Det har hunnit bli måndagkväll och jag har inte haft en gnutta tid över till att kika in här förrän nu. Dagen har varit magi. Några glimtar kan ni se på instastories! Men det galnaste… ptja, det finns det ingen glimt på. Utan är något jag måste få smälta själv för ett slag, innan jag kan berätta. Puh.
Vi tar en tillbakablick innan omladdande för ny vecka!
Veckan som gick ,fylldes med..
Snö! Äntligen byttes den där förbaskade blankisen ut mot att snön återvände till oss igen. Samtliga på gården, nöjda. Och snöiga!
Vi ammemyste. Jag och Bertilen är inne på vår tjugoförsta amme-månad tillsammans. Fast senaste veckan, har det inte bara varit mysigt. Här i bild njuter pluttit av mellis. Men senaste veckan, har jag om natten börjat förvandlas till En Levande Napp.. och jag har ej sovit så gott som jag är van. Om B sovit taskigt? … neej han snuttar och snuttar medan jag känner mig lite som en kattmamma som är såååhåå less på att kattungarna som är flyttredo aldrig vill släppa taget, ni vet… men, jag tror extrasnuttandet berott på krassligheten. Sådetså!
Storebror var på Förskolan vissa dagar, medan jag pysslade om två superkrassliga småsyskon. Äppelbitar och Pippi Långstrump gick varm som kombination. Själv fyllde jag kaffekopp efter kaffekopp… samt intalade mig själv att ”det ääär vackert med superskraltiga tullisar, också…” i brist på ork/vilja att hiva iväg dom…
Ork och vilja, det fanns det däremot till renovering. Medan M var borta dom flesta kvällarna, uppdrag härs och tvärs, så pep jag upp på övervåningen efter nattandet av småttingarna. Genom ”babyvakten” kunde jag höra sussandet från Trion.
Jag skickade er också en hop livet-tankar på stories.
Bland annat om att VILAN är så viktig. Något jag lärt mig med åren. Nu som trebarnsmorsa kan jag liksom inte skoja bort återhämtning. Särskilt inte en vecka, som förra veckan. Med mannen som jobbade massor och jag som ska orka ta hand om älsklingar, som dessutom var sjuka. Och ofta, ofta kommer så mycket härligt, kreativitet och inspiration, av att bara tom-glo för ett slag.
En annan tanke jag hade där uppe i målarhaket.. handlade om att jag målade, och hann måla nääästan hela taket. ”Piss att jag inte hann hela!”.. eller ”shit pommes vilken bonus, att ha målat näästan allt och därmed vara så nära ett färdigt tak?” Alternativ nummer två, förstås, visst?
Juni gjorde en snögubbe som hetter Olof, förstås. Och han ”gillar varma kramar”. Kära hjärtanes, vilken fröjd att få umgås med dessa små liv, en ren och skär ynnest att få vandra bredvid och upptäcka världen som på nytt, genom deras ögon.
Här höll vi på att vänta in Hovslagaren, den Bästa. Ikran var så glad att se sin Bästis-M… vi andra också, förstås.. efter att Vackerpappan knappt syns till på några dagar. Och! Hovisbesöket gick prima !
Veckan var maxad… och ungefär här… med en stund kvar till fredag, så höll energi på att pysa ut alldeles. Men äsch, tänkte jag… struntade i att dra igång helgstädningen och satte mig precis där, bredvid älsklingar, och bara hade det prick hur mysigt som helst. Varför ta kål på sig liksom?
Till sist blev det fredag och hemmet doftade såpa, hela familjen var till sist samlad om än brandismannen susade iväg på ännu en trafikolycka-larm. Helgen omfamnade oss och behandlade oss väl. Dygnet hos min Mamma och pappa var fantastiskt!
Januari blev februari och vips, så blev det veckans sista dag och vi återvände hem till gården, med Rymdskeppet mer än fullt. Mötte älskade hästar. Och en skäggig, som hade renoverat i massor. Det var med packning, spackel och loppisfynd i salig blandning vi ramlade innanför dörren. Tittar ni ryyysligt noga ser ni en utav favoritfynden där i bagaget?
…
Förra veckan var fin, så fin. Men också väldans energikrävande, med ett pusslande för Team Drömgården. Idag är det måndag och den här veckan önskar jag lite såhär;
Veckans planer;
-Återhämtning för denna småtrötta, men väldigt glada mor! Började med en springtur i morse!
– Njuta av varje litet tecken av vårvinter. Fågelkvitter och värmande sol gör mig alldeles pirrig i magen!
-Fota till flera inlägg jag vill posta er här inne!
-kaaanske ids jag (googla norrländskan!), skicka efter nya foton till våra familjealbum.. barnen längtar efter det! Och det är ju så himla roligt att dom är pepp!
-TAPETSERA DET NYA SOVRUMMET!!
-Möta upp fina Mammavännen, långpromenera och prata i kapp livet sedan sist.
– Ha Popcornmys och filmkväll tillsammans med småttingarna. Typiskt bra kvällsbestyr den där kvällen när Vackerpappan är iväg till sena natten..
-Fånga februaridagar och skapa själagoda stunder. Andas djupa andetag och sånt, ni vet. Och förra veckan lästa jag så bra ord inne hos Knorkan; ”Fäll inte upp paraplyt förrän det regnar”. Ooohlala som jag är en mästare på att dra till med duubbla paraplyer om utifall att det kaanske ska regna. Jag är en sån som oroar mig lätt. Men jag tänker att, det ska jag försöka jobba på! Inga paraplyer ska upp förrän det regnar, okej!?
Hästarna galopperar i hagen och kickar lyckligt bakut. Små och stora människor trivs. Bland lek och skottning. Världen är vacker. Det blev liksom så ombäddat, så tyst och så skönt. Som att kroppen liksom lugnar ner sig några snäpp på enan gång… Det är Vinter och Vilans tid, ju. Naturen vilar och vi med den, eller hur? Ja, äntligen, äntligen så kom den. -Snön! Och lyckan är gjord!
…
Är du snö-glad? Har du fått snö där du bor? Vart bor du? Blev bara plötsligt tvärnyfiken vart i landet ni befinner er som kikar in här! (för att kommentera, klickar ni er in på detta inlägg för att finna kommentarsfältet! <3 )
…
Nu tar vi kvällen! Jag har precis serverat kidsen popcorn och en stunds filmmys. Dom njuter.. och mamman norpar åt sig en liten Pusta-ut-stund.. micropauser är finfina grejer! Särskilt när det HemmaMammas från tidiga morgonen till kvällen. Men med en liten paus, kan jag liksom gå från att känna mig som en julgran väldans nära tjugondaknut… till att efter pustande ha känslan av nyponros. Nåväl. Typ, i alla fall! Ni fattar!
Jag kikade in hos Lindex nyss. ”Fönstershoppade”, ni vet. Fanns så himla mycket fint. Tänkte visa er vad jag fann. Vintertjusigt till mor.
Blev lyckligt påmind om att jag ju har en ny (ja, ett år, är faktiskt supernytt tycker jag!) Juleklänning att ta på mig även denna jul. I år finns en snarlik, kanske faktiskt helt och hållet likadan, i svart eller julerött. Sammet, omlott och alldeles ljuvlig. Älskar den!
Blev så kär i detta set i manchester. Finns i två fina färger. Med strumpisar till är det ju både ett mysigt hemma-set och också något som funkar finfint under vinterns kalasigheter.
Fina mössor och mjuka tröjor. Jag kan aldrig få nog. Avskyr att frysa, är nog grunden till min förkärlek till ulligt och stickat. Och, för att det är så fint att det inte är klokt, förstås!
Mössan, som fanns i flera olika fina färger, hittas HÄR
Till sist. Kan jag tipsa er om min kära ullkappa. Som nu finns i marinblått. HÄR. Å. Ser på mig själv hur pirrig jag är i magen där… bärandes på lilla Bertilen i magen. Känner mig lika pirrig nu, fast av Häst-anledning..
…
Ok. Dags att vakna från fönstershoppandet och istället fortsätta pyssla om pluttar. Där den ena ser ut som en prickig korv och garanterat har Vattkoppor.
Minns ni i försomras, när vi hade vattkoppshärva här hemma? Minsting och Lillasyster trodde vi hade det.. och tänkte ”men Storebror måste också ha haft det… men med väldigt få prickar!?”. Storebroren hade några myggbett som vi beslöt var vattkoppor ändå (haha, man vill allllltid ha en förklaring till saker som mor och far, visst?). Men det kändes osannolikt. Barnaskaran blev pigga och vi glömde prickfesten.
Så några veckor senare hörde vi att det visst gått Höstblåsor i byn. Trots sommar. Då förstod vi, att det förstås var Höstblåsor och inte vattkoppor som minstingarna haft.
För prick två veckor sedan umgicks vi massor med småvänner som hade vattkoppor…. min tanke var ”äsch, det gör inget att vi umgås.. barnen är lyckliga och har vår barnaskara inte haft koppor så kommer det visa sig snart i en prickig korv-fest”. Och mycket riktigt.. den festen är nu påbörjad.
Prickig korv-fest, hepp hepp!
Hoppas innerligt det ska fortsätta lika smidigt som det gör nu.. kliar måttligt och med iiiiskallt anti-kli-skum är det här bara festligt tycker Minimannen. Att få mysa i massor, bli extra ompysslad, blinka till sig en Piggelin eller två, se på barnprogram mer än vanligt… ptja. Så så ser det ut här på Drömgården just nu!
Vattkoppsfest påbörjad. Och en mamma som pysslar om så gott hon kan, och dagdrömmer om Juletiden!
Veckan, då oktober mötte november .. och vi hade Höstlov, som ni vet. Och förutom Höstlovsmys, några fler glimtar?
Jag krattade löv under äppelträdet och spridde på rabatter och kompost.
Bertilen sussade sött i vagnen. Och förutom vid sömn och ammemys, var han knappt stilla en sekund. Stundvis flåsade jag som en gammal urlakad hund.
Jag bjöd på Husmans av bästa (tycker vi) kvalisort. Som köttgryta, som fått puttra och puttra och puttra..
Jag sände er en hop filmsnuttar och bilder på instagram stories. Fullkomligt älskar det, ofiltrerat och härligt. Just med denna bild handlade det om pepp till att röra på sig… den peppen vill jag alltid försöka låta hamna hos er alla.
Vi åkte och hämtade Drömtrappan på snickeriet!! Tjohoo! Och på plats hamnade den också, av mannen och Svärfar (så enormt tacksamma för såna där guld värda-timmar, med extrahänder som hjälp!!).
Vi var på det allra mysigaste och sötaste halloweenpartyt som någonsin existerat. Det törs jag lova!
Det blev Allhelgonahelg och jag och barnen och MammaMormor susade kyrkrundan och tände ljus hos våra älskade som inte längre vandrar här på jorden men som vi tänker på jämt och jämt. Dom där människorna som varit så stor del i att jag är den jag är idag.
Alltid i mitt hjärta.
Så gott att efter ljuständning få åka hem till Mamma och Pappa och bara umgås, äta Mammalagad mat och värma sig framför Pappaeldad brasa. Dom stunderna känner jag mig så hutlöst bortskämd. Till kvällen rullade jag och barnen hemåt Drömgården och mötte så småningom en Brandispappa som snickrat under dagen, men varit på otäckt larm under kvällen.
… kände mig än mer bortskämd när det blir söndag och jag kände mig så fransig i kanten, urtrött och kommer på att mor skickade med köttbullar från gårdagens middag som vi kan äta till lunch. Så himmelens lyxigt! (och gott!!).
Juniflickan avslutade veckan med att önska fräsig färg på naglarna. Såklart hon fick.
Och så bjöd vi hem Världens snällaste Farmor och Farfar på söndagmiddag. Så väldans mysigt avslut på veckan!
Den allra första hela novemberveckan väntar nu, och jag tänker i vanlig ordning att Livet styr men önskar veckan lite såhär;
VECKANS PLANER:
Ta dagen som den kommer tillsammans med älskade barnen. Förhoppningsvis är Förkylningsbasiluskan på väg att dra sin kos, för den här gången!
Landa i november, njuta av naturens lugn på långa promenader och springturer. Jag och barnen gjorde ordning fågelbordet till småfåglarna igår och det, är ett härligt vintertecken vi börjar med denna vecka; att mata småfåglarna.
Gå på föräldramöte. Alltså, så ohyggligt vuxen grej, är jag ens vuxen, liksom!?
Träffa älskade, älskade vänner från norrnorr, som vi prick alltid längtar efter.
.. och börja smygdrömma om Advent.
Planera kommande samarbeten så att dom blir så inspirerande som möjligt för er.
Plita ihop en gäng inlägg till er, tänker att ni ska få se trappan, förstås. Så kan ni vänta er det där himlagoda, chokladiga receptet. Just det! Jag har ju heller inte visat er min alldeles egna lilla arbetsplats jag ordnat mig här hemma. Mjaa.. lite så. Sen till det allra, allra roligaste (tycker jag).. tänker jag berätta en hjärtans härlig hemlis, som (nästan) är för drömmig för att vara sann..
Och till sist, Fira älskade pappor!
…
Är så glad för att ni är med mig här och på instagram. Det vore inte ens en bråkdel så roligt annars! Vi gör den här platsen tillsammans, liksom. Tack. <3
Önskar er en god måndag och en fin novembervecka, kom ihåg och rå om er lite extra i dessa mörka tider!
Det var Tillsammansmåndag. Morgonen var kylig, barnen hoppade i vintermunderingar för första gången denna Vintertid och vi påbörjade en alldeles underbar arbetsdag ute på gården.
Tre generationer innehöll arbetslaget. Så himla fräsigt. Roligt. Och hjärtevärmande. En sån där dag, att minnas för alltid.
Bara synen av min Pappa och min förstfödde son. Funderandes. En lagom bit ifrån den stora, stora brasan.
Räddningstjänsten var på plats också… Aka Min M. Så kär i honom att det inte är klokt.
Vi röjde runt lagården. Med stora ytor, är det lätt att breda ut sig också…. men nu skulle det snyggas till. Rensas upp.
Vi grillade korv till lunch och utetimmarna fyllde lungorna med friskluft, färgade kinderna äppelröda och gav allesammans ett naturligt leende.
Eftermiddagssolen sken på boningshuset. Lillprinsen sov fortfarande i vagnen sedan efter-lunch-promenaden… nix, den dagen innehöll knasiga ät- och sovrutiner, vilket modern bannade det pjåskiga tillbakadragande av klockan för. Varför, liksom?
Men det är glömt nu och vintertiden landar.
Solen gick i moln, himlen blev en pastellig palett. Kvar stod jag. Tacksam över precis allt vi fått uppleva under dagen. Samtidigt, så fjärilspirrig i magen..
Vi tackar oktober för sig. Ris och Ros. Högt och Lågt. Lyckligt och Sorgligt. Svårt och Lätt. Ord som sammanfattar månaden. Livet, mao.
Johoda, vi tänker visst ha looov vi också om några dagar, fastän vi är hemma prick alltid!
Så mysigt, att bryta några älskade rutiner, göra lite annorlunda och njuta av Höstlov, eller Läslov som det också heter. Visste ni förresten att det förr i tiden också kallades potatislov för att skolbarnen skulle kunna vara lediga och hjälpa till med upptagandet av potatisen hemma på gårdarna?
Ni har önskat att jag tipsar om vilka böcker jag läser för barnen. Tänker att det passar ypperligt nu. Särskilt när jag såg att Adlibris har en hel massa böcker till pangpriser nu inför höstlovet!
Sänder en saligt blandad kompott av tips. Allt från vad som passar lille toddlern, till 3-årig Storalillasyster och 5-årig Miniman. Samt en salig blandning av våran egen bibbla och bibblan nere på byn.
Himmel, så mysigt det är att ta en bibliotekstur om hösten, komma in i värmen och välja och vraka bland för oss olästa böcker och sedan gå hem och mysa bland filtar och kuddar och bunten bäcker.
Vi läser mycket Astrid Lindgren, förstås. Finns det något mysigare? Men det finns massa annat roligt och härligt också, ovan ser ni senaste veckornas favoriter!
Berättar om några av dom här nedan…
Vilda säger NEJ! – så enormt bra bok. Jag är mäkta imponerad. Passar både 3- och 5-åringen här hemma. Nog för att våra barn alltid varit suuuveräna på att säga nej (hehe, brukar tänka att det tar dom långt i livet, när det är som svettigast för mig).. men här handlar om superviktigheter, som rätten till sin egen kropp till exempel. Denna bok tar upp olika typer av situationer där barn på ett självklart och naturligt sätt lär sig att säga nej. Finns att köpa HÄR.
Kjelle börjar på hunddagis – Så söt bok, om Kjelle, lilla hunden, som älskar att vara hemma med Bettan och mysa och ta det lugnt. Men en dag säger Bettan att Kjelle ska börja på hunddagis. Kjelle blir orolig. Tänk om de andra hundarna är dumma mot honom? Han kanske inte alls får några kompisar… denna bok passar också både 3- och 5-åring här hemma. Boken finner ni HÄR.
Det är orättvist! Simon och kompisen Filip ska bygga ett flygplan tillsammans. Men Simon märker snart att Filip vill bestämma allting…. Annars vill han inte att de ska vara kompisar längre…
Simon-böckerna, är för dom små småttingarna. 0-3 å, typus typus. Jag gillar dessa. Slutar lite tvärt och är lockande till funderingar efter slutet. Denna hittar ni HÄR.
Kråke på mejeriet! Denna bokserie, om Kråke, är så himmelens trevlig och allmänbildande. Både J och S diggar den.
I den här boken hälsar Kråke och Elsa på både en mjölkbonde och ett mejeri och får veta hur mjölken kommer in i paketen. Tyvärr finner jag inte denna någonstans, antingen får ni låna på bibblan, kika tradera.. eller kika in någon utav alla andra roliga Kråkeböcker. Den HÄR känns som ett härligt tips inför juletiden…
Natti natti Babblarna- jag blir nästan gråtig nu. För soom vi läst denna för Bertilen. Han ääälskar den. Och så älskar vi melodin till den lilla berättelsen som är, där vi förstås byter ut babblarnas namn och sätter in vår familjs namn i stället. …….”Kom lilla du, kudden väntar nu. Iiiinte klättra mer… -Bertil dags att sova nu! Vila en stund, ta en liten blund. Sov, sov, somna in. Klappa Bertils kind”.
Bonden Blom, vi ääälskar Bonden Blom. Nu, till pangpris också! Jag började läsa dessa för S när han var 2 år. Som en kortare bok, väljer han en Bonden Blom-bok än idag. Finner inte just den i bild men HÄR hittar ni den allra första, mest lästa, i vår nu ganska så stora Blom-samling.
Och så sist men inte minst..
Halvan! Hela serien är bra och lärorik och Halvan som Brandisman, den boken finner ni HÄR
Och ni! Verkar vi ha missat några böcker, snälla tipsa gärna tillbaka till oss här på gamla gården i norr!
Vi önskar er en god fredag! Jag tror att det kan bli en fin sådan..
Glöm inte att trycka på hjärtat om ni gillade inlägget.
Senaste kommentarer