Börjar veckan med att sända er ett fång blommor från trädgården!
Hej måndag och nya veckan med september lurandes bakom hörnet!
Vi kikar tillbaka på veckan som gick tycker jag, i vanlig ordning. Sen omladdning och nya veckans planer!
Nya vardagen. Med Storebror på egen vift en hop timmar. Mamman har ej landat i det ännu, och önskar så att skolplikten inte var utspridd på alla fem dagar… S har det bra på skolan och vi har det bra här hemma, äter sockerärter och påtar och sånt… men nä, det skaver ännu i mammahjärtat. Allt är så nytt, jag vet.
Augustiljuset. Magi. Särskilt med en liten ponny mitt i allt.
Jag checkade av en del tråksaker som jag i smyg tycker är härliga. Eller äsch, vadå i smyg? Ordning och reda är min grej. Jag tycker inte att det är jobbigare att hålla ordning, tvärtom. Gillar ej när det rör ihop sig som det gjorde här i skafferiet efter en sommar på diverse utflykter. Gamla mögliga korvbröd fyndades, mums-mumsen vi fick av grannen som glömdes bort, och massa annat som inte hamnat på ”sin plats” och skapat virrvarr. Nu blev det ordning och är lättare att hitta. Notera polarbrödet. Har skämt bort både mig själv och barn med hembakt, men är det något bröd vi gillar så är det det. Fy tusan så tråkigt att den fabriken brann ner i Älvsbyn under förra veckan… hoppas det ordnar sig på bästa sätt!!
Ljuva stunder med barnen. Säger inte att alla stunder är ljuva. Allt ingår. Men jag kan inte säga nog hur tacksam jag är över att få vara HemmaMamma. Här i bild hade vi skitmysig eftermiddag. Kattgos och pyssel kring köksbordet. Ynnesten i att få vara deras morsa och vara just den som knyter pärlade armbanden eller springer ”kan du ge mig en sax,mamma?”-ärenden till pysslet och får lyssna till deras funderingar och småstora samtal.
Och det här. En utav veckans höjdpunkter. Tusan så trevliga dom är, gullfåren! Jag vill aldrig att dom ska flytta hem igen…
Små och stora njöt ridturer i olika omgångar. Bertilen är gaanska gullig här, med ridhjälm på och hovkrats i lillhanden, tycker jag helt opartiskt..
Jag sprang. Med liten storpojke i cykelsällskap. Med en unge i vagn. Med två ungar i vagn. Olika turer, alla lika älskade.
Vi hängde med gullvännerna. Sådär ”som vanligt” där vi morsor sörplar kaffe och pratar (skitmysigt har vi då!) samtidigt som ungarna leker järnet. Men så sött nu också, att vi mammor (eller papporna) inte alltid är med. Ett par timmar var Juni på egen vift utan morsan. Och här i bild hade hon på samma sätt lillvän hos sig, som var utan sina päron. Så fint att få knyta vännerband tidigt i livet. Knyta trygga relationer utanför hemmet.
Det blev fredag. Trötthet. Stor. Mysfaktorn på sofflocket? -Större än stor.
Helgen. Med helgkaka och olika bestyr. Som att skörda, plocka vinbär och koka saft.
..och jag och M var på världens trevligaste date. Mer från den får ni se imorn. Och förresten! Redan ikväll kan ni kika in på instagram (@dromgardsliv) och se mer…!
Veckans sista dag öste regnet ner och vi påtade inne. Med tvätt, bygg på övervåning, ”pianolektion” med Frökenmamman och något sorgligt…vi var ute på byn och letade älskade Franssonkatten, som nu varit borta i ett par dygn. Fy farao så tråkigt det vore om han inte kom hem igen. Tänker fortsätta hoppas på att han bara är på tur..
Smådeppiga efter ej lyckad sökningstur av Franssonkatt, dunsade vi ner i Salen hela gänget. Med popcorn och mysfiltar framför en så himla fin disneyfamiljefilm; ”Framåt!”, hette den. Se den. Otroligt fin med många goda andemeningar. Vi somnade i ett trassel i storsängen sedan.. vet inget härligare än det.
Och nu är det måndag, luften stiger för var dag och sommaren finns som minnen i hjärteasken. Nu ser vi framemot tidiga hösten, eller hur?
Veckans planer:
–Omfamna September! Älskar den månaden.
–Fylla på brödförrådet! Tänkte damma av ett gammalt recept.
–Rida!
–Måla nysnickrade dörrkarmar!
–Träffa kompisar!
–Jag ska göra ett skitmysigt fotouppdrag! En liten syskonskara ska förevigas.
–Sända er hälsningar! Tänker mig bland annat ett fint erbjudande, goda recept på både matbröd och nyprovad vinbärskaka…
–Sänka axlarna. Andas. Känna in nuet och ta en dag i sänder. Dagarna som går, är livet….
…
Njut sista augustikvällen så hörs vi när det är en utav årets allra, allra vackraste månader, SEPTEMBER!
.. och ni vet, dessa små liven är inte som en vuxen med sina förväntningar. Nej, helt oförstörda och det går i ett knyck, med små små medel, att ordna jubelfest. Den vågen ska ridas på och hållas hårt i, tänker jag!
Som lördagmorgonen i somras, när Äppelträdet, numera ”Sockerdrickaträdet”, plötsligt var fyllt med sockerdricka och karamellaskar. Här är ett gäng Pippi Långstrump-gäng och då förstår ni peppen, över att dom också hade ett träd precis som hon, fyllt med godsaker.
Det hundraåriga äppelträdet inte bara blommar magiskt om våren och ger massor med goda äpplen till hösten. Nej, det levererar sockerdricka och karameller också! .. fast drickan var igen höjdare alls tydligen. Däremot karamellerna. Nåväl. Det spelade ingen roll. Överraskandet var ett faktum.
”Wöhööw!”
Så lycklig Bertilen. Som får smaka smågodis flera åår tidigare än sin storebror, hehe. Sådärja!
… och nu är det alldeles i slutet av augusti och sommarminnena ligger varmt i hjärteasken. Jag känner samma som Bertilen för denna lördag, ”tjohooo så skönt med heeelg!”. Helt slut var vi hela gänget igår, efter första riktiga skol-, HemmaMamma-, arbetsveckan efter sommaren. Nu väntar frukost med hela gänget och den stunden ska jag njuta enormt av.
Ta hand om er. Allt ni bara kan! Önskar er alla en god sista augustihelg!
Det var för någon vecka sedan, när vännen N och jag tillsammans med alla barnen, hängde vid lilla sjön och njöt sommarlovets allra sista dagar.
I vanlig ordning äter vi av varandras matsäckar.. visst är det alltid så, att än hur mycket man packat med, vill barnen ändå smaka från vännernas fikakorg? Nathalie hade gjort sockerfria snickersbollar… och nu kanske ni är några som tänker ”men hur gott kan det egentligen vara?”. Men alltså, till er alla, alla sänder jag nu receptet och säger PROVA! på stuberten! Till mellis, med ett glas iskall mjölk eller en kopp kaffe. Drömgott! … och fyllt med bara en massa ”braiga” grejer som håller kroppen glad och mätt på ett gott vis.
Sockerfria Snickersbollar!
Mixa till en slät smet;
1 dl daddlar
0,25 dl flytande honung
1 dl naturellt jordnötssmör
1 dl cashewnötter
1,5 dl havregryn
en nypa havssalt
Rulla till bollar och ringla sedan över lite smält mörk choklad på toppen. Skjutsa dom till sist in i frysen och ta fram någon minut innan mumsandet. Allra, allra godast är dom kalla, tycker jag!
Och så var det torsdag.
Vi vaknade hutlöst trötta, nya-rutiner-snurriga och kattkräkan låg ”så fint” mitt på kökssoffan. Men äsch, petitesser visst? Märkvärdigt är det, men en alldeles vanlig torsdag, sådetså. Ännu en så vacker sensommar-smyghöstig dag. Hemmamys, en springtur med två småsyskon i vagnen som slutligen blev mysig skolhämtning av Storebror. Under eftermiddagen gosade jag och barnen ponny och småttingarna red/busade med sin lillhäst tills pappan kom hem. Och å, jag är så löjligt förtjust i synen av fåren där ute i hagen. Vilade just ögonen på dom. Och den nyinplockade trädgårdsbuketten. Det doftar såpa kring mig nu och det är tusan väldans nystädat i småttingfamiljens hem… några minuter i alla fall. Ska strax krypa ner i renbäddade storsängen bland sjuhundra nallar, udda-täcken och tre gullungar. Kolavippar. Av tacksamhet.
Så kom dom idag, gull-ullrumporna, våra drömgäster!
Hitfraktade från grannbyn, direkt småtrippandes in i Vinterhagen. 8 stycken vackra, vackra gotlandsfår som vi fått äran att låna av sötaste Marie och Veronica på Lidbölegård i Nordingrå. Kika och läs mer HÄR om deras fina, kravcertifierade jordbruk med försäljning!
Åhåhå, så orimligt peppade vi är på detta påhitt. Ni förstår, ett utav knepen att hålla parasittrycket i hästhagarna nere, är att faktiskt växla djurart . Vi hade kunnat tjoffa in ett par kor likväl. Men får, kändes mer ”vi”. Så, nu ska fåren beta ner gräset i den Vinterhage som blivit angripen av parasiter. Fåren blir inte sjuka, utan kan tugga i sig gräset och masken. Perfekt. Så, till vintern kanske vi ändå vågar att släppa hästarna i den där vackra, favvishagen. Det fåååår vi se! Nu tar vi en sak i taget. Tid för ”bäää” utanför sovrumsfönstret och absolut superlyckliga stora och små här hemma, är nu.
Lycklig Lillebror!
Storasyskonen likaså, förstås.
”Nej, Fålen, VÄNTA!!!”
Så enormt härlig syn! … kanske ändrar jag min uppfattning, som jag haft utefter mina erfarenheter som yngre och gårdsarbetande E, bland hästar, höns, kor och får…. fåren var INTE mina favvisar då, dom mest rymde ju!? … hoppas innerligt att det inte blir så nu. Nåväl. Inte fälla upp paraplyet innan det regnar, Emmeli! Men ska erkänna att jag känner mig mer pirrig i magen att sova i natt än första natten med pållar utanför fönstret.
Hej på er! Hoppas att ni haft en god helg, fylld av sånt ni mår gott utav och att veckan startat väl! Orden har fått stanna lite för sig själva under några dagar, och tyst det blev här. Så får det vara. För så är ju livet. Kanske trillar orden mer denna vecka, det får vi se. Hoppas så. Stressar ej numer upp mig av en knuten bröstkorg för några dagar, det ger sig snart. Allt ingår. Älskar ju att skriva. Vi börjar med en liten tillbakablick av veckan som gick tycker jag! Landa och ladda om!
Den sista sommarlovsveckan fyllde vi med..
Att bada i sjön en hel hop gånger. Bara vi familjen eller tillsammans med kompisar. Jag försökte också norpa åt mig pussar av Bertilen.. lyckades ibland, ibland inte.
Vi drog till skogs, hade världsmysig eftermiddag. Plockade blåbär och kände oss rika. På två små gånger, med minst tre barn med i följe, har vi plockat närmare 30 liter. Ingen har hunnit bli less. Det säger som sagt var, en del om bärmängden! Kära nån, jag älskar att plocka bär! Härligt också, när vi kunde pytsa ut och dela med oss lite hit och dit, till nära och kära.
Vi åt middag. Jo, faktiskt. Här i bild; Fetaostbiffar, tzatziki och ”pangad potatis”… bland pannkakor och helgtacosen osv..
Vi sörplade iskall smoothie med skogshallon och lime i. Och åt mellismackor version hutlöst goda med små pyttekantareller plockade ”alldeles nyss”. Har sagt det förut, men säger det igen; fantastiska naturen! så mycket gott, för kropp och själ.
Och så allra, allra sista dagarna där vi rådde vår tid helt och hållen, jag och barnen. Plötsligt blev det skolstart. Förskoleklass, med skolplikt fem dagar i veckan. Succé enligt Miniman. Sånt gör att en mor med separationsångest skärper till sig och fokuserar på att faktiskt ha en lillvän som släpper taget tryggt. Mitt mål och önskan med detta HemmaMammaliv ju! Att få ge dom en lugn och god grund, och sedan putta ur ungen ur boet, tryggt och lugnt..
En kväll var hela grabbgänget på vift. Mamma och Juni hade ”tjejtid”. Bara hon och jag. Så hutlöst mysigt. Efter skön dusch ville J måla naglarna. Fem olika färger blev det. Kändes lagom liksom….
Så blev det fredag! Storebror och kusin E fick sin första helg efter skolstart… så förstås ordnades ”After school” för dom. Så himla härlig, alldeles ljum kväll tillsammans med svärfamiljen.
Lördagen var magi! Alla ungar levde livet hos Farmor och Farfar, tillsammans med sina ”småkusiner”. Medan jag, M och ”småkusinernas” päron hade arbetsdag på var våra håll med en gemensam lunch tillsammans. Det. Var. Så. Konstigt. Att äta lunch, fyra päron tillsammans, alltså. Inga barn med. Men trevligt och smyghärligt också förstås! På bilderna ser ni vad jag bland annat påtade med; provmålning av dörrkarm. Stora beslut går ganska så fint, säger jag… medan små beslut, som bestämmande av en färg, kan kännas kruxigt….
Till kvällen var vi bjudna till min barndomsby, för andra gången under veckan (jag vet, det är så lyxigt att ha varandra nära att det inte är klokt!). Vi firade älskade födelsedags-pappamorfar. En så ljuvligt god kväll, på alla sätt. Och päronens trädgård, går ej av för hackor. Som det blommade där!
Vi avslutade veckan med en hel del fix för djuren. Både våra egna och dom vi ska få låna(!). Rustade vinterhagen med en fjärde tråd, gjorde nytt bete till hästarna och red ut på helt makalöst vacker tur till kvällen. Ikran fick ett äpple från äppelträdet direkt vi kom hem… viljestarka, trygga, älskade stora, stora häst.
Veckan var vemodig, nymodig, spännande, kärleksfylld, uttröttande för en starkskör moder..kontentan; så tacksam som får vara med. Livet.
…
Veckans planer:
–Försöka landa i en ny vardag! …hitta små nya rutiner under timmarna som jag är hemma med bara två småsyskon… vi har också strulat om i schemat och byter ut allatillsammans-hellediga måndagar mot att istället kunna följa Storebrors skolschema, med korta skoldagar/korta arbetsdagar. Pappan kommer alltså hem tidigt flera dagar..Och jag tror att det kan bli en hit! … bara vi landat i det, alltså.
–Välkomna ett gäng Drömgårdsgäster! .. Gänget ska leva lajvet ute i vår parasit-angripna vinterhage ett tag och hjälpa oss bli kvitt elakingarna! Kan ni gissa vad det är för raringar?
–Måla snickerier! Det duttas på taklister, golvsocklar, dörrfoder etc… med andra ord börjar det sannerligen närma sig mållinjen för vissa (iiinte alla 5) rum!
–Slå två flugor i en smäll! -bjuda med min make på en vandringsdate, möta utsikt på vackerberg och samtidigt fota ett samarbete med hjälp utav honom.
-Njuta av små guldstunder, alldeles i slutet av augusti! Fortsätta skörda, plocka trädgårdsbuketter, hålla en liten hand i min och andas in luften som nu plötsligt börjat bli högre och friskare…
Senaste kommentarer