Tantalottan i mig dansar av förtjusning!

För idag har jag tagit hand om stackars halvdöda blommorna här i hemmet. Småttingarna lekte ”mamma pappa barn” för fullt så jag hann med varendaste en. Bytt jord. Och tagit hand om pellisarna på FarmorMormor-vis.

”Hur då?”, kanske du tänker. HÄR kan du läsa min Pelargonguide.

-Tantalottan i mig dansar av förtjusning över detta bestyr!

… tror jag anade vårvinternipper i min kropp i dag också. Med solen som gnistade mot snön, fåglarna som kvittrade högt uppe i björken samtidigt som fönstersmygarna fylldes av grönt liv. Så välkommen känsla..

Emmeli

Inget glamoröst pengafräseri!

Det blir tisdag. Alldeles i mitten av februari.

Det är 2021 nu, det vi börjat lära oss. Det tar ju alltid ett tag. Året känns hoppfullt, om än lite trögstartat tycker jag. Vi längtar.. efter att få leva ut, med kramar och hälsa på och ”kom iin och ät med oss!”. Men vi ska inte klaga. Alla är friska och mår gott, sånär som på nån snornäsa.

Det är småsömnig morgon. Vi har inte bråttom. En Lillebrorsblöja hade läkt kiss i storsängen. Och storkatten kräks på tröskeln mellan köket och hallen. Äsch. Det är bara ta hand om och sen är det klart. Ungar äter frulle och på några sekunder har jag förberett allas vintermunderingar. Overaller, Farmor- och Mormorstickat. Mössan. Handskarna. Snushalsduken. Säger ”nu klär vi på oss” och som på ett pärlband kommer dom och är ivriga.

Vips är vi på skolgården och vinkar av Storebror. Vi andra åker hem till Drömgården igen och går till lagårn, i vanlig ordning. Fyller vatten och fodrar hästar. Gosar mule. Och återvänder in. Det är pussel och leklera, kortspel och kaffesörpel. Mamman gympar och svettas och blir samtidigt bjuden på diverse playdoh-bakelser.

Efter lunch fyller vi semlor. En hel hop. Susar iväg till byakolan igen och möter Storebroren. Hinner småprata med älskad syster tillika Sixtens Musikfröken. Tvärsurrar med Mamma N och säger ”vi ses imorn”, innan vi åker hemåt. När vi rullar in på gården skiner solen så gott. Lillebror har hunnit somna i bilen… hoppa över sovning var en dum idé, sa han med sitt snarkande språk.

Vi dukar upp semmelfika ute på bron. Drar ut lille fotogenlampan och tullisbuketten. Allt för kalaskänsla. ”Nu kommer dom!” hör jag barnen ropa. Så spenderar vi eftermiddagen med älskad PappaMorfar och PappaMormor. Fikar och pratar livet, går till hästarna och konstaterar att vi är så tacksam som mitt i allt, kan ses såhär.

Vi vinkar hejdå.. och Bertil var helt omöjlig att väcka och missade två favvisar. Vilken tur att jag kunde muta honom med det där Kinderägget från Morfars vid väckning. Vi tjavar över till Tant G med ett par semlor i samma veva. Oj så glad hon blev, lilla jättegamla, ensamma tanten.

Å, puh. Nu var det ju dags för middagslagning, ja. Eftermiddagströttheten slår till. Ungarna hinner äta sig mätta under tiden jag lagar… minns själv hur gott det var när jag var liten, och gick och småknyckte matbitar från bänken där mamma stod och lagade. Konstruktörspappan kommer hem en sväng för att äta, hinner pussa på oss alla innan han susar tillbaka till jobbet igen. En ovanlighet. Det klarar vi. Här hemma spelar vi fia med knuff och bygger ännu ett pussel från alla ärvespussel vi fick från min barndom idag. Jag plinkar på pianot.. Juni har redan ställt upp Astrid Lindgren-sångboken.

Vad det är bra att jag har dig
Vad det är bra att jag har dig
Vad det är bra att vi har oss
Ja, jättebra är det förstås

Att vi får träffas varje dag
Och va tillsammans du och jag
…”

Allt som betyder något.

Det blir tisdag. Alldeles i mitten av februari.Inget glamoröst pengafräseri inblandat. Men tänka sig. Själen, den har sitt egna fyrverkeri ändå efter denna dag.

Nu väntar nattasagan… och mycket troligt somnar jag bland alla små.

Emmeli

Måndagshälsningen!

Det är måndag. Ny vecka. Och det är gott att titta en sväng mot trädtopparna, andas djupt och känna in läget… jag startar gärna ny vecka genom att blicka lite bakåt, landa och sen titta framåt, ni vet. Häng på, här kommer veckans Måndagshälsning!

Veckan som gick..

Började gott. Med sol, promenerande, slummer i vagnen…och kortdag för pappan på jobbet så familjen var samlad redan strax efter lunch.. den lyxen som faktiskt alla våra måndagar innebär. Det är gott att starta veckan mjukt!

Äntligen hamnade tappskon på plats igen och Isprinsen var redo för ridning.

Direkt duktiga Hovis varit här gav vi oss ut… vi hann rida en tur, innan Fjödur krånglat av sig en annan sko istället. Suck. Ja, faktiskt. Ni med skodda hästar, ni relaterar nu. Veckan fortsatte med annat än ridning för lilla fluffet, alltså.

Vi fick en ny familjemedlem. Gulliga lilla Stickan!

En dag kände jag mig bara låg och deppig. Det där med att ha god tillgång till sina känslor… inte alltid lätt. Vi piggade upp oss med nybakt till mellis. Kan ju göra vilken Deppjöns som helst, glad.

Och oj som det pysslades. Lilla trion hade pysselverkstad i om möjligt än högre fart än vanligt. Det knåpades alla hjärtansdag-kort på löpande band, som vi sedan skickade med posten och gav till älskade.

Tjopp så var vi mitt i veckan och köket fylldes av vetebullsdoft. Katterna lekte på köksgolvet och småbagarna var i full färd med att skapa goda bullar. Vi drog till med både semmelbullar och kanelbullarna… sistnämnda blev i lika många former som bullar, så vansinnigt gulligt!

..Käre tid, vilken underbar stund det där var. När Storebror kommit hem från skolan smaskade vi för fullt. Och bullarna smakar sannerligen som allra godast när man bakat dom själv, det intygade Bertilen ännu en gång. Och jag nöp mig i armen åter igen, som får ha denna vardag. Som är barnens barndom. Och så himlagod, för oss alla.

Så blev det fredag och vi tog äppelmos ur frysen och tjavade med till grannen Tant G. Om sommaren går vi över åkern genom höga gräset och alla maskrosor.. nu tjöt vi av spänning när den djupa snön stundom bar, stundom inte. En god tur, tänk så lite som glädjer så mycket…

Vi fredagsfysade tillsammans. Jag gillar mannens plågade min, hehe! Jag var så lycklig över den där stunden med honom, Bertan sov i vagnen och storasyskonen var hos finvännerna. Guldstund för två småttingpäron, en liten stund som gav så mycket för energin.

Lördag. Strålande sol. Skridskor. Fika med bullar och varm choklad… helt underbart!!

..och som om det inte var nog!

.. fortsatte lördagen med Grill-lunch med fina familjen B. Och gullungen V hade önskat bjuda oss på hjärtatårta… så sött att man ju kan kolavippa för så mycket mindre!

Veckans sista dag.. jag blev så överraskad. Väcktes av att hög musik spelades, alla möjliga peppiga kärlekslåtar. Sen kom Tripp Trapp Trull uppspringandes till morsan som fått sovmorgon, ropade ”GLAD ALLA HJÄRTANSDAG!” i kör och gav mig nypysslade hjärtekort. Sen vi jag trippa en trappa ner och njuta god frulle… där mannen format havregrynsgröten till ett hjärta och öööst på med nykokt hallonsylt. Undertecknad small av. Mitt älskade lilla gäng. Sicken tur att jag förberett med lite hjärtformad choklad och ett och annat kärleksbrev….

Söndagen gick i kärleken och firandets tecken.. vi överraskade älskade med hjärtesemlor, levererade hjärtekort.. och firade en älskad Farmor en dag för tidigt (Grattis idag Svärmor!! <3 ) på sin bemärkelsedag. Det var en så fin i mitten av februari-dag.

Tacksamhet i stora mått.

Önskeplaner för vecka 7!

-Ha vett att stanna upp. Blunda mot ljuset. Lyssna till fåglarna som börjat kvittra där i skyn (!). Andas in och omfamna varje februaridag som bjuds. Vi tittade på bilder i fotoalbumen i helgen och visst såg det härligt ut med sommar.. men… ”Naturen skyndar aldrig, men hinner allt ändå”, tänkte jag och står fast vid att längta lagom och njuta utav att var tid har sin charm.

-Plantera om dom nyväckta pellisarna…. som ser allt annat än sprudlande ut…

-Bjuda hjärtenära människor på utefika!

-Starta steg två i renoveringen av Matrummet! Mannen är pepp. Jag, not so much. Det blir nog ett lite smådrygt nästa steg, tänker jag.. återkommer mer om det!

-Odlingsplanera! … veeem är den galningen som tänkt så alla dessa blommor här hemma!? Jag, har ingen aning nämligen…..

-Fylla själen med gott! …som att frisklufta, mulemysa och snöleka med ungarna. En dag, i taget.

Varje Dag. Är en gåva.

Allt gott till er!

Emmeli

Nykomlingen i flocken!

Säg hej till vår nykomling i Drömgårdsflocken!

Barnens julklapp som det var en viss leveranstid på. Nu är han här, lillkatten! Väntan väl värd konstateras det varje dag. Vi hämtade lillplutten i måndagskväll och samtliga här hemma är löjligt förtjusta.

”Fick honom, julklapp!”, säger Bertan nöjt. ”Nämen tiiitta, vad han är lika Fransson!”, säger Juni. ”Alltså, viilken kärleksfull julklapp!” säger Storebroren.

Lillebror till Sallekatt och Frans Frasse Fransson… och nej, vi slutar inte hoppas att under ska ske och att Rymmaren Fransson kommer åter mot vårkanten. Men oj vad vi är glada för detta tillskott i flocken. Storebrorskatten tog sig ann sin lilla Lillebror med en gång. Så himla fint att se.

Jo just. Han heter Lillstickan, den lilla busen. Döpt till ära av Morbror Stig (”Stickan”) som inte vandrar på jorden längre. Han fullkomligt älskade svarta katter och hade avgudat den här lillen. Så. Hej hej Stickan!

Idag har vi fredag och efter en fartig vecka där vi donat mycket i köket och det varit älskat kreativt kaos mest överallt känns det idag flärdfullt att tjava nerför trappan och möta såpskurade golv och var sak på sin plats. Vi är redo för februarihelg. Innehållandes garanterat mycket kattungebus och kattungemys. Bland det gulligaste som finns!

”Mot nya äventyr!”.




Önskar er alla en fin helg!



Emmeli

En riktig god semla!

En riktig god semla!

Om du nu liks tänkt ävles att göra semlor… ja, då tycker jag att du ska slå på stort och unna dig En riktig god en!

Smaken är som baken, delad. Men såhär, gör jag när jag ska bjuda mig och mina älskade på en klassisk semla. Inga knusslerier alls, faktiskt.

Det börjar med en god vetebulle. Grunden till hela härligheten, den är viktig.

Mandelmassan, den snor jag ihop i köksassistenten med tre ingredienser. Det tar en grisblink. Om du inte provat, och nu kanske tänker, ”nä fy vad krångligt att göra egen mandelmassa, jag tänker då köpa min”, jamen du gör givetvis exakt som du vill. Jag kör på feeling, ibland köpes, ibland hemmagjord. Men du ska veta, hur laarvigt enkelt och slående gott det är med den hemmagjorda varianten där små bitar av sötmandeln är kvar och kittlar dödskönt i kistan.

Norrmejeriers fluffiga vispgrädde på toppen, givetvis.

Häng på här så kommer mina bästa semmelrecept i ett svep!

Semmebullar!

Ingredienser

  • 150 g rumstempererat smör
  • 5 dl mjölk (ta gärna av fetaste slag!)
  • 50 g (1 pkt) jäst för söta degar
  • 1 dl strösocker
  • 1 ägg
  • ½ tsk salt
  • 2 rågade tsk (gärna nystött) kardemumma
  • 800 g Vetemjöl

Gör såhär

  1. Värm mjölken till 37°C (fingervarmt).
  2. Smula ner jästen i din degbunke som rymmer cirka 3-4 liter. Slå över mjölken, liten skvätt i början som du rör ut jästen med och sedan resten av mjölken.
  3. Tillsätt smöret i bitar, socker, ägget, salt och kardemumma.
  4. Tillsätt mjölet. Dutta i mjöl tills degen börjar släppa från kanterna.
  5. Arbeta degen kraftigt, cirka 5-10 minuter med maskin eller 10 minuter för hand, tills den känns smidig helt sonika.
  6. Häll ut degen på mjölat bakbord, täck med en kökshandduk och låt sedan degen jäsa övertäckt cirka 30 minuter.
  7. Skär degen i önskad storlek till semmelbullsämnen. Jag väger och rullar bullarna om ca 50-60 gram per bulle. Blir lagom stora semlor då, tycker jag.
  8. Rulla bullarna och lägg på bakplåtspappersklädda plåtar. Låt jäsa i cirka 30-40 minuter.
  9. Pensla med uppvispat ägg och grädda i mitten av ugnen, i 225-250 grader, i cirka 5-10 minuter.

Mandelmassa:

Mixa 200 gram sötmandel med 200 gram florsocker och två äggvitor. Tjopp tjopp, klart!

Fyllning:

Skär av önskat stort lock på dina semlor. Gröp ur lite innanmäte från varje semmelbulle. Blanda med mandelmassan. Och möjligt en skvätt grädde för att få ihop den gooda fyllningen.

Ihopmakandet:

Ta sedan en lagom dutt fyllning i varje semla. Vispa grädden, ganska så hård, men inte smör förstås. Antingen duttar du på grädden med en sked eller dylikt. Eller också leker du Bagarberta (vilket moi inte kan låta bli) och spritsar. Det är så roligt och ser så tjusigt ut!

Njutet:

Tryck på locket och pudra över lite florsocker. Sen sätter du dig på önskad plats. Kanske ute på bron, där i vårvinterviskande solen? Gapar och njuter, stort! Heliga tider, så gott!

Så. Där har vi den. En riktigt god semla. Om man liks ska ävles, liksom…

Psst! Ävles, betyder ungefär ”kämpa på” på älskade Norrländskan.

Emmeli