av Emmeli | sep 22, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Jaa, Nu tar vi heeelg!
Det ska bli ungefär hur härligt som helst. Det känns som att jag (extramycket alltså) gått krumryggad i dagarna tre nu. Men nu låter det check! check! check!… i mitt Höststädningshuvud. Sånär som på lilla gammköket, så är prick hela hemmet höstigt och så himla, himla fräscht. Vi ska, alldeles, alldeles strax fortsätta med insidan köket, vilket gör att typ fönsterputs och sånt blir himla onödigt just nu. Längtar sååå mycket efter att det ska bli helt runt fönsterna där.
I eftermiddag har ungarna röjt med pappan så att jag kunde städa klart det sista och det kändes typ som att jag var på spa. Ungarna har varit hur duktiga och hjälpvilliga som helst dessa dagar, men ja ni fattar resten.
Och se, alltså!
Det är till och med skurat och fräscht ute på Verandan. 
Stora Kryssbollen har hamnat på plats och utepellisarna har krukats in och ska få komma in i värmen nu sedan. 
Lite längre fram ska en höstig krans och lite pyssel få flytta dit också, men vi börjar sådär.
Jag har ju liksom inte haft hjärta att ta bort dom Sommarblomster som fortfarande är fina. Dom vill jag njuta av i det längsta!
…
Fredagsfys före fredagsmys blev det här idag också. Jag och M hade bestämt fredagsdate. Visste inte vad vi ville träna. Så vi bestämde tabata. Sex block. 24 minuter effektiv träningstid. Kort och gott, mao. Vi valde tre övningar var. En för överkropp, en pulshöjande, underkroppsövning och en coreövning (mage/rygg). Det blev till sist alltså två av varje. Ingen berättade sin tanke innan. Det blev grisigt. Skrattigt. Och härligt! Att ha en träningsvän är ett gott tips från mig till er, man vill ju inte svika den vän man bestämt date med, eller hur!
Ha nu ett jättehärlig fredag kväll så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | sep 21, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Ute på Verandan står ännu mer äpplen och en höstigt röd kryssboll på vänt. Det är så mycket mysigt pyssel och fix nu. Längtar efter att göra höstfint där ute.
Jag ska sätta igång med detsamma. Men inte där ute, utan fortsätta här inne först. Idag är första dagen, efter flera dagar av grå himmel och spörgen, som det känns som lite lättare väder. Kära hjärtanes vad det regnat senaste två veckorna. Men idag; Fönsterputs! Mitt allra, allra bästa ”recept” för det, finner ni HÄR i vanlig ordning. Ett utav mina bästa husmorstips. Går ni in på det där inlägget får ni se en glimt utav gamla lyan i Norrnorr, också.
Å.
Kom just på mig själv med att tänka på M. Känna längt, undra lite var han är och suckande konstatera att han inte kommer hem förrän på söndag, i bästa fall. Så konstigt. För en sekund glömde jag visst att vi ju inte lever det där sända-tv-långt-borta-livet, längre. Inte i samma utsträckning, nu bara som det känns bra för honom och resten av familjen. Lyx att kunna styra själv. Till full del är han ju Huskonstruktör (galet. allkonstnären, alltså. som bara kan typ allt. Men han jobbar hårt för allt, alltid också) och Brandisman utöver det. Och det, bara minutrar bort. Det är så fantastiskt. Jag och barnen njuter så av att han kommer hem till oss varje dag. Att vi delar vardagen tillsammans igen. Jag känner nu, såhär i efterhand, hur jag slet förra hösten. Själv med en tvååring och pyttebäbis. Vi var ett grymt team, vi här hemma och alltid med teamwork-känsla men han vi längtade efter. Men i år, njuter vi ännu, ännu mer. Alla fyra. Fantastiskt skönt.
Och sannerligen; Var sak har sin tid. Vi hade då inte kunnat ana, hur fiffigt allt skulle lösa sig. Tacksamt så det förslår.
Å. En parentes. En tanke som slog mig bara.
…
Nu kör vi torsdag!
-Vad roligt att se att ni är en drös nya läsare som trillat in här. Ingen är mer nyfiken än jag, på vilka ni är allihopa, gamla armkrokare, som precis nya. Berätta gärna. Vad gillar ni med lilla dagboken, vad skulle ni vilja läsa mer utav? Berätta i all enkelhet bara, det är bara så himla roligt att få veta.
Må så gott idag!
Lillafrun
av Emmeli | sep 20, 2017 | Emmeli funderar, Mammalivet, Recept, Stora Lilla Familjen
I år känner jag mig sugen på att inte bara göra äppelmos och kaka av äppelskörden.
Vi har inte börjat plocka från vårt eget träd ännu. Men när jag häromdagen fick med mig en korg med äpplen från mor och far, gullegrannarnas äpplen faktiskt, så kände jag att det skulle vara mysigt att pyssla med dom, på något småenkelt vis. Vi hade ju bakat en massa matbröd innan så att dra igång med äppelmos kändes för omständigt.. vilket vi ändå försökte. Fast vi fick (turligt nog, kanske) inte ihop den där mackapären (morr). Barnen försökte hjälpa den där mamman med rök ur öronen. Men vi beslöt oss för något mycket enklare.
Äppelchips och Äppeltärningar!
Vi provade att göra en plåt bara, för att se hur det blev. Försvinnande gott, faktiskt. Och så var det ju hur enkelt som helst också!
Äppelchips och Äppeltärningar!
Hacka och skiva äpplena i det format som önskas. Lägg allt på en bakplåtspappersklädd plåt. Skjutsa in i ugnen. Jag hade 75 grader i vår gamla ugn. Ingen varmluft, mao. Det tog typ fem timmar för äpplena att bli klara. Då och då hade jag också varit och öppnat ugnsluckan för att kika och känna så att frukten inte blev för torr. Små tärningarna blev sådär perfekt sega, som dom där svindyra man köper i affären i små påsar. Och skivorna jag gjorde blev som försvinnande goda äppelchips. Skulle jag skurit skivorna lite tjockare, hade dom också blivit sega, men jag ville testa lite olika format.
Jag kommer helt klart att göra mer av båda varianterna. Och nu har en sån där äppelurtjärnare inhandlats också, så traddiga äppelringar ska även göras. Så mysigt och gott pyssel. Kanske höstens bästa snacks, för både stora och små!
Att smaksätta med till exempel lite råsocker eller kokossocker för sötare smak. Tillsammans med kanel. Å. Det måste ju provas också!
…
Puh. Onsdagkväll. Jag har gått ann under dagen med att slutföra Garderobsrensningsprojektet. Från Vår- och Sommargarderob till Höst- och Vintergarderob. Idag var det mannens och mina garderober som blev urplockade, urtorkade och fyllda med dom där kläderna jag kånkat ner i kartonger, från vinden och sedan gjort i ordning. Så fräscht. Så skönt när det är gjort. Och därmed är det fritt fram för Storstädning. Älskar! Inte klokt, jag vet. Men så är det. Sovrummet är påbörjat. Tyger och mattor har tvättats och hänger kors och tvärs här i hemmet. Fönster ska putsas, gardiner ska bytas och så vidare. Men det får fortsätta imorn. För nu är jag och M sådär löjligt småbarnspärontrötta och orkar prick ingenting mer idag. Vi tänkte helt enkelt försöka vara lite duktiga och snälla mot oss själva och faktiskt gå och lägga oss istället för att pressa oss och dra igång något mer för dagen. Efter att barnen badat och var sådär mysiga och sömniga, så såg dom att jag höll på att bädda rent i Storsängen… vilket betyder att man får hoppa där. Inga sängkläder=fritt fram att hoppa. Så, då blev det bubbelskratt och speedade ungar…. underbart ju! Dock följt av en långdragen nattning. Så, vi joinar dom snusade darlingarna nu och tar nya tag imorn!
Hoppas att ni haft en god lill-lördag!
Lillafrun
av Emmeli | sep 18, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hemmets Utsida, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Stora Lilla Familjen, Träning
Å.
Helgen som var, var så himla god. Vi hann liksom med (typ) allt vi hade på önskelistan.
-Att vara tillsammans alla fyra. Ha långa, mysiga helgfrukostar. Sörpla kaffe i lugnan ro. Vakna tillsammans. Medan vi också, jag och mannen, fick tid att jobba på med renoveringen. Storebror packade liten väska på fredagkväll och sov över hos Farmor och Farfar till på lördag. När Lillasyster somnat för kvällen hade vi fredagsdate, den skäggige och jag. Inne på lon. M tillverkade knutbrädor och jag målade. Teamwork och massa prat på samma gång. Glad i hågen kom S (och Farfar) till gården på lördagen. Oj, som vi längtat efter lilla pojken då. Dom skulle jobba, förstår ni. Stor och Liten, Bundisarna, satt i traktorn och körde och hjälpte Drömgården att bli lite mer städad från ännu mer spill som blivit efter brädfodringen. Mycket, mycket uppskattat!
Sköna träningspass fick vi också. Den där springturen med hela familjen var urmysig (och tvärjobbig såklart). Till råga på allt hade mannen pratat med sin gulliga Svärfar och hintat ett sug efter bastu.. så dom timmarna i Lilla byn, efter en dag med massa målande och springande och gudvetallt, så var det rent gudomligt att kliva in i en näst intill, kokhet bastu.
Söndagen var höstig och fin. Mysig morgon följt av utelek.
Minimannen hittade en liten snigel. Sen en till. Dom kunde bli snigelvänner, tyckte han.
Därefter vinkade vi Minimannen hejdå en gång till, när han drog till med Farfar- och Farmordate igen. Lillan skulle sova vagnen och tyckte visst att det var en jättebra dag att sova lite extra, extralänge. Så efter fyra och en halv timme (!) vaknade hon och jag och M hade hunnit måla hur mycket som helst under tiden (förklaring; J är likt sin brorsa sådär sovig av sig, men hon hade varit vaken sent dagen innan. Kära hjärtanes. Hon är ju faktiskt ingen pyttepyttebäbis längre ). 
Och ser ni! Nu vågade jag stå och måla längst upp. Övning ger färdighet, och det finns ingen känsla som är så härlig som när man vågar göra något man tidigare inte trott sig kunna. Just nu är jag inte det minsta sugen på att tänka på hus-sida nummer tre i brädfodringen… men ni kan ju bara skymta den där. Bara av att ana vilken skillnad det kommer att bli, gör en ju pepp oavsett hur less jag just nu är på brädfodring!
Rent himmelskt också, att ännu en söndag slippa avbryta dyrbar målartid för att gå in och laga middag, utan istället få ett ”middag?”, av Svärisarna via sms. Njuta god söndagmiddag, svischa iväg och rösta, hem och natta barn, köra ett litet träningspass och avsluta helgen med nattafika med han jag älskar mest. För att sedan somna i en varm kärlekshög bland småttingars små armar och ben härs och tvärs.
Höstiga, mysiga, fixiga dagar. Precis så.
Och nu är det ny vecka och dom där dagarna ligger som mjuk bomull i magen. Jag och kidsen har Hemmamåndag i vanlig ordning och ska strax, straaax. Strax. Dra igång dagen. Strax, sa vi. Inte riktigt än. Lite mer Finsoffanmys och kaffesörplande först!
Hoppas ni får en fin dag!
Lillafrun
av Emmeli | sep 15, 2017 | Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Å, men friiiyay!
Tänka sig att den här veckodagen allt som oftast känns så himla festlig. Idag är inget undantag. Och undertecknad här som älskar rutiner, som vardagståget ger, gör att jag liksom också uppskattar det där lediga, lugna och lite mindre uppstyrda än mer. Som en Hemmafredag utan den minsta plan.
Mycket mys. En rekordlång stund av degande för syskonen tillsammans. Alltså, en dryg timmes samma-lika-aktivitet, det är ju inte klokt. Visserligen klev jag upp från mitt kaffesörplande kanske 300 gånger (smått överdrivet, oh yes) för att typ plocka upp någons deg, hejda ett fjärde (mini)världskrig över att en syrra plötsligt försökte äta upp all deg och så vidare. Men det är så fantastiskt att se, hur dom bara mer och mer för varje dag, leker tillsammans och skrattar så det bubblar. 
Det var fasligt festligt att göra äventyret till Loppisen efter lunchen också. Storebror på cykel och Lillan fortfarande efter-lunchen-sovandes i vagnen. Innan vi var framme hann J vakna och vi tog oss en redig runda inne på loppisen. Alla tre var vi som galna där inne. Minimannen har blivit lika loppistokig som sin mor och kastar sig över leksakerna i bruna kartongerna, medan mamman dregglar över vackert gammalt porslin. Juni charmade mest hela världen och gav sig den på att göra så mycket o-ordning man bara kunde på kortast möjliga tid. Bra så. 
Så traskade vi hemåt. Alla mycket nöjda och glada. Tills mjölksiiran! kom i småbenen och det var uppför och cykeln ju tvunget skulle med hem och så vidare. Som tre hemskt gnissliga gångjärn, gångade vi framåt. Lillan i täten. Till sist kom vi hem. Räddade blodsockret med en blåbär- och hallonsmoothie. 
Och radade upp loppisfynden. 
Sött porslin. I samma mönster som vi redan har, fast i djupa tallrikar. Sånt är loppislycka! En skål för jordgubbar. Och dom där pepparkaksformarna fick såklart oss att längta till pepparkaksbak och någon undrade om vi inte kunde göra det idag redan?. 
I samma veva som jag svarade att det där med pepparkaksbak fick vänta lite, så konstaterade jag nöjt att … aah, det kan aaaldrig bli för mycket gammalt porslin.
Helgblommorna blev både rönnbär och luktärtor. Vackert från två årstider, på något sätt. Nu är vi redo för att den sista pusselbiten i familjen ska checka ut för helg.
Tack för att ni kikar in här och på instagram och är så generösa med snällhet. Önskar er en fin helg, allesammans!
Lillafrun
av Emmeli | sep 14, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
En Septembertorsdag.
Morgonbestyr tillsammans med småttingarna. Pigga barn och en mamma som vaknat med helt galen huvudvärk. Liknade ingenting men gav med sig, tack och lov. Storebror hjälpte Lillasyster knäppa sista knapparna på koftan, medan Lillasyster hade fullt sjå att sno av Storebror kepsen. Alltså den där synen. Gör mig galen. Av kärlek.
Medan S lekte med småvännerna grejade jag och Juni ute i trädgården.
Hon är en så vansinnigt trevlig liten flicka att umgås med och så fullkomligt älskar hon att vara ute. Bli skitig och blöt och sånt är hur festligt som helst.
Vi rensade bort sånt som blommat ut, var ledset och till exempel salladen som nu bara var hur stor som helst och inte alls så god. Luktärtorna fick såklart vara kvar..
Sen blev det tröttigt och då fick Lillan sova vagnen medan mamman gjorde innefix. Ordnade med tvätt, tog hand om blommorna inne och körde torsdagsstäd. Vi håller på och röjer, rensar och städar på alla håll nu känns det som, men det är skönt med helgfeeling på sin plats, i alla fall. Och det får man av såpa- och ajaxdoft. Sådetså.
Miniman checkade ut för helg, önskade fröknarna trevlig helg! ,åkte hem och firade in sin vanliga långhelg med vad som nästan är smått obligatoriskt; extra gott mellisfika. Idag blev det Mammas Chokladbullar och iskall mjölk. Jag älskar att ha i frysen. Både mat och fikabröd. Så mysigt att bjuda såna man älskar på.
Vi gick sedan ut och fortsatte i trädgården. S blev så pepp när han hörde att vi trädgårdsfixat. Så himla roligt att dom tycker om att vara med överallt. Det ena ger väl det andra, förstås. Vi har alltid låtit barnen vara med. Så länge det inte är farligt, förstås. Det kan absolut ta mycket längre tid än det skulle ha behövt ta, men det är det så värt tycker vi. 
Ett tag var det lite som ett endaste intervallpass för morsan; när liten ettårig busunge på en sekund (typ) hann knata till klätterställningen och inom två sekunder till (typ), så var hon uppe och beredd att åka. Jag vågar för allt i världen inte lämna henne så, såklart. Så jag kutade mellan rabatt och minstunge, och hann varje gång till läget ni ser ovan. Puh. 
Storebror jobbade på.
Åh. Dessa hjälpredor, alltså. Den bättre sortens, helt klart. Kära nån, hur mycket kan man älska utan att faktiskt kolavippa? Det känns som att jag är på bristningsgränsen varje dag. Vilken ynnest.
Ikväll har vi haft en jättejättekonstig kväll; Snickarpappan har i n t e snickrat. När det blev sovtid bäddade vi ner fleeceklädda ungar i vagnen och gick en lång och skön promenad. Alla fyra. Det har inte hänt på vad som känns som evigheter. Barnen är inflyttade och sover gott i sina sängar. Jag och M ska nattafika. Sista golven blev skurade alldeles nyss och ljusen är tända, så just nu är det en utav mina absoluta favoritkänslor.
Hoppas att ni haft en fin torsdag! Tänk, alltså; Imorn är det fredag! Förbenat härligt, visst?
Lillafrun
Senaste kommentarer