Glimtar från Påsken 2020!

Många guldstunder från denna påsk som jag stoppar i hjärtat.

Vi ”glömmer bort” att vi inte kunde ses precis såsom vi egentligen önskar, tänker istället att vi ändå KUNDE ses. Mammahjärtat pustar också ut efter den superskyhöga febertoppen som Storebror fick, med ett okontaktbart nattskrik som inte gick att ordna på annat sätt än att öppna ytterdörren och väcka honom med friskluft… några timmar senare var hans feber borta och har inte synts mer. Puh. Förutom småskrufs, som ju tillhör livet, så har Påskdagarna varit allt igenom fyllda med så mycket gott! Vill ni se vad jag sparar i hjärteasken? Titta här!

Det var Skärtorsdag och jag fick ordna en så urgullig påsktrio med hattar och hucklen och rosiga kinder. Som jag packade in i bilen, tillsammans med blommor, påskägg och annat smått och gott. Så åkte vi och överraskade barnens älskade Mormor och Morfar. Så lycklig stund, och barnen var förstås införstådda med att ”ni kommer inte att få gå in”, gullungar.

Snart kan vi umgås som vanligt igen. Hoppas jag.

Vi vände hemåt efter mysig stund tillsammans med favoritmänniskor och till kvällen när barnen somnat, råkade jag snurra in mig alldeles i kusliga tankar om livet.

Vaknade till Långfredag med missmod och magknip. Men efter en springtur och efterföljande puss-stund med Ikran.. så kändes livet lättare och tankarna sorterade. ”Allt blir bra. Allt kommer ordna sig. Fäll inte upp paraplytet förrän det regnar. En dag i taget. Här och nu. Det klokaste. Alltid.”.

Långfredagsgudstjänsten var vacker.

Och sällskapet magi. Juni min Juni.

Jag lagade mat i timmar och dukade liten minipåskbuffé till vår storlilla familj. Vi klädde oss lite fint och samlades kring findukat bord, fyllt av bara massa favoriter. Hittepå-pajen med räkor, spenat och prästost var en höjdare.

Älsklingar!! Och så jag. Den stoltaste jag känner. Över att få kalla mig mamma till dom där tre små och fru, till han med linoljefärg i skägget.

Tjoff, sa det! Så var det Påsklördag, Påskafton och Äggjakt. Den där aktiviteten som ungarna bara älskar!

Fullt fokus på kartläsarna!

Det går bra! Ägg efter ägg hittades..

Väldans nöjda småsyskon. OM dom visste vad dom får smaka småkarameller mycket tidigare än sin Storebror. Han visste inte vad smågodis var, typ.. förrän vid fyra års ålder. Bertan! Snart-tvååringen, kan karameller ganska bra redan som ni ser. Charmigt alltihopa!

Förutom Påskägg fann ungarna också ett litet brev från sina päron och också två nya böcker. Som vi nu hunnit börja läsa i och som redan är väldans uppskattade här hemma. Vi kommer bli proffs på Kroppen och Bondgården! HÄR och HÄR finns böckerna!

Påskaftonen bjöd på fantastiskt härligt vårvinterväder. Vårväder, om vi hade stannat på snöfria gården.. men vi mötte upp storfamiljen, uppe på byns höjder. Där uppe på fjället gassade solen mot den kritvita snön. Vi lyssnade till knäpptystnad, fågelsång och barnatjoande utför backen. Vi sög helt sonika ur det sista ur denna vinter.

Juni hade skitroligt med sin Gudmor.

Storan, Storsvågge, Lillsvågge, Lillis och Pappsen åkte skidor. Min älsklingspappa!

”Fortare mamma!” Livsnjuteri i bild.

Väldans med fokus på det ätbara förstås. Man älskar ju att äta gott, eller hur? Och ute! Allt blir så magi-gott ute. Den där järnmackan som grillats över elden och kaffekoppen med tillhörande fortfarande-småfrusna-kärleksmumsen. Åhhå, så gott!

Social distansering är inte svårt här hos oss i norr. Vi alla har varsina stora gårdar att härja på. Och fjället rymmer alla bybor som vill för sina utflyter.

Meeen… när en liten ettåring bara får nog, söker upp sin mormor utan att mamman hann med.. tar sin lilla hand och kryper in med den i sin mormors hand. Ja, då sket det sig. Den där jädrans distanseringen… några sekunder av nära kärlek. Sen tvagades händer och allt var ”som vanligt” igen.

Mannen fick möjlighet att bli 16 och galen igen. Syyynd älsklingsmannen att du körde lite för snabbt. Men tack trädet för att du ändå bara gjorde skotern illa och inte han jag älskar mest på jorden. (Puh, säger denna fru).

”Nu drar vi!”, sa Bertan. Och vi rullade neråt byn igen efter helt underbara timmar med känslan av mini-fjällsemester..

Dock, med en liten älskling som verkade vara allt annat än på hugget. Middagen som skulle avnjutits hos Svärfamiljen, fick därför ställas in för oss. Men! Vi gjorde det bästa av situationen. Storebroren pysslades om och som så många andra gånger i livet, är det så finurligt att vi bor så nära mannens föräldrar. Trerätters-knytismiddagen mumsades, i alla fall. Vi langades ljuv för- och varmrätt till Drömgården..

.. och vi langade efterrätt till familjegänget på andra sidan vägen. Jag hade gjort ”stekta ägg”. Med varma skogshallon och vaniljglass till. Det blev himla fint, trots allt.

Så blev det Påskdag och Glad Påsk! på riktigt.

.. och efter ännu en löptur mötte jag upp svärmor för Gudstjänst. Jag kände mig så lyxknösig och så ompysslad. Både en springa-själv-tur OCH en lugn stund i kyrkbänken, på en och samma dag. Jag älskar att vara i kyrkan och skulle vilja vara där oftare. ”Att välja är ofta att välja bort”.. och just nu i livet är det väldigt lätt att välja bort en sån grej… men, jag är glad för dom gånger jag väl kommer dit och så har jag ju min alldeles egna tro, precis alla dagar om året, i alla fall. <3

Hörde min farmor Gertruds röst i minnet där jag psalmsjöng, och blev darrig på rösten. ”Dagarna som går, är livet..”, tänker jag. Och fylls av sån vill-bara-få-fortsätta-leva-precis-som-det-är-nu-känsla. Älskar livet här på gården och med alla älskade runtomkring. Är så tacksam för allt. Bara Coronaskiten drar iväg så ska jag ta igen alla mamma- och pappakramarna jag missat senaste månaderna.

Donk donk!” sa Bertan med lilla hammaren och plötsligt var det Annandag påsk. Vi avslutar påsken med kreativitet i massor, hela familjen är åter piggelin och vi grejar för fullt med allt möjligt. Aprilvädret är ett faktum och solen skiner ena stunder för att i nästa bytas mot hagel och väldiga stormbyar. Tillsammanstiden är god, och vi tar vara på påskens sluttamp i hemmets trygga vrå.

Snipp Snapp Snut. Så var Påsen 2020 slut. Jag spar den i hjärtat. På en bättre sortens plats!


Emmeli

Nu är det Påsk!

(Inlägget innehåller två våriga reklamlänkar)

Gamla gården badar i aprilsol. Hemmet doftar såpa och jag känner mig omåttligt nöjd där jag svassar fram på nyskurade golv och hivar nytvättade trasmattor över golvet. Byter, för en stund, småttingkladd och gårdagens ”jag-ska-bara-gå-in-och-fixa-en-grej..”-nerskitande med leriga ytterskorna på (av mig själv alltså) för rent och påskfint.

Här tas alla pysseltillfällen i akt. För att vi tycker att det är så roligt.

Ser ni ett utav årets påskpyssel där vi diskbänken? -ovanför såpan och diskmedlet, vid gamla slöa saxen?

Äggskal sedan sockerkasbaket. Lite lim och hampasnöre. Tjoff; sötaste lilla påskavasen att stoppa ungarnas tussilago i.

Jag fick tjugo rödgula påsktullisar av mannen. Gulle han. Inga påskliljor har jag funnit så jag tog några knipsade utifrån kitteln på bron, ni vet. Det blev så sött ihop.

Unnat mig en vårig topp i himmelsblått (finns HÄR).

Mammajeansen är inte nya, men väldans omtyckta och finns fortfarande att finna HÄR.

Och ser ni våra nya loppade påskduk? Älsk på den. 30 kronor. Och barnens loppade påskprydnader för några kronor styck.

Nu är det påsk!

… och jag är så lycklig förstår ni. Plötsligt hade jag tre urgulliga typer i hallen som såg ut som om dom var på väg till Blåkulla…

Meeen lyckligtvis, så lovade dom att dom skulle stanna hemma över påsken..

…dom skulle bara susa förbi några älskade och säga Glad Påsk! och sjunga en påsksång och sprida lite kärlek och sånt. Bra idé, barnen! Försedde sig själva med chokladiga ägg gjorde dom också väldans bra!

Alla vi här på gamla Drömgården, Önskar er alla Hjärtevarma och Vårhärliga Påskdagar!

Emmeli

Påsk på vår bro!

Att piffa för påsk är så härligt tycker jag! ..och går i ett huj om man vill!

Vårljuset, fågelkvittret, ljummare luften, våren hjälper så till. Lite gör så mycket, som att dundra stora och små påskliljor i varsin favoritkittel.

Påsknippret föds, på en gång!

Jag flätade björkgrenar runt, runt påskliljorna.. så ser det nästan ut som om blommorna växer ur ett fågelbo.

Ganska så gulligt, va!

Hej hej verandan! Verandan, som var vårt första bygge, något vi började med redan dagen efter vi köpt gården som två vimmelkantiga tjugofyraåringar. I vår behöver den ett litet fix, ser ni? När vi målade den, visste vi att vi inom några år kommer behöva måla om, ja ni ser ju precis var.. det tryckade virket hade behövt en liten väntan innan färgen, men vi tänkte ”äsch, vi målar på och gör om om ett tag!”, då vi önskade färg på hela alltet på en gång. Likaså, svarta partierna med takpapp. I övrigt, om man målar där man ska, så är linoljefärgen oss så kär. Otroligt vacker!

Jag struntade fullständigt i att skura rent golvet när jag påskfejade där ute idag. Snön smälter och gården blir lerigare för var dag, så jag sparade på mammakraft och sopade bara ännu en sväng, vände på trasmattan som bara kämpat med ena sidan sedan förra veckans tvätt, och var så nöjd så… Duktiga flickan i mig vred på sig lite oroligt, medan Klok-Emmeli tystade den delen med ens. Tacksam för henne!

Knipsade lite björkris och satte typ-hundra-år-gamla fjädrar i.

Färgade dunet som jag köpte för hundra år sedan, innan jag visste bättre. Tänker att dom lika väl kan hänga i riset år efter år, istället för att kastas. Blir ju så påskigt med ens, med fjädrar och nu när jag inte har några egna hönor och kan ta tapp-fjädrar, så får dessa hittepå funka fint.

Barnen hade pillemariska ögon när vi la en hop påskägg i korgen där på bordet….

.. kaaanske har Påskharen fyllt äggen med något gottigt till Påsklördagen?

Påskkycklingen hoppade i kockumkitteln…

Och mjukt att sitta på lades på bänk och stolar..

Vi hoppas på sköna, smygvarma aprildagar under påsken! Med bro-fika, gånger flera!

..i ett kick var alltsammans färdigt.

-Påsk på vår bro, tada!

Emmeli

Måndagshälsningen!

Det är så gott att börja ny vecka med en liten tillbakablick, tycker jag! Innan nya veckan får ta fart.

Veckan som gick!

Varken jag eller M hade nog kunnat ana vilket familjeintresse det här skulle bli, med våra stora tjusiga djur där ute i hagen. Under måndagen kom bäst-Hovslagaren och verkade alla hästfötter, samt skodde han som är den enda som går med skor. Isprinsen.

Älsklingar kalasbakade! Kärleksmums. Storebrorens favorit.

Ungarna lekte i massor ute på gården och jag påtade i kring.. blev lycklig av små vårtecken i rabatten.

Hade en så fräsig träningsvecka. Med bland annat cykling hos svärisarna och en löptur, tillsammans med lillponnyn travandes bredvid. Motion ska vara roligt! Gör vi det vi tycker är kul, är det så mycket större chans att vi fortsätter, visst?.. och det är ju det som är det viktigaste för kropp och knopp; att träningen blir av!

Jag bjöd på den HÄR maträtten.

Mars blev april och Sixten sådde påskgräset.

(Älskade barn. Mamma är så lycklig som får umgås med dig och dina syskon hela dagarna. Det var tänkt lite annorlunda denna vår, att du och Lillasyster skulle susat till förskolan några timmar ibland, men vi blev så mycket sjuka att jag checkade ut oss. Och nu är alla 15-timmarsungar ”portade”, dessutom. Till hösten börjar en annan tid, så vi njuter av hemmalivet till fullo, så länge vi kan. Var sak har sin tid. Var tid, har sin charm).

Jag putsade köksfönster med det HÄR Farmorsknepet.

Småsyskonen busade. Nyvakne lillebroren låg här och vaknade till, medan hans Storasyster serverade honom bubblande skratt bredvid.

Det blev fredag och hela familjen njöt av känslan. Vi satt där i solbadande köket och åt vår favvisglass till efterrätt och kände sån lyx-knös-känsla. ”Vad bra vi har det”, sa den ena och dom andra höll med.

Jag var med om något sagolikt, mäktigt. Ikran anförtrodde mig att komma fram till honom när han låg och vilade. Aldrig varit med om något dylikt. Han inte bara låg kvar, och tyckte att läget var ”ok”… nej, den stora nallebjörnen som vi nu känner så väl, la sig till rätta, drog en djup snarkning och inväntade att hans hästmamma skulle börja klia honom.

”Nattad mammut-älskling”. Hade mycket svårt att slita mig från den stunden…

..men något annat härligt väntade! Nämligen kalasfix i köket.

Hela lördagen var magi. Äntligen fick Storebroren sitt 6-årskalas. Vi spenderade varendaste kalasminut ute och jag lovar att ni ska få se mer bilder från den dagen. En dag jag aldrig kommer att glömma.

Under veckan har vi också hunnit med en hel del renovering och efter kalaset på lördagen, vilade den trötta kalasmamman, genom att öppna en ljuuvlig färgburk och måla pärlsponten till lekstugan. Ser ni glimten av färgen? Så att man vill äta upp den.

Veckans sista dag, fylldes själen med sånt här. Ljuvliga vyer. Fågelkvitter. Magiskt vårvinterväder. Och där var vi, på en lång, lång skogstur, Svärmor, jag och stora hästarna. Jag får knip i magen, när jag berättar om det här. Känner mig liksom så hutlöst bortskämd som får leva det här lantlivet tillsammans med mitt gäng och (nästan hela) vår älskade storfamilj nära, nära i kring.

Vi fyllde söndagen till bredden med uteluft. Efter att jag ridit, var det Juniflickans tur. På sin lilla ponny. Och till vår stora lycka, fann vi tussilago i dikeskanten. Knip i magen, igen.. när lillungen sitter där på sin häst, håller i sig hårt med ena handen och kramar vårens första tussilagobukett med den andra. Alltså.. knip i magen, på ett alldeles underbart, tacksamhetsduschande sätt… En ny vår är här, och vi får vara med.

Till råga på allt, kom M´s fina kusin och fästmö på ute-fika, Sväggan och gullungar ramlade också spontant in på gården. Så mysigt! Det var en lillunge som fattades oss.. men han var och fick sin födelsedagspresent..

6-åringen fick en så otroligt fin födelsedagspresent av sin Mormoster med familj. Nämligen finfint kusinärvt, komplett slalomkit OCH kärleksgåvan att ta ungen till lilla slalombacken för ”Mormosters skidskola”.. med godis och lunch och mys dagen lång. Jag som mamma, kan inte med ord beskriva hur mycket den dagen betyder för både 6-åringen och mig. Tänk att ha en sån Storasyster som gör en sån sak, för min unge. Tänk att ha en sån Mormoster. ”Det här är min och Storans grej nu mamma!”, sa S helt lycklig när han kom hem och berättade glatt om dagen. Säger det igen, denna kärleks-fallskärm vi har i dessa människor i kring, det är värt mer än allt på denna jord.

Nu är Påskveckan är här! En favoritvecka på året. Dagar som i år inte alls kommer att bli som vi är vana, som många planerat, som vi helst önskar… men vi ska försöka göra det bästa vi kan av denna påsk, eller hur? Det är tuffa tider nu. Jag pendlar mellan att ha tilltro och att vara livrädd. Livet pågår och vi tar en stund i sänder, lever här och nu och nyper åt oss av det goda som ges, visst? <3

Veckans planer:

-Ta hand om älsklingsungar och göra härliga dagar för dom. Plocka tussilago i dikeskanten, cykla på grusvägen, rida ponny och sånt.

-Spika upp pärlsponten i barnens lekstuga.

-Förså ännu lite till!

-Påskpåta lite! Handla hem påskmaten, ordna påskäggen, inhandla litet fång påskliljor och så vidare. Bara massa mys!

-Kika in till er, förstås! Ni ska bland annat få läsa om ”Utekalaset som blev succé”.

-Njuta av april.. unna mig lugna stunder. Än om jag älskar att påta och göra, så älskar jag också att slå mig ner på bron efter ett grejsar-race, sörpla kaffe, och insupa nuet. Så viktigt, ju!

-Fira hemmapåsk!

Önskar er alla en god, god start på denna Påskvecka! Ta hand om er. Allt ni kan. <3

Emmeli

Drömgårdens Chokladkaka!

Hej i aprilsöndagen!


Sitter här på sofflocket bredvid Lillebror nu, vi tar igen oss lite. Efter en heldag ute är kinderna äppelröda och kropparna skönt trötta. Bertilen gluttar på Pippi Långstrump, hans nya idol, och jag passar på att kika in här till er. Hoppas att er helg varit och är god. Ni var många som såg den där mjuka Chokladkakan jag tvärvisade på instagram stories förra helgen, såklart ska jag försöka knåpa ihop ett recept som ni kan få. Jag svängde då ihop på måfå, men tjoffade faktiskt nyss ihop en precis likadan, bara för att testa om jag kom ihåg rätt recept, så jag inte skulle sätta er i smeten….

Precis ingen klagade på chokladiga efterrättsfikat nyss, denna soliga aprilsöndagskväll!

Håll tillgodo; något att mumsa på till påskfika, kanske!

Drömgårdens Chokladkaka!

Dra på ugnen, till 175 grader! Vispa 3 ägg och 2.5 dl socker vitt och pösigt. Blanda i 100 gram smält smör och 1 dl mjölk. Rör ihop 2,5 dl vetemjöl, 1 dl kakao, 1 tsk vaniljsocker och 2 tsk bakpulver. Häll smeten i en smörad och kokosbröad form. Skjutsa in i ugnen i cirka 25-30 minuter! Prova med en sticka (stickan ska inte bli kladdig). Stjälp upp kakan och pudra lite florsocker på…och akta er sedan; så gott fika ni har framför er!

Lillhanden där.

Poff, sa det! Så var kakan nästan borta. Försvinnande god. I ett solvarmt kök med smygkyliga aprilvindar utanför. Eller utomhus, mot lä-väggen med kaffekoppen i andra handen.

Vi hörs imorn igen!


Emmeli

Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.

Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas! 

Följ Drömgårdsliv

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

G-VMBJT57ZE4