av Emmeli | nov 16, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Åh. Vilken himlabra dag, alltså.
En dag fylld av små guldkorn. I vanlig ordning, inga stordåd. Men livet har bara känts lite extra gott.
Förra onsdagen hade jag ont i magen för att mannen skulle ge sig iväg på kvällen. Behöva köra i snöstorm, 40 mil, för att sedan vara borta i fyra dygn. Den här onsdagen har varit precis tvärtom ont-i-magen-känsla. Ingen snöstorm och ingen man på väg för att vara långborta. 
Först den där förmiddagen, med gympadate med Storan och bebbegos med lite bäbisflicka med ett plåster på varje ben.
..och sen eftermiddagen som bara var så mysig.
Mannen kom hem tidigare än han trodde från uppdrag, så vi kunde ta syskonvagnen och gå skön promenad tillsammans. Hämta hem Bjossan på hemvägen och så svänga in på lilla Djurbutiken här nere på byn. För att Sixten skulle shoppa leksak till sin Sallykatt. Och som hon uppskattade dom där småleksakerna hon fick!
När mörkret föll hade vi sån där stund som jag tycker är bland det mysigaste som finns; när alla är hemma och man samlas igen efter att ha varit på var sina håll under dagen. Vi dukade fram gott mellis, någon småslumrade på sofflocket efter vagnsturen från Föris och någon lurvig höll honom sällskap.
Ännu en nyvaken stjärna.
Morsan har sedan varit uppe i Målarverkstaden och ja, just det; målat. Så vi körde lite ombytta roller idag.. jag målade och var den som fick komma ner till dukat middagsbord. Fasligt lyxigt! Den där discodansen med hela familjen på salsgolvet, är också något jag bär med mig efter dagen.
Nu ikväll, mer målning och sedan nattning av gulligaste Minimannen jag vet. Pojken som inte visste till sig hur många gånger han skulle berätta att ”jag äälskar dig, mamma”.
Och just nu; det där ovan..
Har just krupit in i sköna morgonrocken och ska strax, bredvid mannen, missen och lilla kvällssuddande Lillan, slå mig ner där i Finsoffan. Bjossan sover gott i sovrummet intill. Något trevligt ska letas fram på play och för ovanlighetens skull blev jag tvärsugen på smågodis. Så M var ner på byn för en lite stund sedan. In på macken liksom (ha ha), och försökte plocka vad han trodde hon som inte äter godis, ville ha för godis. Det är kärlek.
En dag som varit som ett enda stort Guldkorn, alltså.
Lillafrun
av Emmeli | nov 15, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Medan regnet fullkomligt vräker ner utanför fönstret, förvandlar vackervit snö till grå ishalka.
Då, tänder vi ljus, lego-bygger, äter den där limpan som morsan bakade igår.
Play-do-degar, nöjdar sig över smygjuliga ljusslingan i gardinen, gosar nybadad bebbe och förbereder en Storebror för några timmar på Förskolan. 
En tisdagmorgon på Drömgården, mao.
Härnäst?
Bebbeflicka ska sova vagn, mamma måla fönster. Hepp, hepp!
Och PS.
Ni som inte vann i förra veckans tävling tillsammans med Ekokul, är ändå inte lottlösa. Här kommer en fin rabattkod till er alla. Passa på och gör era julklappsinköp redan nu i november och julklappsvila i december. Jag ska försöka i alla fall…
Koden ger er 15% rabatt på hela Ekokuls sortiment, till och med söndagen den 20/11. Rabatten gäller inte på redan nedsatta varor och presentkort.
Rabattkoden är: lillafrun
DS.
God tisdag!
Lillafrun
av Emmeli | nov 14, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten två år., Mammalivet, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Hej i kvällen!
Familjens Kortare (kameran) har sedan igår varit ute på lite vift. Så ikväll säger jag hej, hoppas ni haft en bra dag. och godnatt! , med en drös lite småsuddiga, men för mig så hjärtevarma, ajfån-bilder från den här novembermåndagen.
Stora Lilla Familjen ute på tur.
Mamman drog Storebror på sin snowrejser, och Pappan rullade snusande Lillan i vagnen. Pojkarna stannade efter en bit och hjälpte Farfar med en grej medan tjejerna fortsatte runt långrundan.
Stjärnorna med sin efterlunchenlek. Någon var chef, en bestämd men ödmjuk sådan. Och någon bara flaxade med armarna och log och gjorde glädjetjut åt precis allt den där chefen pysslade med.
Åh. Den där stunden var himmelsk. Jag och Lillan kröp ner under filten tillsammans en stund. Pojkarna var iväg och tvättade bilen och kikade på brandbilar och sånt där häftigt. Vi hade också en häftig stund, men på ett annat sätt.
Å hoppsan, då. Två svettiga päron, efter ett tillsammansträningspass.
Och nu är det kväll, ja. Ögonen går i kors. Jag och M ska ta vår kurrande vän, Sallykatten, och masa oss till Storsängen där resten av vårt älskade gäng ligger och sover.
Att ta det på det lite suddiga viset, alltså. Faktiskt fasligt trevligt, om jag får säga det själv.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | nov 13, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Ord är överflödiga.
Våran älskade Pappa M är hemma igen! Farsdag, till ära.
Jag och barnen föreberdde i morse. Plockade fram paketen och ritade täckning och var mer än beredd på att Rymdskeppet skulle rulla in på gården.
Pappa, du måsse komma in! Du ska gå en täckning, med en traaktor på! ropade lillvännen glatt så fort M klivit ur bilen. Jo, jo.. här håller vi inte på hemlisar, det minsta!
<3
Så mysig stund med kramar, paketöppning, en över-att-vara-hemma-igen-glad pappa som blev alldeles överväldigad. Drog på sig tishan på direkten och blev precis sådär snygg som jag fantiserat om. Han är Drömpappan. Dessutom mina barns. Livslycka!
… ser ni ovan, Lillans lilla stortå, som höll på råka illa ut?
Tur hon har sin beskyddare…
… Bjossan fixar allt!
Åh. Så underbart att ha hela familjen samlad igen!
Nu ska vi fira Farsdag, hela dagen lång.
Först lite hemmahäng på Drömgården (läs: en springsugen mamma ska få ge sig ut på löptur i helt gudomligt vackert vinterväder!! mannen drar nog ut efter mig, han också). Sen ska vi såklart uppvakta två andra pappor som betyder Allt-och-lite-till, för både mig, mannen och våra barn.
PappaMorfar och PappaFarfar.
Åh. Nu blev jag alldeles längtig efter min egen pappa. Han är den lilla envetne solstrålen genom tjocka snödimman, där mitte uppe på fjället. Han är den förste att vara peppad att lösa Problemet vi möjligtvis stöter på. Han är den jag vet att jag kan ringa och säga; kan du…? och han hjälper mig, på en gång. Han är den som svarar To! när jag säger Love You.
Lillafrun
av Emmeli | nov 9, 2016 | Jag och M, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Titta!
Så himla mysigt med ljus på bron, visst? Att dom är hittepå och därmed helt ofarliga att både somna och åka ifrån. Och dessutom kan tändas och släckas inifrån, med hjälp av den där lilla kontrollen. Det, är så genialiskt att man får dåndimpen, jag vet. Köpta hos min vän Clas Ohlson, såklart.
Och ja, Dagens Muntergök. Glada lax. Optimist. Solstråle. Det är jag, det! Fast precis tvärtom, alltså.
Många saker som spelar in, allt ifrån vad som händer i min egna lilla värld, till vad som händer i den stora, som vi alla rår om. Angående den där lilla världen, så är det ju såhär ibland. För det mesta är jag den där glada optimistiska, men jag har självklart andra sortens dagar också.. som idag! Jag är ingen robotmänniska, liksom.
Mitt i buttriga dagen, så har jag ändå haft en fin dag. Det bästa; att S inte hade lika hög feber som i natt. Det där träningspasset tillsammans med Storan som gjorde att det rann svett om oss. Att mysa med Lillan på sofflocket i köket. Att gå den där snöstormiga promenaden med både min egna familj och delar av den större. Lekstunden med alla fyra inne i Lekrummet. Att vi drog till med onsdagsmys och sån där färskisköpespizza som bara är att gräddas och som säljs ibland på vårat ica, till middag. Att jag är så himla kär i min man. Att han vände om två gånger för att ge mig några pussar till innan han sedan åkte iväg . Typ så.
Något genialiskt. Och Dagens Muntergök. Just så.
Ta hand om er alla ni!
Och kör försiktigt i snöstormen ni som är ute på vägarna! (Hujedamig, jag haaatar tanken på bilkörning i kombination med snöoväder. Ja, precis. Det är just det som grävt i min mage hela dagen..att Han skulle ge sig iväg igen. Nu bara väntar jag på att timmarna ska gå och att jag får det obligatoriska ”framme! <3”. ).
Lillafrun
av Emmeli | nov 9, 2016 | Liten två år., Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Kläderna låg förberedda i minsta detalj.
Familjen var taggad.
Päronen också lite oroliga, anande, för att det ju faktiskt skulle kunna bli hur kaosigt som helst.
Plötsligt kom dom också på; helskotta, det är längre till Fotografen än vi trodde! och det blev precis hur bråttom som helst. Morsan ställde snabbt in lunchporslinet i diskmaskinen och såklart sprack ett glas i tusen bitar. Alla hann genom dusch och bad. Sista fönsterkarmarna för dagens målningsmål hanns med. Det där som gör kinderna rosiga på en mamma, tappades i backen. Men puh. Alla hann med nöd och näppe igenom ytterdörren utan svansarna emellan. Vi kom iväg.
Barnen somnade, morsan rosade kinderna i bilen med det där som förvandlats från kaka till pulverform, snön yrde och dryga timmen senare var vi framme.
Sen börjades vad vi taggat så för; Att föreviga Stora Lilla Familjen.
Han som stod lite som Karlsson på taket, i sina nya snyggbrallor med hängslen på. Med leende Lillasyster i finklänningen, beredd bredvid. Han, gjorde det så maaakalöst svårt för oss. Svetten lackade på mig och mannen och ingen muta i världen kunde få den där darlingen på fall. Älskade S, du är verkligen en helt ljuvlig Miniman som charmar hela världen. Men maaaj gadd, vad du kan vara tjurig ibland!
Mitt i allt stod han och sjöng Var bor du lilla råtta för full hals, liksom. Kära nån.
En av våra två stjärnor var desto lättare att samarbeta med, så det hade ju definitivt kunnat varit ett snäpp mer klurigt. Men det räckte, med vad vi redan hade, om jag säger så. Efter att ha varit där maxtid så åkte vi från familjefotograferingen som fyra stycken flämtande, svettiga, rödblommiga, halvvissna julgranar. Ni vet, när man pimpat julgaranen precis innan julafton och den är så vacker. Men efter julerycket, då är den bra risig och inte alls så fancypancy? Precis så.
Helt tomma i huvudena var jag och mannen. Tittade på varandra och kunde inte annat än skratta åt spektaklet. Hungriga hade vi hunnit bli igen, så vi drog till Stora Staden där ganska nära intill. Gick på mysigt fik, varpå vi såklart hördes, syntes och bredde ut oss allra mest. Jag och M testade en gång att liksom sjunka lite genom jorden och låtsas att vi var där på tumis… men det funkade ju inte såklart…
Föräldrarna försökte hälla i sig kaffe för att få någon slags nytändning av energi. Förgäves. Medan tvåochetthalvtåringen rymde och rejsade genom fina fikabuffén och höll på att plocka på sig både det ena och det andra.
Vi drog vidare för lite inhandling till årets julkalender, en sväng till blågula varuhuset för lite minishopping. Och så bara en drös timmar, där vi egentligen lika gärna hade kunnat åka hem, eftersom vi inte fick det minsta uträttat. Hå hå, vilken dag alltså!
Vi ramlade innanför dörren i mörka kvällen. Tände ljus, packade upp och njöt av att vara hemma igen efter vad som kändes som en heeel evighet borta. Vissa slängde sig i storsängen och somnade på stört. När jag och mannen la oss senare, kände vi hur lillvännen blivit tvärfebrig.. och kanske gav oss förklaringen till sitt mycket för-päronen-utmanande humör under dagen.
Efter att pärsen från dagen lagt sig lite, kände jag och M oss bara så tacksamma. Världsligare saker än ett ohyggligt kaos under en familjefotografering. Pjåskigare kan det inte bli liksom! Vi kände oss istället bara Tacksamma. Tacksamma, över vår alldeles egna lilla Taikonsfamilj. Att vi faktiskt har en familj. Varandra. Levande, i allra högsta grad.
Idag vaknar vi till vad jag tror är onsdag. Världen känns upp och ner. Eller hur?
Men här hemma på gården är det frid. Bredvid mig ligger katten och sover, inne från Lekrummet hörs en pojke som kvittrar fram i monolog. Piggare idag, mao. Men ändå hemma från Föris, såklart. Mannen förbereder uppdrag, Lillan sover ute i snöyran. Jag ska strax möta upp Storan för ett pass i Gympasalen. Precis vad jag behöver denna onsdagförmiddag.
Ta hand om er, alla ni.
Lillafrun
Senaste kommentarer