Höstpiffigt till både mor och hem.
Har ni sett, så fin lavendellila stickad tröja jag norpade åt mig igår?
Med volanger som piff. Ett par gråsvarta galet sköna jeans fick också följa med. Allt oprovat då jag bara inte kunde tänka tanken just då att krångla in mig i en provhytt, efter timmar på stan, med en superbusig ettåring som dessutom skickat i väg sin vagn med pappan som kilat iväg. BusJuni var prick överallt. Så tur att det hela passade hur bra som helst när jag provade här hemma sedan. Jeansen var precis hur mjuka som helst och tröjan lika skön som den ser ut. Allt från Gina.
Och titta här!
Kanske den finaste tröjan jag någonsin har sett. Jag bara liksom ramlade över den. Och kunde inte låta bli den. Finns HÄR. Ett alldeles nytt märke. Jag skulle ha kunnat tänkt mig precis allt. Carin Wester. Blev ett nytt favoritmärke hos mig. På en gång.
Lite höstpiffigt till hemmet också.
Som en Plättar i luften att ställa i ena hallfönstret. Ett par kuddfodral till salen. Ett grönt i sammet och ett mörkt blått, i linne. Och kanske den sötaste anteckningboken någonsin. Den ska jag skriva en massa viktigheter i. Älskar sånt. Alltsammans från Åhléns. Förutom blomman såklart. Den fann jag på Stor-ica. 
Så det var lite av shoppingen igår. Till mamma och hem.
Hej onsdag och alla ni där ute kors och tvärs!
Hoppas att ni har en god dag.
Nu ska jag ta tag i dagen på riktigt här. Mannagrynsgröt och morotsbröd, tända ljus och gulleungar var min start. Regnet öser nu ner, Liten leker på Föris, Lillan sover vagnen. Det är god tid för nyttofix här hemma, mao!
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Stadstripp!
Tjejerna redo för stadstripp!
Åhå.
Det är samma visa varje gång. Jag och mannen slutar aldrig förbryllas. Över hur vansinnigt trött man kan bli, av en drös timmar i en stad. Herrejösses, alltså.
Men en mor har fina fransar. Sötaste tjejen som tog hand om mig tyckte att det var så himla sött att mannen bokat och fixat åt mig. Och det var det sannerligen. Utöver det, så blev en skäggig nyklippt. Ett Rymdskepp fick sin service. En liten flicka fick en ny, sockersöt jacka. Och så råkade visst en fördold shopaholic rafsa åt sig några ting till sig själv också. Hoppsan. Lite annat smått och gott följde också med hem. Jag kan visa ifall att ni vill! Och jo just det; vi var visst till Världens Ände också. För att köpa något vackert, som Storebror ska få sova i så småningom. Men vi var så, så nära på att åka hemåt, utan säng… kära nån vilket konstigt möte det var. Det får vi ta någon annan dag! Snarkande älgjägare och så vidare, menar jag…
Nu sitter vi och blinkar långsamt med ögonen likt två ugglor. Doftljusen doftar gott, barnen snusar i rummet bredvid och katten kurrar gemytligt.
Vi hörs imorn igen!
Lillafrun
Att önska kunna smitta av mig.
Nu råkar det vara så att jag för bara en liten stund sedan ramlade in här på gården. Med hög puls, full av endorfiner och med en känsla av att ha dumpat gammal energi för att ge plats åt ny och härlig sådan. Precis så känner jag när jag tränar. Alltså Att träna. Jag tror att det ligger så mycket prestige i det ordet. Att röra på sig. Skulle jag snarare vilja säga. Att röra på sig på ett eller annat sätt och må så himla bra utav det. Precis så. 
Jag önskar så kunna smitta av mig, av min känsla just nu.
Den är liksom oslagbar, tycker jag. Och ger mig så mycket, hela dagen igenom. För mig själv känner jag att jag pysslat om mig själv prick hur mycket som helst, fastän den bara egentligen handlar om en hop kilometrar, som dessutom inte bara var för mitt ego utan ju för det första var menade att ta en älskad till Förskolan. Att liten flicka dessutom somnar gott på kuppen och mamman får härlig motion, det är ett stort plus. 
Vagnen kändes hutlöst dyr när vi skulle köpa den. En vagn till, liksom. Men alla som funderar på denna investering. För det är verkligen vad det är. Till er kan jag bara säga, att jag till 99% törs lova att ni absolut inte kommer att ångra er. Tvärtom.
Men det behöver inte vara så extremt som att vara ute och kuta med sina barn. Nu har vi ju det här intresset, både jag och M. Så det känns helt naturligt. Men all, all, all rörelse räknas och det är faktiskt huvudsaken att man hittar sin grej. Så att man vill fortsätta, liksom.
Jag gillar olika.
Att springa en tur. Långt. Eller spurtiga intervaller. Att promenera. Att hoppa och lyfta min egen kropp i ett tabatapass. Att bli ledd genom ett yogapass av Syrran M. Eller få hänga med Storan till gymmet och lyfta tyngre än jag brukar. Att simma. Att åka skidor om vintern. Att cykla. Helst i pappsens hardcoregym där svetten droppar och pulsen hoppar.
En glad motionär, helt sonika.
Idag vill jag skicka en dos Rörelseglädje-pepp och uppmana er alla att ge er själva, era kroppar och knoppar, något som gör så gott. Efter ett tag sitter liksom även denna vardagspussel bit i pusslet lika självklart som att handla mat, men absolut, den behöver prioriteras. Men det tycker jag vi ska ge oss. <3
Vill tipsa om kategorin ”Tips på träningspass” som ni har här till höger. Där finns massor av pass som ni kan låna rakt av eller göra till era egna varianter.
Ha en fin tisdag, alla ni!
Nu ska jag piffa mig lite medan Lillan fortfarande sover. En tur till stan väntar. M kom hem för några dagar sedan och såg sådär finurlig ut. Hade planerat mysig tisdageftermiddag, där denna lilla fru bland annat ska få gå och färga sina ögonfransar. Prick hur ytligt och smyghärligt som helst!
Lillafrun
Måndag och Morotsbröd!
Måndag!
Vi har haft skönt utehäng och också grejat inne i köket. Bakat Morotsbröd i stora lass, närmare bestämt. Så härligt att fylla frysen med! Och bakandet var som för det mesta när man har två små darlingar i sällskap; väldigt mysigt men stundvis också prick hur söligt och kaosigt som helst. När allt är undandiskat, köksgolvet skurat, brödet paketerat, hemmet är i ordning. Det är kväll, småttingar är nattade i vagn runt alldeles för kolsvart långrunda (huu, jag blev så mörkis att jag var tvungen att ringa Mamma <3. Den skäggige är på brandövning, nämligen)…Ja, då är denna mor mer än tvärslut. Ser fram emot kvällsfikat med morotsbröd och iskall mjölk. Men först en långdusch och snudd på hemma-spa (hårtvätt utan brådis, med andra ord!). Och så tänkte jag förstås tipsa er om ett utav mina absoluta favvis-recept.
Receptet på brödet, hittar ni HÄR!
Vi hörs imorn igen!
-Jag ser så fram emot morgondagen.
Lillafrun
Höstiga, mysiga, fixiga dagar.
Å.
Helgen som var, var så himla god. Vi hann liksom med (typ) allt vi hade på önskelistan.
-Att vara tillsammans alla fyra. Ha långa, mysiga helgfrukostar. Sörpla kaffe i lugnan ro. Vakna tillsammans. Medan vi också, jag och mannen, fick tid att jobba på med renoveringen. Storebror packade liten väska på fredagkväll och sov över hos Farmor och Farfar till på lördag. När Lillasyster somnat för kvällen hade vi fredagsdate, den skäggige och jag. Inne på lon. M tillverkade knutbrädor och jag målade. Teamwork och massa prat på samma gång. Glad i hågen kom S (och Farfar) till gården på lördagen. Oj, som vi längtat efter lilla pojken då. Dom skulle jobba, förstår ni. Stor och Liten, Bundisarna, satt i traktorn och körde och hjälpte Drömgården att bli lite mer städad från ännu mer spill som blivit efter brädfodringen. Mycket, mycket uppskattat!
Sköna träningspass fick vi också. Den där springturen med hela familjen var urmysig (och tvärjobbig såklart). Till råga på allt hade mannen pratat med sin gulliga Svärfar och hintat ett sug efter bastu.. så dom timmarna i Lilla byn, efter en dag med massa målande och springande och gudvetallt, så var det rent gudomligt att kliva in i en näst intill, kokhet bastu.
Söndagen var höstig och fin. Mysig morgon följt av utelek.
Minimannen hittade en liten snigel. Sen en till. Dom kunde bli snigelvänner, tyckte han.
Därefter vinkade vi Minimannen hejdå en gång till, när han drog till med Farfar- och Farmordate igen. Lillan skulle sova vagnen och tyckte visst att det var en jättebra dag att sova lite extra, extralänge. Så efter fyra och en halv timme (!) vaknade hon och jag och M hade hunnit måla hur mycket som helst under tiden (förklaring; J är likt sin brorsa sådär sovig av sig, men hon hade varit vaken sent dagen innan. Kära hjärtanes. Hon är ju faktiskt ingen pyttepyttebäbis längre ). 
Och ser ni! Nu vågade jag stå och måla längst upp. Övning ger färdighet, och det finns ingen känsla som är så härlig som när man vågar göra något man tidigare inte trott sig kunna. Just nu är jag inte det minsta sugen på att tänka på hus-sida nummer tre i brädfodringen… men ni kan ju bara skymta den där. Bara av att ana vilken skillnad det kommer att bli, gör en ju pepp oavsett hur less jag just nu är på brädfodring!
Rent himmelskt också, att ännu en söndag slippa avbryta dyrbar målartid för att gå in och laga middag, utan istället få ett ”middag?”, av Svärisarna via sms. Njuta god söndagmiddag, svischa iväg och rösta, hem och natta barn, köra ett litet träningspass och avsluta helgen med nattafika med han jag älskar mest. För att sedan somna i en varm kärlekshög bland småttingars små armar och ben härs och tvärs.
Höstiga, mysiga, fixiga dagar. Precis så.
Och nu är det ny vecka och dom där dagarna ligger som mjuk bomull i magen. Jag och kidsen har Hemmamåndag i vanlig ordning och ska strax, straaax. Strax. Dra igång dagen. Strax, sa vi. Inte riktigt än. Lite mer Finsoffanmys och kaffesörplande först!
Hoppas ni får en fin dag!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
