av Emmeli | okt 30, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Så plötsligt var det Höstlovsvecka!
Vi har väl kanske inte regelrätt ”Lov”, som är hemma för jämnan. Men alltså… allt som är mysigt som man kan tänkas haka på, det hakar vi på. Så jo, den här veckan har vi Höstlovsmysiga dagar, en efter en. Sådetså.
Två gullisar, ute i kyliga, kyliga minusgrader. Premiärklädda i vintervarmt för denna vintertid. Och en snärt banan i näven skadar aldrig, visst? 
Pricken över myset blev helt klart att vi startade veckan med hel familj här hemma. Alltid lika härligt också när Brandismannen kliver av sin jour och vi kan ge oss iväg hela familjen på äventyr. Så var det alltså igår!

Vi klädde oss varmt, tog frukt med oss och knatade över åkern. Sen njöt vi där i skogsgläntan.

Älskade fyraåringen (så himmelens fladderhjärtig av honom, min stora prins). Han drog med lillasyrran på fantasilekar.
Och så lektes det björnen sover.

Och knipsandes lite granris till rabatten där jag satte en drös lökar i helgen.

ÄLSKAR, älskar, älskar dessa små äventyr.
Jag behöver ej åka till andra sidan jorden för att hitta flärden och lyckan. Det räcker med att ta småttingar i handen och knata till andra änden åkern och fylla kropparna med frisk luft och hjärtana med ett litet, men ändå så stort, Höstlovsäventyr.

…snart hemma igen!

Med trött, lite otymplig men väldigt härlig känsla! Och kyliga, röda äppelkinder, förstås!
…
Dagen avslutades med promenaddate i svartaste mörkret, tillsammans med Storan. Det var så mörkt att jag prisade mannen-lånade pannlampan minst tio gånger under rundan. När jag kom hem var jag så skönt slut, lagom frusen och trött i kroppen. Att efter att ha duschat tillsammans med bäbis (bland det mysigaste som finns ju, och bäbis älskar det också!… kan bara drömma om det där badkaret ibland alltså) så somnade vi visst, precis hela familjen, i Storsängen allesammans. En alldeles perfekt start på Höstlovet. Om jag får säga det själv.
Och vet vad nu, då! … idag faller den första snön. Känns lite som att vi gick från varm, varm, låång sommar. Till en varm höst som nästan varit lite som smygsommar hela vägen.. och nu, poff, faller snön. Och det gör mig alldeles oväntat pirrig i magen.
Önskar er en fortsatt härlig vecka!
Lillafrun
av Emmeli | okt 28, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)


Helgdagar med en massa må-gott.
Vi har sett film hela familjen tillsammans i en mycket rörig hög i finsoffan. Varit på något så stort, så stort; Livets första framträdande för storlilla Minimannen. Sötaste dansgänget dansade på fina ceremonin kring avtäckandet av vår nya bronsiga, vackra staty avbildad av en utav byns stoltheter; Magdalena Forsberg. En lördagkväll sedan, där vi lagade gott och åt tillsammans med Svärfar och mannens syster med familj. Coola Farmor är i Afrika, så Svärmor saknades men vi hade det så mysigt vi kunde i alla fall.

Så byts Sommartid mot Vintertid.
Vi klär oss i varm ull och stickekläder. Och vissa sover timmar ute i sköna luften och verkar njuta massvis. Lillprinsen, som ju är född i trettiogradig värme och levde så sin första tid i livet. Nu kommer kylan mer och mer. Småfåglarna har fått mat. Och mörkret faller i väldig fart.



Som jag har fått frågor om denna ulliga, väldigt sköna mössa senaste dagarna… det påminner mig om att jag ju inte visat er födelsedagspresenterna jag fick när jag fyllde år ännu. Mössan var alltså en av dom. Från min skäggige darling.
Mössan kommer från Kari Traa och finns bland annat HÄR i olika färger.

Jag tror att jag börjat komma sams med naturen och känslan med den nu. Lite som att vi är björnar allesammans och behöver bädda lite extra gott i våra iden. I mörkret, bland levande ljusen. Trivsamt och behagligt. Nu är vårlökarna nere i jorden också. Och det allra tjockaste lövtäcket, det som blir av gamla, jättestora äppelträdet, rävsat.
Vi firade med Söndagskaka!
Med bland annat kokt potatis som en ingrediens. Receptet lät så småtokigt att jag ”var tvungen” att prova. Och oj, så himmelens god den blev.
Lite mazarinliknande. Lovar er att återkomma med receptet!
…
Det var några helgdagar i slutet av oktober, det. En ynnest, alltsammans.
-Hoppas att ni har haft härliga dagar!
Lillafrun
av Emmeli | okt 26, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Vi fyller dagarna med liv.
Det är frisk uteluft och nattvarma täcken. Det är stinkande blöjpåsar och kladdigt kylskåp. Prydliga travar av vikt tvätt och nyskurad bro. Det är grus i hallen och för tunga ögonlock. Det är livslycka och pirriga magar.Det är längtan och kärlek till skäggig på vift. Det är småttingbrydderier och lyckliga skatter. Och en herrans massa pyssel..


… och härliga tillsammans-med-Storan-beställningen av vårlökar som gör vem som helst nipprig.

Mamman motionerar och fyller på sig själv med god energi. Jag och barnen går på FN-samling och fylls med musik av så viktigt innehåll.

Vi åker på mitt-i-veckan-äventyr. Knackar på dörren hos MammaMormor och PappaMorfar. Får omfamnas av värmen från kramarna, varma risgrynspuddingen, elden i kaminen och svettdropparna från hardcoregymets cykelpass. Storebror får nästan hela risgrynspuddingen för sig själv sedan och är i sitt alldeles egna heaven.
Vi går på loppis och får med ens några julklappar, i alla fall halvt, klara. Vardagsträffar fler darlingar i Storfamiljen.
Som ett mellisfika med kusinen och en kaffekopp med Svärisarna. En snabbsväng till Storan. Att bara hinna prata lite, så värdefullt.
Kattens svans brinner, mammans telefon spricker och det landar spännande mail i inkorgen.
Det tittas mot solen och känner hur den fortfarande värmer. Andas in den friska luften. Jag känner barmarken under mina fötter där jag går, hör lövens prassel. Är snön snart på väg? Det känns nästan så.

Minstingarna sover varmt ombäddade om dagen. Fullmånen lyser om natten. Och det börjar närma sig helg.
Äntligen torsdagkväll och Vackerpappan hemma. Efter dagar med massor av jobb.
Bland varma småttingar, i ett helgtädat hem, får jag vakna till fredag. Tacksamheten är större än allt stort.
Sovmorgon slog vi visst till med också. Urskönt. Långfrukost sedan. Timjan är gott på mackan. Tycker jag. Vissa tycker bara att ”det sprätter runt i munnen”. Jag får skratta gott. Många gånger om dagen. Som små doser av räserbränsle, när orken behövs desto mer. Mammalivet är mycket, på alla sätt.
Jag försöker ta in att jag har tre småttingar, som är mina.
Den enen kan just nu bli hur arg som helst på sin mamma, tycka att du fattar ju ingenting!”, varvat med tacksamhetstal över att jag är en så fantastisk mamma och så finns funderingar som ”mamma? lever själen i himlen?”. Puh.
Tvååringen nynnar ”Hä-komme-Pippi-låååptump!” helt obekymrad om precis allt.. skulle vara att pippitröjan hamnat i tvätten, sånt kan ju göra vem som helst tokig. Alltsammans varvat med att säga ”mamma? vet du vaa? -ja älska dej!”.
Och så den där Minstingen.. som är så nykär i sin röst, och väcker oss med sötaste snicksancket om morgonen… ett tu tre går hans ögon i kors, för då har han hittat sina händer… och dom är ju så tjusiga att ögonen kan gå i kors för mindre, ju!
Å. Så gott med helg nu alldeles snart. Hoppas att ni haft en god vardagsvecka. Önskar er en härlig fredag så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 24, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Norra Drömgården, Shopping, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller reklamlänkar)



Det där var i helgen.
När vi tog små paketen, pysslade kortet och ljuvligt doftade blomman och susade iväg för födelsedagskalas i Mäjadalen, hos ”Storan” (det är alltså min äldsta av mina tre storasystrar, för er som kikar in här för första gången eller så) och hennes familj. Det är så vansinnigt lyxigt att vi bor i samma by!
Jag kände mig så tjusig i min nya gröna blus också. Som pricken över i:et i min höstvintriga kapselgarderob. Som ni läst om HÄR.
En sådär alldeles ljuvligt mörkt, typ grangrön, blus. Älskar den färgen. Och tänker att den är fin hela hösten, kring jul och ja hela vintern också.
Fann den på hm. Fanns i flera färger. Har sett den här färgen lite här och där bland kedjorna.
HÄR och HÄR är två fina blusar också i samma färg. Och ja, den HÄR klänningen är jag faktiskt himla sugen på. Nu när Minsting ammas för fullt, är klänning inget ypperligt plagg precis. Men omlottklänning, skulle ju fungera som amningsklänning faktiskt.
Skorna är ett par Vagabond. Finns HÄR bland annat. Och kjolen, ett så himla bra köp. Kommer från Lindex och den hittar ni direkt HÄR.
Grönt är tjusigt, visst?
…
Så var det plötsligt onsdagkväll. Jag sitter uppe i tända ljusens sken. Det enda som hörs är ett gnisslande fläktelement ute i hallen. Det jobbar på för fullt och låter samtidigt som en klämd näbbmus, typ. Nåja. Det funkar i alla fall!
I övrigt, njuter jag tystnaden och hör mina egna tankar en stund. Vi har haft en så härlig höstdag. Vacker och mysig. Berättar mer en annan dag. Tänker också på att den här typen av kväll var så mycket vardag för mig, för bara drygt ett år sedan. Jag menar.. det är sena kvällen nu, barnen är nattade och här sitter jag. Sömnig. Och längtande. Efter en skäggig. Som är på uppdrag.
Så mycket sånt här det var förut. Så härligt att det fortfarande är en boll i luften. Men tack och lov, att bollen är så lagom stor nu, och inte sådär övermäktig och ohärlig, som då. För er som inte hänger med på vad jag mumlar om, finns HÄR ett inlägg om en stor förändring som skedde för oss förra våren. Något som gör att jag fortfarande, jamen jag tror tusan jag tänker på det varje vecka, ett och ett halvt år senare, tänker på hur härligt det är med all tid vi har. Tillsammans. Så stolt över min M. Kan så många saker. Är den ödmjukaste på jorden. Och framförallt den hjärtevarmaste människan jag känner. Jag och barnen är som en hop prinsar och prinsessor här hemma.
Så. Lite tjusig stass och några kvällsfunderingar. Hoppas att ni haft en fin dag! … Sov gott, när det blir dags!
Lillafrun
av Emmeli | okt 23, 2018 | Emmeli funderar, Emmeli pysslar, Norra Drömgården



Först satt jag där och kunde absolut inte bestämma mig för om den skulle bli vit- eller grönmossig.
Årets Höstkrans, alltså!
Så jag tänkte” Äh. Det är okej Emmeli att vara supervelig om världsliga saker ibland också”. Så jag tog helt enkelt både vit och grön mossa och tänkte bääära eller brista.. håhå, så spännande, visst!
Grön blomstertråd är så himmelens bra att jobba med.
Använder den till alla slags kransar, året om. Själva stommen kommer från blomsteraffären här i vår by, för flera år sedan. Men är alltså något som går att få tag på i blomsteraffärer och som håller i flera år sedan bara man är lite försiktig.
Jag gör små mosskransar. På den gröna mossas drar jag bort det bruna skruffset, för att få så mycket grönt som möjligt.
Först tyckte jag bu om hela alltet.. det är väl typsikt, med den där okrispiga känslan jag hade förra veckan.. då tycker man själv att man ser risig, känner sig risig, det man gör ser risigt ut och allt känns risigt. Känner ni igen er, när man helt sonika går runt med ett eget regnmoln över sig? Så är det ibland. Livets nyanser. Ibland förklarliga. Ibland inte. Det bara är så. Allt är okej.

Men alltså, titta där då!
-En stund senare, efter att ha öst på med kärlek, i form av mossar, kottar och lingonris och under tiden fått så härligt utlopp för min pyssliga, kreativa sida. Jaa, då blev den ju så skogstjusig att det förslog, ju!
Och nu är ju dessutom regnmolnet borta så nu äälskar jag den, hehe
Gjorde en liten öglad av tråden för att kunna hänga den på tre år gamla spiken. Tänk, att vi bott här i tre år nu. Inte mer ändå? Känns ju liksom på ett sätt som att det här varat i all evighet. Så tacksam för vår gamla gård.
Min plats på jorden.

Det finns förstås många olika stilar på en höstig krans. Julia har gjort en helt annan variant, men så himla vacker den med. Kika in hos henne för att se, vetja!

Ute på verandan ligger fint enris som pappsen knipsade åt mig när vi var i skogen tillsammans förra söndagen.
Så typiskt honom att hitta sånt där fint, med bär och allt.
Tänker mig att jag ska göra vinterfint med det framöver… 
..Men tills dess, har vi Höstig skrud och nu dessutom med Årets Höstkrans upphängd. Pyssla en ni med!
Önskar er en god tisdagkväll! Igår klarade jag ej nattningen av Tripp, Trapp, Trull som vaken, utan klubbades tillsammans med dom. Brandismannen väckte mig när han kom hem sent till kvällen efter sin Brandisövning.. mest bara för att jag skulle hoppa ur långkallingen, och i nattlinnet, borsta en tand och sen återvända till kudden igen. Men ikväll! ..ikväll skaaaa jaaag håållla mig vaken. Ok? -Ok.
…Allas sängar är renbäddade vilket kan vara något som gör en salig och sömnig för mindre.. men man kan ju alltid hoppas. Så skönt med lite vila för mamman, innan natten.
Lillafrun
av Emmeli | okt 22, 2018 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

Om första halvan av helgen var fylld med feelgood i form av kära vänner och familjemedlemmar, solsken och kalas. Så var söndagen fylld med härligt, som sovmorgon, kaffesörplande i lugnan ro. En gråmulen himmel. Långpromenad med hela gänget.
Och ett skönt high five till kvällen, när M kom in efter att ha rivit ner hela ställningen. Ni kan ana känslan, va? Sagolikt härligt alltsammans.
…
Nu är det måndag och jag känner mig pepp på den här kommande veckan. Jag har hunnit samla mig väl i kropp och knopp i helgen.
Vet med mig att jag brukar känna mig lite dimmig den här tiden om året. Jag är ju en människa där energin flödar ut och så är jag, om jag får säga det så, väldigt snabbtankad på återhämtning. Men den här tiden på året, alltså. Det blir en krock i mig. Jag tror att jag kan fortsätta ”som vanligt”. Fast kroppen vill sakta ner i takt med naturen, ju. Så då blir det sådär som förra veckan, en känsla av att mörkret anfaller och jag känner mig moloken.
Men så räcker det med att jag sansar mig, börjar boa i hemmet. Som att ta fram vinterkläder och sortera bort sommartidens tunnare mot vintertidens mysiga mössor, stickade sockor och handskar.
Alldeles oanvända stickesockor som väntar på mig.
Förbereda för kylan. Göra mysigt. Sånt är bra för molokenheten.
Igår när jag ändå var igång, så passade jag också på att rensa ut ännu en storlek ur Lillebrors garderob och ”shoppade” ny storlek i syskonens ärvesförråd. Kära hjärtanes, som han växer lillprinsen!
Som pricken över allt tog jag mossan, kottarna och lingonriset jag och barnen plockade i skogen förra veckan, och band en höstkrans. Satt där på bron i mina nya farmorglasögon och kände mig rik på livet.
Med ens kände jag hur den där blä-känslan för mörkret, började bytas ut mot en behaglig, pirrkänsla i magen. Jag började fantisera om julen. Åka kjälke med barnen, visa Bertil röda pumlorna (julgranskulor, mao) i granen och bara det där ljuva med Jullov, alla tillsammans. Bästa med jul är ju allt härligt innan. Tycker jag.
Lovar att visa kransen sedan. Jag har bara inte hängt upp den ännu. Den ligger gömd, på diskbänken faktiskt. Ska köpa fågelmat först. Och börja mata i fågelmataren. Annars kommer kransen att vara fågelmat i ett knyck. Det vet jag. Been there done that, förra året.
Ok. Nu ska vi ta tag i måndagen här.
Önskar er en god veckostart!
Lillafrun
av Emmeli | okt 21, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Plötsligt var det lördagmorgon.
En kylig och himmelens vacker sådan.
Efter helafamiljenfrukost hoppade bäbis (som redan då var piggare än dagen innan och nästan prickfri från nässelutslag på lilla, väldigt mjuka kroppen) ner i sköna voksipåsen och bäddades ner i vagnen, medan vi andra tog lek- och arbetstid ute på gården.
Efter skön friskluft rasade vi in i köket, bakade kaka och snodde ihop varma mackor med svampstuvning.
Så löjligt gott!
… ääntligen rullade fina gänget in på gården. Idan, F och deras nya lilla stjärna.
Alltså titta på henne. Hunden L. Vi blev kära i henne, hela gänget. Mannen och L satt och ”Höll hand”.
Jag kramade hjärtenära människor, gosade hund, öppnade fina presenter och mådde så himla gott mitt i allt. Bortskämd kände jag mig. På livet.
Vi åt och fikade och pratade livet.
Vi gick ut på gården sedan. Och kastade pinne och busade med hundvalp.
Bästis! Och en ny lurvig favorit i mitt liv.
M var om möjligt än mer kär och tycker att ”det är ju du som säger nej, älskling” och menar att bara jag säger ”ja okej” så har vi en hund här på gården….

Efter alldeles fantastiska lördagstimmar var det bara ett solbadande kök med tigerkakesmulor och liten Skrålla mitt i, kvar. Såklart en massa mer liv också, förstås. Men det blev tomt när dom åkte, dom där tre. Har längtat så efter att ses och det var så hjärtegott, så.
Vi stökade undan, piffade oss, drog på kalaskläderna, slog in paket och susade sedan iväg. För en kalaskväll i Mäjadalen. ÄlsklingsStoran fyller år idag förstår ni. Så vi hade drömmig kalaskväll där igår och hela lördagen blev liksom ett helgminne så kärt, så kärt.
Hoppas att ni fyllt helgen med massa gott för hjärta och själ.
Vi hörs imorn igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 19, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
(inlägget innehåller två reklamlänkar)
Åhå, tack Gud för fredag!
-Vilken smått skrattretande Bergochdalbanevecka undertecknad haft!
Pepp ena sekunden, supermelankolisk nästa. Lycklig hit, vemodig dit, älskar så hjärtat gör ont. Löven faller, känslan av förgänglighet, tröttheten som anfaller i takt med mörkret. Jag äär ju en människa med oooerhört goda tillgångar till mina känslor. Ooohlala, ej så stabilt ibland alltså. Efter att jag hade varit ute och sprungit en riktig meducirunda igår, sådär så att jag drog hemifrån opepp men landade hemma pepp igen. Jaa då toppades veckans misstänkta hormonhärva i kroppen, med ett häärligt migränanfall. Så nu har jag sovit ruset av mig och är vaken tidigare än någonsin. Av mig själv. Ganska så mysigt ändå, att vakna utvilad, tassa upp i mörkret och tända ljus och vänta in att älskade ska vakna.
Är så förbenat tacksam över ynnesten att få vara hemma med dom.
…

Storebror, så liten men så klok.
Så kär och ”stolt” som han säger, över sina syskon. Jag älskar att han trivs så med småvännerna på Förskolan dom timmarna han är där. Och det där nya torsdagsnöjet, att susa iväg en sväng på dans, är så gulligt att man dånar ju. Men tänk ändå, så stoor han blivit! Hans mesta tid är ju här hemma förstås, och här pågår pyssel och bokstavspåtande blandat med en stor byggperiod i livet. Plusplus (såna HÄR ni vet) och ”maskiner” hej vilt av bästa briogrejerna (HÄR hittar ni dom, en varmt, varmt tips!) är vad som går varmast just nu. Bädda sängen har han börjat göra själv också. För att ”hjälpa dig mamma”. Alltså.. min fina Prins Darling. x
Juni, då. Min coola, kavata älsklingstjej.
Fullkomligt älskar att få bjudas in i hennes tvååringsvärld. Vi bygger pussel, pysslar förstås tillsammans med storebror, sörplar kaffe vid lilla bordet ”inne på lumme!” (inne på rummet, för den som inte förstod!). Älskar småäventyren. Som när vi går promenad tillsammans. Stannar minst tusen gånger. Hittar en sten. Plockar upp. Går några steg till. Tittar på löven som faller från träden.
Plockar upp olika löv från marken. Undrar tillsammans vad dom är för färg. Bär dom med oss hem.

… och slumrar sedan på kökssoffan, så trött av hela alltet.
Och så Bertil då. Gullisen.
Som strösslat hjärtenära med doptackkort. Han som mer och mer lär sig att greppa tag i saker lite mer medvetet. Som försöker ”prata och sjunga” och har så gullig röst att jag går av. Sticker jag iväg på tur själv, typ en prom eller springtur, så är det alltid med lite miniseparationsångest..
Men stackars lillvännen, har blivit förkyld. Hade igår sån hosta att jag bara ville hosta åt honom. Låter så otäckt. Igårkväll fick han plötsligt prickar i härliga små vecken på armarna och benen.. men inte värmeutslag utan något annat, typ nässelutslag. Mycket mindre idag. Men jag ringer hellre en gång för mycket än för lite, så strax ringer hälsocentralen upp och vi ska få rådgivning så får vi se sedan. Lillprinsen är sådär löjligt obrydd om hela alltet, så det gör mig också lite lugnare..

… och där, är hela gänget vaket för fredag! Alla halsband och armband, byggdelar och pussesugna kinder är redo. Även mamman, känner sig faktiskt på banan. Inte en gråtkänsla så långt ögat når. Wow!
Såå skönt med helg i sikte nu. Känns som att jag inte träffat den skäggige på hela veckan och jag kan bli vinglig för mindre, liksom. Min klippa, ju! I eftermiddag åker bara han och jag, och Bertils förstås, iväg en sväng till stan för lite ärenden. Känns ändå så mysigt, vet att chansen för samtal som pratas till punkt kommer att ges och det är så fint.
Ok. Statusen här hemma på Drömgården, där har ni den!
Önskar er en härlig fredag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 18, 2018 | Emmeli funderar
(inlägget innehåller reklamlänkar för Bondeco)

”Bondeco är ett nytt inredningskoncept som erbjuder ett stort utbud av noga utvalda textil- och dekorationsprodukter. Här hittar du välkända varumärken, men även mindre aktörer. Vi handplockar produkter som vi tycker utmärker sig vad gäller design, kvalitet och pris.
Bondeco är en del av Adlibrisgruppen och för ett nära samarbete med Sveriges största och ledande inredningsmagasin som Sköna hem, Lantliv och Allt i hemmet.”
Jag har kikat runt och hittat massa fint. Villhöver på många av prylarna. Men också bra julklappstips. Låt oss ta en titt!

Badrumsmatta i så fin grå färg. HÄR
Handdukar från Himla, precis såna här har vi men jag skulle gärna uppdatera med dessa i naturfärg. HÄR
Så fina förvaringskorgar. TIll badrummet tänker jag. HÄR.

Kolla in drömmigaste utflyktskorgen. Ser ni också Madickenutflykten framför er? …när dom är ute på utflykt och blir uppjagade i ett träd av ilskna tjurar men Madickens pappa till sist lyckas hova upp korgen så dom kan äta mackorna där uppe i trädet i alla fall?
Korgen hittar ni HÄR

Överkast i sammet, HÄR
Jag har loppat våran, men hittar man inte på loppis så finns HÄR en variant av den klassiska mässingljusstaken.

Otroligt fina sängkläder från Gripsholm, HÄR
Handkräm med magnoliadoft, HÄR
…
Väldigt många fina ting! Tar er en titt vettja! Bondeco.se
Och ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 17, 2018 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Salen
(Inlägget innehåller reklam för Allmogesnickerier och iCell, leverantörer vi valt med hjärtat för renoveringen av vårt hem).

Nu pratar vi lite hus och hem, tycker jag!
Där ser ni en glimt av vår Sal som den ser ut just nu. Lite ”lagom” hajtjaparall, javisst. Men ändå på väg mot sitt rätta jag. Taket är minst 10 centimeter lägre här inne än i andra rummen, så tanken är, när det nu blir dags, att höja det… det är med den tanken vi satt fönsterna, som nu liksom går precis ända upp i taket.
Och alltså… vi aanade men kunde ju för allt i världen inte veta. Hur vackert sken och härlig känsla det skulle bli med ”bara” dessa nyinsatta fönster!
Vi har fått titta på ett par bilder av söta damen vi köpte gården utav, när vi höll på som mest och bestämde hur fönstren skulle sitta och så. Men vi har bara haft bild på framsidan, entrédelen och gaveln mot lagårn. Så roligt då, att nu när vi satt fönstren som vi gjort runtom i hela huset, så märker vi att vi satt dom som det en gång varit för längesedan. Så fint, ju. Precis vår tanke. Att återskapa, med snälla medel för detta gamla timmerhus. Allt med vår prägel, förstås.

Genom spröjsen sirlar ljuset så härligt! Alla våra fönster och dörrar kommer från Allmoge-Snickerier

Jag glömmer att vi har öppet till isoleringen runtom. Den där isoleringen är ju ingen fara att ha framme, barnen kan gå och gosa med den om dom så vill och den kommer inte klia ett jota oavsett. Gjord av gamla tidningspapper.
Så bra det bara kan bli. Läs mer om iCell HÄR om ni är intresserade av denna toppklassiga cellulosaisolering, som finns i både skivor (som ni ser på bilderna här) och i lösull. Det sistnämnda kommer vi att, utöver skivorna, använda oss av på övervåningen sedan, när vi framöver ska göra det varmt och gott där.
…
För er nya som trillat in här så har vi alltså bytt fönster i hela huset. Där det en gång suttit spröjsade vackerfönster, men sedan bytts till perspektivfönster… 
… fast nu är ordningen återställd igen! 
Som smycken för hela husets in- och utsida!
Några Salsglimtar!
Lillafrun
Senaste kommentarer