av Emmeli | jun 17, 2014 | Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Recept, Sommarhemma
Jädrar i min lilla låda!

Att frysa, vad är det? Jag har precis satt mig för första gången på timmar. Har en härlig backslick på jässan. Det är typ 225 grader här inne. Ja, det har sannerligen gått hett till här i köket, ända sedan i morse. Ett tag var det riktigt körigt, när morotsbrödet skulle ut på plåtar och gräddas, samtidigt som minipizzorna behövde bakas ut och piffas med alla moment och jag dessutom hade smskontakt med en hjärtenära som var ivrig, ivrig och ville ha svar nuu. Och älsklingLiten blev akuthungrig också, mitt i allt. Det gjorde han rätt i. Men är det någon gång jag tenderar att bli liiite, lite hetsig (det händer aldrig i andra sammanhang, menar jag……) så är det när det är stress och press i köket. Eller rättare sagt är det jag, som gör och är stressen. Det ska gå fort och mjölet ryker, mjölken kokar över och degen är upp över armarna och över hela bänken. Typ så. Mannen vet ju det där, hur jag blir. Lilla My. Så han svischar förbi och runtomkring mig, och är dom där två extrahänderna jag önskar jag hade. Och allt går himla bra. Men utan honom, då vette katten.

Men nu är 60 minipizzor bakade, paketerade och lagda i frysen. Redo för midsommarfirande. Och dubbelsats morotsbröd har också hoppat in i frysen. Och allt är diskat, bortplockat och det är nydammsuget här. Med svärmors asbraiga dammsugare. Vilken himla tur att hon har två dammsugare, annars skulle det nog ha åskat här i huset snart. Den där röda, retrosnygga, avlånga, rektangulära dammsugaren som står här i städskåpet. Den är fin. Riktigt snygg, faktiskt. Men dålig. Så jädra dålig. Så jag var tvungen att tjoho:a nu när jag gasade fram i ett huj.

Jag och mannen har precis slagit oss ner, med varsin skiva nybakt morotsbröd och en kopp kaffe. Eftermiddagsfika när det är som bäst. Nybakt är svårslaget. Och med regnet som smattrar mot rutan och med radion brus i bakgrunden, så har vi det väldigt bra. Nu ska jag lugna ner mig för idag. Middagen blir rester ifrån gårdagens middag, så himla skönt. Mina ben börjar stelna till rätt bra nu, från gårdagens bravader. Så kanske en långpromenad vore en bra idé. Liten hänger gladeligen på, säger han. Det finns inget dåligt väder…. (jo, det gör det.det här; blåst och svinkallt regn).
Men först eftermiddagsfika!
Har du en bra dag? Regnar det där du är också? Vill du har receptet på minipizzorna har det det HÄR och vill du ha recept på morotsbrödet så har du det HÄR (jag blandade med en del råksikt och tog någon dl mer grahamsmjöl än vad som står. Och några matskedar chiafrön, solrosfrön och linfrön åkte också ner.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 15, 2014 | Middagsmat!, Recept
Häromdagen stod jag och mannen och teamade i köket. På att göra-listan stod en herrans massa minipizzor. Dom där små, söta och makalöst goda.


Så vi satte igång. Tripplade receptet när vi ändå höll på och resultatet blev 90 stycken. Men så många behöver man inte göra, om det inte är så att man ska ha sommarfest för en massa, massa människor. Kanske undrar du över ett gott tilltugg till midsommar? Något som passar precis innan maten, när stången precis är klädd, tipsrundan är gjord (och kanske vunnen!? När ska det bli min tur?) men middagen inte riktigt är redo? Då passar dom här prefekt. Går att göra redan idag, frysa in och sedan ta fram och värma på i ugnen när du vill äta dom.

Minipizzor med rosmarin
30 stycken små, eller en enda stor? Du väljer.
Vad behöver jag?
Deg:
- 25 gram jäst
- 2 1/2 dl vatten som sak vara fingervarmt
- 1 tsk salt
- 1 msk smält smör
- 6-7 dl vetemjöl
Topping:
- 150 g ricottaost
- 200 g mozzarellaost
- 50 g pinjenötter
- 3 kvistar färsk rosmarin
- Salt, peppar och olivolja
- OCH! -något som inte står i receptet; pricken över i: et är att lägga en skiva pepparsalami på varje minipizza. Vaaansinnigt gott!



Och hur gör jag?
- Smula ner jästen i en degbunk. Tillsätt lite av vattnet och rör ut jästen, vänd ner resterande vatten, salt och smör.
- Tillsätt mjölet lite i taget och arbeta samman till en smidig deg. Låt degen jäsa övertäckt på dragfri plats i cirka 30 minuter.
- Vänd upp degen på ett lätt mjölat bakbord, forma den till två stycken rullar och dela varje deg i 15 stycken lika stora bitar.
- Rulla till runda bollar och kavla ut till små minipizzor. Placera pizzorna på bakplåtspappersklädda (vilket långt ord!?) plåtar.
- Bred ut ett lager ricottaost på varje pizza. Lägg en skiva salami på varje pizza. Skiva mozzarellan tunt och fördela på pizzorna. Strö över pinjenötter och finhackad rosmarin. Krydda med salt och peppar och ringla över lite olivolja över.
- Grädda pizzorna i ugnen mitt i 225 grader i 10-12 minuter. Dom ska få fin färg på kanterna och ska vara lite sådär lagombruna. Gyllene kanske det kallas?
- Garnera eventuellt, om du vill, med minispenat, rucola eller rosmarin.

Jag blandade vetemjöl special med vanligt vetemjöl. Hälften, hälften ungefär.


Så vaaansinnigt goda!
Såna ska jag göra och bjuda på till midsommar!
…lagom till att jag dragit hem mitt livs första förstapris i den där tipsrundan! (Målbilder, vänner. Målbilder!)
Lycka Till!
Kram/ lillafrun
av Emmeli | maj 31, 2014 | Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Recept, Sommarhemma
En deg sattes sent igårkväll. I morse välde den över, ja redan när klockan var fyra och ljuset fortfarande var försiktigt och fåglarna kvittrade. Då var jag uppe och vandrade ett varv genom huset. Nu, några timmar senare, doftar det nu nybakt i huset. Mangosmoothie och nybakt bröd till frukost.



Så borde alla lördagsmorgnar starta.

Och det är raggsocksgrått idag med. Det är bra på sitt vis, då blir det mycket gjort här inne istället. Jag ska nog ta mig an ännu ett rum idag. Det där minsta, till vänster innanför hallen. Där Liten, han som idag fyller 12 veckor och bär en byxdress så pepparkaksbrun och gullig att jag får ont i kroppen, har sin garderob, där det står en frys med en massa skogshallon i och där just nu alla våra träningskläder och träningsredskap ligger huller om buller. Det är som ett litet förråd, med andra ord. Men det kan det nog egentligen kanske få fortsätta vara. Vi behöver liksom inte alla rum. Förstår du vad härligt? Att ha såna ytor att vara på. Att ha en hall så stor att Litens vagn kan stå där, ostörd. Att sovrummet är så stort att vi dragit dit två meter säng och den märks knappt av. Att köket är så stort att vi kan dans långdans. Ja, i våra lyaögon är här stort.
Jag sitter fortfarande i morgonrock med ostyrig knut på huvudet. Men vi har några små uppdrag idag, som att kila till Storan och vattna växthus (Jag är asnervös, hopppas att jag inte tagit död på hennes plant och tomater. Förutom skräcken att ta kol på dom där gröna liven, så fullkomligt älskar jag grejen med eget växthus. Det ska jag också ha någon gång!) och sedan väntar en god kväll. Vi kanske hörs innan dess, vi får se. Det är liiite tjorvigt med nät för mitt dagbokande just nu. Men mannen håller på och fixar och donar. Så inom kort kommer det att gå som hejsan!
Så tills vi hörs igen, när det nu blir- Allt gott!
Recept på brödet finner du HÄR.
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 6, 2014 | Laga, Baka, Äta, Liten 0-3 månader, Middagsmat!, Recept
Nu är jag trött.
Ja, kära nån. Idag har hjärnan fått vara igång, på ett vis som den inte varit på ett tag. Något som känns väldigt ovant men också lite småroligt, liksom. Och en dag, eller rättare sagt typ tre timmar, var alldeles lagom för en Liten-ledig morsa med en lika ledig hjärna. Och idag, hade jag ändå Liten precis bredvid mig och han sov dessutom. Så jag tappade liksom ingen tid med honom. Men ändå, all tid är så dyrbar och just nu bara, baara till för att leva bäbisbubbla. Ja, den fortsätter och jag älskar det. Att jag har möjlighet att bara vara här. Mitt i vackra dimman av bäbisdoft.
Produktiva timmar, effektiva timmar, lika med en brinnande hjärna för min del. Som tur var hade jag och mina kompanjoner ett skönt mål med dagen; en världsgod sopplunch som serverades av världens bästa M. Du måste få receptet, som i grunden är ett Per Moberg-recept. Här kommer det:
Sparrissoppa
(typ 6 portioner… eller 4 superhungriga!)
Det du behöver:
- 500 g grön sparris
- 5 st schalottenlökar
- 5 dl vispgrädde
- 5 dl kycklingbuljong
- 1 dl vitt vin (vitt matlagningsvin gick finemang!)
- salt
Och sen då?
- Skala sparrisen och skär upp i 1 centimeter långa bitar. Lämna gärna topparna oskurna. Koka upp lättsaltat vatten i en kastrull och koka sparrisbitarna och topparna i 2-3 minuter. Häll sedan bort vattnet.
- Skala och hacka löken (M använde 4 istället för 5 lökar) och fräs lätt i en kastrull. Häll över vinet och buljongen samt grädden och koka upp.
- Lägg sparrisen i gräddsåsen (utom knopparna som skall vara garnityr). Låt koka i 10 minuter och kör sedan i mixer.
- Smaka av med salt och peppar.

Piffa genom att lägga sparrisknopparna övers i tallriken!
Och i eftermiddag drog vi på äventyr ner på stan. Vagnen rullade fint och jag och M traskade på i rask takt. Det var nödvändigt, den raska takten alltså, för fy tusan så kallt det är här. Det ser så härligt ut, solen skiner, men ooh så lurigt. I alla fall. Vi drog till BVC, för att mäta, väga, kolla höfterna, hjärtat, lungorna, magen, reflexer, och så. Har du grädde i tuttarna? undrades det. Javisst, det har jag! , svarade jag…..Orden han växer så det knakar! och så stark han är! …fick vi också höra. Malliga, stolta och tacksamma föräldrar som rullande ut den så kallade Rolls royce-bäbisen. Ja, han fick beröm för sin fina vagn och sina snygga namnnappar, därav fick han namnet Rolls-royce-bäbisen.
Och nu är det kväll. Jag har redan hoppat i den überrutiga pyjamasbrallan och är redo för bäbismys hela kvällen lång.
En tisdag. Med smygroligt måstefix. En galet god lunch. Ett lyckat BVC-besök. Och en kväll i rutiga pyjamasbrallor.
Allt gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 15, 2014 | Laga, Baka, Äta, Recept, Sockerfritt!
Ibland får jag mina ideér.
Förra veckan såg jag en bild på någonting ätbart. Något jag verkligen inte fattade vad det var, men som gjorde mig nyfiken. Hojtade åt M Maartiin!!!, skriver du upp chiafrön på handlingslistan? Och havremjölk!

Och det gjorde han och vips hade vi både chiafrön och sån där mjölk hemma. Vad jag skulle göra?
Chiapudding.
-såklart!
Det ser så vanvettigt äckligt ut. Jag vet. Det måste helt enkelt provas innan man säger om man tycker om det eller inte. Toppat med skogshallon och kokos, ja då är det snudd på att jag skulle kunna sätta mig med en puddingsportion till fredagsmyset.

Vad det är bra för, det där fröet?
- Chiafrön är en av världens bästa omega-3-källor
- Två teskedar av detta frö ska tydligen ge oss hela dagsbehovet av alfalinolensyra och Omega 3.
- Chiafrön hämmar inflammationer och förebygger hjärt och kärlsjukdomar, yeah!
- Chiafrön är überrikt på protein (jaa där kom det.. såklart är det en trendig nyttiggrej.. precis som kvarg, tänker jag.)
- Chiafrön är dessutom rika på vitamin och sånt braigt. Vitamin B, kalcium, fosfor, potassium, zink, koppar, magnesium, 18 aminosyror… och såå vidare.
- Chiafrön är också bra för magen, skelett och ditt immunförsvar

Alltså vaa?
Kan det vara sant? Jo det kan det nog.
En hel bunke pudding står i vårt kylskåp. Eftersom vi ska iväg på äventyr snart så serveras det chiapudding frukost-lunch-middag här. Typ.
Vill du också prova på ett nytt mellis, precis som vi? Jaaa klart du vill! Receptet står på paketet. Det var mannen som gjorde den där sladdriga geggan som smakar godare än man kan tro. Tyyp 8 dl havremjölk som blandas med några teskedar/matskedar/skopor av något slag av dom där superfröna. Jag sitter ute på baltanen i solen, ja såklart med ett glas pudding (haha!), och orkar verkligen inte gå in och kolla vad som står på förpackningen. Men det står ju som sagt på paketet.
…nähä! Det gjorde det visst inte! Men – 2 dl havredryck till 3 msk chiafrön, likamed 1 portion. Så!
Chiapudding alltså-
Min nya grej. Det är bra med såna där ideér!
Kram/lillafun
av Emmeli | apr 14, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Recept
Vi hade vänner här igår.
I två omgångar, till och med. Är det någon gång i livet jag känner mig rik, så är det då. Ja vid andra tillfällen också, såklart. Men som igår, när det plingar på dörren och in stormar en varmhjärtad, högljutt bäbisälskande och högt älskad vän. Timmarna flög fram och jag ville bara säga stanna en stund till, snälla. Liten blev kär i henne. På direkten. Somnade i hennes famn, och det är ju ett tecken. På en besvarad kärlek.
Men vi, både den stormande och Lilla familjen, hade planer som inte var fy skam dom heller. Men vi var småtvungna att bryta upp, det var vi. Men vi ses snart igen. Tur.
Under dagen hade jag och mannen förberett inför kvällens middag. Jag hade gjort det jag älskar; dukat på det sättet jag känner för för dagen. Igår kände jag för påskigt (oväntat va?). Gult och rosa och lite grönt. Och kvällens middag närmade sig. Den vi längtat så efter. Både för matens skull, men mest för sällskapet. Gullvännerna kom och säsongsinvigde grillen med oss. Oooh så gott det var, både för kropp och själ. Och jag skrattade så tårarna sprutade, övertröttheten kom och hälsade på hos morsan och då blir det antingen skratt eller gråt. Igår, skratt. Det tackar vi för, för allas trevnad!

Grillad kycklingfilé, marinerad på grekiskt vis, sa mannen. Och halloumi förstås. Och ugnsrostad potatis, sallad och tzatziki. Ohhlala!

Och till efterrätt; en gammal favorit. Vitchokladmousse med limemarinerade hallon. (HÄR har du receptet om du är sugen att prova!)
Så igår hade vi en söndag, med två dörrplingningar. Såna man blir glad i hjärtat av. Vänner.
En rikedom.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer