Recept på ”Astrids mandelbröd” och ”Grannfruns busenkla Julebräck”!

Nej ohnej, några sjutton sorters kakor behövs inte. Här väljs favoriterna ut, med omsorg. Som Astrids Mandelbröd. Enkla att baka, det blir många, ja en hel långpanna full. Fort går det. Och så är dom så omåttligt goda också!

Mandel och mörk choklad tillsammans. Mmm..

ASTRIDS MANDELBRÖD

Du behöver (Till ca. 50-60 stycken) :

250 gram smör

2,5 deciliter farinsocker

1 tsk vaniljsocker

4, 3/4 dl vetemjöl

150 gram hackad mörk choklad (ta en god variant, jag tog mörk bakchoklad från Fazer!)

200 gram hackad mandel

Gör såhär:

  1. Rör smör, socker och vaniljsocker poröst
  2. Blanda i mjölet, hackade chokladen och hackade mandeln
  3. Bred ut smeten i en smord långpanna
  4. Grädda kakan i 175 grader i ca 20-25 minuter
  5. Skär kakan i önskat stora bitar, medan den fortfarande är varm, men låt kakan svalna helt innan du lyfter upp den ur formen
  6. NJUT!

.. och nuu ni, det enklaste gottereceptet i mannaminne och exakt lika gott som enkelt. Håll i hatten, här kommer receptet på ”Grannfruns busenkla Julebräck”!

Grannfruns busenkla Julebräck

Lägg valfria chokladkakor (jag blandade vit med mörkare chokladsorter) i en bakplåtspappersklädd ugnsform, lägg chokladkakorna jämnsmed varandra. Skjutsa in i ugnen, i cirka 50 grader i sisådär 15-20 minuter tills chokladen smält. Ta ut formen, dra med en gaffel mellan chokladsorterna, bilda ditt eget chokladmönster liksom. Strössla över hackad polkagris och låt svalna. Bryt sedan bräcken i lagomstora bitar.. och akta dig så du inte ätit upp alltsammans innan godiset hinner hamna där i karamellburken inför julen…!

Må så gott i julestöket!

Emmeli

Julegran och Midvintersolstånd!

Och så ääntligen var det dags att ta in julgranen.

Det var ett minst sagt ivrigt litet gäng här hemma som petade på pumlor på livet på grenarna. Det här är en stor höjdpunkt, det tycker vi alla.

För Bertil är det lite som att fira jul för första gången, ännu en gång.

Förra året var han ju bara två år och minns inte så värst mycket om än jag tror att det börjar kännas hemtamt med julbestyr i lillkroppen och lillkroppen. Han älskar det här!

Menar också, när någon frågar om han längtar till julafton, att ”det är ju jul redan!”. Och vad rätt han har. Varför bara leva för njutet under en dag?

Och vad han önskar sig av tomten? Så svarar han, kärleksfull som han är, ”en kram”… Bertil min Bertil.

Lill-Olofs ögon höll nästan på att ploppa ut. För snyggare grej hade han aldrig sett.. ljuset och alla fräsiga färger.. oj vad vi ska titta på julgranen tillsammans i jul..

Pumlor från min Mormor och Morfar. Loppade pumlor. Hemgjorda kristyränglar. Barnens pysslade polkagrisrandiga(trolldegs-) bokstäver. Smällkarameller. Och i år tillkom fyra nya pumlor. En robot, till Stora Lillebror. En regnbåge till Lillan.

En bil till Storebroren. Och körsbäret, där uppe i toppen ser ni, till Lillminsting.. han är ju vårt ”grädde på moset… körsbäret på tårtan…”, ja ni fattar.

Mysigt att sakta addera till pynt till granen, tycker jag.

Och loppis är verkligen ett tips att botanisera på när det gäller julepynt!

Årets julegran, tada!

Och det är inte klokt alltså. Sån mäktig känsla att stå och pynta julgranen bland fyra (!!!!) småungar.. och att dom är våra, den skäggiges och mina.. sån nåd så ord ej räcker till.

Så firade vi med nybakta lussekatterna, kall mjölk, kaffe eller julmust.. där i vårt matrum som är ett favoritrum för oss alla.. medan pumlorna som inte fått plats på granen dansade i kring oss när lillkatten for fram, fast besluten om att hela julgranen är en enda stor leksak…..

Så fort granen kommit in och klätts, så fylls jag med julstämning. Bästa pyntet. Och tänk att det är vintersolstånd idag… nu vänder det. Ljuset!

.. Nu ska jag fortsätta slå in klappar och spisa julig jazz. Kikar in imorn med sista-minuten-tips på gottiga grejer!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Hej hopp i stugorna!

Bara dagar kvar till jul och idag har vi sån himla härlig känsla här hemma.

Vi har ägnat dagen åt att göra lite ny pepparkaksdeg, rengöra ugnen (VAD hände där!?), susa på byn och ordna frökenklappar och samtidigt träffa efterlängtade vänner som gav så mycket energi. Nu jäser en liten saffransdeg som barnen ser fram emot att få baka ut här i eftermiddag… Medan storasyskonen vilar framför barnprogram en stund och två minstingarna sussar en blund, så slår jag mig ner här med kaffekoppen.. hugaligen, så förskräckligt trevligt.

En sak till bara, innan vi kikar på veckan som gick; Hoppas att NI mår bra? Att ni inte stressar ihjäl för oviktigheter utan våga stryka saker på långa listan och ta det där djupa andetaget istället och faktiskt känna in julen… livet är fyllt av nog mycket måste precis som det är, i alla fall.

Så, vart var vi.. några glimtar från veckan som gick här på gården…

Luciamorgon! Lussesånger skvalandes ur högtalarna, änglaspelets pling. Micrad lussekrans från frysen och en skara ungar att dela alltsammans med.

Isprinsen i lagårdsstallet, redo att kläs med vinterskor!

Jag och barnen var ute med sparkarna dag efter dag och tog vara på det hutlöst braiga sparkföret som var… som sedan försvann när det plötsligt blev ”milt” och ishalka som behövde grusas..

”Pettson får julbesök”, sagostund med lillebrorerna i famnen. Nyp mig i armen.

Jag fotade sista kampanj-jobbet innan jul.. och hade också en liten fotostund med vår Lillminsting. Tänker varje gång jag fotar, lite sådär mer uppstyrt alltså och inte bara att fånga vardagsögonblicken, än om det är det vackraste jag vet. I alla fall, när jag fotar lite mer ”riggat”.. våra barn, vännernas gullungar eller så… så bara känner jag hur jag älskar det.. att få föreviga ögonblicken för andra.. tänk om jag skulle våga det än mer. Så himla roligt det hade varit..

.. men titta här. Ett kärt förevigat vardagsögonblick som får hamna i familjealbumet. Bertil och Juni gör high-five när dom smakat nygräddade pannkakan som dom själva hade gjort smeten till, med nääästan ingen hjälp från mamman alls.

Jag njuter av ögonblicken, här och nu.. Och om jag får drömma, så ser jag framför mig hur jag och den skäggige sitter lagom-gaggiga och grå och tittar i fotoalbum tillsammans.. minns tillbaka på det intensiva unga livet vi levde, en dag i sänder, och som värmt familjens allas hjärtan livet igenom..

Vi färglade juliga bilder, klistrade julefrimärken och skickade julkort!

Nisse Rolf, ”Roffe”, försvann med sina små meddelanden och bus under några dagar… han behövde helt sonika bara vara hemma och vila upp sig lite. Tom-glo och äta chokladpluttar.. ladda batterierna.. För han är minsann ingen maskin,.. sa han. Barnen förstod så väl….”Precis som vi alla människor”. Just så. Vi ska inte rädas visa och berätta för barnen att tex. mamma/pappa kan bli trött, ledsen osv.. ingen är alltid bara glad och fylld av energi.

Vips var det fredag och vi tog en loppistur. Treåringen fyndade ett paraply som han spatserade med på gatan genom byn. Det fyndades också en så vacker tavla och en klocka som båda ska hänga i matrummet. Visar er när allt är på plats!

Helgen innehöll både granjakt, päron som tränade sig svettiga, en tur till mammans barndomshem där barnen myste, legolekte och hjälpte klä julgranen…

Och veckan avslutades med att vi tände det fjärde ljuset till morgonen. Därefter utetimmar i vanlig ordning. Mamman red isprins, bäbisen sov i vagnen och övriga satt i traktorn och passade på att mocka hästhagen medan det fortfarande var plusgrader.. allt det där klaffade så bra att vi hade ”vi går på moln”-känsla. Bäbis vaknade preciis när jag lämnat hästen i hagen igen, liksom.. att vi sedan var bjudna på adventsfika hos ”Farfars” gjorde inte dagen sämre..

Alltsammans. Så mycket att vara tacksam över. <3 Det där var en vecka med god energi, hoppfulla besked och mycket, mycket kärlek. Tack livet. <3

Nu är köket fyllt av lussebullsdoft. Ja, jag la orden till sidan för ett slag som ni förstår. För nu är eftermiddagen i hjärteasken, middagsfixet väntar.. sen tusan, ska vi klä granen och äta lussebullar!

Nu är juleveckan här..

Vi ska njuta allt vi kan, slå in några julklappar, dona och julestöka lite lagom och rå om varandra.

Ta hand om er, ni med. Allt vad ni bara kan! Vi hörs under veckan!


Emmeli

Mors juliga Rågsiktslimpor!

Mycket, om än älskat julstök, kan jag tänka mig att välja bort..

..finner noll anledning att stressa ihjäl mig och vara en trött morsa när julafton står för dörren. Nej, mycket går ”lika så bra utan” och hinns kanske med ett annat år. ”Den här tiden kommer aldrig, aldrig igen”, säger vi och syftar till intensiv småbarnstid.. ja, så säger vi och åker istället ännu en stjärtlappstur till, rider en sväng eller drösar ner oss alla i finsoffan och ser julfilm tillsammans.

Men Mors juliga Rågsiktslimpor.. dom bara vägrar vi vara utan.

Vi älskar ju att baka tillsammans också. Fy farao, så mysigt det är.

En stooor deg det blev.

Men vips var den formad till ett gäng limpor. Limpor! Det är ju för smidigt, alltså. Tjopp tjopp, säger det bara så är var där megadegen utbakad.

Att få bjuda Tripp Trapp Trull på detta melliset.

Det kändes så gott i mammahjärtat. För som dom njöt. Och då njöt mor, också.

.. och man kan faktiskt, slå en rosett om en limprackare och ge bort i julklapp, gå-bort-present eller dylikt.

Jo det kan man. Sådetså.

Receptet på Mors juliga Rågsiktslimpor hittar ni HÄR.

Önskar er alla en god fjärde advent. <3

Emmeli

Blå timmen och en strimma hopp!

Det är midvintertider..

Minstungen sover gott i vagnen där ute på bron. Det är några minusgrader. Nio dagar kvar till julafton. Och ljuset för dagen sänker sig. Vi som inte slumrar nerbäddade i en ullsäck har klätt oss i varma vintermunderingarna och gett oss ut för att ta en tur med sparkarna.

Vi fullkomligt susar fram. Sparkföret är på topp. Jag njuter av att se gården nerifrån sparkrejsets målgång. Månen lyser. Likaså lampan i lagårn. Vad häftigt det är, att få väcka denna plats till liv igen. Mer och mer.

Dags att vända åter! Ännu ett utförsrejs väntar.

Och tänk, som vi kämpade för ett år sedan denna tid. Med att slutföra förvandlingen av obebodd, oisolerad övervåning, till något varmt och gott med härliga rum att leva i. Nu lyser det i fönstren där uppe, så självklart. Och vi sover så gott, natt efter natt. Gamla, skavda, älskade gamla gård.

Kinderna är äppelröda och lungorna fyllda med frisk luft.

Det är blå timmen. Jag är ute med barnen och vi har det gott. En stund ”mitt i livet”, liksom. Och jag känner en god strimma hopp! En rejäl strimma, faktiskt.

Hoppas att DU haft en hoppfull dag. <3 Det går upp och ner. Så är ju livet. Men guldstunderna som bjuds, dom håller vi hårt om med stor tacksamhet, eller hur?

Emmeli

Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.

Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas! 

Följ Drömgårdsliv

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

G-VMBJT57ZE4