Hej från en trött och småsliten preggomorsa! Men solig septembermåndag ju! ..och barn som är glada och leker, mycket mer behöver inte en mor för att känna sig lycklig. Jag ska inte svamla mer. Vi tar en liten tillbakablick på veckan som gick, lägesrapport och önskeplaner för nya veckan, vetja!
Veckan som gick!
Vi drog igång med vardagmåndag. Stora pojkar på jobb och skola och småsyskon hemma med mor. Vi gjorde handlingen i vanlig ordning och använde skrindan för att skjutsa alltsammans från bil till bro… man får sina knep som högpreggo..
Hovis kom och gav pållarna höstfina fötter. Alltsammans med obligatoriskt ”hovslagarfika” ute på lagårdsbacken efteråt. Blåbärskaka och allas favorit; Raw chokladkaka By Bertilen. Det receptet får ni bara inte missa. Finns HÄR!
Det var jourvecka med allt vad det innebär. Larm som går i tid och mest otid och timmar av brandövande. Där hemma gjorde vi det så mysigt vi kunde dom stunderna när pappsen var på vift. Som att fånga vad som kändes som Sommarens sista kväll.. spela finns i sjön på ett försök till ICKE blodigt allvar. Helt omöjligt. Men roligt hade vi!
Det blev dags för ”min bäbis” att (på eget bevåg) haka på Storasyrran mot några förskoletimmar. Jag hade graaav separationsångest här hemma dom små timmarna. Ni peppade så gulligt , så jag kände att jag ville skriva till er alla… om mina mammatankar där och då, så då gjorde jag det här i bilden ovan. Separationsångest hör förstås till utvecklingen hos både stora och små..nyttigt på ett sätt. Men jag är hutlöst glad över att vi får ha den på denna lyxiga, låga nivå.. att vi vågar fånga denna dyrbara tid i livet i livet så, och inte låta den skena iväg. Att jag och mannen tänker så lika så allt bara flyter på utifrån våra gemensamma värderingar.
Jag fyllde på mamma-energi-kontot med hästar, frisk luft, preggopromenader i lagom fart och skördande. I både köttfärssås och matbröd hamnade det zucchini!
..Brandismannen hästade, han också. Nu börjar längtan efter långa ridturer tillsammans att vara stor.. men allt har sin tid. Jag skulle inte förlåta mig själv om något hände bebben.. Ikran äär en cooling, men väldigt stor. Fjödur (islandshästen) är inte så stor, men istället en räserkille.. så ingen av dom två storhästarna känns särskilt lämplig för ett högpreggo som inte är i sin rätta balans, så nu får ridandet vänta ett slag.
Jag plockade blommor, band och levererade förbeställda buketter mest varje dag.. och fyllde Blomstervagnen mot helgen, förstås. Ett utav sommarens höjdare, alla blomster, tusan vad roligt det har varit och är… att den där ischias-nerven (eller vad det nu är) ömmar jäkel efter ett redigt binda-bukett-race… det låtsas jag inte om.
Det blev september. Magnifika, september.
Energin var god och vi fejade och grejade, bakade både söt- och matbröd. Går förstås som hejsan med dessa hjälpredor!
Varvade brädspel med makande av krusbärsmarmelad. Högst koncentrerad marmeladmakare som rensade bären, alltså!
Det är så fräsigt att få vara med om allt det här, Mamma- och Pappalivet alltså. En kväll var det fotbollsmatch och jag tog med mig alla barnen ner på byn. Minstingarna hejade på brorsan och lekte med sina småvänner samtidigt som jag stod och försökte ta in att vi har så stora små barn nu. Och till nattningarna är det inte bara mamman eller pappan som läser saga.. Storebror övar läsläxan för sina småsyskon också. Aj mitt mammahjärta, min första bäbis liksom… nu läser han och skriver egna sagor för fullt. Och tycker det är jätteroligt, det är det bästa! Älskling.
Det blev fredag och vi hade mysdag med vännerna. Jag provade baka ny variant av äppelpaj till knytiset. Päron pladdrade, barn lekte och så firade vi liten nybliven 2-åringsvän. … jag kände mig dock inombords inte helt hundra.. men tänkte att ”jag är bara trött och det blir bättre efter en lång natts sömn”..
Men lördagen blev bara ett enda kaos. Precis, precis som med Lillebroren i magen, vid samma tid av graviditeten, så har jag nu uppenbart kommit in i en svacka av väldigt kraftiga migränanfall. Som bara avlöser varandra. Jag har aldrig migrän annars, förutom när jag varit gravid. Under lördagen duggade tre, som ”strokeliknande” scenarion, och till kvällen tyckte mannen att nä, nu vill jag ringa 1177 och kolla så att det här verkligen är ”normalt” när hans fru återigen blev som ett jagvetintevad.. och preciis som med B blev det ett väldigt pådrag.. det handlar ju om ett litet liv och inte bara mitt eget ”lilla migränanfall”, så trots att jag kände mig som ett tjurigt barn som försökte vägra ta emot hjälpen, så är jag ändå tacksam för noggrannheten, förstås!! Jag domnar i halva kroppen, har ingen känsel i munnen, på tungan och det läskigaste; det går inte prata! .. det kommer bara strunt. Något vi inte visste men senare fick veta, är att havandeskapsförgiftning har vissa liknande symtom som kraftig migrän också,.. så då förstod jag varför mina sluddiga ”men det äär bara migrän” inte gick hem hos ambulanssjukvården och en tur till sjukan var ”ett måste”. Återigen konstaterades det att ja, det verkar vara något hormonellt megatjafs i kroppen i detta skede och bara ”att gilla läget”, typ.
..men hu, vad tröttsamt och ont det varit i helgen.
Lyckligt var, att det i helgen var Storebrors tur i kusinskaran av ha ”Eget dygn hos Farmor och Farfar” (sån världslyx för en liten storebrorsunge, med fullt mys och fokus av två favoriter).. och dom två småsyskon blev förstås ompysslade av vackerpappan medan morsan mest bara sovit och sovit och motat migränanfall. Lycklig var jag när jag kunde vara uppe på benen en stund.. njuta av en blombukett och samla in lite frön inför nästa år. Men i övrigt.. en soligt vacker helg.. som varit lite kämpig, milt sagt. Där jag gav mig den på att vila, vila, vila, vila…
… ganska tröstlöst att då vakna till tidigt måndag… och ett nytt, om än (peppar peppar!) mycketm mycket mildare bara ”ett klassiskt migränanfall” som sedan timmar redan dragit sin kos. Hoppas att det är som när B låg i magen.. då hade jag ca en vecka där det kom och gick migrän, sen gav det sig. Hoppas såå på samma nu. Jag lever på hoppet och tänker positivt inför veckan!
… det hade kunnat varit värre, kära hjärtanes ja. Nu tar vi en dag i taget.
Önskeplaner för v.36!
-Njuta av varje vacker septemberdag som bjuds nu, så mycket jag/vi bara kan och orkar.
–Drömscenariot är att denna ocharmiga hormonhärva i kroppen drar sin kos och vi kan hitta på olika mys och hittepå….
-..Äppelträden dignar och vi läängtar efter att göra årets äppelmust! .. till exempel.
-Gå till barnmorskan och lyssna hjärtljud på Uno-Bebben.. ljuvligt ljud.
– Jobba med ett par roliga samarbeten! .. med företag som passar oss och er som handen i handsken. Ja, det är bara såna samarbeten jag tackar ja till, det vet ni.
–Börja göra slag i orden ”boa för bebbe”, på riktigt.. tvätta upp lite småkläder till exempel. Så overkligt på ett sätt. Tänk att vi ska bli en till <3 .. tänk att få byta migränont, mot att snusa bebbe? … den tanken gjorde mig megalängtig nu.
-Fira livet med lååång långhelg. Lite extra ledigt unnar vi oss nu. Lägligt. Efter en fartig sommar där ledigheten hade arbetsiver i massor från början till slut, kan vi nu ta ”ledigt med lite lägre tempo”. Gott både efter sommarfarten och att få återhämta oss nu. Livet på gården innebär alltid en fart, och vi älskar den. Vårbruk och slåttertid så fräsigt. Nu försöker vi skörda allt vi kan men också njuta av att naturens tempo börjar lugna ner sig…och helt sonika, bara ta hand om oss. <3
….
Vi tar en dag i sänder. Eller hur? Haffar tag i dagen och norpar guldstunder.
Jag tänker på storheten i doften från fruktdignande äppelträdet.. Känslan av kallt, nästan nollgradigt daggvått gräs mot handen… Höga, klara septemberluften i lungorna under promenaden .. Hjärtevänner. Kramarna från skäggig make och varma småbarn. Jag fantiserar om en tur i skogen. En favoritmiddag i hösttider.. Handen mot en varm mule… allt det där är det bästa och dyrbaraste jag har och precis vad jag tänker försöka norpa åt mig..
Så plötsligt är det september. Höstens första månad…
När jag tittar tillbaka på sommarmånaderna så blir jag alldeles varm i hjärtat.
Himmel vilken härlig sommar vi fick.
Så mycket sol och värme och massor av bad i både hav och sjö. Sommarlovsdagar. Och en växande bebbemage. All tillsammanstid och mysiga hittepå. Att vi fick umgås med Storfamiljen så mycket. Och hinna träffa i alla fall några utav vännerna… för jo, det var rätt så hektiska veckor också… säger bara; SLÅTTER! … gånger tre. Aldrig kunde vi fantisera om att det skulle bli såå mycket hö, vi har ju noll erfarenhet och körde bara på, full fart. Intagandet av höet hade vi aldrig klarat själva.. särskilt inte denna sommar när Uno-bebben bor i magen. Ovärderlig hjälp från familj och vänner. Det var mycket jobb, men väldigt, väldigt härligt. ”Balparty-dagarna” var fyllda av teamwork ute på åkern och teamwork uppe på gården bland lekande barn och deras småvänner, gott att äta och fika och peppiga människor som gav sitt allt på sina fronter.
Och himmel vad jag har plockat blommor och bundit buketter, hoppas på att få fortsätta i alla fall någon vecka till.. det beror på frosten. Men redan nu, är jag alldeles otroligt lycklig över allt. Ni har peppat och blomstershoppat och det har varit en fröjd hela alltet.
Sommarens sämsta var att vi tappade vår älskade lillkatt Stickan.
Och nej, det blev ingen årlig tur till vår älskade ö, Gotland och söta lilla gården där..det fattas oss men vi deppar inte, kära hjärtanes. Och det är en lång resa.. och att lämna en gård med djur och stor odling är inte bara.. det är mycket som ska klaffa med gårdsvaktande osv och i år fick vi inte ihop det. Men vi gjorde en liten minisemester som vi minns med bubblande skratt och värme, hela familjen. Vi fick låna Farmor och Farfars husbil och åkte iväg på familjetripp i ett par dygn. Mer behövs ju egentligen inte för att stor semesterkänsla ska infinna sig.
Vi åkte ditt näsan pekade. Lät bonnungarna äta på max i stan, bada stort havsbad och gå in på leksaksaffären och välja valfri (inte för dyr förstås) leksak.. för att sedan somna i farten och vakna nerbäddade i husbilen. Vakna upp på söt lägergård, poolbada och äta middag på finrestaurang vid stadens hamn. Slutet av lilla trippen gjorde vi uppe på vårt ”eget” fjäll här i byn… det var helt och hållet magiskt.. och ”så mycket vi”. Ett dygn med fräsigt stadseri var kul.. men nu var vi som hemma igen…
Det var vi, tystnaden och sjöbadet…
Kvällsfika med elden som värmde ryggarna. Barnen som bäddades ner för natten och somnade gott, medan päronen var vakna så länge dom bara orkade.. för vacker natt.
.. och så vaknade vi till det där; fågelkvitter och skogens brus och solen som silade mellan träden. Frukosten smakade himmel. Sannerligen en liten minisemester som är ett utav våra allra käraste sommarminnen.
…
… Tack sommaren för allt du gav. Nu har vi sommarminnena kvar i våra hjärteaskar.. välkommen hösten!
..Vi ser fram emot dig med. Väldigt mycket, faktiskt…
Nu börjar sommarlovet sakta krypa ur kropparna och vi är igång med vardagen. Gillar den, mycket.
Dags för liten summering av veckan som gick, innan vi kikar på nya veckans önskeplaner!
Veckan som gick, fylldes med;
Veckostart! Mjuk i kanterna, i vanlig ordning. Pappan slutar mitt i dagen, samtidigt som skolpojken och vi kickade igång med tillsammanspromenad/cykeltur. Fräsigt med asfalt tycker grusvägsungarna.
Jag band buketter på löpande band.
Vi blev överrumplade av nattfrost! Tack och lov bara en natt.
Vi var på loppis och letade ”nya” lampor. Det är mörkt om kvällarna nu och vi har inte så många lampor som vi önskar. Vi gjorde flera fynd. Bland annat denna vägglampa… för en 50-lapp! Vaaa, så fin visst?
.. och det häär hände. Två småsyskon på förskolan. Ja.. Juni-5-åringen skolades lugnt in nu redan under vårterminen.. började med 5h/veckan för att sedan avsluta terminen med stadiga 10h/veckan.. nu, är det bara ett år kvar innan hon börjar förskoleklass, som är obligatorisk, och därmed tycker vi att det är viktigt att hon precis som storebroren, får chans att bonda ihop sig gott med blivande klasskompisarna, lite er fast schema kommer alltså att hållas för henne. Vi anade också att Lillebror då nu i höst, skulle bli nyfiken att följa med han också.. så han har en syskonplats och får haka på storasyster, oom han vill.. noll tvång och måste i det, han hinner bonda med sina blivande klasskompisar om något år, sådetså. Som alltid på önskelistan här i byn, en öppen förskola, .. men då det inte finns så är jag tacksam över att utöver privata kompishäng kunna erbjuda barnen, när dom är i den fasen att kompisleka mer står på önskelistan, några timmar på förskolan i veckan. Vi kör på feeling och det syns gå som hejsan, det!
Världens finaste människa ordnade oss ljus i trappan. En suddig mobilbild, får knipsa bättre bilder på dessa drömlampor som iiinte är några loppisfynd.. puh. Men dom ska få leva hos oss så länge vi lever här. Just så.
Jag morgongympade. Preggot mår gott av det!
Livet pågick. Och i vanlig ordning hade vi kreativt kaos, härs och tvärs!
Jag jobbade på små stunder här och där, när tillfälle gavs, att fortsätta beta av min Boa-lista (den HÄR). Skafferiet blev det ordning i. Gamla korvbröd och kex från sommarens utflykter hivades och hyllor såptorkades.
Vi tog med oss lite härliga grejer och susade till vännerna medan regnet stod som spön i backen.
Bertan hjälpte mamma med ett jobb vi hade på instagram, för Blocket. Ni vet att vi är blocket-användare sedan alltid. Därför så ofantligt roligt att få kampanja för ett företag likt detta.
Det blev torsdag och hemmet ordnades till något.. och fylldes med färska blommor, det i kråksången!
Plötsligt var det fredag och tjohej vad blomstervagnen jobbade på. Så himla roligt!!
Vi firade in helgen ute på verandan med färsk pasta och sommaren bestämde sig för att komma åter efter dagar av riktigt höstrusk. Oj så härligt!
Helgen har fyllts med ditt och datt. Som nybakt mammabröd till lördagsfrukosten.
Älskvärda bestyr i massor.. jag har ”för mycket roligt” för mig just nu.. egentligen önskar min preggokropp lite mer vila.. men jag har svårt att låta bli allt roligt påtande.. här ser jag i min blick att den säger ”jag älskar det här… både att vara preggo och plocka vinbär..MEN HELSICKE VAD DET VÄRKER I RYGGEN efter många timmars sjåande”. Noll synd om mig.
Och vi var bjudna på världsmysigt och gooott kalas hos ”Morfars”. I bild; födelsedagskort pysslat av idoga småhänder.
Veckans sista dag innehöll bukettbindande likt de flesta andra dagar under veckan samt ännu en fotbollsmatch..
..kortspel ute på bron i skön sensommarvärme.. fotbad med liten flicka, samtidigt som vi rensade nyplockade krusbären..
.. och dessa coolingar, avslutade veckan precis som dom började den; med att göra äppelmos. Två rediga stöpor gjorda. Tror vi satsar på en tredje. Assistenten gnisslade tydligen, så hörselkåporna var goda… solglajjor är också alltid bra, tycker Minsting. Dreamteam!
.. 7 dagar fyllda med liv, stoppade i våra hjärteaskar. Tack livet.
En ny vecka står för dörren…
Önskeplaner för v.35
-Omfanmna de allra allra sista augustidagarna för att sedan välkomna september! .. ooh, blir pirrig i magen. Lillminstings ankomst närmar sig med stormsteg. Men ännu bör det vara en hel hop veckor kvar!
-Ratta Hemmamammaliv med allt vad det innebär. Har tre småstora barn nu, så fräsiga åldrar alla tre. Den enen som gladeligen skjutsas på fotbollsträningar och har livets första läsläxa denna vecka. Den andre är ett enda kvitter, pepp på sin Kottegrupp med blivande klasskompisarna och tycker också att det är ”såå skönt att vara hemma” efter dessa små timmar iväg. Och Minsting, han flyter med.. lär sig saker utav bara farten, är väldans kär i sin mamma och bebbemagen och ser så mycket fram emot att ”jag ska bli STOOOREbroor!”. Och jag är bara så lycklig över att få vara med på hela alltet. <3
–Hovis kommer!
-Vi fortsätter skördandet! Äpplen, äppplen, äpppplen…väldans mycket äpplen att ta hand om just nu. LYX!
-Baka! .. fylla frysen är bland det bästa jag vet.
-Häng med vännerna <3
–Knåpa klart en text till en artikel (KUL!) samt beta av annat pappersarbete.. som ju alltid bara får hinnas med, ”på något sätt”.. Vi har många bollar i vår luft, vet ni. Drömgårdslivet!
–Njuta av Den första septemberhelgen!
…
Jag tror det här blir en fin vecka. Hoppas så. För både er och oss.
Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
..med dignande äppelträd, bärbuskar och blommor i massor. Den här tiden gillar jag skarpt.
Fräscha nyutslagna, igenblommande rosor.. blandas med uppgivna stjärnflockor. Var sak har sin tid, var tid har sin charm..
… Men rackarns! Troor ni inte att frosten varit och smugit kring knuten i natt!? Redan nu. Rekordtidigt, känns det. Jag är INTE redo för den ännu.. vill ha sensommar och ja gärna (!) hög och klar luft, men INTE minusgrader, redan!! Hoppas innerligt att det bara var en natt och att det dröjer innan frosten nyper på riktigt. Tänker på alla älskade blommor, bland annat.. vill ju njuta lääänge till!
Å så tänker jag på allt som ska skördas. Tur att vi har så gulliga hjälpsamma småmänniskor här hemma.
(Fotograf: älskad 7-åring).
Jag tog och skrev en ”Inför höst-, och bebbe-lista! ” i morse.. Inget på något blodigt allvar, förstås… vi skulle överleva utan att dessa punkter är avprickade. Men jag älskar ju listor, vet ni. Och jag älskar alla punkterna också.. så vad tusan, det blev en lång radda, så får vi se vad som hinns med och inte! Vet att ni är många som också gillar listor, så ni får se våran senaste här nedan..
Inför höst-, och bebbe-lista!
–Plocka rödvinbär .. och frysa in! ..för saft kan man koka när som helst, ju. Det behöver inte ske nuu. En del är inplockad. Och en stöpa saft är faktiskt redan kokt, det får räcka för nu. Men mer plockande återstår!
–Torka löken! -check på den!
–Plocka krusbär .. och frysa in. Vill koka krusbärsgelé… har en idé inför nästa sommar, förstår ni,…får se om den förblir idé eller blir verklighet.
-Plocka äpplen och göra mos och must. En stöpa mos är gjord!
-Ta in frön inför nästa blomstersäsong…
-Torka eterneller! (Hur göör man??)
-Städa lagårdsstallet!
-Ta hand om zucchinin… tänker att jag både ska prova att baka bröd av den men också helt enkelt bara riva och frysa in i lämpliga portioner, för att ha till exempelvis utfyllnad i köttfärssås..
-Göra höst i hemmet! … typ putsa bort sjuhundra flugskitsprickar.. men denna punkt är inte högt på prio.. nu har jag bra preggokropp-dagar, men får jag sånt där drygt ”ischias-ont” igen, då stryks denna punkt lätt.
-Ta upp pärerna! .. och dom rotsaker som det blivit något utav, i det stackars o-omskötta rotsakslandet! Allra mest skötsel hamnade visst i blomster- och köksträdgården och det märks, väl.
–Göra klart matrummet! … den här punkten blir helt och hållet M´s.. renoveringsmässigt, alltså. Preggot får ju inte måla .. och det är faktiskt bara det som är kvar. Sätta smygar och lister och måla, måla, måla..och sen det roligaste; piffet! .. där tänker jag ta vid igen. Åhåhå som jag längtes!
-Feja lite i skåparna.. ett sväng rens och röj sitter aldrig fel..!
-Ta hand om dahliorna! Om nu frosten väljer att komma åter, och minusgraderna smyger sig på.. då ska jag tusan komma ihåg att ta in dahliaknölarna och ta hand om dom väl under vintern, tänker INTE förfrysa en massa dahliapengar en vinter till. En fick räcka.
–Bebbe-boa! .. i och med stor-röjjet av Gårdshuset för någon vecka sedan, så tvättades barnvagn, babyskydd osv så det är redan klart. Bäbiskläderna ögnades igenom också, men inget togs in. Att rota fram lite ärveskläder från syskonen och i alla fall ha några plagg framme och redo snart, det ska vi väl få till.. kan absolut säga att vi är ca 400 % mer chill än när vi väntade vårt första barn. Allt har sin charm, alla preggoteter.. men jag fullkomligt älskar att vänta på vår lilla ”Uno” (som barnen kallar vår lillminsting) och är absolut superpirrig inför förlossning, taggad som sig bör liksom … men vet till exempel att det kommer gå hur bra som helst om vi inte har femtioelva bodys och små ombyten redo prick när ungen föds.. sånt där löser sig. Nu är i alla fall storbil inköpt (!) och det är kanske största grejen vi behövt göra inför vår lilla lillminstingunge. … att ha frysen fylld med ”bäbisbullar” är kanske ännu viktigare än nya bilen…
… jag har säkert glömt en drös punkter, men jag tänker att vi böörjar såhär.. ja, för den här listan tänker jag ett stort VI om. Såsom vi alltid jobbar. Team Drömgården.
… jag väljer, trots att det nu är rätt så kylig luft, att sörpla mitt morgonkaffe ute på bron. Sätter mig i den där trasiga, men mjuka och sköna gammfotöljen.. där mår preggokroppen gott. Samlar tankarna för ett slag. Med en måndagshälsning här till er. Vi kikar på vad vi fyllde våra allra sista sommarlovsdagar med och så vidare..
Vi började veckan med en drös timmar i skogen, som ni vet. Helt underbart. Karl-Johan-svamparna vi fann, gav vi vår ena fingranne!
Rekordstora enar, som jag delat itu då jag inte trodde dom kunde vara så stora och ändå fräscha, men se det var dom.
Det bands maffiga sensommarbuntar som levererades. Nyper mig själv i armen att ni vill köpa blomster från Drömgården.
Storebror blev fast i korthusbygge och byggde det ena mer avancerade efter det andra. Minstingarna hade sjåigt i köket, bakade och facetimade med Moster M.
Det blev den allra sista sommarlovsdagen och vi plockade vinbär och bakade blåbärspaj…
.. och gjorde slagbordet så stort det kunde bli och dukade med gladbukett, för att sedan bjuda Morfars och Farfars på middag. Mysigt sommarlovsavslut!
Och så blev det regntung torsdag och mamman fick bita ihop rejält för att inte låta brännande tårarna trilla längs kinderna.. Mammahjärtat jobbade på, så att säga då vår älskade, älskade stora lilla älskling., så självklart och modigt stegade in på skolgården och började Klass Ett. Nu är det skola, på riiktigt! Och ni kan bara ana vad någon längtat efter det. Å ni vet hur det är, på ett sätt önskar man bara att barnen ska vara små knyten att hålla i sin famn, för evigt.. samtidigt som det är helt makalöst häftigt att få vara med om alla olika kapitel.. att se sitt barn växa och bli sin alldeles egna människa. Så stolt över vår S. Och evigt tacksam över att få gå här så nära bredvid och uppleva hela alltet fullt ut.
Det blev fredag. Blomstervagnen fylldes och vi var fredagströtta…. väldans fredagströtta.
Och så blev det lördag och gullungar skjutsades till Morfars och vi päron slirade norrut, ca 30 mil, för att skåda den helt sagolikt vackra vigseln och fira kvällen och natten lång att älskade kusin A och hans A nu är man och fru. Älskar den där skäggige så och vi har alltid så roligt tillsammans.
Två helt fantastiska människor dom där två. Å puh, nu gråter jag av bara tanken och synen på dom. Det var en så otroligt vacker dag, rakt igenom. Så tacksamma för att vi fick vara med. Grattis igen å igen, finaste ni! Man och fruuu K!
.. det blev söndagmorgon och småbarnspäronen klev upp tidigt med morgonfrillorna på snedden och gasade hemåt.. vi ville överraska någon som inte alls räknat med att vi skulle vara på plats…
.. på hans livets första fotbollsmatch. Coachad av Morfar. Vilket drömteam, ser ni? Å himmel, vad roligt att vi hann.. det var värt att klivas upp i ottan för. Återse hela lilla gänget sedan och krama om, både barnen och världens bästa MammaMormor och PappaMorfar edan, så underbart. Hela gänget hade haft det så bra tillsammans medan jag och M varit på bröllop. Tacksamhet stor så stor.
Väl hemma på gården hade vi söndagstimmar tillsammans… gosade hästar, plockade blommor och gick med till bästa gårdsvakten..
.. och så avslutade vi veckan med god söndagmiddag och att krypa ner i renbäddad storsäng hela gänget… vi somnade en efter en, tidigt. Vilken vecka! Det kändes i hjärtat. Massor.
…
Nu är kaffet slut. Jag känner mig samlad och ganska så redo inför ny vecka. Har en lååååång ”det här vill jag hinna innan bebben kommer-lista”…
Tänker ta dom världsmysiga bestyren lite pö om pö, vecka för vecka. Ni vet, dona med småkläder och sånt, varvat med alla andra mysiga sysslor som är nu.. skördande i massor till exempel. Planerna för veckan?
Önskeplaner för vecka 34:
-Försöka landa i att sommarlovet är slut och vardagen ska tuffa igång. Tycker så mycket om vår vardag, men nu är både kroppar och knoppar inne i sommarlovande, så nog tarvar det lite tid att komma in i rutinerna igen! … en sak vi återupptog på direkten, är matlista och större handlingar än allt småhandlade som blivit under sommaren. Minstingarna och mor har redan nu fyllt kylen för i alla fall största delen av veckan. Skönt!
–Motionera! Jag varvar preggogympa med prommisar, .. den nya erfarenheten av ryggont (typ som ischias?) som uppdagats, blir som sämst om jag inte motionerar alls, … eller sjåar för mycket. Så det är en fin balansgång som behövs.. men håller jag den så får jag må gott, så jag jobbar för det.. det äär inte lätt att tvärvila i ett hemmamammaliv med tre barn, så är det bara.
–Vi behöver städa ur lagårdsstallet.. som under höskörden fylldes med allt möjligt krafs som vi behövde flytta från högolven… men nu måste alltsammans hamna på bättre ställen (”vaar?” är frågan, haha!), så att hovis kan komma hit och verka och sko hästpojkarna!
-Fortsätta skörda och preppa för vinter genom att fylla frysar och matkällare med massa gott!
–Plocka blommor och binda sensommarbuketter till er, förstås!
-Fira en älskad PappaMorfarSvärfar! .. längtar så efter det, att träffa storfamiljen och ha det gott tillsammans.
…
Vi tar en dag i taget. Visst?
Ta hand om er, allt ni bara kan. Så hoppas jag så att vi hörs under veckan här inne!
Att göra det stora av det lilla, det är bland det bästa vi vet.
Vi skämmer inte bort barnen med pengadyra fräserier och hittepå, inte oss själva heller för den delen. Det vet ni. Vi saknar det heller inte. Fräsigt för oss, är att en helt vanlig måndag, ha tiden tillsammans att kunna packa stor fika- och matsäck, bädda hela fyrhjulingsvagnen full med täcken och kuddar och hjälmklädda ungar. Och dra iväg till skogs på äventyr.
Puttra iväg med tanken att bara vara, i stunden.
”Vi ser om vi hittar några bär eller någon svamp, men huvudsaken vi får andas skog, fika och äta”.
Timmarna fick gå bäst dom ville, vi bosatte oss en eftermiddag och kväll i skogen. Avslutade med pyttipanna på hemäggen vi fått av MammaMormor och PappaMorfar och norrländsk falukorv förstås.
Stormköket jag och mannen fick i 30-årspresent av Lillis och Lillsvågge, var helt ypperligt och ordnade oss middag i ett nafs.
Innan himlen började dra ihop sig och spänningen var oliiiidlig om vi skulle hinna äta innan regnet kom, men se det gjorde vi. Mätta, nöjda och trötta puttrade vi hemåt igen. Med inte så mycket som en halv gul kantarell, men blåbär och några stora, stora Karl-Johan-svampar. Framförallt, fem själar tankade till bredden med skogsluft, äventyr och dyrbar tillsammanstid.
Fy farao, vad härligt det var!
Idag har vi här hemma förstås roat oss med att bland annat baka blåbärskaka av bären vi fann. Väldans gott! Påminner även er om det goda, goda receptet.. en långpannekaka med blåbär och kardemumma. Perfekt att fylla frysen med nu till sensommaren och tidighöstens fikor! HÄR finns receptet.
Senaste kommentarer