Julklappen jag aldrig glömmer!
(Inlägget innehåller reklam för Naturkompaniet)
Här vi. Jag. Och Min Älskade Häst. Min Ikran.
Tänk om jag kunde säga till mitt otåliga, smått supertjatiga, tolvåriga jag.. att ”lugn du bara.. en dag, är den din”.
Den där hästen, jag bara drömt om. Är han här nu?
Mellan mina energisprudlande, ivriga stunder, behöver jag lugnet. För att ha balans. Må bra. Naturen och friska luften hjälper mig väl. Hästlivet likaså. Därför är jag så förbenat glad, att min Hästhjärta slår igen.
Vilken julklapp, va. Lite för tidig. Väldigt, väldigt stor. Och alldeles underbar. Min häst (iiiih!!). Ok, mannen. Vååår häst.
I samarbete med Naturkompaniet, slår jag ett slag för att unna dig själv en julklapp som kan hänga med i många, många år, hålla länge och göra dig själaglad. Nej, nu syftar jag faktiskt inte på att alla behöver en Ikran, utan på att unna dig riktigt bra friluftskläder som gör naturstunden extra härlig.
Den blå jackan (En Greenland Winter Jacket) och mössan är klappar jag ger till mig själv i år. Från Fjällräven båda två.
Naturkompaniet har massor med fina julklappar, många märkta med Ett Grönare Val-märkningen. Det kan exempelvis innebära att tillverkaren använder återvunnet material, ekologiskt producerade material, att tillverkningsprocessen är fri från kemikalier mm. Ni ser mig och mannen i plagg från Naturkompaniet, jämt och ständigt. En favoritbutik. Där hållbart och fokus på goda val för miljön, är i prio.
Där myser vi, en iklädd ullbyxa och varm jacka och den andra iklädd vinterpäls version mammutliknande.
Ikran är en Nordsvensk brukshäst. 11 år gammal. Född i Norge men importerad till Sverige och för oss hämtad i Norrnorr. Heter Hovdeblån.. som betyder typ ”Den blå berget”. Och det förstår jag så väl.. för han är sannerligen som ett litet berg där han kommer och dunsar fram.
Till oss kommer hästpojkarna och utgör en del av vår familj. Älskade från start, precis som dom är. Hästarna ska få leva så gott det bara går här, på lösdrift med begränsad fri tillgång, ljummet vatten från fräsiga värmebaljan, mineraler att knapra och saltsten likaså.
Allt är så nytt. Jag var van att jobba med en stor flock av islandshästar där jag kunde varenda häst utan och innan. Ikran och Chippen, är helt nya för mig och oss. Och vi för dom.
Vi skyndar långsamt. Bekantar oss.
Dom första dagarna i Hästdrömmen har varit magi. Vi spräckte bubblan en skvätt igår. När varken jag eller Ikran litade på någon av oss. Men innan vi båda somnade för natten, hade vi rett ut det. Och jag hade blivit påmind om hur otroligt frustrerande det kan vara när man vill få ett så stort djur att göra som man tänker men kommunikationen inte når ända fram… jag hade också glömt, den mäktiga känslan när ett så mäktigt djur, precis gör det; möter, lyssnar och följer, kommer överens, med mig.
”Vi ska bli vänner, du och jag”. Resan har bara börjat…!
…
Och ni. Vill ni också gosa runt i en sån där drömjacka eller något annat drömplagg att använda ute i älskade naturen… kika in Naturkompaniet, HÄR.
Emmeli
Måndagshälsningen!
Todilooo i stugorna!
Neejdå, jag har inte gått i ide eller så. Har bara tagit mig en dag av pustande. Oooj så trött jag varit. Ni vet, när man jobbat hårt för något och går i mål och känslan efteråt bara är så NÖJD. Men tröttheten lika stor.. så.
Barnen snusar så gott bredvid varandra i Storsängen nu, kvällslugnet är. Så glad att jag hann kika in här innan natten väntar. Bara älskar ju det. Fortfarande, efter mer än sju år som ord- och bildströsslare här. Tack för att ni finns här inne med mig!
Nu tar vi en sen liten Måndagshälsning.. med en tillbakablick på veckan som gick och den här veckans planer!
Veckan som gick…
Vi vaknade till måndag, bakade bröd och hade M´s faster och farbror på mysig frullestund här hos oss.
Det blev tisdag och jag vet knappt om jag varit så nervös någon gång, som då. Jag sysselsatte mig prick hela dagen. Promenerade i novemberregnet, plockade mossa och så. Det var dagen när hästarna kom.
Hästlycka, absolut..
… men på plats ett i livet; barnen. Och den där veckan var inte lätt alltså. Fy tusan så elak vattkoppsomgång Juniflickan fick. Febern var skyhög, tog om igen, det exploderade med koppor.. som sedan blev infekterade.. som vi kämpade på tillsammans. Att äta piggelin funkade föga.
Men så blev det äntligen en vändning i sjukstugan och vi firade med att feja, finstäda och pynta loss inför Advent. Barnen gick bananas och ställde tomtar på långa rader fastän mamma kanske inte tänkt gasa på så hårt.. meeen vad tusan, såklart vi ska ha tomtar i långa rader om barnen vill det. Älsklingarna! Det tindrar i deras ögon och det är en ynnest att få vara med.
Vi kokade karameller och bakade. Adventsivern visste ingen hejd, liksom. Det här äär en så njutbar tid tycker jag!
När barnen slumrar för natten vaknar Pysseltokige Husmodern till liv. Dom där stunderna är bland det mysigaste jag kan tänka mig.
Den första söndagen i advent ligger mig så varmt och hjärtat och jag älskar startskottskänslan; Juletiden är här! Mysa, pyssla, baka, påta, vara tillsammans. Bland det bästa bästa jag vet ju.
NisseNissan flyttade in och sprider bus och påhitt för barnen. I Adventskalendern hängdes småpaketen upp, i sena, sena natten.
Och det blev Första Advent. Och det där var en utav dagens guldstunder. Gudstjänsten tillsammans med min förstfödde son. Min älskade Liten.
…
Nu är det Måndag och vi har en hel decembermånad framför oss.
Under senaste tiden har vi grejat massor inför hästarnas ankomst, alla tre barnen har haft varsin vattkoppshärva, mannen har haft Brandisjour, nervositet har bubblat, hästarna landat och så har det har bakats och stökats, fixats och grejats inför Advent. Dagarna har fyllts till bredden om jag säger så. Lyx alltihop enligt mig. Men nu väntar lite balans i energiflödet…
Den här veckan ser planerna ut såhär:
VECKANS PLANER
-Bromsa och landa i december och det nya livet… ja, det känns lite så. Vi har två pållar utanför sovrumsfönstret, hur häftigt och omvälvande?!
-Decembermysa tillsammans med mina tre älskade barn. Storebror har sin förskoleplats sedan mitt jobb-år (15/16) ni vet.. men det är sån lyx att bara använda den precis som S/jag känner. Den här veckan är vi pepp på hemmamys 100%.
-Vi ska fortsätta lära känna hästarna. Små steg framåt. Inte skynda (lättare sagt än gjort när man är av ivrigt slag…)
-Julklappsfundera.. det blir några få klappar, främst till barnen.
– Sända er hälsningar.. med bland annat tema pyssel och också något jag unnat mig själv i julklapp samt något som gör en alldeles pirrig i magen.. och så bara lovar jag er att visa hur det blev med nya trappan. Har helt sonika glömt det!
– Till helgen är det både Julmarknad och Julskyltning. Om inte båda, så i alla fall något av det, fyller vi nog hjärteaskarna med.
…
Jag ser så fram emot den här veckan. Den känns snäll och mjuk.
… nu ska jag hjälpa NisseNissan att skriva en liten hälsning som barnen hittar i morgon bitti i lilla brevlådan.
Sov gott alla ni! Och hoppas er första decembervecka startat gott.
Emmeli
Det Årliga Kyrkkaffet här på Drömgården!
Den första Adventssöndagen fortsätter…
Så svassar vi iväg, finklädda, till lilla kyrkan i byn. Ja, i år kunde vi förstås inte vara hela familjen på grund av vattkoppshärva. Men två av oss, i alla fall. Så fint.
Därefter bjöd vi in darlingar till Det Årliga Kyrkkaffet hemma på Drömgården. En utav årets höjdpunkter!
Medan hjärtenära trillade in här på gården, dukades Kyrkkaffet fram.
Tunnbrödet, nybakta limporna, mannen-griljerade juleskinkan, äppelmoset..
Schackrutorna, Saffransbullarna, Pepparkakorna, Kardemummaskorporna, Kramellerna…
Så god stämning och inom mig kände jag mig förstås lycklig över att få fira advent tillsammans med Storfamiljen. Men allra lyckligast över denna syn; min Juniflicka på benen igen. Hon har haft en otroligt tuff vecka. Mammahjärtat likaså. Så underbart avslut på veckan idag!
Vi fikade och mådde gott tillsammans!
Jag älskar att få duka upp och bjuda älskade på något gott… ja ibland är det ett fullfjädrat första advents-kyrkkaffe. Ibland är det kanske bara en kaffekopp och liten brödbit som finns nära till hands. Men alltid, med känslan av ” Kom iin, välkomna hit!”. Det viktiga är liksom att man ses. Jag känner mig alltid så ofantligt rik med alla dessa människor samlade i vårt hem. M känner likadant.
Katthult och Drömgården flätas samman för ett slag. Myllret av människor, stora och små. Samtalsämnen avhandlas ett efter annat, barnen springer som virvelvindar genom rummen.
I Storsängen pågår ”Läkare utan gränser”.. och tittande på hästarna, förstås.
Ett tu tre faller mörket..
Oljemarschallerna brinner så vackert fortfarande och det blir hejdåande kramkalas i hallen.
Varma i hjärtana stänger vi dörren om oss.
Med ännu ett älskat adventsvarmt Kyrkkaffe här i Drömgården.
En ynnest så stor, så stor. Hela alltet.
Emmeli
Första söndagen i Advent!
Det är Den Första Decemberdagen och Första Söndagen I Advent.
Och en NisseNissa hade flyttat in i gamla gården under natten (!). Så himmelens spännande.
Post låg i brevlådan till oss, där han berättade att han minsann skulle bo här nu, tackade så hjärtligt för vår gästfrihet och lockade oss vidare ut i hallen.
Storögda barn fann Årets Adventskalender!
…med en liten skara paket…. och innehåll med fokus på Tillsammanstid. Vi får väl se vad NisseNissan hittat på! ”Drömgårdens Husmor” tror att det kan bli toppen……
Vi tände det första ljuset tillsammans.
Första Adventsfrukost. Med tomtegröt, en Storalillasyster som helst ville öppna alllllla paket i kalendern på en gång. En Storebror som skyndade sig på stuberten att svara på NisseNissans post och skickade en egen hälsning som han hoppas få svar på.
Och så Lillebroren, som är så gulleliten och tycker allt verkar fasligt spännande.. nog för att det är hans andra jul i livet, så är det här ändå som den första.. ja, så tycker jag nog att det är fortfarande, fastän jag är 29 år. Storögda tända vi det första ljuset.
Adventsmorgon… följt av en tur ut till hästarna och sedan en lååång, kär hop av sysslor i en väldig fart, att ordna inför dagens firande.
Första söndagen i Advent. Och vi ska fira, dagen lång!
Önskar er alla en god Första Advents-söndag!
Emmeli
Schackrutor med piff! .. och lördagsplanerna!
(Inlägget innehåller en reklamlänk för ett receptbokstips!)
…
God morgon lördag!
Så enormt skönt med helg. Den allra första adventshelgen, dessutom. Jag kan knappast tänka mig något mysigare.
Solen håller på att stiga här i norr och det känns helt overkligt att få andra dagen på raken, med solsken! Soom vi njuter efter den gråaste novembermånaden jag kan minnas. Hoppas, hoppas att solen kommer skina även mot era kinder idag.
Idag sänder jag och barnen er ett otroligt klassiskt recept. På en liten kaka som både ser och smakar piffigt. Fräsigt till mönstret och piffet i smaken, det gör mandelmjölet tycker jag!
Allt på julekakbordet behöver faktiskt inte smaka saffran eller pepparkaka. Den här klassikern platsar väl in!
Schackrutor med piff!
Till ca 40 kakor behöver du:
3,5 dl vetemjöl
2,5 dl mandelmjöl
1 dl strösocker
200 gram smör
LJUS DEG
1 tsk vaniljsocker
MÖRK DEG
2 msk kakao
2 msk kaffe- eller chokladlikör (vi tog kallt kaffe)
1 nypa salt
Gör såhär:
Sätt ugnen på 200 grader. Nyp snabbt ihop ingredienserna till ”basdegen”. Dela degen i två lika stora delar och blanda ena halvan med vaniljsocker, den andra med kakao, likör/kaffe och salt. Dela varje hälft ytterligare en gång och rulla ut de fyra delarna till lika långa längder. Lägg en ljus bredvid en mörkt, se till att de är jämna och lägg en mörk ovanpå den ljusa och en ljus ovanpå den mörka. Låt stå kallt 30 minuter och skär sedan i ca 1 cm tjocka skivor. Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt svalna och förvara torrt och svalt.
… så lagomsöt och god liten kaka. Som barnen älskade!
Schackrutor med piff!
…
Hela denna bok är för övrigt ett tips till er som tycker om att baka och göra karameller, som julens kolor till exempel.
Jag fick denna bok av någon som en gång var min vän. Men ni vet, ibland blir det inte alltid som man önskar och vi har inte längre den minsta kontakt. Det var sorgligt, men något jag förlikat mig med med tiden. Allt kan inte alltid bli bra, liksom. Än om jag är ett fan av lyckliga slut. Ett sidospår. Den fina, fina receptboken hittar ni HÄR.
…
Nu ska vi strax bylsa på oss lager på lager. Hästgos väntar… och idag är premiärturen på hästrygg på planen, för både päron och småttingar! Håhå, så roligt. Ska bli spännande att se vad barnen tycker… B har redan suttit på ponnyryggen och skrek..när han lyftes av, alltså.
Ta hand om er! Allt ni bara kan. Alltid.
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
