av Emmeli | mar 28, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Mammalivet, Norra Drömgården, Påsk på Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Onsdag. Småttingmys till morgonen. Och också en gnutta jag-slår-knut-på-mig-själv-men-det-blir-inte-helt-bra-ändå-känsla. Något som inte är ovanligt då och då, som Småttingpäron. Som päron överhuvudtaget, skulle jag tro.
Liten packning. Av lunchlåda och lite borta-för-några-timmar-pryttlar. Våldgsätande hos MammaMormor och PappaMorfar. PreggoMorsan cyklade sig drippdroppsvettig medan liten Juniflicka fick mycket uppskattad egentid av sina morföräldrar. Hjärtestund i Lillabyn för tjejerna i Stora Lilla Familjen, mao.
Fuffens och fix inför helgen. Sopande av bro och lite påskande där. Hittade gamla fjädrar och tänkte att ”er skulle jag aldrig köpa idag, då man ju inte kan lita på var dom kommer ifrån känns det som.. men nu har jag er, så ni får pryda riset i den där nyloppade, kära zinkhinken!”. Solen sken och medan jag grejade där ute, sov Lillan och Storebror fixade mellis åt oss. Jag tror vi hade hela kylskåpets all pålägg framme och varenda brödgnutta. Mycket stolt pojke som fixat åt oss, alldeles själv. Stolt mor också, såklart.
En lång kväll sedan. Okej Sommartiden. Det är verkligen hur skönt som helst med ljuset om kvällarna. Alla hemma här ikväll och det har både lästs böcker på storsängen, byggts kluriga maskiner inne i Lekrummet och softats framför Bolibompa. Nu är det sena kvällen och barnen sover som en kärlekshög, tätt intill varandra. Med armar och ben inflätade, som det finaste tecknet på kärlek.
En dag med mycket Guldkant. Tacksam och skönt trött nu. Lyxiga känslor båda två.
Hoppas er dag varit fin.
Lillafrun
av Emmeli | mar 25, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Träning
Lördag.
Med känslan av att kunna pusta ut.
Ta lång morgon tillsammans. För att sedan spridas lite hit och dit. Minimannen hämtades av sin Mormor och Morfar och hade sedan sådär vansinnigt drömmiga timmar där… egentid med två favvisar, liksom. Är så himla lycklig över mina föräldrar och allt dom gör för oss. Det gäller både mina egna päron och M´s.
Här hemma på gården påtades det med lite ditt och datt.
Lillan och jag försökte städa bort det där som gömts i snö och kommit upp i tö, ute på bron. Solen sken, plusgraderna njöts. Det inte bara droppade, utan smått forsade vatten från kättingen och ner på backen. Turen på räserkälken gjorde Lillan så trött att hon somnade där… nerbäddad skönt i vagnen sedan. Så då anslöt jag till Målarverkstaden, jag med. Vi betade av, båge för både. Pratade och hade sådär väldigt trevligt och plötsligt hade tre och en halv timme gått och vi kände att ”nä nu får hon lov att vakna, lilla Skrållan, så vi kan äta lunch någon gång”. Det märks att det är mycket som händer i Lillasysterskropp nu. Sömnbehovet är stort. Och dom egna åsikterna om ditt och datt, många. Holy macaronie!
Söt så det förslår. <3
Till kvällen åkte vi till Lilla byn och ramlade innanför dörren hos dom där två människorna jag älskar så hjärtat värker. Mamma och Pappa. Nyrullade köttbullar till middag samtidigt som vi fick mysigaste berättelserna från dagen berättat för oss. Jag smet ut i Hardcoregymmet och cyklade mig svettig också. Jobbigt, men skönt. Vi rullade mer än tacksamma in på Drömgården med sovade små i bilen. Så fyllde jag och mannen hemmet med tända ljus lagom till Earth Hour och hade äntligen en vaken kväll, bara för oss. Så himla mysigt.
Söndag.
Med nyloppat påskpynt från mamsen. Gulligt!!
Sommartid! Och lite smått omöjligt att inte gå och kika klockan och tänka ”nu är den egentligen bara…”. Tack och lov har omställningen gått bra.. mattider och sånt. Jag tycker egentligen att det är så himla onödigt med denna omställning. Vad som härligt är dock, att det ju nu heter Sommartid. Och här i norr är det sån sommartidskänsla såå; snönvräker ner, det är grått, inte en gnutta barkmark syns idag (jämfört med igår)….. och så vidare. Men äsch. Vi har skitit i att titta ut.
Och istället haft timmar av Påskpyssel, allihopa tillsammans. Sanslöst rörigt. Och helt underbart!
En påskig kaka har bakats också.
Men mer om pysslet och recept på kakan får vi ta sedan.. för nu har barnen lyckliga knatat iväg till Farmor och Farfar för att Päronen ska få tid att måla ännu fler fönster. Tänk, när det evighetsgörat är över (!!!). Lyx är det i alla fall när päronen, som i helgen, hjälper oss med småttingarna.. så att vi inte bara behöver måla snortidiga morgnar och nätter… dessutom nu kunna måla båda samtidigt!
En helg i mars, ja!
Hoppas ni har en härlig helg.. den är ju faktiskt inte slut ännu!
Lillafrun
av Emmeli | mar 18, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Stora Lilla Familjen, Träning
Det där, helt klart Helgens Succé.
För ett år sedan när vi var på isen så var ju Liten inte ens tre år fyllda och det var liksom mest ett hej till isen och åka runt på sparken med pappan som skjutsade… men igår var det ett riktigt skridskoförsök. Och himmel, så imponerade vi var av den där lilla pojken.
Första gången på vingliga, men starka och tjuriga Bambi-ben.
Någon marathonsov gott i vagnen. Medan hennes Storebror njöt av tiden tillsammans med båda päronen och full uppmärksamhet.
Varm choklad och nygräddade frallor. Han hade det gott, lille Minimannen.
Juniflickan var som ni såg ovan inte ett dugg medveten om att hon varit på vift. Och mamman satt mest i tystnad och bara njöt med vackersynen framför sig (pojkarna tillsammans). Och gamla hockeymålvakten, pappan, han var så stolt att det inte gick att ta miste på. Härlig stund. Mycket. För precis alla i familjen.
Och innan vi gav oss hem (någon övertalad), så var lilla Skridskopojken så lycklig för ”Jag KAAN åka skridskor på riktigt!” .
Jag-kan-känslan. Lika underbar, för liten som för stor, visst?
…
I övrigt har helgen bjudit på allt möjligt. Otaligt många utetimmar. Hela-familjen-skottning, med glada ungar som rejsat fram med pappan på fyrhjulingen medan mamman handskottade. En stund på kökssoffan, där efter den goda goda lördagmiddagen, när disken var undan, barnen såg på film och vi andra två skulle mötas för några minuter han-och-jag-tid över en kaffekopp; LAAARM! .
Tid vid pianot. Många timmar sömn bredvid två darlingar jag är så evigt tacksam för. Sköna träningspass. Tacksam över att känna mig så stark och vara utan ont… det där smygiga foglossningsontet som jag kunnat ”trolla fram” med dumheter (som snöskottning, typ).. det är som helt borta. I alla fall just nu. Så det njuter jag av, massor. En lördag med sol och lugnt väder. En söndag, som vi mötte tidigt.. tre av fyra. Den fjärde var ute på vift och räddade liv, igen.
Vi andra tre tog lång och skön söndagmorgon, med Stora Stormen utanför. Sol och storm. En dag som varit vacker, helst att se på genom fönsterna. Mindre skönt ute. Men som det har droppat från taket, rasat snö och tvärtöat! Mer söndagspyssel också; som att leka på rummet. Gympa. Vika tvätt. Planera veckan. Längta efter Brandispappan och äntligen se honom innanför dörren igen. Duka i Salen för att sedan bjuda Mormor och Morfar på gott, kalasigt Söndagsfika. Och på toppen, följa barnen till Farfar och Farmor för att mysa lite där ett par timmar, medan päronen gick på date. Alldeles förskräckligt trevligt. En drös fönsterbågar fick vi målade till på köpet också… <3
Lillafrun
av Emmeli | mar 10, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Kalas i Drömgården!, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Och så ääntligen, äntligen blev det den här lördagen som vi, särskilt en av oss, väntat på och längtat så efter.
Lördagen för Det Stora Födelsedagskalaset.
Barnen var lyriska i morse när dom vaknade och hela köksgolvet plötsligt var fullt av ballonger.
Mysiga tillsammansförberedelser.
Lillasyster som provsmakade kakorna medan Storebror la upp på fina faten. Mamman försökte virla härs och tvärs och Pappan likaså.
Man kan ha tur med vädret. Och så kan man ha tur med vädret. Kära nån, Vårvinterns allra första dag för i år. Vindstilla, få kallgrader, varm sol och takdropp. Ljuvligt så det förslog! Och även i år hade vi ju planerat för Kalaset i två delar. Först utekalas… med lunch á la fjällstyle med grillade järnmackor. Typ bland det godaste man kan äta ute.
Och äntligen blev klockan kalastid och darlingar strömmade in!
Mormor och Morfar. Farmor och Farfar. Moster och Morbror. Och ett gäng kusiner. Ni förstår ju själva. Lyckan. Födelsedagssång och paket, kramkalas mitt i snögropen och bara helt ljuvliga utetimmar tillsammans.
Lillan och Storan. <3
Tillsammans med lilla pojkgänget drog jag sedan in och fixade det sista där inne, innan köket fylldes och självaste Kalasfikat mumsades!
Kärleksmumsen. Kolasnittarna. Syltkakorna. Dammsugarna som fick knåpade ihop en utav sportlovets dagar. Chokladbollarna likaså. Alltsammans var framdukat. Tillsammans med två sorters Födelsedagstårta.
Den där chokladiga pavlovan var himmelsk. Lovar ge er receptet. Den andra tårtan, i tre lager… en himmelens tidsödande tårta. Men väldigt, väldigt god! Kaffe- och chokladtårta i trelager. Receptet till den hittar ni HÄR. 
”å, blååås… ” (Mormoster hade leveretat hemstöpa tårtljus också som ni ser). Utblåsta ljus följt födelsedagssången äääännu en gång.
Lillasyster i ljuvlig snurrklänning. Finns HÄR. 
Paketöppning!
Trollerilådan var en utav alla fina presenter. Här trollar lilla Minimannen storkusinen så att han skulle bli ääännu större. Det är fräsigt att vara stor, förstår ni.
Och Juniflickan fick också presenter. Himmelens härligt!
… härligt, även att få gå ut och leka med stora kusinen i handen, medan andra kusiner spelade bandy på vår lillväg.
Så kramade vi till sist all familj hejdå och kvar här hemma, en mycket glad, tacksam och efter-kalas-nöjd familj.
Snyggt jobbat Minsting, alltså. Nu ska vi vila lite och njuta efter-kalas-känsla.
Älsklingar!
Huvudpersonen och hans Lillasyster kommer somna mer än gott ikväll, det vill jag lova.
Jag vet inte hur många gånger S sagt ”jag älskar dig, mamma” / ”jag älskar dig, pappa.” idag. Och det värmer Päronhjärtat oändligt. Han tycker att vi ordnat ett så fint kalas till honom. Å. Älsklingen. Tvärbestämd, 4 år och alldeles, alldeles underbar.
Födelsedagskalas. Drömmigt ju!
Lillafrun
av Emmeli | mar 4, 2018 | Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Söndag!
Där vi hann äta Tillsammansfrukost innan Vackerpappan svischade iväg för TV-jobb. Jag vet inte, men jag får alltid magknip när han ska iväg på dessa uppdrag. Det sitter i från tidigare, när han åkte iväg och inte kom hem på flera dagar. Jag tyckte antagligen att det var jobbigare än jag tillät mig tycka då. I efterhand förstår jag faktiskt inte hur någon av oss riktigt orkade. Vi gjorde det bästa av situationen och det funkade. Det jobbigaste var inte att vara själv med barnen dygn efter dyng, att bli mer än trött och så vidare. Det jobbigaste var oron, när han var ute på vägarna och körde så mycket. Samma nu. Men nu tar han (som allra vanligast) inte uppdrag som är längre bort än att han ju kommer hem till kvällen igen. Jag Söndagsgympade fick bli min meducin (som Pippi säger) mot dåliga känslan och så kändes det bättre sedan. Jojo, träning är bra på så många sätt. Bus och pyssel med småttingar sedan och sen var det någon som var mer är pepp på vad som väntade… 
Min Bagare och Kock till Miniman.
Han skulle kunna tänka sig att baka sisådär alla kaksorter vi någonsin bakat, att ha till sitt 4årskalas alltså. Men vi måste ju hejda oss lite, tänker mamman med svetten lackandes i pannan bland diskningar och golvtorkande från vaniljsocker-, och vetemjölsregn. Ja, sen är S lite som jag… det allra roligaste är att baka. Provsmaka sedan. Sen blir dom där burkarna med kakor ofta inte tomma någon gång. Därför så roligt nu att ha ett kalas att preppa inför, så vi får bjuda på hela alltet sedan.
Likt förra året får vi Sportlovsbesök några dagar av vännen C från Norrnorr. Och då blir det alltid mycket matlagande och bakande. Så trevligt med gemensamt intresse.
Så idag när vi vaknade jublade Minimannen ”Idag kommer Ceciiliaa!!!”. Och sen räknades timmarna till att tåget och den där bussen skulle anlända. Försenade någon timme…. men till sist! Och Minimannen hade förberett allt i minsta detalj, som ni ser. För dammsugare, det förknippas med C. Och vi kunde såklart inte tjuvstarta innan hon kommit.
Sockerkaksbakande allra först. Juni godkände!
Och sen hann det bli kväll och mer därtill innan allt var klart. Dubbelsats dammsugare tillsammans med två småttingar var en upplevelse…
Drömmigaste sortens Kalasbestyr för någon som längtat massor efter just detta bakverk.
För dom där blev en favorit förra året när vi testade. HÄR finns recept förresten, i fall ni vill göra precis likadana.
Natti från Bageri Drömgården!
Lillafrun
av Emmeli | mar 3, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Lördagshänget, alltså. Bland det bästa jag vet.
Under några år har lördagar liksom inte alls varit såhär helghärliga. Eftersom mannen alltid åkt iväg på uppdrag innan och över helgen, menar jag. Ja.. helgerna var ju en tid inte alls som helger… torsdag till söndag, måndag.. långt-borta-dagar. Tänk så annorlunda det är nu. Rätsida på vardag och helg, vilket jag (vi) tycker om. Bästa av alla världar har vi nu med livet, jobbande, uppdragande och så vidare.
Drömgårdslördag.
Och en helgdag där vi inte haft så stort renoveringsfokus heller. Mest bara vara-varit. Inte betat av många knop, alls. Så skönt. Många utetimmar tillsammans. Göra ordning bricka inför lunchigt utehäng. Vara nästan fyra år och jubla över att Mormor, Morfar och Moster M kommer för ”korvfest”. Elda och impregneras i röklukt. Sova gott i världens bästa vagn. Sitta på liggunderlaget och sörpla varmchoklad med vispad grädde. Busa i snön. Och liksom bara ha det hur gott som helst.
Lördagsdisco till kvällen.
Med busiga syskon som snurrar och gör mamman-kolavippar-söta dansmoves. Och så blev dom sådär himlalyckliga när Brandispappan äntligen kom hem mitt i dansen, efter några plötsliga timmar ute på larm. Minimannen är verkligen van att det går larm.. både för Farfar och Pappa M. Pojkarna var ute i målarverkstaden tillsammans i eftermiddags, men rätt som det var smällde ytterdörren igen och in kom S kom ett jehu. Snabb, fast lugn. Som sin papps. Det gick larm bara, sa han. Han, hur cool som helst. Jag, med det vanliga hopphjärtat och alltid en rädsla att något ska hända den finaste jag vet.
Livet. Det vackraste vi har.
God lördagkväll till er!
Lillafrun
Senaste kommentarer