av Emmeli | nov 4, 2017 | Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Med katten i sällskap, gick jag liten runda ute på gården till morgonen. Så otroligt vacker morgon. Frostig, solig och grann. 
Inte klokt egentligen, när man tänker på det. Att det ändå bara är tre år sedan Lilla Familjen var hemma på efterlängtad vilohelg vid sitt Sommarhemma… kommer ihåg hur jag, precis som i morse, vandrade långsamt genom frosten. Och njöt. Och drömde. Drömde. Om att vi kanske, kanske skulle kunna ro i hamn ett köp av gården vi bara plötslig blivit helt nerkärade i. Vi skulle ju bara över-sommaren-hyra, sommaren då Liten var pytte. Och nu, tre år senare.. är Drömgården våran sedan drygt två år och vi älskar den mer än någonsin. Vårat Hemma. 
Vackra lilla Sallekatt. Som är precis hur kelsjuk som helst. Alltså faktiskt, mer som en hund än en katt. Jag kan ropa på honom genom huset och han kommer. Han är precis där vi är. Han följer mig när jag går med barnen i vagnen längs lillvägen. Otroligt social. Tyvärr också, vilket nog beror på hans tuffa väg till livet, är han lite småknasig. Eller smart som M säger. Det råder delade meningar om det där. Oavsett, för det mesta så fin. 
Och där, den varmaste stunden denna vackra frostmorgon. Lillasyster går till sin idol Storebror, varpå han öppnar armarna och dom står där. Med armarna om varandra. Och det går liksom inte att ta miste på den. Hur otroligt stor och betydelsefull den är. Syskonkärleken dom ememllan. Gissa om jag om M njöt av synen (och av flaxet att ha kameran liggandes precis bredvid).
En god lördagsstart, mao. Nu ska gullisar hämtas av Mormor och Morfar för mysig dag där, medan jag och mannen ska ha drömmig arbetsdag!
Ha en fin lördag, alla ni.
Lillafrun
av Emmeli | nov 2, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Tips på träningspass, Träning
Där;
Kanske Jordens Gråaste Morgon.
Det kändes så i alla fall. När vi tittade ut i morse. Regnet öste ner och världen var liksom tvåhundra nyanser av grått. Vi myste inne och efter frukost, när barnen pysslade med sitt så passade jag på att skriva ihop ett nytt träningspass och svettas järnet på köksgolvet. 
Med en liten Skrolla festandes i köksskåpen… sådär så att allt och lite till var ute på golvet. Tack och lov är det inte bara roligt att plocka ur saker, även i.
Och Minimannen, hade radat upp vad han behövde till dagens pyssel och satt och skrev namnen på sin Farmor och Farfar och klippte och grejade. Han taggade för något, förstår ni.
Passet blev för övrigt vansinnigt jobbigt och är helt klart något jag skickar vidare. 500-reps-pass är roliga. Byt ut till dom övningar du vill ha, bara underkropp, bara överkropp. Styrka. Puls. Jag blandade som ni ser. Och till sist hade jag alltså gjort hundra reps av varje övning. Lite peppigt ändå. Väldigt nöjd och svettig efteråt.
Ett dammsugningsrace därefter och plötsligt var det lunch. Trötta små sedan som bäddades ner i sköna vagnen. Vi mötte upp Storan och gick långprommis i ett då helt strålande novemberväder. 
Soligt och så vackert! Barnen snusade gott och jag njöt av Storan-tid. 
Sömntutorna sov och sov, jag hann både stryka, öppna paket och göra ingenting. Till barnens lycka hade mamman beställt hem ny godisbeställning… 
..som dom fick provsmaka när dom vaknat. Såå tokigt med godis på en torsdag, ju! (kan då för er avslöja att det där är sånt himla bra påfund som min Syrra tipsade mig om. Jag beställer hem från Apotea. Småkarameller gjorda av färska frukter som pressas ihop till formen av små tassar. Fria från socker och konstgjorda tillsatser. Hur bra? Och det är bästa är att kidsen älskar dom)
Mammas nyklippta Prins Darling.
…
Och nu plötsligt är det kväll.
S har nu varit iväg på eget äventyr i några timmar och jag längtar så efter honom. Vet att han har massor av mysigt att berätta och är sådär alldeles sprudlande efter att ha fått umgåtts med två utav hans favoriter i livet. Han har Farmor- och Farfardate förstår ni; blev hämtad i eftermiddag, för att laga middag och äta och mysa där.
Juniflickan har haft Pappatid, mysigt för dom <3. Först har det badats och så har dom tjuvlånat bjossans finfotölj och sett barnprogram tillsammans.
Nu nattas det. Drar lite i mammahjärtat då jag ju typ alltid, alltid har nattat barnen men det är fint att bytas av också, för oss alla.
Så. Jag sitter här i lugnan ro och konstaterar att det här är en torsdag som började fasligt grå, men som ju blev hur fin som helst. För både stora och små.
Glädjer mig åt dom precis-ny-skurade golven runt mig och ska inte göra ett skvatt mer ikväll. Senaste veckan har jag varit historiskt trött. Ja, egentligen både jag och M. Men när jag nattat, så har jag somnat med barnen. Finaste mannen på jord har istället då kämpat och jobbat med allt möjligt här i hemmet till sena natten. Som att dra slang från övervåningen genom spånet och ner i kökets smygar, så att det kan få bli el och så småningom fina lampor och ljuuuus där. Vi hjälps åt så gott vi kan. Teamkänslan oss emellan, är den häftigaste jag vet. Så stark. Kärlek, ju.
Nu ska jag ha vaken kväll, i finsoffan och vänta hem lycklig treåring.
Hoppas ni haft en fin torsdag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 29, 2017 | Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
En liten människa vi älskar till månen och tillbaka. Har i dagar pladdrat på om det där med våfflor. Vi bestämde att idag var en perfekt dag att kalla Våffeldag. Söndag och massa mysig Tillsammanstid. Vi körde en egen Våffeldag. Mycket uppskattad. Av både stora och små.
Söndag, då.
Hur skönt?
Vi hade en så trevlig och god lördagkväll i Mäjadalen. Så idag är vi lite sådär tröttmössiga, hela högen. Efter våffelgoda lunchen, kläddes barn i ull och fleece, packades ner i Springvagnen och så gav vi oss iväg. Så glad över att det gamla Husmorstipset (gurgla vatten med massa salt i) hjälpte min hals i fredags. Igår blev det Lördagsgympa och idag Söndagsjogg med hela familjen.
Följt av massa mys.
Någon Liten undrar varför det ”redan är kväll?”.. klockan är strax efter 16 och det är snart mörkt. Hu. Nu börjas det på riktigt. Fast vi får se det mysiga i det hela. Och så börjar jag nog längta lite efter snön, som ljusar upp så och förvandlar världen till en vacker vintersaga. Att värma sig under filten, bredvid småttingarna, framför Pettson. Ljuvlig stund. Just nu. Matlistan är någorlunda skriven för veckan, finaste mannen är och handlar. Om en stund blir det en utav våra favoriter; Fisksoppa med torsk och crabstick. Ett recept vi fått från finaste vännen L. Receptet på Fisksoppan (samt en liten tillbaka-till-Norrnorr-tiden-tripp), hittar ni HÄR.
Ok. Åter till söndagsmyset. Ha en mysig första Vintertidskväll!
Lillafrun
av Emmeli | okt 28, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Så vaknar vi till lördag. Och att ha helgmorgon, är alldeles särskilt härligt visst? Dagen har vi ägnat åt allt möjligt. Minimannen har varit med Farfar i garaget under flera timmar. Det roligaste stället att vara på om ni frågar lilla S. Mannen har grejat med lite av varje. Jag har tagit det sista av äppelkrattandet som gömde sig under fyrjhulingsvagnen som stod där. Juniflickan har varit med och hejat på här och där. Mitt i allt fick vi oss världens mysigaste paus. Älskade vännen E hade vägarna förbi. Minimannen hämta kanelbullar och tunnbröd i frysen och plötsligt hade vi mysigaste lördagsfikat. Dagens mysigaste stund. Det är alldeles för långt mellan Drömgården och Norrnorr, när det kommer till vännerkänslan. Därför också alldeles särskilt fint när vi väl kan ses.
En lördag, alltså. Vid mitt älskade favoritställe på jorden. Här hemma på gården.
-Fast nu ska vi snofsa till oss minsann. Hoppa i kalaskläder och åka till Mäjadalen på födelsedagskalas. Så himla mysigt det ska bli!
Ha en fortsatt fin helg, alla ni. Så hörs vi nog snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 26, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Stora Lilla Familjen
Ja men, Minimannen har ju fått en ny säng för sjutton!
Det var en eftermiddag här i höstas, som hela familjen drog iväg med stora släpet. Mot Norrlands inland och vad som kändes som Världens Ände. Bland granar och granar, jakttorn och ännu mera granar. Till sist hamnade vi där vi skulle och mötet där, var prick hur konstigt som helst. Vi skulle köpa en antik barnsäng vi funnit på blocket. Men när vi väl kom fram till Världens Ände, så svarade inte mannen som vi bestämt träff med och hemmet såg fasligt sömnigt ut. Och där stod vi, bland granar och granar, med ett stort släp bakom bilen och ingen att köpa säng utav. Till sist ropade någon granne lång ifrån; ”knacka på fönstret”. Sagt och gjort. Jag satt i bilen med sovande Juni och förväntansfull pojke, men M vågade sig iväg.. och ut på bron kom en man. Med ruffsig frilla, iklädd endast kallingar och mumlade något om att han styckat älg till tre på natten. Ahapp. En säng hade vi med oss hem i alla fall.
Och idag var jag och S i Möbelförrådet -som är så fullt att det är löjligt- och försökte fota lite samt bestämma om den där prinsiga träsängen ska få skrapas och vara träfärgad.. eller målas i någon härlig färg… så svårt.
Vad tycker ni? Ni får tänka bort skiten och låta kreativiteten flöda..Träfärg, grågrön (typ grön umbra.. eller annat?
Men ja.. lite sådär ser den alltså ut. Inte så lätt att få någon bra helhet. Det är en växasäng. Prick så prinsig jag önskat till vår Prins Darling. Och Minimannen själv är mycket nöjd över sin ”faaantastiskt fina säng!”
….
Det här har varit en väldigt härlig torsdag.
Jag och barnen startade dagen med god frukost från ett nypåfyllt kylskåp. Lite skillnad från gårdagen. Därefter knatade vi ner på byn och njöt av kusinernas och andra gullebarnens (och MusikfrökenStoran och mina andra gulliga kollegors-) FN-samling. Så fantastiskt fint alltihop. Som den Starksköra Känslomänniska jag är, så tårades ögonen mer än en gång. Sen har vi röjt här hemma. Lekt, donat och varit ute och krattat. Skittråkigt att kratta ett tjockt lager av snuskiga äpplen, i ett aaaaaalldeles för oklippt gräs. Men ändå himla härligt; friskluft, roliga samtal med Miniman och dessutom vardagsmotion på samma gång. Så blir det ju prydligt också och det gillas. Väldigt tillfredsställande när man klar.. fast ni som följt oss på stories under dagen, vet vem som får ta det tråkigaste (att samla upp högarna)..
Och nu är det kväll. Hemmet börjar se ut lite som vanligt igen. Småttingar springer runt i pyjamas och busar. Efter nattning väntar ett skönt litet träningspass för mor. Fint så.
Hoppas att ni haft en fin torsdag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 25, 2017 | Emmeli funderar, Mammalivet, Recept, Stora Lilla Familjen
Åhå. En stund i denna på-snedden-regniga oktoberonsdag. En stund som var lugn, behaglig och smakade förträffligt. En liten kik på fräscha köksväggarna ser man ju också. Och det där filmjölksbrödet, det tröttnar vi aldrig på. Och nu var det ett tag sedan jag bakade just det, men idag var det hög tid. Alla hurrade över melliset. Receptet finns HÄR. Snodde också ihop en liten ”glass”. Två bananer, två nävar frysta blåbär och en liten skvätt grädde… då mjölk, juice och så vidare var slut. Mixa, klart! Och himmelen! Så gott det blev.
I övrigt?
Shit Maj Britt. Det började med att vi vaknade i en kissbassäng i natt. Inte kul för liten darling och inte kul för någon annan heller… sånt som kan hända, såklart. Ur med sängkläder, tvättande av barn och bytande och ett försök till att på något sätt hitta fyra sovplatser igen, runtom det där blöta okrispiga. M låg åt ett håll, barnen och jag som tre packade sillar åt ett annat. Morsan är den som sovit dåligt, så då är det väl ok ändå tänker jag. Vi är förbenat bortskämda med att aldrig ha behövt vara uppe om natterna med barnen, så när det blir såhär en gång, då är jag ytterst luddig dagen efter. Nattstök är inte fest. Heja alla er päron (och småttingar) som tampas natt efter natt!
Vaknade i ottan av att M stod vid sängkanten och försökte få liv i sin fru. Pärlan startar inte! , sa han. Häpp. M tar rymdkseppet till jobbet. Jag försöker ha morgon i stöket. Det är tvätt, disk och stökigt mest överallt (och så mörkt att jag måste kolla att klockan verkligen är morgon..). Såå ovanligt för att vara här hemma. Men nu är det så. Några dagar. Såå alldeles extra drygt också att inte kunna hiva in all smutstvätt i tvättmaskinen… eftersom det är något knas med tvätteriet. Inte med själva maskinen. Utan något annat. Mannen har koll. Inte jag. Men snart ska allt vara ordnat. Och den där ”ååh, det är ganska befriande, härligt med lite stök och inte hålla efter prick hela tiden”-känslan… har visst eskalerat senaste dagarna. Fö fy så söligt och rörigt här är. Och i morse ekade visst kylskåpet tomt också. ”Vaa äär det för service här??”, sa Minimannen. Dagens gapflabb.
Vi lyckades skrapa ihop frukost. Pappan kom hem, blev sedan tillbakaskjutsad till jobb så att jag och barnen kunde ta bilen till vårat äventyr under förmiddagen. Puh. Väl hemma igen pustar vi alla ut. Minsta barnet sover, större barnet vilar framför barnprogram, mammans sörplar kaffe med tvär-tom uggleblick. Och bakar limpa, samtidigt som hon försöker reda i röran. Går till tvättmedelsförrådet, råkar tappa ner tvättmedlet.. rakt ner bland en massa leksaker. Förpackningen spricker och det är plötsligt flytande tvättmedel vad som känns som överallt. Suck. Det löser sig det också, såklart. Och följt av den där ljuvliga mellisstunden. Som gjorde att vi kände att vi var lite ”på banan” igen..
Regnet vräker ner. Det är svinkallt och tenderar att vara snö i regnet. Det blev inte ljust idag. Japp. En sån dag. En tur ner till byn och gulliga färgaffären. Hämtning av pappan på jobbet. Och kvällsbestyr.
På något outgrundligt vis. Har humöret varit gott trots denna lilla klaterdag. Typ vansinnigt skönt.
Men kära nån. Vad jag längtar efter att krypa ner under täcket senare. Samtliga har renbäddade sängar. Där ska njutas, bland rena lakan och nybadade barn.
Lillafrun
Senaste kommentarer