En utav årets höjdpunkter!
Det är dags att summera.. blicka lite bakåt.. innan vi blickar framåt..
En, ja faktiskt obloggad, höjdpunkt från året…
Den där strålande sommardagen då gården bara osade av liv…
Som alltid när det är höskörd, så var det varmt så varmt.
Min ”lillsvågge” Jim, govännen Jonas och den skäggige var tidigt ute på åkern. Det första lasset, skulle bli ett rekordslass sades det. Som stolta tuppar var dom när dom rullade uppför (medan bondmoran gastade ilskna ord pga rädsla att något skulle hända dom) när målet nåddes med råge.
Det lektes och spisades i ett. Det här är en slitsam och arbetskrävande dag, så många pauser för att äta och dricka behövs.
Någon var på upptäcksfärd.
Medan andra jobbade hårt.
Dagen är som ett enda party! Bal-party, ja, som vi brukar kalla det.
Dags för kaffepaus!
Minns hur svettigt det var och trött jag kände mig här,… trots att jag inte lyfte en enda bal.. men så tacksam över hur det flöt på och hur vi hade vänner och familj som stöttade upp på det där viset som är värt mer än guld.
Mitt i allt rullade Mamma, Pappa och syrran in på gården. Och plötsligt var vi ännu flera som jobbade med oss.
Snällaste J och älskade pappa <3
Lilla H lekte i löshöet.
Å att mitt i detta snurr, få hjälp med middagslagandet.. var också mer än guld värt. Tack mamma för ljuvliga lasagner, vi minns ännu smaken!
Och som om det inte var nog, så kom ännu fler älskade människor till gården. Nu var det Emil och Carolin som kört ända från norrnorr med sina småttingar, som stannade hos oss i husbil på liten minisemester.. men som först var inställda på att hjälpa till med höet. VÄNNER!!!
Kvartetten farsor tjavade nerför åkern ännu en sväng.. nu började det bli kväll..
Syrran skötte en sisådär åtta, tio ungar.
Till sist, när precis alla, både stora och små, var så trötta att det inte var klokt… då tjavade vi nerför åkern med alla barnen och mötte upp det allra, allra sista hölasset..
Gårdsliv på sommarvis, fångat i en bild.
Det här är livet!!
Hör ni också Barnen i bullerby-melodin här? Det gör jag. …glömmer lätt att det här är riktigt slitiga dagar också, inte allra minst dagarna innan denna när vi jobbar på bara vi ”Team Drömgården”..
..men alltså,.. -sliter.. det gör vi mer än gärna, om vi gör det för vad hjärtat klappar för. Och det gör det för det här.. att leva livet på denna gamla gård, bruka marken för våra egna djur.. familjen tillsammans. Att vi har vänner och familj som ställer upp för oss.. det gör dagarna som den här möjliga, utan denna kärleksfallskärm skulle det här inte var möjligt. Som under första slåttern, när det var sjukdom i lägret, men Svärfar och Jonas lika självklart ställde upp i alla fall. Den här dagen, årets andra slåtter, då blev det bal-party på riktigt och det är vi så lyckliga över ännu.
På toppen av dagen dukade vi upp med en massa gott där ute på gräsmattan..
Skålade för en helt otroligt trevlig Balparty-dag och lyckad slåtter. Där vi knösat ihop både familj och vänner, där delar av gänget aldrig träffat varandra tidigare.. det blev så trevligt och lyckat alltihopa…
–Ett minne för livet!
… konstaterade den där i-kaffeskålande typen med fånflinet…
Emmeli
Julen 2022!
Nu kommer julhelgen 2022 i många bilder och några ord, häng på!
Kvällen innan julafton, eller vad säger jag.. klockan var 01.30 och nuu var ”Tomtemor & Tomtefar” redo att möta kudden.
Vi är två nattugglor, så är det bara. Och att få tjava genom lugna julehemmet, sådär timmarna innan en ny julafton tar vid.. faktiskt helt makalöst fint.
Uppe hängde julstrumpan från min barndom, bredvid barnens alldeles egna lilla gran. Tre små klappar där under också. Alltsammans med lego härs och tvärs och den där virkade gardinen jag bara tryckt på plats..
Så blev det julaftonsmorgon!
Tripp Trapp Trull vaknade enligt gissning, först av oss alla och kutade ut i långa hallen.. fanns klapparna under granen och medan dom där nattugglorna snoozade lite till, ritades det med nya pennorna där nere kring köksbordet. Väckta blev vi sedan med ett;
”.. okej, nu kör vi.. ett.. två… tre… -GOD JUL!”
Så vaknade Lillminsting till sist också och nu var alla vakna och redo för Julafton.
”Va ä de dä!?”, undrade den minsta. Paket och tjusiga pomlor i överflöd. Vi dukade upp liten fikafrulle i salen, framför sista avsnittet av kalendern. Vi har älskat årets julkalender. Än fast mamman nästan skitit på sig ibland av skräck.
Dagens första dos av väntan. Bertil satt och skrev stäver i sin nya skrivbok. Såg så ordenlig ut att det inte var klokt.
Julbarnen!
Allesammans i ärvda kläder från sina syskon eller kusiner. Eller förlåt, Junis klänning är ny. Eller ja inte ny förstås, men från tradera. För 19 kronor.
Jag som nu inte är ett dugg partisk, höll på att kolavippa av synen.
Mamman och pappan grejade och grejade. Och barnen väntade och väntade.
Äntligen kom dom, älskade MammaMormor, PappaMorfar och Moster M.
Vi satte oss till bords och njöt av allt det goda.
Lillplutt njöt tomtegröten för fullt, innan det bara fick vara nog med fir för några timmar, för nu skulle han minsann långsova ute i vagnen, menade Lillminsting.
Fram for gottat och halvtomma kaffekoppar fick sina påtårar.
Hoppsan hejsan. 8-åringen förevigade sina pjåskiga päron.
Sen blev det paketöppning. Ivern… hejdlös.
Sen gav vi oss ut. I den kalla, soliga, julaftonen. StoraLillasyster skulle nämligen på klappjakt..
Lycka! Att få en alldeles egen spark.
PappaMorfar hade förstås även tänkt på hästarna.. och slagit in morötter i egna julklappar. Fluffiga hästpojkarna mumsade morot efter morot… älskade pappa, alltså.
Mina kärleksförebilder.
In det bar sedan.
Lite värmande glögg inne i Salen, innan vi kramade älskade hejdå.
Nu blev det brådis en stund. Lite som sig bör ju. Ägghalvor tjoffades ihop, pärerna hämtades från matkällaren, limpor från frysen. En liten värdinnegåva snoddes ihop.. hemkokta karameller i en burk.
Nu var klockan några minuter i Kalle. Ungarna drog på sig sina nya pannlampor, mysfleecar och så tjavade vi lilla biten hem till mina fina svärföräldrar. Inga problem att hinna på några minuter, nej. Lyx att vi har varandra så nära.
Ljuvlig julafton.
Kalle, småkusiner och dignade julbord.
Någon njöt för fullt. Förresten, det gjorde vi, allihopa!
I sena kvällen rumlade vi hem, så trötta och mätta att jag och M som inte hunnit dela julklappar med varandra under dagen.. inte ens orkade det utan slockande med småttingarna i ett endaste virrvarr där uppe i stora sovrummet.
”När juldagsmorgon glimmar…”
Jag vaknade av mig själv på juldagsmorgonen, 06.14. Utsövd efter en lång natt. Det var nästan tjugo minusgrader när jag for mot kyrkan. Min julestund, från mig till mig, väntade.
Julotta. Med alla tända ljuskronor, en helt fantastisk körsång och prästens predikan som gick rakt in i hjärtat. Orden ”Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det finns en mening med det också”, sparar jag extra i min hjärteask.
När jag kom hem sov fortfarande delar av familjen. Medan vissa var i full gång med att leka med sina nya julklappar.
Juldagen fylld med lek, en stunds friskluft och till sist lite tillkammande av frillor och i vi hoppade i julkläderna igen.
Till Mäjadalen det bar! Hos Storan och hennes familj firade vi nu juldag tillsammans. Ettåringarna var så gulliga tillsammans att vi stundvis bara stod och glodde på dom.
Magiskt gott julbord!
Och utan att vi visste ordet av så var Taikons igång och spelade och sjöng julbitar, för fullt. Att få spela på Storans flygel var en fröjd!
Efterrätten som systersonen och söta fästmön S ordnat..med marängbotten, kolagrädde, granatäpple och pistaschnötter.. ja kära nån, EXAKT så gott som du anar!
Ännu en julkväll somnade vi varma i hjärtana, mätta och mer än belåtna.
Så blev det julhelgens sista dag. Annandagen. Och jag lät kameran vila helt och hållet. Knipsade bilden här ovan och under, idag.
Annandagen var ett endaste långs mysmarathon. Jag sov till 10.30 (!!) med lillminsting. Vid den tiden hade Brandispappan klivit på sin brandisjour sedan några timmar tillbaka och hunnit vara på två, på väg på sitt tredje, larm för dagen. Blixthalka.
Storasyskonen hade ordnat sig frukost själva. Men var halvt lunchhungriga när vi andra vimlade ner. Hela dagen blev ett enda ätande på knasiga tider, fikande, brinnande ljus dagen lång.. att det regnade ute struntade vi i, var bara ute för att ta hand om djuren men myste sedan innan dagen lång. I timmar påtade vi inne på Junis rum. Hon har länge önskat mer förvaring och nu var det ypperligt tillfälle att gå på loppis ute i gula huset, ”Gårdshuset”.
Vi fann en liten gul möbel. Som förmodligen är en del ur ett gammalt kök som funnits här i begynnelsen. Hisnande. Såptorkade den och häftade fast en stump tapet på hyllplanen.
Blev en så bra ställe att ha alla legobyggen på också. Den lilla spegeln är från mitt flickerum och passade fint där.
…
Det var vår julhelg 2022.
Om vi förra året hade det kämpigt med RS-virus och hejdlöst oro.. så fick vi sannerligen vår revansch i år. Fy farao, om ni bara anar, vad jag är lycklig för det. En frisk familj, som fått umgås med älskade Storfamiljer och njutit till fullo av hela julhelgen.
Jag hoppas så innerligt, att ni också haft det gott. <3
Emmeli
Julehälsningen!
Blickar ut mot vad som känns som ett sagolandskap.
Låter jullovets första dag landa i små och stora kroppar.
Tjavar iväg på ”Nissespaning”…
Och finner den minsta lilla luvan vi någonsin sett…
Gosar hästar.
Och säger God Jul till småfåglarna genom att hänga upp en kärve i äppelträdet.
Där inne har julstök pågått för fullt..
..men nu varvar vi ner. Rullar ut julemattan över köksgolvet, häller upp polkagrisarna i karamellskålen. Tvagar småungar, griljerar skinkan och slår in sista julklapparna när barnen somnat.
Någon, väldigt liten människa tänker minsann fira sin första jul i år, fullt ut.
Ja den första, den var så himla sömnig.. men nu, nu tusan är vi med på allt möjligt som ni ser.
Vi får väl se hur många ”pomler” som hänger kvar om någon dag…
Nu har jullovet omfamnat oss, hela familjen.
Julen står för dörren. Granen står så grön och grann i stugan. Och vi ser fram emot ett pärlband av dagar, fyllda med tillsammanstid.
Att passa på. Att passa av. Varva ner. Och ladda om.
Vi ska jullova oss, allt vad vi bara kan!
Allra käraste ni,
G O D J U L!
ÖNSKAR vi på Drömgården
Mors Juliga Rågsiktslimpor! – det är jul för mig!
Jag älskar att julstöka!
Det här är en helt hejdlöst rolig tid på året tycker jag. Men jag väljer då bara ut godbitarna, för det är inte värt att jäkta ihjäl sig genom att göra vill-göra-listan eller tror-sig-måsta-göra-listan för lång, mumlar jag för mig själv.
När köket fylls med doft av ”Mors juliga Rågsiktslimpor!”, ja då tusan är det jul och hela alltet, någon jag prioriterar högt på min julelista!
Dessa limpor går i ett huj att baka.. jag drar alltid till med en redig sats så vi har till hela jullovet allra minst. Så gott till frukosten, när vänner och familj kommer på fika, till lilla utflykten och så vidare. Här drog vi till med en deg gjord på 1,5 liter vätska.
Med Mästerbagare Bertil går det förstås extra bra!
Vi gillar att göra limporna runda. Men formar, det gör man ju precis som man vill. Underströk lilla B, genom att forma sin deg till ett hjärta.
Sömnigt alltihopa, menade andra.
När limporna gräddats, så penslar vi dom med sirapsvatten. Helt sonika vatten med en liten skvätt sirap i.
Nu är längtan till jullov och julfirande stor.
Och titta där då! En liten rosett kring en utav limporna. Att ge till någon vi tycker mycket om. Så gott att ge bort något ätbart gjort av kärlek.
Vill du ha receptet på vad vi tycker är julens godaste bröd? Som påminner mig om barndomens jular när mor stod där i köket med rödrutiga förklädet och bakade och donade?
Då har du receptet HÄR!
Emmeli
Skapa julgranspynt av trolldeg!
Att skapa julgranspynt av trolldeg, ett så urbota trevligt pysselbestyr och ungarna sitter i timtals med detta pyssel.
Trolldeg gör du enkelt genom att blanda 4 dl mjöl, ,2 dl salt, 2 dl ljummet vatten och 2 msk rapsolja.
Färga med valfri karamellfärg om du önskar det.
Låt kreativiteten flöda. Kavla och stansa, knåda, rulla och forma.
Vi gjorde sedan ett litet hål med en spik, genom dom alster vi önskade kunna ordna upphängning till.
Figurerna bränns sedan i ugnen, i 75-100 grader i cirka 2-3 timmar..
Sen drar vi fram alla små färgburkar, färgtuber och all vattenfärg vi har. Hobbyfärg fungerar förstås allra bäst!
Och att måla, blanda hit och blanda dit.. det är ju förskräckligt roligt!
En snörstump träddes igenom och knöts på enklast vis och vips hade vi den tjusigaste sortens julgranspynt!
…
-Ni må tro att peppen inför kvällen är omåttlig. Jo ni förstår, igår höggs granen och togs in..och den fick börja dricka vatten med en gång. I morse hade inneboende nissen, Nils-Rudolf, varit snitsig och klätt den fylld med ringlat toapapper… som han först dragit igenom hela hemmet och ända fram till granen. Mamman suckade högljutt……Han börjar liksom tycka att det är dags att klä granen nu, sa han. Och barnen höll med, i kör.
Så ikväll, då tusan ska vi klä granen! Med nya hängena och allt.
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
