sedan skulle strykas och pappras med molnpapper för att ges bort till någon han tycker så mycket om. Så mycket kärlek det kan bli liksom.
…
Annars?
Snusande av älskade stjärnor. Utelek i blötan. En skäggig man som njutit så av att ha Hemmahelg och inte sån där långt-borta-hela-helgen-helg, som förra. Löpturer gånger två i pissväder. Den där himlagoda köttbullemiddagen hos Svärisarna. Målartimmar som tagit oss närmre vackra köksfönster. Jodå. Absolut. Guldstunder gånger många denna helg.
Igår sprang jag över lägdan hem. Med kroppen som en geléklump typ hela rundan. Idag, helt annan känsla. Stark och snabb och med svanarna som flög ovanför mig och jag bara vet att dom sa Heja Emmeli! i sitt lätet. Dagsformen..
….
Men nä…
Den här helgen kan vi lämna till handlingarna nu känner jag. Mesta tiden har det varit sjuka och ledsna småttingar, trötta föräldrar, och plötsligt-händer-det-feeling, med triss i dåliga nätter. Vi är ju snart rutti på det där nu helt plötsligt. Först Lillan-ledsen-sjuk-natt. Sen morsan-har-chili-i-sår-och-kolavippar-typ-natt. Plus en tokfebrig Junibäbis då också. Och i natt? En liten pojke som vaknade upp typ tre, fyra gånger och var helt hysterisk. Sådär okontaktbar och så himla, himla ledsen. Han var liksom inte vaken själv, utan bara skrek i förtvivlan. Måtte det inte vara någon slags nattskräck på intågande, utan bara en natt där det bearbetades lite extra och livets första mardrömmar var och hälsade på. Hoppas, hoppas.
På allt icke-roligt har det också varit surväder, regn och snö och ja..
..Lite så, har vår första aprilhelg varit.
Men kära nån. Vi har det bra. Ska inte klaga. Vi har ju varit Hela familjen samlad, kunnat kramas lite extra och päronen teama och göra det bästa utav skiten, alla tillsammans.
Nu väntar söndagkväll. Mamman är lite på spänn, då hon ska lämna sin lilla trupp och åka iväg till kyrkan för att lyssna på timmar av Bach. Storan spelar och det bara vill jag inte missa. Så vet jag också att jag kommer bli sådär tok-spelsugen själv och känna åh-musik-är-så-fantastiskt-känsla. Men mammahjärtat värker lite.. sån är jag. Punkt. Men Lillan har precis klunkat mjölk och ska ju sedan få vara med världens finaste Vackerpappa och Storebror. Så det ska nog gå fint för oss alla fyra!
Hoppas att eran helg har varit fin, i alla fall. Ha en skön söndagkväll också!
Lillafrun
av Emmeli | mar 31, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader
Det slår aldrig fel.
..Det klatrar allllltid som mest, när man står där en man (!) kort och försöker trassla sig ur dolda-kameran-liknande scener som mer liknar en fars än något annat. Men det är ju det där som är Livet, liksom. Är det någon gång man verkligen känner att man lever, så är det när klockan är 04 på morgonen.. två älskade barn skriker som Minigrisar och man ska försöka ordna upp det hela lite sådär småsmidigt, med en tröttmössa till morsa med nattligt noll i blodtryck..
Men det gick. Och jag konstaterade än en gång att vi är så galet bortskämda med ungar som alltid sovit/sover gott om natten. Förutom att natt-amma en gång om natten, sådär när dom är pyttebäbissmå. Bäbis och mor i sömn, eller bara tvär-vakna en liten stund. Utöver det, så har vi kanske haft någon nattlig krångelstund, max typ fem nätter, sedan Liten kom till världen alltså. Det är tacksamt. Och i natt var det Lillan som hade ont bekymmer. Och dessutom dryg snuva. Och nån slags liten feber..
Nedan i kursiverad stil följer natten.. skrolla vidare om du inte orkar läsa om en typiskt småbarnslivsfars!..
(Från typ 23 och fram till 03, sov vi väldigt hattigt jag och J. Hon säkerligen bättre än jag, för jag vaknar så fort att hon skruvar på sig minsta lilla. Eller ställer sig på huvudet i sömnen! 03.30 skriker hon rakt ut som en stucken liten Minigris. Typiskt icke-Juni-aktigt. Vi kliver upp, för att söka fram en liten alvedon. Då vaknar S och ropar ”Mamma!, Vad gör du?.. Å Mamma!? Nu blir det nog blött här!!”… jag dundrar in som en flodhäst i sovrummet och tar lilla ungen under ena armen och storasyskonet under den andra armen. Kutar genom huset, med mitt om-natten-mega-låga-blodtryck. Hinner till den där pottan i tid.. puh. Så blir det plötsligt skrikfest igen. Båda barnen. Den ena för att han ”fryyyser och vill ha kalling och pyjaaamas!!!” och den andre därför jag-vet-inte-riktigt-varför. Till sist får bäbisflicka både alvedon mot ont och droppar i lilla näsan för täppan. Som en blixt, hör jag hur treåringen plötsligt rusar ut och ställer sig i dörröppningen till vad vi kallar Blöjhuset.. med benen i kors och armen i sidan säger han ”Öh, mamma? Är Juni för-ch-ch-sch-sj-skyyld? (någon har lärt sig säga sch/sj/ch/sk-ljud och tycker alla ord med detta är mycket festligt. Till exempel förkyld. Så han var helt sonika bara tvuungen att kliva och upp och provsäga det ordet. Och jag får mig ett gott fniss och lite ny energi). Så går vi och lägger oss. Alla tre klarvakna.
Klockan är 04.
Någon börjar tjata på välling och en annan vill helst bara busa och den tredje soooova. Jag säger, grymt omoget, till S att ” jamen mamma vill ha hamburgare och pommes också!” (”man kan inte få allt man vill ha!” typ. HA HA knäppa morsan).
Då svarar han, med viskväsande röst
-”men mamma! När du fyller år! Då! Kan vi åka till hamburgeaffären och då! Kan DU! Få HAMBURGARE!”.
Jätteentusiastisk är han och jag dör av dåligt samvete och skyndar mig upp för att göra välling. Slurp säger det och han viskar innan han somnar att.. ”mamma? Det här var den godaste vällingen jag någonsin fått”. Med hjärtat kärleksont hos mamman, så somnar vi till sist om alla tre. Typ kring 05).
…
Vi somnade om till slut men försov oss idag såklart. Vaknade efter 08 och skulle 09 vara packade, morsan duschad, alla klädda, ätna och klara. Men, det gick det med. På något outgrundligt vis. Och vi hann till den viktiga tiden att passa i stan och dessutom runt på en massa roliga ärenden därefter. Allt tillsammans med Mormor och Morfar. Åh, En trädgårdshatt! sa S och tog på sig finaste stråhatten. Så den var han såklart tvungen att få. Äta korv på stan var också en höjdare. Lillan fick också en hatt. Så nu ser vi extra fram emot vår lilla odlingssäsong, med hatten på. Vad kan gå fel då, liksom?
Hemma från stan igen åts det lunch, alla tillsammans. Och så fredagsfikades det.
Och kramades hejdå och high fivades!
Sen har här lekts..
…och provats hattar och tittats på fredagsshoppingen.
Som sagt. Sötaste trädgårdshattarna till småttingarna. Och sockersöta pyjamasar till liten bäbisflicka.
Och till och med ett par blusar och tisha till morsan.
Men håll i hatten, alltså! Den här morsan dör söthetsdöden såklart, av synen av dom där två..
…
Sen lugnade tempot ner sig, från att ha varit helt galet sedan många timmar. Fredagsfeelingen hamnade på topp. Det där nesliga snötäcket som lagt sig under natten, har droppat så härligt från taken. Jag och S var ute i solen medan Lillasyster sov i vagnen i eftermiddags.
Nu, har precis pappan kommit innanför dörren och vi ska äta fredagsfavoriten, färsk pasta med massa chili, vitlök, persilja och kräftstjärtar som står klar på spisen.
Efter fars-liknande natt, så blev det Fredag… håhå, så underbart!
Ta hand om er och ha en god helg, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | mar 30, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Träning
Torsdag!
S och J. Mitt i en morgonstund med påklädning för Storebror. Han, mycket koncentrerad. Och hon, högt beundrande. Som med allt annat han gör. Det är obeskrivligt fint att få vara med om det där. Syskonkärleken mellan sina småttingar. 
En grötfrukost med vår egen äppelmos. Mamma-limpa med lepa och äppeljuice i glaset. Och självklart kaffe därefter. Gott!
Och där!
-Efter att J och jag varit iväg på föris och lämnat Storebror för några timmar lek. Så somnade J i vanlig ordning och jag passade på att sno runt en vända med dammsugaren, greja med tvätten och så. Ett race med fart! Gick verkligen rekordsnabbt då det ju Vårstädades bara för några dagar sedan. Men grus har det hunnit bli i massor i alla fall… så när det var nyskurat igen så gick jag ut i vackervädret med bäbisflickan fortfarande sovande i vagnen. En himmelskt tur! Jag älskar barnvagnspromenader! (OM någon skulle ha missat det…)
Väl hemma igen hade vi också handlat med oss lite inför-helgen-gott och Helgblommor såklart!
Där är en liten nylunchad flicka som var kladdig från topp till tå och tog sig en liten luftartur… hon undrade bara för i hela friden fötterna ställde sig på varandra? Varför småtårna trasslade så? Och så vidare. GullJuni!!
Och mamman hade sedan en pusta-stund. Sörplade kaffe och knaprade en bit mörk choklad. Och tog och tvärshoppade lite på nätet. 
Tjoff, tjoff så hade vi hämtat hem Storebror. Så var det fest igen, tyckte J! Det är mysigt med Mamma-Juni-tid, det är det. Men det är fräsigast när vi är alla tre. Så är det bara.
Barnen gör mig till en blöt kärleksfläck, varje dag.
Som den där pojken. Som är så mycket människa i liten kropp nu. Och med det guldigaste hjärtat. Och dom mest farbrorliknande uttalandena. Som när han öppnade dörren i eftermiddags och det första han säger är ååh, vad det är nystädat! Går ett steg längre in.. drar en djup, skön suck och säger ååh, det känns vårstädat mamma!.
(..håhå, sötpropp alltså!)
Melliset uppskattades massor! 
Så när Lillan sov i vagnen på eftermiddagen,hjälptes jag och Minimannen åt att städa pappsens bil. M hade tagit min till jobbet så att vi skulle få ha fin-bilen. Medan S satt och sjöng ”det ska va gött å leva, annars kan det kvitta!”, gjorde jag Rymdskeppet skinande. 
Och så blev det kväll.
Och efter middag och kvällssysslor, nattande av barn och småplockande efter dagen. Så har jag haft Emmeli-tid. Det blev ett skönt träningspass på gröna mattan och sån där spa-stund (läs: dusch i lugn och ro) efteråt.
Nu sitter den här mamman och har sån där vila-innan-hon-ska-sova-stund. Njuter av tanken på att det är fredag imorn och att vi har vanlig helg framför oss. Sån där hela-familjen-hemma-helg. Finaste sorten!
..Det har varit en alldeles vanlig HemmaMammadag, mao. Jag får inte nog. Det bara är så.
Hoppas att ni haft en fin torsdag, ni med?
Lillafrun
av Emmeli | mar 29, 2017 | Mammalivet, Pyret 7-9 månader
Vi upptäcker vårtecken varje dag nu.
Snön är snart, snart helt borta. Fler och fler vägar blir bara. Hundskiten syns i dikena. Ljuset nockar en varje dag. Det är plötsligt lite grusigt i ögonen om morgnarna igen, för så svårt det är att tassa till sängs tycker jag. Sandlådan har töat fram ur snön. Plusgraderna staplas på varandra. I kroppen bubblar det. Fåglarna kvittrar.
Och! Lillan har fått sina allra första skor som ni ser. Såna klassiska lära-gå. Och det är väl ett vårtecken om något. Vårskor. Och i storlek mini blir det liksom så gulligt att man får lite ont i kroppen.
Jag njuter av varje dag så mycket jag bara kan och orkar. Hela året är fint, var årstid på sitt sätt. Men det som vi står för tröskeln för, precis nu. Är något alldeles, alldeles speciellt. Och det känns så vansinnigt lyxigt att få vara HemmaMamma…
Jag få fjärilsmage och fladderhjärta av tanken på grönska. Att sitta ute på trappen och sörpla kaffe. Blunda mot solen. Känna värmen. Eller sitta på sandlådekanten med Sixten och prata livet. Typ om att jag ska få åka brandbil med han när jag blir liten pojke och han en lång pojke (frågor på det? nä, tänkte väl det!). Och så ser jag framför mig att vi går längs vår lillväg, allihopa. Letar Pär i backen och hör gruset under skorna. Juni i sina småskor, med en mamma eller pappa som håller hennes småhänder. Sallykatten springer bredvid. Alla är med. Och vi möter våren tillsammans.
Så kan det ju bli spöregn titt som tätt också. Det vet vi. Så såklart är Lilla ärtan skodd för även det. Som Lillasyster finns ju massor att ärva, men vissa saker behövs köpas nytt och det är inte tråkigt på en fläck tycker en viss morsa.
Allt är provat och klart av Juniflickan.
Gummistövlarna, eller böckarna som jag själv sa som liten, fungerade tydligen jättebra att stå i och samtidigt veva ut pyjamasar på golvet. 
Blått är flott!
Faller regnet, kan det nu plaskas vattenpöl i de ljuvligaste ljusblå små gummistövlarna. Eller att kravla runt i dyngig lervälling till gräsmatta ute på gården, det ska nog också gå bra.
Vårskor och böckar storlek mini, till älskad liten flicka. Löjligt roligt. Faktiskt.
Lillafrun
av Emmeli | mar 26, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Och så var det Sommartidssöndag plötsligt och det känns alldeles förträffligt, faktiskt.
För imorn är det måndag och den där skäggige kommer hem efter att ha haft en mastodontig uppdragsvecka. Över-dagen-till-sent-på-kvällen-vift tisdag och onsdag. Och borta-borta sedan torsdagmorgon till imorn. Så det har varit jag och stjärnorna. Vi har haft så fin långhelg vi bara kunnat tillsammans. Tillsammanshelger bara jag och barnen, är ju numera inte så vanligt och kan plötsligt kännas lite charmigt någon gång då och då.
Fast inte alls särskilt festligt när man känner sig en man (!) kort.. Typ vid såna där farsliknande stunder när man helst vi vara två päron. I alla fall veta att det andra päronet kommer hem liiiiite tidigare än om tre-fyra dagar framåt. Som i fredags. När jag precis lagat middag, tillsammans med två hungriga småbarn som lät som var sitt osmort gångjärn.
Då, behövdes vips ena barnet badas och ges nya kläder pronto och det andra barnet längtade efter mamma-mat. Till slut hamnar vi vid var våra maträtter alla tre. Sekunderna senare spills ett helt crushglas ut och mamman kör ännu ett klädesbytesrace och torkar golv och så vidare. Vi fortsätter äta. Igen. Och tuggan senare, från ingenstans, kommer Tecken På Herr Äckelsjuka, och gör att vi avbryter middagen på tre sekunder. Maj gadd, alltså.
Så då gick fredagkvällen mest ut på att typ hålla tummarna för att jag och J skulle klara oss och helst också att det bara var ett falskt alarm… för ungen var som vild och galen precis efteråt? Hade han bara druckit och ätit för fort? fortsättningen följde och testet blev när han fick sin efterfrågade vällingflaska på kvällen.
Och ja, nu vet vi ju, drygt två dygn senare, att det verkligen var så. Falskt alarm. Det har hänt ett par gånger tidigare, det där. Snabbdrickandet vänder om, liksom. Men jag vågade ändå inte lita till det och blev alltså till en början eld och lågor och tänkte ” å nej, vilken mardröm om vi åker dit alla tre samtidigt… hur är man kloakdykare och samtidigt tar hand om två småbarn, liksom?”. Som tur är behövde jag inte finna svaret på den frågan.
Nåväl.
I mitt hjärta sparar jag mycket. Men i just det där…
Och ej heller den där stunden på lördagkväll när barnen skulle nattas och jag ” skulle bara” en grej. Jag hade då verkligen inte hjärnan med mig. Utan gick med händer som nyss diskat. Blöta alltså. Och drog direkt in till tvättstugan där den där tumlaren står som inte fungerat på länge och som jag helt enkelt inte använt på typ ett år men som jag då bara tänkte att ”M har ju sagt att jag kan peta på det där överhettningsskyddet där bakom”. Nu när jag tvättat extramycket så tänkte jag försöka återuppliva den där mackapären. Men tänkte inte på att strömmen var på, att jag hade blöta händer och POFF flyger jag baklänges och har fått världens stöt av torktumlaren. Så vansinnigt otäckt och jag tror tusan det rök och blixtrade lite om mig därefter…. jag bestämde då, skakis i hela kroppen, att jag fortsätter med mitt jag-hänger-tvätt-i-hela-huset-rejsande. Bäst så.
Men annars, i hjärteasken?
Äventyr ute på gården med två busiga syskon. Min skatt!
En Lillasyster som fått låna Storebrors stora blå tramptraktor och är prick så nöjd och mallig som ni kan ana. Lilla ärtan där!
Otroligt god kycklinggryta har lagats och jag hyllade matkassen ännu en gång.
Med sånt där ”vin” som till och med den här morsan kan gå med på.
Förutom igår när vi hade Lilla-byn-dag och pausade, så har Vårstädningen tuffat på. Där ligger ett gäng ihoprullade, nytvättade mattor och väntar på nyskurade-golv-tider.
Alla har hjälpts åt….! Fast mest mamman, såklart. När barn sovit eller kunnat leka själva eller också har vi varit alla tre i en enda röra. Eller som idag, när S äntligen fick sin önskan uppfylld med ”En stoor stund” hos Farmor och Farfar. Då har jag gått ann som en iller för det sista här i hemmet.
Och det där; Morgnar med nyvakna, gosiga ungar. Så mysigt! Och i morse när vi vaknade hade jag sån å-nu-är-det-vår-känsla i kroppen. Sommartiden är här! Och det kändes så paffigt ikväll, när det var så ljust ute, ännu längre. Tänka sig.. Sommartid. Vilket ljuvligt ord!!!
En långhelg med stjärnorna, alltså.
Nu sover dom gott och den här mamman har avrundat helgen på skönt vis. Med ett lagom jobbigt träningspass och en varm, skön dusch. Känns som att det blir tidig kväll för undertecknad. High five barnen!, vilken vecka och långhelg vi haft! …det känns nästan som när mannen varit iväg på VM-uppdrag i tre veckor! …
Nu checkar jag ut… glad, men himla nöjd och otroligt trött!
Lillafrun
Senaste kommentarer