av Emmeli | dec 18, 2013 | Emmeli funderar, Jag och M, Träning

Det är smått förundrande.
Hur man, så fort miljön byts, måstena och den tuffande vardagen hamnar på många mils avstånd, bara slappnar av. Jag känner mig lite som kola i kroppen. L-E-D-I-G-T.
Sovmorgon. Långfrukost, som precis är över. Ett korsord. En kaffekopp. Ett par alldeles för stora skor, mannens senaste vrålköp. En kamera. En väg. En sol.


Den här veckan har jag mellanvecka i träningen. Inga hårda träningspass alltså, bara pw´s. Jag måste leva som jag lär, säger M med kärlek och bestämdhet. Okejdå. Jag är en hejare på att träna och äta. Att vila, det hoppar jag gärna över. Smusslar gärna in träningspass, utan att det märks liksom. Men han är inte dum, den där M. Polisen. <3

Nu ska jag gå ut i det makalöst vackra vädret. Nej, inte i dom där skorna. I snabbskorna, med broddar på, så klart! Kanske rycker jag åt mig ett par stavar. Jag är sugen på det. (Och sen låtsas vi att det inte räknas som träning. Perfekt.)


Önskar DIG en fin dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 16, 2013 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Träning
Nu är det sådär perfekt kaosigt här hemma.

Huller om buller står det påsar med julklappar, väskor proppfulla med kläder, för både inne och utebruk, träningsgrejer, hemkokta karameller, hantlar, ännu lite mer julklappar, en gitarr, en fiol. Ja, som du förstår så är vi är på väg söderut, mot vackra höga kusten. Inte precis nu. Men imorn.
När M kom hem ifrån jobbet, gjorde vi high five och sa grattis till varandra; nu är det tusiken jullov på riktigt. Åh, jag älskar att vi ska vara långlediga tillsammans. Något avbrott för jobb för M, men ändå. Hemma, bland familj och vänner, massa mat, vila, gulliga syskonbarn, pappas hardcore-gym, finaste byavägarna för långa promenader och den där känslan av att vara lite liten igen och få komma hem till mamma och pappa, precis som man är. Underbart.
Efter middagen firade vi in ledigheten med att gå ut på en lång pw, som vi avslutade med att gå en hejdå-runda till alla godingar här i norrnorr som vi inte kommer träffa på några veckor. Sen har vi gjort sånt där roligt (roligt som i oroligt); packat, städat ur kylskåpet, tömt insamlingen, tagit bort granriset och så vidare. Och nu är det klart och dagens ska avslutas med en blåbärssmoothie. Gott!

Innan vi åker imorn, ska vi först till ett favoritställe. Jag längtar.
GODNATT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 14, 2013 | Jag och M, Liten i magen, Träning
Det är lördag.
Och här hemma har vi kickstartat dagen på bästa sätt; med frukost på sängen, följt av ett tabata-pass.

Ooh. Snygging.
Idag gick det så himlarns bra. Svetten rann och jag vann ett happyface! Skönt att avsluta träningsveckan så. Just nu är det mycket fokus på baksidan kroppen för mig. Allt för att jag ska kunna fortsätta bära upp min kropp och slippa ryggont. Ja, och sen mår jag ju som en prinsessa av det också! 😀
I min preggo-app står det att jag är inne i en kraftig tillväxtperiod. Det växer så det knakar faktiskt. 😉 Och om kvällarna är det bara pappsens hand på magen som kan lugna Liten. Då får jag passa på att somna. Sen fortsätter lilla sprattelvinden. <3
Näpp, jag hinner inte berätta om min fredagskväll nu märker jag. Det får bli senare! Mannen ska iväg på jobb och jag ska bli dumpad nere på stan. Jag älskar att strosa på stan dessa tider, när man slipper hänga med i stressen alltså. Nu har jag en eller två klappar kvar, så då kan jag bara gå i lugn och ro och titta, mysa och njuta.
TA HAND OM DIG!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 13, 2013 | Familj och Vänner, Jag och M, Musik
Luciamorgon.

Högst svårbeskriven.
Igår slog regnet som spön i backen och all snö var i princip borta. Sorg i norrnorr, alltså. I morse vaknar vi till ett helt magiskt vitt täcke av snö. Lycka! Och mitt i sörplingen av mannagrynsvällingsfrukosten, får jag en idé. Mannen nappar som vanligt och vi börjar repa in ett kort, men intensivt, luciaprogram. Tvåstämt såklart. Och med såna där tjatiga verser emellan varje låt. Precis som det ska vara.
Och med den idén blev morgonrundan så hysteriskt mycket roligare än vanligt, när vi hade ett uppdrag på vägen; att lussa för vännerna. Klart man ska lussa när det är lucia. Så, med ljus och tändare och ett munspel att ta ton med, knatade vi iväg.
Otrooooligt pirriga i magen stod vi utanför dörren och väntade på att dom skulle öppna. Men, är det fredagen den 13e så verkar det som att man ska ha liiiiite otur. Dom var inte hemma. ”Hade gått för tre minuter sedan”. Det fick vi reda på eftersom vi istället ringde och framförde vårt budskap. Det var såklart tråkigt att dom inte var hemma. Men det gjorde ändå inte så mycket. Vi hade så himla roligt på vägen och det kändes som det viktigaste. Och lussade gjorde vi ju. Om än för oss själva 😉
En bild på luciatåget mmsades till vännerna. Sen gick vi vidare. Och konstaterade, att det är bra att ha det där kvar. Barnasinnet alltså.
Önskar Dig en fin Lucia-dag!
Mannen och jag är lediga tillsammans idag. Det var så galet längesedan vi hade en helledig dag tillsammans. Jag kommer inte ihåg senast faktiskt. Så idag firar vi. Med julkonsert (med ett riktigt luciatåg ;)) och finlunch på stan!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 10, 2013 | Jag och M, Julerecept!, Laga, Baka, Äta, Recept
Och nu är det tisdagkväll.
M är iväg på gospelövning. Så jag påtar på här hemma i min ensamhet. Och blev plötsligt så nostalgisk och fick såna flashbacks ifrån typ 9 år tillbaka. Det var vid den här tiden på året, strax innan jul, och han frågade mig, med den mörka tonårsbasrösten, ifall jag ville följa med honom hem på fredag. Jag kom ihåg hur jag smalt som en blöt fläck och färgen i ansiktet var lika röd som juläpplena du kan få tag på på ica nu, när jag svarade Ja, om jag vågar, med den ynkligaste rösten jag någonsin haft. Jag var så ofantligt nervös inför den där fredagen.
Jag var ju kär, ju. Alldeles, alldeles förskräckligt kär.
Fredagen kom. Skoldagen var lång som en evighet. Men plötsligt satt vi där på bussen. Och tankarna hos mig var många och virriga… hur pussas man? Äsch, det vet jag ju. Jag har ju övat. På den där tomaten syrran snackat om. Men, huuur vet jag när han tänker pussa mig!? Jag får panik. (tonårspanik. farligt. Men jag helt bombsäker på att det var nu. Som vi skulle bli ihop.)
Det var mina tankar. Medan hans var några helt andra. Han var mer intresserad om han skulle kunna ha någon användning av mig i ett band, som pianist, eller inte. Vi skulle alltså provspela tillsammans. Inte ha någon dejtfredag. Och det enda jag kommer ihåg, var att jag inte kom ihåg någonting. Ja, precis så. Han visade vad jag skulle spela, något jag absolut behärskade, egentligen. Men hans närhet gjorde mig knäsvag, alldeles för pirrig i magen, allt bara gick åt skogen och jag spelade inte en ton rätt. Jag sumpade min chans, kan man säga. Det blev inget band. Och vi blev inte ihop, heller. Jag minns hur fruktansvärt besviken jag var. Nu var det kört.


Och snart ringer klockan i köket. Skorporna i ugnen är klara vilken sekund som helst. Burken var helt plötsligt tom, så någon mer än jag som bor här i lyan, verkar gilla dom där kardemummagodingarna skarpt. Ja precis, dom är till honom. Han som det var kört med, en gång i tiden.
Receptet finns HÄR. Och nej, jag har nog fortfarande inte fattat det. Frågan är om jag någonsin kommer sluta förundras över hur det kunde bli såhär. Såhär bra. <3
God kväll! Alla Ni.
Kram/Lillafrun
av Emmeli | dec 9, 2013 | Emmeli funderar, Jag och M, Musik, Träning

Idag är det måndag och snön faller ifrån himlen.
Denna måndag betyder början på sista-rycket-innan-jullov-veckan. Allra mysigaste tiden, det är precis innan jul tycker jag. Nu, alltså. Sen säger det ju bara poff och julen är över. Så nu gäller det att njuta. Jag är glad att min almanacka är lagom luftig den här veckan, då kan jag liksom hinna bromsa mig till något slags ta-det-lite-piano-tempo innan lovet. Jamen… jag är en sån som brukar behöva några dagar att banka in i huvudet att nu är det helt ok att ta det lugnt, du behöver inte göra tusen saker hela tiden. Nu har jag min chans.
Jag började dagen med att kravla mig upp ur sängen med täcket virat runt mig, för att se på dagens julkalenderavsnitt och äta frukost. Sen tog jag och M en frisk morgon-pw som uppvärmning inför veckans första träningspass. Vi har kommit in i ett stim där vi tränar tidigt på morgnarna. Dels för att jag är så mycket piggare på morgonen än senare på kvällen och dessutom så älskar vi att träna tillsammans och då får man pussla lite. Helt klart värt det! Vi tränar dock aldrig oätna, det är smått värdelöst tycker jag. Det blir ju inte roligt då, och jag vill att träningen ska kännas rolig. Idag brast jag ut, mitt i en tabataintervall: Jag älskar att träna!! 😀

Det var typ 15 minusgrader när vi gick i morse. M frös om händerna. Jag gick bar om händerna och höll i hans händer utanpå hans handskar. Japp, jag värmde igenom dom. Galet va? Det är inget skämt, jag kan typ steka ägg i mina händer när jag får dessa värmeslag. Tack och lov gäller det bara händerna, fötterna ibland, men inte övriga kroppen.
Ett varmt bad har jag också unnat mig nu på förmiddagen. Jag är alltså helt redo att pricka av dagens lilla att göra-lista inom skolan. Med ett litet dåligt samvete i kanten? Ja, men… får man ha det så här bra? Det är december, snart jul och min späckade höstplan har lyckats (ja, den känna ju inte som att den kan krascha innan fredag). Jag mår hur bra som helst och känner mig lycklig och otroligt tacksam för livet. Tacksam över min älskade M, världens bästa familj och alla fina vänner. Får man ha det såhär bra, utan att ha dåligt samvete? Ja. Vi bestämmer så. Punkt slut.
DU!
Ta hand om Dig idag. Gör den här måndagen till vad du vill att den ska bli!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer