Drömgårdsrapporten!

Det är måndag, igen! Vi tar en kik på några glimtar från senaste veckan, vetja! Här kommer ett stycke Drömgårdsrapport…

Veckostart! Med hemmahäng och skola följt av tillsammanseftermiddag där Storebror bjöd oss alla på nyrullade chokladbollar, såna med dadlar och massa gott i, ni vet!

Vi var också till en älskad och lämnade en redig ”krya på dig”-bukett. Så drog vi till ”Mamma och Fjödurs” kantarellställe och ”hämtade” hem svampen för i år.. ja, inget letande alltså, vi går bara till exakt samma ställe varje år, stället som Fjödur nosade upp åt mig för något år sedan.

Det var en regnig tisdagmorgon. Väldans regnig. Löven färgades snabbt gula på gamla björken… och började singla ner, ett efter ett. Vi grejade ut med ditt och datt. Ute är livet, om ni frågar Virvelvinden.

Han som upptäcker livet i sådan väldig fart just nu..sådär så att morsan på riktigt flåsar fram ibland när hon försöker göra saker samtidigt som lillungen ska hållas vid liv. Typ laga en lunch…. en utmaning just nu. Men låt oss leva utomhus, så är allt frid och fröjd.

Jag sparade frön från favoriter.

.. och tog hand om älskade liv.

Snublade i nyköpta fotogenlampan gjorde jag också.. den jag fann på finloppisen i somras och ”längtade efter att få tända till höstens mörker”… ooohwell… vad är väl materiella ting..

Mitt i veckan och sagolikt vacker kvällspromenad.

Hängde i köksträdgården!

.. och lagade ”skördemiddag”… fräste lök, grönkål, kantareller, bönor och lite strimlad kassler. Till nykokt färskpotatis. Och en röra med massa örter i. Löjligt enkelt. Larvigt gott!

Så blev det fredag och jag hade sprungit rundan i tidiga ottan.. kom hem och satte mig på bron när övriga gänget moloket kom ut och sa ”dom har blivit sjuka”. Tyyypiskt. Småttingbacillurer kan ju göra en väldans deppig ibland alltså, som när ”äääntligen ska vi ses”-planer kraschas. Vi som ordnat gårdsvakter, minutiös packning och så vidare..Meen, lillungen repade sig fort och det är det viktigaste, för att ses, det kan vi göra framöver. Vi får bara längta lite till. För fint, med dessa hjärtevänner som vi ständigt har ett längt till men som vi ju bor lite för långt ifrån egentligen…

… fredagen tarvade ett redigt blomsterfång..

.. gos med häst, påbörjan av nytt projekt (ett stor hönsgård), målning vid köksbordet och så bjöd vi upp Pinglangrannen för fredagsmys.

Och helgen blev en fest för barnen.. för Världens Fräsigaste Farmor, drog iväg med barnen på husbilstur ute vid havet. Vi hade skiftbyte här i bild, mellan ”storkusinerna” och ”lillgänget”. För gulligt. Otroligt uppsakttat. Heja Farmor!!

Lördagkvällen blev en höstigt grå men så varm sådan… jag serverade en enkel kycklinggryta med det vi hade hemma. Ni var flera som undrade ungefär hur jag gjorde..

Enkel kycklinggryta!

Finhacka och fräst en gul lök i en klick smör. Dela några kycklingfiléer i lagom stora bitar och stek till alla sidor blivit vita. Salta, peppra. Slanta några morötter och tärna en paprika. Bryn på alltsammans med löken och kycklingen. Hiva i någon deciliter grädde och lika del creme fraishe. Lite vatten, ett par hönsbuljongtärningar och en skvätt vitvinsvinäger. Låt puttra. Smaka av. Servera till ris och en lass persilja! Mums!

Söndagen började roligt. Jag kutade rundan och höll i vanlig ordning denna tid på året, FULL KOLL på dikeskanten… där ligger nämligen just nu GULD.. grovsopor alltså. Jag fann en så söt fåtölj .. så när jag kutat hem tog jag bilen och åkte tillbaka, knackade dörr och fick ett ”självklart, bara taa den!”. Återvände glad i hågen hem till han som numer inte höjer ens lite på ena ögonbrynet, när frugan kommer med sin fynd.

Livets första schackspel också, mot han som spelat schack i flera daaagar ju.. och tycker reglerna är en sån självklarhet. Puh, sicken tur att mamman fick en knapp jag kunde trycka på, då självklarheten inte riktigt fanns hos mig…

Sen drog vi på minisemester i brittsommarvärmen! Till älskade Mamma och Pappa, för en massa gott och mysigt. Somnade så evigt tacksam. Över hela alltet. Möjligt låg jag också och smålog precis innan natten tog vid.. över att jag visst på vägen hem från mor och far, fann ännu en fåtölj, i en annan grovsopshög. Ska visa mina fynd närmre, lovar!

Nu väntar nya septemberdagar, hujedamig en sån lyx!

Önskeplaner för vecka 37

-Skörda och frysa in dillen!

-Storstäda övervåningen!

-Välkomna Hovis!

-Ta upp potatis!

-Måla hönsgård!

Ta hand om er allt vad ni kan, så hörs vi under veckan!

Emmeli

Skördetider är goda tider!

Det var den första lördagen i september..

..solen sken och vi bjöd över vännerna för middag efter en dag av grejande med allt möjligt.

Septemberköket!

Mos- och saftkittlarna alltid redo. Något nyskördat ständigt på bänken. Grönkål i blombuketten. Middag på gång.

Som tillbehör till laxmiddagen fräste jag finhackad gul lök, grönkål och harrisar i en redig klick smör. Saltade, pepprade. M-m-m!

Dukade fint i Salskammaren med halvskrövlig duk och färsk blombukett.

Mållös. Blomningen. Hur kan den ens bli såhär vackert!? Tycker så om att blanda i nypon i nyhöstbuketterna också. Och som sagt, grönkål också. Himla charmigt!

Ett stycke morsa som slirat genom duschen, hoppat i en sommarklänning för vad vet man, kanske sista gången denna sommartid? Det gäller att passa på. Tillbaka till kastruller och spisande sedan. Och iiingen uppoffring i det, alls. Att stå och laga i lugnan ro, särskilt denna tid på året när landen, träd och skog dignar av gott .. det är en favoritsyssla för mig.

Ett stycke efterrättsexperiment i bild. Jag hade nämligen kommit över smördeg på lillaffärn, sådär skitbilligt.. för billigt för att inte köpa och prova göra något gott utav…

Å, nu kommer dom!!”, vrålade storasyskonen utifrån bron. Bäst att gå och anfalla dom efterlängtade!

Älskade torparna som kom med sin härliga energi och goda grejer som hemägg, nykokt saft och hjortronsylt.

Sa klart och tydligt till familjen att dom kan få varsin tesked hjortronsylt, att smaka. Resten är till mamma. Sådetså. Det är en stor favorit, mao. Tänk om jag vågade mig upp till vår skog på fjället och plocka om somrarna… men det gör jag inte. Är alldeles för björnrädd.

”Nu är det maaat!”

Och vad härligt det kändes, med skördemiddag. Okej, laxen var ”fiskad” nere på lillaffärn. Tunnbrödet, nere från Mjälloms. Men allt grönt från oss. Pärerna likaså. Blåbär och äpplen till efterrätten också. Dillen i såsen. Krassen och ringblommor som krusidulligt uppepå. ”Bara kon som fattas”, menar den skäggige….

Livet i syn.

En vinstkänsla är också, att precis alla tycker om denna maträtt… hur ofta hittar man en sån rätt, när det handlar om ett gäng på sju gullungar!?

Hästarna betade utanför.

Sen utbröt lekinferno bland barnen. Samt allt mellan himmel och jord-babbel och spejande av pågående projekten här hemma för dom fyra päronen.

Typiskt härligt, hela alltet.

Sen blev det glassbuffé för barnen. Och någon premiärade och fick minsann sitta både mellan gängets Radarpar OCHPRECIS samma sak i tallriken som dom…

-Glass, maränger och chokladsås. Hejdå kvällströttheten och hej SuperspeedBusOlof! ..som levde lajvet i sin sockertopp bland alla ”storbarn” sedan.

Nu var det föräldrarnas tur att njuta efterrätt.

Hade gräddat experimentknytena en stund och det doftade himmelskt i köket. Blåbär med vit choklad eller andra varianten; smörstekta kardemumma- och kaneläpplen.

Söta smördegsknyten med en klick vaniljglass till. Det smakade mycket, mycket bra… om jag ska behärska mig i orden.

Om inte; ”DET VAR SVIIINGOTT!!”.

Det blev en så på-alla-sätt-god kväll.

Skördetider, är goda tider. Och vänner, är dyrbarare än guld. Ja, så är det!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Det är måndag och här kommer Veckans Drömgårdsrapport!

Veckan där augusti blev september och dahliorna var sagolika..

Måndagmorgon. Storasyskonen har just skjutsats till skolan. Morgonrundan till djuren är tagen. Vi går sedan in och äter lite mer frukost, sörplar kaffe, stuvar bort disk, ritar lite, drar igång en tvättmaskin..

Vardagseftermiddag. Prata om dagen. Äta mellis, kanske det som just bakats. Pyssla. Checka läxorna. Vila. Prata. Vara. Tillsammans.

För jämnan-skitiga morsan gjorde sig ren och kalasfin. Tisdagen bjöd dubbla kalas nämligen!

Småpresenter, en endaste köpt, resten hemmapysslade. Blommor och grönkål från landen. Och iväg det bar!

Först barnkalas för sötnosen H som fyllde 4 år.

Hem till blommorna, binda ny bukett och sedan iväg till barndomsbyn och överraska älsklingspappsen som fyllt 75 år.

Hjärtevarma, kloka, påhittiga, problemlösande, starka Älskade Pappa. <3

Mitt i veckan bakades det bullar för fullt i gammköket. Småbrorsorna var så urbota gulliga där dom grejade tillsammans, ni fick ta del av bakandet genom en film, HÄR.

Vi dukade upp mellisfika av godaste sort, så kom skolbarnen och Morfars och mumsade med oss sedan. Vardagsguld!

Två småstunder under veckan, var det bara, bara Mamma och Lillminsting och alla djuren hemma på gården. Två storasyskon i skolan. Och StoraLillebror, han susade minsann iväg och lekte tillsammans med byns andra ”Kottar”. Föberedelse på lagomnivå, inför nästa höst och skolstart, precis såsom S och J gjort. Aj mitt Mammahjärta, å ena sidan. Å andra? -TACK för att jag får uppleva det här häftiga, att vara hemma med barnen, låta dom starta livet mjukt och få följa utvecklingen från nära-nära mamma, jämt-jämt, till att få putta lillungen ur boet, sakta och se hur hen modigt och självklart släpper taget.

Och. Så himla, himla mysigt att få ge all min tid och uppmärksamhet till Lillminsting för ett litet slag. Lilla människan som ständigt är på nya upptäcksfärder över gården. Han har så hiskeligt mycket att göra förstår ni, dagarna i ända!

Augusti blev september.

Och medan jag nattade barnen, hörde jag hur M och Svärfar kämpade på där nere i hallen. Linneskåpet jag pratat om, som visst ska ha en underdel också, egentligen.. var tuungt och är såå fint. Står nu och pausar, inne i hallen så länge. Du! Hojta om du bor här i närheten och har en redig nederdel som skulle passa detta skåp…. .annars är det nog så att jag behöver leja en snickare i närheten till den saken. För skåpet vill upp till taket, det ser man ju, eller hur?

Det blev fredag.

Fullkomligt ÄLSKAR våra fredagar där vi gosar ungar och jobbar, båda två tillsammans. M hjälper mig med något som ska filmas/fotas, vi grejar med saker som behöver grejas med på gården.. och så vidare. Allt i salig blandning med ungarna som det passar dom bäst. Här, en stund av äppelplock nere hos Pinglangrannen. Hon har dom bästa mosäpplena och vi har lyxen att få plocka.

Äppelmos makades!

Istället för att dela upp mosandet som vi annars brukar, valde vi att bara ”kötta på, iiiin i kaklet”..så när vi la oss till fredagnatten, hade vi våra 35 liter äppelmos i frysen.. och endast EN gång att diska kittlarna osv. Bra val, kände vi… men orkade sedan inte något mer skördande under helgen. Lite lingonsylt kokades. Men det var det. Så nöjda!

Lördagen var en sommarvarm och solig historia. Vi donade på med allt möjligt, allihopa. Plockade blommor och brummade fyrhjuling, till exempel.

Och så bjöd vi över vännerna på lördagsmiddag. Det är så kul att laga mat nu när landen dignar av gott och vackert.

Söndagsturen med hästarna och den skäggige. Maa-gii.

Vi hann prata till punkt, finula framtid och drömma stort och smått. Efter en timme på vift kom vi hem som två fulladdade päronbatterier.

En färsk bukett blomster på köksbordet… en så god avslutning på den gångna och en så god början på den nya veckan. Nu väntar en hel septembervecka och jag tror att den kan bli mer än god. Livet bjuder ofta så många, många små guldstunder.. bara vi är beredda att titta upp, skapa och fånga dom…

Önskeplaner Vecka 36

-Njuta allt vi kan av septemberdagar, en i sänder! Tidig höst-dagar, som utlovas soliga och sommarvarma!

-Fortsätta skördandet! … plocka mer äpplen, nu för att göra årets äppelmust!

-Dona ute i trädgården med massa kul jag ska visa er sedan!

-Avsluta veckan med septemberhelg fylld med något vi längtat så otroligt mycket till! Måå alla hålla sig friska så roligheterna kan bli av.

Önskar er alla en fin vecka, ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!

Emmeli

Tänk att dom är här nu!

Tänk att dom är här nu!

Jo, nu ska ni få höra.

För alldeles precis en vecka sedan… så hände det en grej här på gården..

Har ju hintat om i sommar att vi behövt avsätta tid för ett litet byggprojekt med deadline? Nu började det plötsligt närma sig det där augustidatumet och vi var visst inte på långa vägar klara med det där bygget… men, vi kom på en backup-plan, som gick svinfort att fixa.. och bromsade således inte in livets äventyr som bjuds…nejdå nejdå, så jobbar vi inte. Utan drog iväg den där tisdagen i slutet av augusti och hämtade hem några efterlängtade…

Kanske kan du gissa vad?

HÖNA-PÖNISAR, FÖRSTÅS!

Kärlek från första stund.

”Ack-ack!?”, sa Lillminsting glatt!

I en gammal kalvbox i lagårn har vi bäddad gott, slagit hönsnät om, satt upp en god pinne, grejat sandbad och fixat mat- och vattenautomat. Här har dom elva veckor gamla små hönsen det gott, skyddat och bra. Lagom till Höna-Pöna-liven hunnit växa på sig, kommer Hönspäronen ha spikat klart hönsgården och det är tid för utevistelse. Fint så.

Till kvällen var vi fullt gäng i lagårn ser ni. Fru B skulle hämta röda vinbär från mig… ”då tar jag tuppen med mig då!”, sa hon. Kanske livets härligaste byte. En stöpa vinbär mot en tupp. Ja tack!

Och ja tack, till en tisdagkväll mitt i livet fylld drömuppfyllande och vänner.

Tuppen Ture. Och hans fyra hönor; Herta, Agda, Anna. Och Junicorn.. jag menar, Unicorn. Alla fem, av lantrasen Bjurholmshöns.

Fy farao, vad härligt att äntligen vara Hönsmamma!!

Ja, tänk.. att dom är här nu. Som vi har drömt om det här! Ännu dröjer det några månader innan dessa småhönor och lilltuppen kan ordna oss några ägg till pannkakssmeten och sockerkakan… men bara tanken på den där stunden, när vi hämtar in dom första egna äggen…-nipprig.

Ja, NIPPRIG, är ordet!

”Men har ni skaffat höns nu också!? Nåt mer ni ska sköta om”, säger någon.

YOLO. Säger vi. Och lever.

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Det är måndag och vi blickar lite bakåt, stannar upp, innan vi kikar på planerna för nya veckan..

Veckans Drömgårdsrapport kommer här!

Veckan som gick…

Dagarna efter Slåttanna. Sååå trötta. Såååå glada. Såååå så såå tacksamma!!

Jag och barnen maxade sommarlovet in i det längsta. Tog sovmorgon. Var till sjön och badade fastän solen inte sken. Hälsade på pappan på jobbet, som gav oss en fin rundvisning..genom både kontor och fabrik. Kul för barnen att se, var dom där kluriga ritningarna som räknas och knåpas på datorn av pappan, sedan blir till riktiga hus.

Sista sommarlovsdagen. Med utflykt, pannkakor med nykokt hallonsylt… och en sak till. En dröm som blev sann. Men mer om det senare. (Åhåhåh, så glaad!!)

Plötsligt var hela långa sommarlovet slut och skolan började. Skrållan önskade sockerärter med sig till fruktstunden. Mamman vinkade skolbarnen hejdå med både lycka och vemod i bröstet.

Hemmalivet i sitt esse sedan. Lek och vinbärsplock i ett.

Stunderna i köksträdgården.

Torsdagkväll och nyskurat köksgolv. Hujedamig en sån flärd!

Att få vakna till fredag. Dagen vi båda är hemmavid dagen lång och teamar för fullt. Här kom jag hem efter en tidig löptur följt av blomsterplock ute i köksträdgården, bindande av bukett som beställts och sen in för frukost, kaffe och mys med gänget där inne.

Fredagsförmiddag, två barn på skolan, en man instängd i Tvättstugebadrummet och vi andra tog oss en tur till ”Tant G på andra sidan lillåkern”, ni vet. Hade med mig fika och blommor. Och två busiga småbrollor som kutade liv i hemmet med ens. Alltsammans känns så gott i hjärtat.

Helgen fylld med bara massa gott sedan. Som ljuvligt fredagsmys medan liten toddler sov. Skogstjavande, blåbärsplock och massa livet högt och lågt-surr. Med bästa Fru B, förstås.

Lördag… och M listade för fullt. Impregnerade listerna som kommer vara närmast duschen. Impregnerade i linolja, alltså. Ser ni skillnad på vilken bit som är fullkomligt mättad med vad som kommer göra att träet stöter ifrån sig eventuellt vatten och vilken bit som inte är ”linoljefriterad”?

Jag hade tänkt önska mig barnvakt för långtur tillsammans med M och hästpojkarna, när jag fyller år om typ en månad. Men, jag fick presenten redan nu. Förskräckligt vilken god tur vi hade, på alla sätt. Tack Farmor för barnvakten <3

Lagade på feeling ihop en fiskgryta till middag sedan. Ska verkligen försöka skriva ner den, pronto, då den blev så god. Ni får receptet förstås, om jag kommer så långt..

Söndagen blev en lugn variant.

Regnet fullkomligt hällde ner. Fotbollsavslutningen som skulle få många timmar av vår dag, blev framflyttad. Vi fyllde dagen med noll gräns mellan långfrukost och massor av pyssel kring köksbord och pysselbänk. Kojbygge, tvättstugefix.. den ena snickrade i ena tvättstugan, medan någon annan brottades med tvätt i den andra.

Regnet lättade en aning och jag pep ut till mitt happyplace… skördade för middag och kände mig rik.

En redig husmans till söndagmiddag.

Pärer från landet, salladsingredienserna likaså. Kantarellerna från ridturen dagen innan. ”Bara kon som fattas”, sa den skäggige när jag bjöd till bords och stoltserade nöjt med allt vi nu kan äta som vi själva odlar/skogsplockar. Men det fattades lite lingonsylt.. eller rödvinbärsgelé… matkällaren ekar tomt på det nu och köpes går förstås inte för sig. Säger jag, högst målinriktat. Det känns bara så gott, att rå oss själva om i alla fall en del av det vi äter. En stor del av snurret, för att Drömgårdslivet ska snurra på, ju.

Och nu är det sista måndagen i augusti. Vi har fyllt dagen med hemmahäng och skola för att strax efter lunch vara fulltaligt gäng här hemma. Förutom pappsen då. Det har pysslats och pärlats, fyrklövern bakade på egen hand (förutom utlyftandet ur ugnen) chokladmuffins till måndagsmellis, vilket lyx va! Jag har njutit av att vara den som får sitta bredvid min femåring och leta pärlor till hans armband som han ska ge sin bästis. Få vara den som möter upp och lyssnar på hur skolbarnen har haft det under dagen. Gosa lugnan ro med den minsta lilla människan i familjen, som rätar ut fler och fler ord, dag för dag. Det stora i det lilla, jag vet. Och jag älskar det. Mer än något annat.

Ser fram emot den här veckan.. höstens första hela vardagsvecka!

Önskeplaner för vecka 35

-Omfamna sista dagarna i augusti och möta september med öppen famn.. det är så mycket gott nu, älskar hur det blommar och hur vi skördar allt möjligt, för fullt.

-HemmaMamma av hela hjärtat. Och tvärjobba lite utimellan, ni vet! Jag har jobb att filma, bilder att redigera, texter att skriva. Tacksam för hela alltet.

-Koka rödvinbärsgelé!

-Fylla på frysen med något gott!

-Susa iväg med barnen för firande av älskad liten vän!

-Äppelträden behöver tas om hand, drömmen vore att hinna börja musta och /eller koka mos.

-Lista färdigt Tvättstugebadrummet (rummet är klart sedan!? om jag nu inte hade kommit på att den skäggige ”måste” snickra två skåp till också, möblerna han gjort hittills har blivit för fina för att inte fortsätta på samma spår. Duktiga M <3 )

-Ha en allra första septemberhelg!

Önskar er alla ett gott augustiavslut och en härlig början på en utav mina absoluta favoritmånader på året! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi imorn igen… då ska jag berätta något så himla, himla roligt!




Emmeli

Slåttanna 2023!

Så blev det söndagmorgon och finalen av Slåtterveckan väntade… som utlovat, en dag med växlande molnighet.. där regnet, skulle dra in till kvällen..

..rejäl frulle intogs följt av lite sista-fix med Pelle-traktorn, sen var vi redo..

Vänner och familj vällde in och snabbt syntes inga strängar på övre delen av lägdan. Ni ser också, uppgraderingen detta år; TVÅ traktorer. Och TVÅ vagnar. Tack vare att vi fått låna en traktor och vagn av Snäll-Micke!

Åhåhå, vilken fart det var på årets höbärgande. Dubbeltempo!

Alla hjälpte till på sina vis. Barnen lekte och lekte. Farmor var med Virvelvinden, just där, spatserandes ute på lillvägen.

Bondmoran grejade för fullt i köket.

Och ni mår tro, att jag av flera anledningar längtat till denna hö-dag… jag fick nämligen den här klänningen av min mor för ett litet tag sedan.. ”den kan du ha på slåttanna”, sa hon.. den finaste klänning jag sett. Den bar min mor som ung småttingmor. Jag kände mig så himla fin.

Storstöpa potatissallad till lunch…

Ni vet en sån med, ja färskpotatis förstås men med en massa gott i som salladslök, grönt från landet, tärnat äpple, oliver, fetaost.. och en vinägrett med vitvinsvinäger, olja, salt, peppar och en dutt senap. Till norrländska korvar och en örtkräm. Enkelt och gott!

Allt gick som på räls!

Småttingar utfodrades först, då det sedan mitt i allt väntades fotbollsmatch-spelande under ett par timmar. Som sagt, veckan där logistiken pikade. ”Vem kan åka på fotbollen med dom fem fotbollsspelande barnen?”. Jo, Svåggen! Han kunde ta våran Storbil med många platser och dra iväg med hela fotbollsgänget, så tacksamt!

Lunchpaus ute på gräsmattan i alldeles lagomvarma augustissolen för oss andra sedan.

Sen fortsatte det hårda arbetet.

Och ni ser ju, vi var fullkomligt omringade av superhjältar. Grannen Per-Inge, från Sörgården, kastade höbalar i rasande fart.

På högolvet jobbade bästa Svärfar och Världens Starkaste Fru B.

Ute på lägdan pressade Den skäggige och BästisJonas höbalar i samma fart. Inte kan man tro på denna min att han lyft sisådär tusen balar.

Ja, ni hör ju, drömmens teamwork!!

Nu, snart paus igen!

Jag hade förberett det allra, allra mesta i mat- och fikaväg. Inte så mycket som behövdes nylagas just under dagen, menar jag. Det är ganska så nog att hinna med snurret av framplock, bortplock, disk och så vidare.. och så några småttingar i kring, förstås. En som ska ammas osv. En endaste sväng hann jag ut på högolvet och fick lyfta några balar… hade velat lyfta så, så många fler… jag älskar ju att ta i med kroppen ni vet, men det hanns inte med mer än så för mig. Husmorsklänningen åkte på igen och nu var det dags för fika!

Svärmor och jag teamade väl. Guld värt! Och blåbärskakan jag undrade vad i hela friden jag gjort för något, jag hade nämligen inte dom ingredienser hemma som stod i receptet… jag tog andra… men vet ni?

-Det blev livets saftigaste blåbärskaka, med smul på toppen.

Till vaniljvisp. Hujedamig, den ska ni få recept på, jag lovar!

… ska bara försöka minnas vad jag gjorde…

Barnen lekte och lekte.. det osade Bullerbykänsla när det skrattades inifrån höet.. stundvis var himlen för spännande molnig… skulle regnet komma redan nu?

Där kom Lill-Olof puttrandes fram i traktor med sin älskade Farfar.

.. .samtidigt som dessa tu rullade in på gården, med ett gäng Mammalagade lasagner att värma till middagen.

Jag vet inte om ni känner i orden, hur tacksamma vi är över kärleken vi strösslas..

Det började närma sig… dom allra sista balarna lades på vagnen och nu, tredje året, vet barnen vad som gäller.. och kutade allt vad dom kunde, utför lägdan.

Åka hölass upp till gården… där Skördefesten väntade!

Mat och dryck i massor. Nu skulle det firas!

Mammalagade lasagnerna..

.. och så det där nya receptet jag lagat efter… rotsakslasagne. Den var så enkel att göra och så smakrik och god. Recept kommer på den med!

Till sallad från landet och tunnbröd från tunnbrödsbageriet, Mjälloms, nere i byn.

Vi skålade i bubblor och kalasade till sena kvällen.

Smått obeskrivlig känsla.. att vi fått hjälp att ta in det hö vi till sist denna sommar hade kunnat ägna så efterlängtade dagar åt. Inte trodde vi väl att vi redan var så inbitna på det här… att vi nu, ”känner oss som människor igen”.. när höet är där det ska. Inne, i torra lagårn..

Så det var Slåttanna 2023, det!

En riktig rysare, faktiskt, tycker vi! Men nu har vi vårt hö till älskade hästarna…. och ni mår tro, att det var en ganska så magisk känsla när vi till kvällen sagt ”tack och godnatt”… och det just då, började smattra mot fönsterrutorna… och regnet kom.



Ja, fy vad det hade känts både drygt, tråkigt och dyrt.. om vi inte hade lyckats med det här utan måstat köööpa hö, av någon annan(!?). Nä, vi chansade lite, lät en regnskur falla och slapp lyckligt den andra utlovade åskskuren. Vi jobbade järnet, jag och den skäggige, och sedan ynnesten att vi har denna kärleksfulla fallskärm av människor i kring, som finns för oss på olika vis. Gällande slåttern så rår vi upp allt på Team Drömgården.. framtill själva balandet, då bara måste vi vara fler, det handlar om många, många balar som ska lyftas under en dag.. vi skulle aldrig klara det, utan våra hjältar. Tack tack tack TACK våra fina människor för årets hö-hjälp!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4