av Emmeli | apr 19, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Mammalivet, Minsting i magen, Stora Lilla Familjen
Med handen i min trygghets hand.
Å.
Vilka dagar den här veckan bjöd på. Dom här två senaste tar priset som mest oväntade och väldigt omtumlande.
Jag satt där på onsdagmorgonen med min kaffekopp igår morse. Hade precis lämnat Sorebror på Förskolan, var hemma igen och myste med Lillasyster samtidigt som jag pratade med Storan i telefonen. Som vanligt är jag trög att förstå vad som håller på att hända, men märkte att synen försvann mer och mer… som vanligt när jag håller på att få migrän. Till sist säger jag ”du ,Storan, jag tror nog jag borde lägga på nu och ta en alvedon för att försöka mota det här”. Vi säger Love you , lägger på och jag petar i mig en alvedon.
Så ska jag masa iväg för att byta blöja på Lillan.. det blixtrar framför ögonen.. men blöjbyten görs i sömnen om det skulle behövas som HemmaMamma. Men plötsligt märker jag att jag ju inte alls känner vad jag gör med vänster hand. Gör ändå vad jag ska och lyfter upp J i famnen. Då håller vi på att ramla i golvet.
Ringer M. Som är på utbildningsdag på annan ort. Känner mig dum som stör…. men under tiden vi pratar hinner jag bli tokdålig.. han hör att jag knappt får fram ord, säger att jag tappar känsel i hela vänster sida och får svårt att svälja. Paniken är ett faktum här hemma. Jag får största paniken över att inte kunna ta hand om Juniflickan.
Därefter går det några minuter innan Storan är här.. och älskade Pappsen, som måste kört som en galning från Lilla byn. Mannen hade ringt och ordnat vad han kunde när han var långt ifrån. Efter att Storan kommit fram hos 1177 blev rådet att ringa 112 och på ytterligare några minuter var ambulans här. Vad onödigt, sluddrade jag fram. Tänkte på oron hos alla och om J skulle bli ledsen.. men det var ingen tvekan om att jag behövde hjälp där och då. Och som preggo togs allt på största allvar.. risk för propp i hjärnan är större, till exempel..
Såå.. in på akuten det bar. Mormor kom också till gården och barnen hade det tryggt och gott. Snabbt var M på plats hos mig (han måste också ha kört som en galning.. usch, får sån magknip av tanken). Min älskade trygghet.
Ja.. så svischades det runt mig och det hela ”slutade” med att jag blev inskriven på Strokeavdelningen.. och har det senaste dygnet agerat nåldyna och fått göra en herrans massa undersökningar, röntgen av hjärnan, ultraljud på hjärtat och så vidare.. allt för att utesluta eventuell propp eller blödning i hjärnan och allt vad det kunde tänkas vara.. trots att man ändå trodde att det troligast ”bara” var ett väldigt, väldigt kraftigt migränanfall med känselbortfall. Men inga risker skulle tas, och det lät ju bra tyckte vi… om än jag bara ville hem till barnen igårkväll och inte kunde tro att vi skulle klara oss ifrån varandra en hel natt. Men det gick såklart hur fint som helst. Bättre för barnen än för mamman.
Livet bjuder på nya erfarenheter. Hela tiden. Denna gång väldigt ocharmiga sådana… men det bästa är att Minsting i magen mår bra, att min hjärna är frisk och ja, hela jag.. men nu har jag fastställd migrändiagnos..som beror på den hormonobalans som kroppen utsätts för som gravid. Jag har aldrig haft migrän utan att vara gravid.. så den slutsatsen har dragits. Dock har det aldrig varit så förfärligt som igår.
Gissa om jag plötsligt längtar efter att veckorna ska ticka lite småsnabbt och vi snart får träffa Minsting i magen här utanför.. för helst hoppar jag gärna över fler anfall av gårdagens typ. Fast jag vill inte längta efter att tiden ska gå fortare än den redan gör..jag vill njuta sista preggotiden också.. men tänker bara försöka göra vad jag kan; vara supernoga med att äta, dricka, ta den där nedrans alvedonen så fort jag känner något och så vidare.
I eftermiddag kom familjen och hämtade mig och lyckan var total. Vårvärme, sol och en mycket piggare mamma. Minimannen pussade mitt ansikte alldeles blött. Juni var lite avvaktande.. tyckte att mamman var på fasligt konstigt ställe, men snabbt var hon i mammas famn. Blöjbyte och nattning ikväll har varit himmelskt. Och hennes små händer som alltid pillar med mitt hår när hon ska sova. Åh. Så glad över att vara hemma igen. Som jag kommer sova gott i natt, bredvid mina tre .. <3
Så tacksam.
… och några oväntade, ocharmiga och nya livserfarenheter rikare.
Lillafrun
av Emmeli | apr 16, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Mammalivet, Minsting i magen, Stora Lilla Familjen, Träning
Snusande småttingar i världens bästa vagn.
Får så många frågor om den. Det är en Thule Chariot Sport 2, med löphjul till som gör den där vagnen himmelsk att både gå och springa med. På grusvägar… med massor av snö på, eller utan. I skogen. Eller ute på åkermarken här hemma på vår gård. Och så vidare. Att barnen älskar den gör förstås saken allra bäst. Minimannen som precis fyllt fyra år, har nog inga planer alls på att sluta åka vagn. Något som denna Känslomorsa kan tycka gör ont i hjärtat av tanken… hur ska jag få med mig hela lilla gänget sedan, liksom? Men äsch. Det är en lycklig baggis att ordna, Vackerpappan får såklart följa med då. Som ni hör. Vagnen. Ett köp vi aldrig ångrat, bara prisat och prisar!
…
Å.
Bilden är från ikväll. Vårens alls första vi-går-långpromenad-och-nattar-barnen-samtidigt-runda med hela Storlilla Familjen. Det är så ljust nu, att man inte famlar i mörkret kring nattningstid. Så fantastiskt. Uppskattat. Och ett så kärt vårtecken!
Alldeles förfärligt trött är jag i alla fall och riktigt längtar att krypa ner i den där renbäddade Storsängen i det vädrade sovrummet. Är det vårtrötthet? eller kanske känner jag av nån allergi? säger jag undrande till mannen. Småttinglivet kan ju också ta ut sin rätt, kanske..
Så svarar han på sitt vis, sådär lugnt, kärleksfullt och lite smått dumförklarande… ”jaa, sen är du ju gravid också, älskling…. ”
Ja just det, säger jag. Och känner mig rikast på jorden.
Lillafrun
av Emmeli | apr 15, 2018 | Emmeli funderar, Gårdshuset, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Jo, nu tusan är våren på väg!
…
Å.
Det här vädret, alltså. Vi njuter massor. Ni med?
Snön smälter, leran kommer fram från höstens fibergrävande, vi jobbar med olika saker här hemma på vår lilla (ganska så stora) gård och innesysslor sparas till solen gått ner och barnen sover. Typ som att måla fönster. Eller snickra fönsterramar. Så länge solen är uppe är vi ute så mycket vi bara kan. Äter lunch och mellis på gamla trappan, leker i vattenpölarna och vissa försöker också få härlig nytta gjord samtidigt.
Fredagsmysmiddag med Farmor och Farfar här hos oss. Brödbakande. Gympande. Frösådd. Och vårteckenletande. Det, har helgen också bjudit på.
Idag har vi tagit oss an Gårdshuset. Hela Storlilla gänget har hjälpt till på sitt vis. Mys!
Ni kommer kanske ihåg i somras, när vi hade den där fantastiskt uppskattade Taikonsdagen här på gården? När Storfamiljen kom och hjälpte oss och gjorde det möbel- och saktomt på vår övervåning, förutom i ett rum som jag ju rensat nu i vinter? I alla fall. Förutom en massa som vi åkte iväg med på direkten, så flyttades en herrans massa möbler ut till Gårdshuset och det har mer eller mindre inte gått att gå in där nästan. För under vintern har det visst blivit en liten sopstation där också… julklappskartonger och annat till fördärvat. Blandat med för mycket möbler och utrensade kläder och gudvetvad.
Det har varit så mycket snö i vinter att det inte varit på kartan att ta tag i det där. Vi har ju knappt kommit dit ut, liksom. Förrän nu.
Så idag har vi haft en helt uuuunderbar Rensardag i vårt fina gamla Gårdshus.
Ljuvligheternas ljuvligheter..
…särskilt för en Städmaja som dessutom är preggo och i sån Boa-fas att hälften hade varit nog.
Välbehövligt pausande har vi förstås tagit oss också!
Nu är Svärfars stora släpvagn lastad till bredden med möbler och skräp. Imorn väntar en tur till tippen och skänkeshaket. Såå skönt. Kläderna skickar vi till Ukraina.
Det där huset är så himla trevligt. Gulliga köket, med gå-in-i-skafferiet. Eller rummet med den runda kakelugnen. Fönsterna är vackra och spegeldörrarna likaså. Tänk att göra i ordning det… men det blir nog knappast jag och mannen, känns det som. hah!
Ikväll vet jag ett gäng som kommer somna ovaggade. Men det är väl ändå skönaste tröttheten, när man jobbat med kroppen!
Hoppas att ni haft härliga helgdagar och få en god söndagkväll nu!
Lillafrun
av Emmeli | apr 13, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
(inlägget innehåller reklamlänkar)
Det är fredag. Preggot fredagsgympar. Barnen bygger hinderbana inne i Salen. 
Mamman lyxar med alldeles nyöppnad favoritkräm. Har ni inte provat Rituals. Gör det bara. Jag har nog hela serien nästan. Den här ljuvliga krämen är en av favoritprodukterna. 
Du hittar den HÄR, om du vill. 
Vi har sett årets första fjäril idag. Det droppar i rasande fart från lagårdstaket. Vi lapar sol och gläds åt att pappan kommer hem fredagstidigt.
Mina och barnens händer ser ut som sorbetglassar. Minimannen började och ville ha flera färger. Och jag hängde på. Så fint, ju!
Det koralliga lacket finns HÄR. Det Bubbelgumsrosa HÄR. Och det klassiskt röda HÄR.
Älskar att svassa runt i hängselbrallan. Känner mig så härligt mammig i den.
Idag matchar jag brallan till en sprojlans ny tisha i vad som sägs vara vårens färg. Lila. En alldeles vanlig tisha men som ju uppenbarligen funkar fint för preggomagar också, jag gick bara upp en storlek.
Finns HÄR i massa härliga färger.
I helgen planerar jag att påta med massa mys. Som att kramas med darlingar, baka äppelpaj, börja peta ner blomsterfrön i jorden inför sommaren, sitta på gårdhustrappen och njuta i solen. Typ så.
Vad ska ni hitta på? Är det på-riktigt-vår där du bor.. eller är du också en norris som peppar för minsta lilla pyttevårtecken?
Fin helg, till er alla!
Lillafrun
av Emmeli | apr 12, 2018 | Emmeli funderar, Köket, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vattnar blommor. Fyller tvättmaskin.Torkar frukostkladd. Känner sparkande bäbis i magen. Sörplar kaffe. Kramar barn. Skurar golv. Släpper ut katt. Skakar mattor.
Bär en trött Skrålla. Ser stor rök i luften nere på byn. Får knip i magen. Det är nära Förskolan. Närmar oss. Pustar ut. Nära, nära. Men småttingar i massor. Som storögt tittar på. Mina barn ropar pappa! glatt. Där den vackraste mannen jag vet, är mitt uppe i Räddning.
Rullar småttingar i vagn. Hör ljudet av grus under mina skor. Blir lycklig av det. Också av synen, när dom där två syskonen går på egna ben och håller varandra i handen. Den större plockar skräp i diket. Man FÅR inte skräpa ner i naturen. Säger han. Jag håller med. Och ler för mig själv.
Tänker. Oroar mig. För älskad. Vars bekymmer Jag inte kan bära, för då hade jag nog lyckats tidigare. Jag kan bara finnas. Så mycket jag orkar och förmår. Solen mot kinden. Den gör gott. Gör att allt känns lite lättare. Det som är tungt och det som är lätt. Den strålar, över hela alltet.
Jag njuter av dagen. Alla guldstunder som ges. Önskar att få stanna såhär i livet, men ser ändå fram emot det som väntar… vad det nu är?
Nystädat och solbadande hem. Det är kväll. Barnen sover gott. Brandmannen har precis kommit hem.
Jag känner mig trött nu. Men säger som Pippi säger om hennes fräknar; ”NEJ!”. –”ja, jag haar fräknar (är trött) men jag liider inte utav det.
-Det är ett kvitto bara.. av allt ovanstående. Energin. Som töms. På precis, precis det jag önskar att använda den till.
Det där vackra, sköra, småttingfyllda och så älskade. Den största av gåvor..
-Livet.
Lillafrun
av Emmeli | apr 11, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vilken dag det varit idag. Rena lycko- och energipillret.
Vi slog givetvis till med utemellis. På vägen hem från förskolan susade vi genom lill-ica och fann småyoghurtar. Ni ser ju. Festen!
Å. Älsklingsungar.
Och pricken över allt?
Att han som börjar okristligt (alldeles med vilje) tidigt om morgnarna, för att ha den där braiga tidspotten att utnyttja. Att han anslöt till gårdshänget, han också.
Kärlek på det!
Mm..
Ännu en dag att spara i Hjärteasken.
God onsdagkväll till er!
Lillafrun
Senaste kommentarer