av Emmeli | mar 24, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller reklamlänkar)
Det är någon som älskar sitt lilla syskon redan.
Jag blir så gråtlycklig av synen. Och känslan, framförallt. Han är den finaste Storebror man kan ha. Det är jag helt säker på. Förstås.
Älskade S.
Fredagspiffad. Bland Favoritleksakerna, som ju så många undrade över. Briokitet som är fantastiskt roligt. Ni kan hitta det HÄR förresten. 
Mamman målade naglarna i pigg färg. Som för att lura sig själv till den känslan. Trött och mör var mer sanning. Ändå härlig fredagskänsla.
Lacket finns HÄR. Till fin-pris så jag nu!
Preggomamma i kär skjorta. Från när J låg i magen.. men jag tror att det är precis samma som säljs fortfarande. Hittas HÄR.
Minsting i magen växer.
Vissa stunder ser och känns magen så liten. Och vissa stunder precis tvärtom. Trodde att jag skulle ha trollat fram ont nu, efter smågalen fix-vecka. Men icke. Tack kroppen för det. Jag är så otroligt glad att få kunna njuta så, även av denna preggotet.
Och där var vi utanför dörren!
Skorna. Mina älskade Blundstone. Finns HÄR i massa varianter. Också dom till nedsatt pris. Vilka fintips ni får idag, va!
Förutom att dom behöver pyssla om dom lite inför våren. Så är det väl typ fjärde året jag traskar runt i dessa skor. Mina absoluta favoriter. Funkar ju jäääämt. Jag bara längtar tills jag kan klafsa iväg med dom till stallet också….. men det, det känns ljusår bort nu (sådär så att dessa blir stallpjucks och nya traskas i för annat..). Det är fint att ha något att längta till, långt fram, också.
…
Jo.
För vi startade helgen med en mysig stadstur, alla tillsammans, igår. Barnen och pappan parkerades (alla mycket nöjda) i härlig lekhörna. Medan mamman typ fick vingar och flög iväg bland massa butiker. Gjorde små ärenden, handlade för påskägg, köpte svindyr ansiktskräm (vad hände där? Jag som använder inget. Eller typ nån barnsalva. Jag tror jag tyckte att jag var värd den. Du får den av mig. Det spelar ingen roll vad den kostar. Sa han. Tack darling).
Sen drog vi till haket som ungarna tycker är vaaansinnigt exotiskt; Hamburgerestaurangen (Max). Pommes och iskall mjölk, ballonger och bubbelskratt. Allt i en väldigt lycklig småbarnsröra. Storhandling sedan… i såna där förfäärliga kundvagnar, ni vet. Långa som as. Med ”bil” för ungen längst fram. Jag höll på att riva minst halva stor-ica innan vi var igenom..
Väl hemma på Drömgården igen var vi så löööjligt nöjda. Så vi fullkomligt dök ner i Storsängen. Och somnade. Allesammans. Vi är verkligen som gjorda för stan, sa han.. jag sluddrade medhållande innan natten fångade mig totalt.
Jo,jo. Det var så vi började vår helg.
Och idag är det Lördag. Vi vaknar till en utvilad sådan!
Äter långfrukost och kikar vad som egentligen följde med hem igår.
En del ser ni där. Tröjan HÄR. Byxan HÄR.
Ett ärende var att hämta ut ett paket på polarn. Med bland annat den där söta tröjan i. Och så shoppades lite annat också. Som dom där brallorna jag hade missat att dom fanns till. Nöjd Juniflicka.
Nu ska vi ta lördag hela dagen lång här, en drömmig variant! Men mer om den sedan.
Ta hand om er och hoppas ni får en njutbar dag!
Lillafrun
av Emmeli | mar 23, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Sovrummet, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Njutbart att vakna tillsammans med småttingar i alldeles otroligt härligt sovrum. Täckena är krispiga. Luften är så ren och klar. Fönstret skinande rent. Det doftar linoljesåpa om trägolvet. Pellisarna mår gott i sin nya jord bland solstrålarna. Och vi njuter. Alla tre.
Junis favvisböcker är definitivt dessa så himla söta Ingrid-böcker. Finns HÄR.
Glimtar från Sovrummet, ja.
Joo, det fungerar finfint att sova där inne allesammans. Mestadels, som ju också är allra mysigast, så använder vi ju dessutom bara en säng. Det är Minimannen som möjligtvis väljer sin Prinssäng.. faktiskt ofta.
Men Lillans säng, där bor typ tvättkorgen mest. J sov där någon natt i början av Storebror-fick-storsäng-bytet, tyckte det var jättefestligt, men sen kunde ju inte mamman tänka sig att sova helt utan småttingar i storsängen så sen dess har det inte ens försökts att J ska sova någon annanstans. Tokigt. Ja, kanske det. Men så länge samtliga trivs så är det ju nemas problemas.
Vaaad jag egentligen skulle säga var; jo det funkar toppen med alla-tillsammans-sovrum, ungarna sover hela nätterna, ingen stör någon. Lyx, ja. Men soooom jag längtar efter dom där sovrummen där uppe. Att jag längtar är nog för att det ju blir närmare och närmare, liksom. Något jag fantiserar om nu, som hur tokigt det än kommer se ut sedan, skaaa bli verklighet. Det är att såga upp hålet för stora dörren, även inifrån. 
Ni vet, det sitter ju en pardörr på gavelsidan, som vi valde att sätta in, men inte såga hål för rakt igenom. Just för att vi ju har sovrummet där nu och det skulle se tokigt ut inifrån. Med en dörr bakom sängen, liksom. Men, nu när det ändå inte är evigheter bort till att Sovrummet ska flyttas, så i vår… eller ja, sommar… då skaa jag sitta på en lastpallstrapp och sörpla kaffe, med dom där underbara pardörrarna öppna… kunna kliva rakt ut på gräsmattan och med äppelträdet som en extravacker himmel. Åh, sån dröm! 
Fredag, ju. Och den här fredagen har jag längtat efter. Vi. Rättare sagt.
Det blir så tjatigt att rabbla upp. Men kort sagt, tre månader som varit mycket innehållsrika (läs; jag förstår inte hur M står på benen. Och han förstår inte att jag gör det. Haha! Teameork!) Nu ska det bara vara vanligt-mycket igen. Och det uppskattar både M och jag. Och garanterat barnen. Sådär så att jag slipper väcka pojken mitt i natten för att han ska se att pappan faktiskt varit hemma. Eller att stopp-med-jobb-täckningen, som samme lille pojke kom på att han skulle rita, inte behöver ritas längre.
Nu ska vi pusta ut. Ta den där efterlängtade fredagen. Och susa iväg tillsammans, för lite extramysig start på helgen.
Trevlig helg alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | mar 22, 2018 | Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Påsk på Drömgården, Salen, Stora Lilla Familjen, Träning
Ja, titta!
Kära lilla Vårstädade Salen.
Faktiskt (nästan) prick alla rum här hemma har fått sin dos av storstädning nu. Hujedamig, som jag gnott på dessa dagar. Bläckfiskarmar och sån där effektivitet som man får som småttingmorsa. En kombination som funkat fint!
Men nu ska här pausas i Vårstädandet. Allting är i princip klart.. bara kökets fönster som jag behöver hjälp av mannen med… skrapa små färgfläckar med rakblad, känner jag spontant att jag mer än gärna lämnar över till honom, resten däremot skulle han bara våååga göra…. (jag är en städtoka av rang och vill inte bli avknyckt en enda syssla helst…!)
När Lillan sov idag, hade jag nog också kunnat somna.. men tankade superkrafter och rev av ett träningspass istället innan vi gick iväg för att hämta hem Storebror efter sin hela(tredagars)vecka på Förskolan. Väl hemma påskpyntade syskonen tillsammans. Drömmig syn tyckte mamman!
Små kycklingarna som är Minimannens allra första påskpyssel i livet. Tillsammans med lite annat gulligt köpeskrafs. Det blev så himla fint. Och småttingarna var fasligt nöjda.
Påskigt och härligt, ju!
Prick lika trött-som-en-disktrasa-slut som jag känner mig just nu. Också, prick lika nöjd är jag.
Små älsklingar sover gott (efter att ha hjälpt mamman med allt möjligt i bestyren… på olika sätt, kan man säga. Ibland helt regelrätt hjälp.. ibland stjälp. Preciis som det ska vara!), mannen kom precis innanför dörren efter en lååång dag och den här preggomamman ska lyxa… hoppa in i badevarelset och sedan måla naglarna i nån glad färg. Imorn är det fredag!
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | mar 22, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Stora Lilla Familjen
På vägen forsar liten bäck.
Någon sover fortfarande gott, efter timmar skönt nerbäddad i vagnen.
Jag hör ljudet av snöknarr under fötterna, varvat med spikar mot asfalt. Det sistnämnda gör mig lite pirrig. Och mer än så. Jo, den är på väg nu. Våren.
Vi går till Blomsteraffären. Han undrar vad den där rosa blomman heter. Bellis, säger jag.
Så går vi vidare. Bestämmer att jordgubbar får det bli. Och en sån där pyttepåsklilja. Vi tjoar tillsammans över asfaltfläckar. Trasiga sådana. ”Å nej, en spricka! Den kommer dela vår värld mitt i tu”, utrbrister han.
Hon, är nyvaken, och alldeles fasligt nöjd över att få pinna på och gå för egen motor, genom vattenpölar och sockrig snö.
Dagen fortsätter. Innan rödblommiga, efter-ute-lek-med-pappan-varma ungar. Skrikiga ungar. Trötta ungar. Älskade ungar. Bäddas ner. I alldeles nybäddad säng, med vädrade täcken och rena lakan.
Dom somnar gott. På en grisblink.
Det är bara Han och jag vakna. Nästan ovanligt att ha honom hemma en kväll igen. Men väldigt uppskattat.
Jag tänker; Vilken gåva det är. Med en alldeles vanlig dag.
Och tänka sig. Nu har solen stigit igen, det är torsdag… och framför oss, ännu en ny dag…
-Hoppas din blir fin.
Lillafrun
av Emmeli | mar 20, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Påsk på Drömgården, Stora Lilla Familjen
Något av allt jag tycker är så härligt med barn…
Uppskattandet av Det Stora I Det Lilla.
…I ett knyck har man värsta bästa äventyret framför sig.
Något litet som blir så stort. Vi klär på oss varmt, går ut i stormen tillsammans. Tittar på takras, isiga vägen och vandrar till gamla Gårdshuset för att leta fram passande kärl. Någon bär lilla jordsäcken och känner sig stark. Två småttingar sitter sedan mitt på ett mormormönstrat köksgolv… slevar jord och färgar golvet brunt.
Dom hjälps åt. Det tar en stund. Till sist hivas både sleven och skeden och smånävarna fylls med jord. Så är det dags att strö fröna.
Golvet får sig en dos och kockumkastrullen en.
Till sist ordnar han vatten i kannan och hon hejar på. 
Det blir blött i jorden och köksgolvet förvandlas också till någon slags geggamojapöl. Så är dom så nöjda sedan. För dom har sått påskgräs. Tillsammans. Jamen, hur stort kan det bli, liksom?
…
Och idag är det ju Vårdagjämning!
Så himla härligt. Vårvintern visar sig från sin allra bästa sida här i norr nu. Det har ju snöat i månader och känslan har på slutet nu varit ”vi kommer ha snö för alltid”. Men efter bara ett par dagar med sol och blåst har snön sjunkit massor, det har rasat från taken och drippdroppat i full fart. Igår under promenaden kändes det som om någon tagit bort ett högt staket.. snön hade sjunkit, mao. Man såg liksom så mycket igen. Faktiskt hade till och med en liten, liten fläck av vår lillväg tinat fram under snön och det luktade sådär bajs och vårigt, ni vet? Så äcklig doft men ändå så underbar. Ja, Den Riktiga Vårkänslan… den lurar nog alldeles bakom hörnet!
Den här morgonen hann vi både mysa i lugn och ro, äta frukost och mamman morgongympa i morse innan det blev dags att klä på oss för att ta oss ut genom dörren. Ljuvligt att vakna av ljuset och solen, med härlig energi i kropparna. Drömmorgon! Som sedan blev tvärtom…… mina älsklingar har vilja av stål, båda två. Fast på olika vis. Det är väldigt charmigt, att två människor är lika men ändå så olika. Halva-halva utav mannen och mig, hur häftigt som helst. Den ene så lik sin mamma. Och den andre en pappakopia.
Men alltså den här senaste morgontimman… då blev undertecknad villrådig så det förslog.
Ett litet hjärta hade klätt på sig själv.. skorna, mössan, halskragen, vantarna… vilket är en favoritsyssla. Hon ville sedan prompt ha sin rosa jacka på sig och blev därmed heeeelt galen när jag mamman då bestämde overall. Trots värmande sol är det ändå kyliga morgnar och i vagnen behövs overall, absolut. Minimannen har jag aldrig någonsin behövt ta en klädfight med… men lilla pinglan har visat annat, om man säger så. Några gånger. Idag, allra värst. Hon skrek som en stucken minigris heela vägen till Förskolan. S och jag frågade varandra vad ska vi göööra? . Vi försökte avleda, S sjöng, tröstade, jag gav henne till och med telefonen (!)… men inget hjälpte. Så släppte jag ur henne ur vagnen och ungen började med de tjurigaste steg jag skådat, gå hemåt. Hon skulle hem. ”JAAACKAN!!! MAMMA!!! JAACKAAA!”. Helt slut var vi när vi väl var framme på Förskolan. S var så duktig och knatade in och vinkade, trots att jag vet att han får hjärteont om Lillasyster är ledsen. Men jag hade sagt åt honom att ”hon kommer bli nöjd bara mamma vänder om, så vet hon att hon är på väg mot jackan..”. Och så blev det ju.
Nu är vi hemma igen. Jag är typ i chock. Så liten. Så alldeles bedårande, underbar. Så trevlig, klok och händig liten tjej. Och med så mycket vilja, som både är väldigt bra men som också ger gråa hår… hon somnade på hemvägen, och sover alldeles utmattad ute i vagnen nu..
Okej. Nu ska den här mamman sörpla lite kaffe, beta av mailen och pusta en stund efter den tjurigasrte morgontimmen i mannaminne.
Hoppas ni får en fin dag!
Lillafrun
av Emmeli | mar 18, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Stora Lilla Familjen, Träning
Det där, helt klart Helgens Succé.
För ett år sedan när vi var på isen så var ju Liten inte ens tre år fyllda och det var liksom mest ett hej till isen och åka runt på sparken med pappan som skjutsade… men igår var det ett riktigt skridskoförsök. Och himmel, så imponerade vi var av den där lilla pojken.
Första gången på vingliga, men starka och tjuriga Bambi-ben.
Någon marathonsov gott i vagnen. Medan hennes Storebror njöt av tiden tillsammans med båda päronen och full uppmärksamhet.
Varm choklad och nygräddade frallor. Han hade det gott, lille Minimannen.
Juniflickan var som ni såg ovan inte ett dugg medveten om att hon varit på vift. Och mamman satt mest i tystnad och bara njöt med vackersynen framför sig (pojkarna tillsammans). Och gamla hockeymålvakten, pappan, han var så stolt att det inte gick att ta miste på. Härlig stund. Mycket. För precis alla i familjen.
Och innan vi gav oss hem (någon övertalad), så var lilla Skridskopojken så lycklig för ”Jag KAAN åka skridskor på riktigt!” .
Jag-kan-känslan. Lika underbar, för liten som för stor, visst?
…
I övrigt har helgen bjudit på allt möjligt. Otaligt många utetimmar. Hela-familjen-skottning, med glada ungar som rejsat fram med pappan på fyrhjulingen medan mamman handskottade. En stund på kökssoffan, där efter den goda goda lördagmiddagen, när disken var undan, barnen såg på film och vi andra två skulle mötas för några minuter han-och-jag-tid över en kaffekopp; LAAARM! .
Tid vid pianot. Många timmar sömn bredvid två darlingar jag är så evigt tacksam för. Sköna träningspass. Tacksam över att känna mig så stark och vara utan ont… det där smygiga foglossningsontet som jag kunnat ”trolla fram” med dumheter (som snöskottning, typ).. det är som helt borta. I alla fall just nu. Så det njuter jag av, massor. En lördag med sol och lugnt väder. En söndag, som vi mötte tidigt.. tre av fyra. Den fjärde var ute på vift och räddade liv, igen.
Vi andra tre tog lång och skön söndagmorgon, med Stora Stormen utanför. Sol och storm. En dag som varit vacker, helst att se på genom fönsterna. Mindre skönt ute. Men som det har droppat från taket, rasat snö och tvärtöat! Mer söndagspyssel också; som att leka på rummet. Gympa. Vika tvätt. Planera veckan. Längta efter Brandispappan och äntligen se honom innanför dörren igen. Duka i Salen för att sedan bjuda Mormor och Morfar på gott, kalasigt Söndagsfika. Och på toppen, följa barnen till Farfar och Farmor för att mysa lite där ett par timmar, medan päronen gick på date. Alldeles förskräckligt trevligt. En drös fönsterbågar fick vi målade till på köpet också… <3
Lillafrun
Senaste kommentarer