av Emmeli | mar 26, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Övervåningens Renovering, Renovering och Byggnationer, Stora Lilla Familjen, Träning

Håhå, tisdag ju!
Men vi tar en Måndagshälsning idag. En liten tillbakablick, inför-nya-veckan-landning och några små planer i vanlig ordning. Ni förstår snart anledningen till lilla förseningen.
Helgen var så himmelens härlig!
Vinden tog i allt vad den orkade men solen sken, så gott. På lördagen hade vi bett om barnvaktshjälp av Farmor och Farfar, så Storasyskonen knatade dit medan Bertilen och vi päron jobbade här hemma.

Bertil är en sömntuta och med stora barnen på vift kunde jag passa på att renoveringsjobba medan Minsting marathonsov. Så himla roligt! Jag lindrevade och isolerade. Medan M sög spån timme efter timme. 
Ooh, man blir alldeles vingelkantig av stökiga bilderna, jag vet. Men! Vi har aldrig varit närmre ett färdigt sovrum än vi är nu…!
Till kvällen var det Familjemiddag med Svärfamiljen.
Förfärligt lyxigt att få avsluta arbetsdagen så. Och mysigt att träffa storfamiljen, förstås!
Än om Brandismannen fick avbryta mitt i och susa iväg för timmar på Brandislarm. Men jag och barnen hade det gott och sen knatade vi hemåt när kvällen var mörk. Har sån knyck på det här med att bolla tre ungar nu att det ”går som hejsan!” som S säger. Jag nattade barnen och hade sedan långsammaste lördagkvällen i mannaminne. Sådär småtråkigt och smyghärligt, på samma gång.

Så blev det söndag!
Och på planen stod alla-tillsammas-jobb på övervåningen, medan bäbisen sov. Hur gulligt med en tvååring i snickarbralla?
Och titta här, några som hade det kungligt i sitt ”jobbande”;

Vi har ju ingen tv som ni vet. Men där uppe på övervåningen så fungerar såna moderniteter och det utnyttjade vi. Jädrans så festligt. Chips och film, mitt på cellulosaisoleringen! Haha, gulliga renoveringsbarn!

Så, där satt dom. Lilla Radarparet. I alla fall en liten stund.

Så tinades fika från frysen, grädde vispades och kaffe bryggdes. Älskade mamma och min Moster M kom på besök.

Det strösslades vackerblommor och karameller och kramar. Och så fikade vi, förstås. Så mysigt stund. Den lille nästan-tandlöse plutten höll med som ni ser.

Söndagsbad med efterföljande tuppis. Prick hur skönt som helst.
Inne i köket passade pappan och mamman på att träna. Dubbla pass. Något som händer väldigt sällan. Men ibland är det roligt med en riktig utmaning och vi anade att en brutal träningsvärk kunde vara på ingång dagen efter.

Till eftermiddagen hade vinden gett sig och vi gav oss ut medan middagen lagade sig själv i ugnen. Skitiga barn, är lyckliga barn! Vårtecken med geggig lillväg och vattenpölar att hoppa i. Ljuset, så enormt vackert! Äntligen är jag så redo för alltsammans och längtar efter varje lite vårtecken.
En helg. Så himmelens fin. Så blev det måndagmorgon;

Och det kaosigaste av kaos ni kan tänka er utbröt. Herr Äckelsjuka.
”Neej, vi skulle ha avvaktat att träffa små precis-friska darlingarna i lördags…”.
Men men.
Den maximala oturen här var att jag och M blev hutlöst dåliga båda två, prick samtidigt. Med tre barn att ta hand om. Kaos, sannerligen. Att amma var en pärs. Men mitt i dagen igår kom Mormor och Morfar och hämtade två pigga storasyskon så att tvärsjuka föräldrarna fick vila… bredvid mjuka bebben. Vilken bragd dom gjorde.
Nu är det tisdag. Vi lämnar ett helt vidrigt dygn bakom oss. Alla har (yes, dom pigga storasyskonen åkte också dit till sist…och Minsting en mini-sväng)varit igenom äckelsjukan med efterföljande hög feber och sån värk i kroppen… som skrattsylta, så fick ju förstås jag och M dunderträningsvärk av dubbelpasset så kära hjärtanes som vi åmat oss, aldrig varit med om dylik kroppsvärk. Fascinerande hur pigga ungarna kan vara med hög feber, och själv känner man sig halvt kolavippad med 39 grader i kroppen..
Ok. Vi är igenom tunneln. Karantän deluxe pågår och vi klorinar och tvättar. Vi tar en stund i taget, vilar i massor. I veckan har jag planerat att visa er lite mer renovering och vad som gör mig alldeles vårnipprig just nu. Hoppas ni hänger på!
Önskar er en god vecka!
Hälsningar en lycklig över att vara ute ”på andra sidan”-tacksam..
..Lillafrun
av Emmeli | mar 22, 2019 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Aahh, Vååårvintern är här och i sitt esse!
Vänta ska ni få se! … Det här är en så otroligt härlig tid här i norr, när det bjuds på dagar som ser ut såhär;










När solen är ivrig och reflekteras mot snön och gör världen så ljus, att blunda är det skönaste att göra där ute. Gärna mot ett varm södervägg. Med en kaffekopp i handen, efter grillade utelunchen. På toppen av det goda; amma bäbis mitt i vackra snölandskapet. Och bara-vara-vara. Fågelkvittret är ljuvt och takdroppet, likaså. Till kvällen är vi rödblommiga om kinderna och alla så trötta av friskluft att efter kvällsbadet finns det bara ett att göra, krypa till kojs och sova vårvinterns rus av sig.
Jag älskar den här tiden som nu är i sitt esse. Det är både vinter och en känsla av hoppfull vår, samtidigt. Vårvinter. Norrlands femte årstid. Och vi skapar Vårvinterminnen tillsammans. Hurra!
…
På toppen av att det ännu en dag varit så ljuvligt vårviskande väder, så har vi Freedag. Och nej, den äär inte uttjatad… Fredagskänslan. Milda makter, så härlig.
Vårdagjämning är precis passerad och den här veckan har jag och barnen fyllt dagarna med jagvetintehurmånga timmar av friskluft. Med takdropp, värmande sol och fågelkvitter. Mycket skratt och härliga stunder och en del stunder där gänget låter som gnisslande, gamla gångjärn, förstås. Så lyxigt, hela alltet. Att kunna forma dagarna som vi själva önskar.
Jag minns utflykten kring gården. Sköna springturen. Söta kompisdaten för Minimannen med grann-barnbarnskompisen. Stunden där jag plötsligt tog mig ett fotbad. Eller som igår när vi åkte till Lilla byn och hade vårvintertimmar med två älskade. Jag njöt så av promenaden längs hemtama vägar tillsammans med gullegrannar som alltid varit som mina extrapäron, ända sedan pysseliten. Till kvällen kom vi hem, sådär trötta och möra som man blir av all friskluft och solljus. Det stektes småplättar och städrejsades, bäddades om barn, jag och M pusslade ihop oss ett träningspass och till natten var det en hop människor som sov mer än gott… ja, minus svängen när jag låg på aga för att min darling från ena minuten till den andra, tog sig från slumrande och i ilfart ner mot brandstationen för att susa iväg som Brandis. Kära nån, alltså. Den där radion tjuter livet ur en.. men jag får ju ändå ligga kvar under täcket och somna om (om jag kan), min andre hälft, han kopplar på Brandisrollen på en gång och agerar skärpt. Mycket imponerande.
Idag vaknade vi till fredag. Njutbart. Nu står helgen för dörren och vi börjar med en god middag. Följt av fredagsmys, förstås!
Önskar er alla en tvättäkta, skithärlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | mar 18, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

När en härlig helg får flätas samman med Tillsammansmåndag. Där vi från helgens avslut ser snöstormen öka och vi somnar i ett trassel, tidigt, huller om buller. Får vakna till en ljus och pigg måndagmorgon, på vår älskade gamla gård. Snön faller fortfarande, träden dignar. Sån evig tacksamhet.

Mamman kliver upp och rör ihop en deg som får stå på jäsning, medan familjen vaknar en efter en. Sängkläderna rycks bort och tvättmaskinen fylls. Dammsugaren susar och tvättkorgen fylld med ren tvätt, viks och läggs åter på sina ställen…. Bertilen är min lilla hjälpreda…
”Sådäärja…i lådan ska dom då iinte ligga…”.

Så bakas degen ut..
Och brödet gräddas. Det doftar så gott. Kring köksbordet är precis hela familjen. Vi äter nybakt, barnen dricker mjölk med sugrör och så sitter vi bara där, hela hopen tillsammans..
Nyp mig i armen, tänker jag.
Några få minuter senare är alla spridda i hemmet igen.
Lillebroren sussar vagnen, medan storasyskonen pysslar och påtar med sitt. Mannen susar ut genom dörren, och jag tar hand om diskberget, hänger tvätten och med den idogt fallande snön till trots, finulerar jag på vad jag ska fylla min Vårlista med…
Jag är en listmakare, ni vet. Känner mig så inspirerad denna måndagmorgon, fylld av härlig energi. Så jag tänkte slå mig ner med en kaffekopp någon lämplig stund under dagen, och skriva ner älskvärda pyssel som; att ”så”, ”städa skafferiet”, ”planera nya rabatten”…
…
Och den här veckan kommer ni att sändas hälsningar om allt möjligt, i vanlig ordning. Livet är min producent, som jag brukar säga. Utöver det, inlägg med något som är det bästa med norrland just nu, ett samarbete så prick och precis i min smak och ni ska också få ett recept som är ett utav mina S.. samt så ska ni få läsa om önskat inlägg om Barnens Lekrum. Typ så. Hoppas att ni ska tycka om alltsammans. Jag har antecknat ner era önskade ämnen också, förstås. Så himla roligt när ni önskar!
…
Å, nu kommer Brandismannen in genom dörren efter att ha varit på jourveckans första (i drömmarnas land, sista) bilolycka…
Nu ska hela familjen ut i friska luften, skottning står som dagens päronfys och barnens utelek! Win-win!
Kör försiktigt på vägarna, snälla ni. Och ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | mar 15, 2019 | Emmeli funderar, Mammalivet, Stora Lilla Familjen
(Inlägget innehåller en persikofin reklamlänk)
Det blev fredag och av bara tanken på att vi snart samlas allesammans här i hemmet och dagar utan planer väntar, gör att axlarna sänks och känslan är så härlig.
Joo, det äär ett räsertempo här hemma nu. HemmaMamma med tre små darlingar, alltså. Puh.
Det jag älskar mest, men det jag också ger precis all min energi, kraft och kärlek åt. Älsklingarna våra, vilka små, stora människor dom är. Det bubblar av liv, bus och kärlek i dom alla. Ja, till och med Minsting börjar bli en buse nu. Så härligt att titta på dom, alla tre, där dom pratar och leker och har det gott, nära varandra, i sin alldeles egna syskonrelation.
Innemys och utelek fyllde vi vår första halva av fredagen med.

Till eftermiddagen kom största älsklingen hem, mannen alltså. Vi tog helg och för en stund sedan kom jag hem från en så himla charmig och härlig fredagstur, bara jag.
Jag tjvavade iväg. Mot kyrkan. Längs slingriga vägar. Över ån. Genom byn. Och in genom favoritställena; Blomsteraffären och ”min” Loppis.
På blomsteraffären höll jag fullkomligt på att trassla in mig i mina hörlurar och blommorna jag plockat på mig… jag skulle ju så storartat försöka lyssna på en podd under prommisen, förstår ni. Händer aldrig. Och nä, efter femte starten av olika poddar så gav jag upp. Finns ingen podd i världen som slår njutandet av tystnad och fågelsång. Blomsterflickan skrattade med mig där jag skrattade åt mig själv, så strulig småbarnsmorsa som ”rymt” hemifrån, liksom.

Gulliga Loppisdamen sa på en gång när jag kom innanför dörren att; ”Men är du SJÄLV!?”.
Man ser liksom inte mig själv, utan barn. Haha! Så ni kan tro, att det blev storshopping när jag kunde gå varv efter varv utan att tänka på att någon liten svettades i vagnen eller att någon annan liten höll på att slita ut hela leksakshörnan över golvet eller så. En high-life-loppistur, helt klart. Jag kan visa er resten av mina små fynd en annan dag. Några ser ni i bilderna. Tre nya mattallrikar och ett sött fat. Samt en liten fjäderstilig en, som gjorde mig påsklängtig.
Förbi lilla mataffären för att köpa choklad till fredagsmyset sedan. Och efter alltsammans återvände mor till hemmet. Det kändes som om jag hade varit på spa och till Hawaii och gudvetvart, på samma gång.. energin var tankad, mao.
En söt bellis och himmelsblå pärlhyacinter sprider blomsterlycka här hemma nu och som om charmiga turen inte vore nog, lagar mannen middag och för mig väntar en stund ”hemma-spa” med mitt absoluta favoritschampo (det finns nog lite varstans att köpa, i Rituals egna butik eller på Åhléns) följt av ett fredagstjusigt lager av piffigt nagellack (det HÄR är det persikofina i bild). Himmel, så bortskämd jag känner mig!

Med denna start känns det som att det inte kan bli annat än en god helg.
Jag tänker mig familjemys, helgfika något gott, kanske sågar vi upp ett drömmigt hål i en vägg (läängtar efter sånt hittepå. så less på golv i spån, ni vet) och friskluftar oss förstås. Ptjaa. Lite så. Vi får se. Nu är det efterlängtat fredagsmys som väntar. Efter middagen är det sen gammalt att kasta oss i finsoffan, knapra marabou-rutor, se familjefilm och somna i ett trassel därefter..
Önskar er goda, goda helgdagar! Ta hand om er. <3
Lillafrun
av Emmeli | mar 14, 2019 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

Vi gjorde torsdag av den här dagen. Och jag delade den med de där tre små människorna. Det viktigaste för mig.
Extratidig morgon. Gäspar, kaffesörplande. Bråttom, precis ingenstans. Vi bygger legotorn. Det rasar. En gång. Tornet byggs upp igen. Det är starkare denna gång… Minstingen klappar händerna av förtjusning.
Fram med såpan och in med friskluft genom sovrumsdörren.
Vid lunchen är det ett helt litet gäng av ungar i sällskap. Med mätta magar tar vi oss ut. Jag ammar ute på bron, för att kunna snegla på storasyskonen samtidigt.
Så sover småsyskonen. Medan jag och min förstfödde åker stjärtlapp och jag blir påhejjad av min son att ”du måste vååga, för att veta, mamma!”. Varpå jag kastar mig utför den där höga snöhögen, precis som femåringen.. landar på svanskotan, oj och aj. Men det var det värt. För jag vågade. Och den känslan slår mycket.
Så sitter vi i finsoffan. Tar igen oss. Stryker på kattungen. Som kurrar. Som en traktor.
Till kvällen kommer pappan hem. Barnen kärleksanfaller honom i vanlig ordning och medan pappa-buset pågår, passar jag på att skura golven färdigt och snabbt ordna en ugnspannkaka till middag. Äppelmos, och vispad grädde till förstås. Likaså morotsstavar, små falukorvbitar, surdegsknäcke och iskall mjölk. Alla mm-ar.
Så blir det kväll. Hemmet är redo för helg. Vi kramas och gäspar. Jag njuter, av tvååringens små armar runt min hals. Med efterföljande orden” Mamma, jag älskar dej!”. Snart väntar John Blund.
Vi gjorde torsdag av den här dagen. Och jag delade den med dom. Det viktigaste för mig.
…
Ps. Jag är helt överväldigad av hur ni mött mig i orden om att vara både en stark och skör människa. KRAM till er. Och tack, igen och igen och igen! Ds.
Lillafrun
av Emmeli | mar 11, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(Inlägget innehåller en slimig reklamlänk!)
Hej måndag och nya veckan! Och hej fina Ni! <3
I vanlig ordning. En Måndagshälsning. Titta lite bakåt. Samla ihop sig. Och blicka framåt.
Förra veckan bjöd på Sportlov.
Lite hittepå men känslan var härlig.
Vi njöt av mycket friskluft, långa prommisar och utelek i vanlig ordning och att passa på att umgås med medlemmar från storfamiljen som sportlovade sig. Semmelfikat var en höjdare och allt kalasfix, likaså. För att inte tala om själva kalaset.

Stunder som den här…
..Amma älskad bäbis som somnar vid bröstet.
Så alldeles underbart obeskrivligt ljuvligt. Tycker jag.
Renoveringstid för oss båda.
Att göra spåniga evighetssysslan är till och med en fröjd tillsammans med den där människan i bild.
Synen av slumrande kattpojkar. Älskar den.. och själva kattpojkarna. Ja, sen Fransson kom till oss har ju som sagt våran smågalne storkatt blivit omvänd, eller nåt? Så jag är saligt kär i dom båda.
Att plocka in syrénkvistar och sätta i vatten. Mötas av grönska och knoppar som slår ut i blom.
Det, är fasligt fräsigt i månaden mars. Prova vetja! I vår Sal blommar syrénkvistarna nu.. doftar till och med!
Syréndoft är svårslaget. Men bebbedoft slår allt. Bäbisgos är livet. Och något vi förstås njuter varendaste dag.
Helgen bjöd på kalas gånger tre!
… och den vackraste vinterdagen denna vinter! Hela-familjen-prommisen var ljuv.
.. och fräsigt experimenterande. Den HÄR lådan med fräsigheter fick S av darlingar i present. Omåttligt uppskattat!

Någon blev 9 månader och rejsade i sin utveckling.
När söndagen tog vid hade vi så mycket snö igen att väderordningen kändes helt och hållet återställd och vi åkte stjärtlappar och räserdyna om vartannat.
Morsan kikande av skratt lika mycket som barnen….
Att dunsa ner i Finsoffan, knapra morötter och chokladpluttar fick bli ett skönt söndagsavslut. När småttingarna somnat till kvällen hade jag och M bara-vi-tid.. hann prata i kapp, knapra kex och ost, se en film (en hel!!) och bara rå om varandra för ett slag.
…
Tacksam ända in i själen, för vad våra hjärteaskar är fyllda av från senaste veckan. Den här veckan tänker jag mig också ska fyllas med många sköna stunder ute. Fånga vårvintern. Känna värmen från solen och tom-glo på takdroppandet. Mysig utelek, förstås . Här inne rivs det för fullt i ett utav rummen (kika in på instagram och små filmsnuttarna/storisarna så ser ni!). Mer om det kommer senare!
Vi har en ganska så blank vecka framför oss och det känns himla härligt faktiskt!
Jag har en hel mängd av idéer och bilder att forma till blogginlägg, så om tiden vill sig väl borde minst ett inlägg om dagen dimpa ner här till er! Har ni kanske något särskilt ni skulle vilja att jag avhandlar, så är det bara att säga till i vanlig ordning!
God måndag kväll till er!
Här är kinderna rödblommiga efter snäll veckostart. Solig prommis och utehäng för hela familjen. Följt av eftermiddagspåtande inne, där jag har donat i köket, Småsyskonen marathonsovit och M och Minimannen snickrat tillsammans. En vanlig måndag, som känns som fest! Nu väntar kvällsmyset för mig och barnen medan Brandispappan drar iväg på ännu en måndagsövning!
Lillafrun
Senaste kommentarer