Jag tror jag lever livets bästa tid. Just precis nu.
Jag har ingen aning. Ingen aning alls. Men jädrar, så jag trivs. Det vet jag. -Bättre än någonsin! Säger inte att dagarna alltid går som hejsan. Jag kan vara hur trött som helst om kvällen, men vaknar varje morgon med ny energi och känner mig liksom genomlycklig. Har självklart kattpissdagar, jag med.. men även dom, har sina goda stunder och det finns ingen annan plats eller med några andra människor, jag både vill ha genomfräsiga eller kattpissiga dagar med. En nyp mig i armen-känsla… att få njuta så. Av detta kapitel i livet. Och förresten, att vara trebarnsmorsa med en Emmeli som har vett att vara snäll mot sig själv, går som hejsan och är så himla mycket enklare än att vara en Fröken Duktig, enbarnsmor.
Ännu en HemmaMammavecka har gått.
I hjärteasken ligger massor. Dom där små samtalen särskilt. Som när den enen berättar om vad hen tycker är det bästa med livet, eller när den andre berättar att kompisen varit ”UTANFÖR Sverige!? -I GRETA, mamma!” eller när Minstingen förklarar att hans ”tlakton! tjaaasig! laga nu!”
Och så påtar och pysslar, handlar, bakar, lagar, fejar och grejar vi. Skjutsar brorsan till skolan efter mysiga morgnar tillsammans. Och möts mitt i dagen. En dag, när regnet smattrade mot rutorna, överraskade mor och småsyskonen med bullbak!
Jag brukar alltid göra snurrbullar.. men den här dagen skulle det minsann bli Vanliga, Hederliga, Kanelbullar.
Ni glömmer väl inte tricken! Alltid rumsvarmt smör. Och alltid ett ägg knäckt i degen, per sats vetedeg! Mycket smör i fyllningen också, förstås! Och kanel och socker, som vi hade denna gång.
Lagom till bullarna var färdiggräddade susade vi iväg mot skolan. Hämtade Storebror. Och sedan vidare mot Förskolan, där vi hämtade en gullig kusin som vi alla längtat efter! Vilken fest!
Barnen möttes av bulledoft och en hög nybakta kanelbullar på köksbordet.
Och jag njöt synen av njutande småungar. Jag älskar, älskar, älskar att pyssla om dessa små liv. Som ska ha det bättre än bäst, tänker jag.
Jag vet. Höjden av morsighet. Och jag älskar det!
…
Nu tar vi fredag, va! Strax trillar Konstruktörspappan hem, extra tidigt. Storebroren har studiedag och självklart utnyttjar vi läget för lite extra tillsammanstid. Hemmatid.. med sovmorgon och en långsam fredagsfrulle. En stund ute hos hästarna och plockande av helgblommorna. Efter att Lillebroren sovit, åker vi på en liten utflykt. Vi packar fikakorg, med bullar, saft och kaffe, förstås! .. fast tusan! -nu blåser det upp till storm här. Nåväl.. det går ju himla bra att fika hemma vid köksbordet också!
Önskar er alla en fin fredag och god start på helgen!
Känner att jag nästan är lite för speedad för att skriva just nu, men jag gör ett försök. Ni vet hur jag är. Högt och lågt och allt däremellan. Och idag, har varit en så himla fräsig dag från början till slut. Började med lugn och mysig morgon med barnen. Efter skolskjutsen, så fann jag ett helt otroligt vacker barnsäng…. i en grovsopshög nere på byn. FYND! Kontaktade gulliga människan som slängt sängen. Och ”ringde en vän”, som kom med släp och fraktade hem skatten. Så, nu har Juniflickan en egen säng, för noll kronor!…. den ska bara fixas lite (haha!… som allt annat här hemma!). Därefter veckohandling och vidare hem för goda hemmabestyr.. och poff skulle vi ta lunchrundan med springande mamma och sovande småttingar och hämta hem Storebror från skolan.. jag frågar lite snällt min loppistokige pojke om han kunde tänka sig att haka på, till loppis.. och nog kunde han det, nog. Och ohooj som vi fyndande. Allt från gardinstänger, lampor, porslinsfat och hyllpapper…. till stolar, ännu en barnsäng och en hel rottingmöbel.. jag behövde ringa samma vän ännu en gång. Som nu i alla fall slutat för dagen och som tittade på mig på det där sättet bara han kan… ”du är knasig, men jag älskar dig ändå”. Så följde utvecklingssamtal med tvärstolt mor, middagsfix och ikväll har vi förevigat våra gullungar.. för att kunna framkalla och sätta upp på nya väggarna här hemma.. som tack för mammans påhitt, så myser ungarna nerbäddade nu med barnprogram och chips i små skålar. Ni må tro att det är fest! En otroligt energisprutande måndag! Sa jag att jag just vann ett par auktioner på tradera också? Puh, alltså. Vilken dag!!
Nuuu kör vi, Måndagshälsningen medan ungarna chillar! Innan nya veckans planer.. -Veckan som gick;
Jag konstaterade en och tre gånger. Att haricots verts (stavas det så?), dom önskar vi odla flera år. Så, så goda!
Junihjärtat bjöd in till lekdate. Omåttligt gullig och hjärtevärmande syn.
Och här. En bild från kvällen då jag, min galenpanna, plötsligt trodde att vi funnit vår katt som är försvunnen. Jag fick en bild skickad till mig, från djurhemmet vi kontaktat. Bilden på katten var så himmelens lik Fransson, så jag var bara TVUNGEN att få åka och försöka leta. Än om det var fyra mil hemifrån…. men till mitt försvar, så har ju en teori varit att kattstackarn som är försvunnen, kanske råkat åka med oss på ett öppet släp som vi körde söderut för 14 dagar sedan. Svärmor och Bästsväggan var med mig… hur många ställer upp på en sån sak? I sena, kalla septemberkvällen. Kolsvart mörker. Och vi var, mitt i iiingenstans. Kärlek på den. Dock ingen katt funnen… och efter mer analys, var det inte Fransson som vi fått bild på.. tyvärr.
Storebroren susade iväg på sina skoltimmar. Och här hemma påtades det då med ditt och datt för Minstingarna. Som att måla med vattenfärg.
Och Juniflickan pärlade nytt armband till sin älskade Moster. Vad som skulle stå på kortet, bestämdes helt och hållet av Skrållan. Ni må tro att mostern blev glad när paketet anlände storstaden.
Jag och min dotter och vår MammaMormor, hade namnsdag. Det firades med besök av Mormor och Morfar, chokladbollar och paket med sött loppisinnehåll. En ynnest, alltihopa. Att kunna ses, en vanlig dag.
Så blev det helg och jag bjöd familjen på nybakt till lördagsfrullen.
Helgen fylldes med lite av varje. Som att ge hästarna ännu större hage, med nytt grönt att beta. Hela familjen samlad förstås. Lilla gänget satt och vilade mitt i.. gjorde dom rätt i. Sen njöt vi synen av betande hästar… så själagott, att få ta hand om dessa djur.
Vi fikade god äppelkaka tillsammans med Sväggan och gänget…. skrattade då gott åt den där ”crazycatlady-kvällen”, när vi ropade ”FRAAAANSSSON” mitt i ingenstans.
Guldstunder med en unge i taget. Charmigt att vara alla, men också charmigt att få lite tumistid med varje liten. Spela spel (yatzy eller egenuppfunnet) eller gosa Farmor och Farfars gulliga kattunge.
Och så har vi premiärmustat och kära hjärtanes, så gott det blev!
Avslutade septemberveckan och helgen på sötaste vis. Barnen red sin ponny i vackra septemberljuset. Skrattade så dom kiknade, där världens snällaste ponny travade fram över åkern. Lilla Chippen, så du förgyller våra barns liv.
Sju dagar till i hjärteasken.
”Vad önskar du dig när du fyller år?”, har jag fått som fråga några gånger senaste dagarna…. ”att bara få fortsätta leva just precis såhär”, svarar jag. Tacksam. För livet. Varje dag.
Önskeplaner för septembervecka 38!
–Omfamna varje septembermorgon som den största av gåvor! … och nypa mig i armen, över att få HemmaMamma ännu en höst.
–Måla!
–Säga hejdå till fåren som nu ska hem och möta Herr Bagge. Buhuu så tråkigt.. hoppas vi ses igen, säger vi här hemma!
–Blogga!
–Fota samarbete!
–Skörda! på tur tror jag kryddorna i odlingstäppan står.
–Motionera i höstluft! (helt och hållet fantastiskt. Det behöver inte vara miiiilen i ett kutande tempo. Nej nej. En promenad är så himmelens gott nog. Snälla ni, hoppa INTE över att röra på er. Om ni kan, UNNA ER DET! Bland höstens färger, så är det andäktigt härligt. Cykla, gå, spring, etc… ANDAS!
Nu ska jag natta tre stjärnor medan pappan gör ännu en stöpa äppelmust! Vi ”prilliga Drömgårdare” önskar er alla en god vecka, så hörs vi, visst!?
.. från en, ptjaa.. jagvetintevad? ..Jag har så många idéer i mitt huvud just nu att jag idag näästan kokat över. Gos med ungar och ett hårt styrkepass gjorde susen… men, Jag vill så mycket, förstår ni. Härlig känsla… men det finns bara 24h/dygnet och jag vill INTE stressa bort mitt HemmaMammaliv och så vidare.. Drömgårdslivet breder ut sig och förfrågningar kors och tvärs ifrån trillar in. Det är jättekul, verkligen. Fast jag kan inte tacka ja till allt.. och inte kan jag haka på alla mina egna idéer, heller. Fast tusan… ”det här är bara början”, tänker jag.. med pirr i magen. Jag vill tro på livet och att vi ska få leva här på gården länge, länge.. var sak har sin tid, allt behöver inte ske NU. Eller hur? (försöker nu övertala hon som lever för dagen och ”inte är född till att vänta”, precis som hennes ena unge säger..). Nåväl. Bara att vräka ur mig här gör att allt känns bättre.
Okej. Landa. Alltid en bra grej. Vi tar en Måndagshälsning och gör precis det!
Veckan som gick!
…startade med en helt fantastiskt vacker ridtur. Och en utav livets snabbaste galopper. Tjoho, Blå Berget, vilken fart! Ett sätt att avsluta sommaren och augusti på, helt i min smak.
Välkommen september, sa vi glatt. Innerligt vacker månad. Och ullrumporna, som ett smycke för gården jag inte kan se mig mätt på.
Varje dag innebär gårdsbestyr. Se till så att alla djuren har det bra. Bertan klagar ej, som ni anar. Lilla djurälskaren. En dag hade vi Hovis här också, så nu har pojkarna finfina fötter igen.
Vi letade och letade. Ibland med dånande vackra vyer i kring. Efter Katten Frans Frasse Fransson, alltså. Denna stoora, gosiga, tjusiga katt, som knappt lämnat gården, någonsin. Är bara spårlöst borta nu. Vi har sökt och sökt. Och andra katten har deppat och deppat. Vi människor också. Fortfarande ingen Fransson… och jag misstänker både räv och grävling som stryker kring gården.. (TACK alla ni som försökt hjälpa oss under veckan!!<3)
Vi startade ett utav höstens mysigaste påhitt; Matlag! Först ut var vi, med alldeles vardagligt middagshäng här hos oss. Inför matlagshäng ska det inte städas och fejas och maten som bjuds kan vara ”vad tusan som helst”, typ. Ni förstår. Opretto och skithärligt! Fast septemberkvällen var så himmelens vacker att vi drog till med grill, vilket ju är krångligare än att laga allt inne, men vi firade en vacker kväll i livet, helt enkelt. Med fina vännerna, stora som små. Där ser ni två bundisar, prick lika gamla, som susade iväg nerför åkern…
Njöt av turerna mitt i dagen när jag kutar iväg med minstingarna på tur. Vi tar våra hallonpauser här och där och morsan får passa på att pusta ut.. det är (härligt) tuungt att springa med två småbarn i vagn. I mål är vi sedan när vi landar på skolgården och hämtar hem Skolpojken. Så går vi sedan, hela gänget hemåt. Så innerligt gemytligt alltihopa.
Så blev det fredag och till skillnad från dagarna innan som gått i ivrigt tempo, så saktade vi nu ner. Regnet föll och vi hängde på sofflocket och var ute i regnet och busade med hästarna.. som sprang glatt och galet efter paraplyet, det tyckte Juniflickan var en hit.
Fredagsmyset, med hela familjen samlad, fredagsmiddagen i magarna, ny leklera till barnen, kaffe till päronen och choklad till hela gänget. Den stunden, oooh.
Vi kämpar och kämpar på övervåningen. Det går trögt. Vi har inga pärlband av arbetstimmar direkt. Det tycks aldrig ta slut på Att göra. ”Jag ska bara laga det där hålet i sovrumsgolvet”, sa han tålmodigt. Älskade M. Tusan, vi ska klara det där. Det ÄR LYX, att ha möjlighet att göra det vi gör, vi vet. Men ibland… så är det mest bara tufft. Som utbyte mot att det oftast är skitkul. Ja, ni vet. Där det en gång stod en eldstad (som vi aldrig sett röken av…..) var det ett hål i golvet, som nu är lagat. Heja heja Byggmästare M. Och sånt som känns som småsaker i sammanhanget av en hel våning, betas nu av och vi ser ljuset!!
”Vissa” är redo med piffet… mellan barnagos, byggstäd, målande och så vidare.. så kaan jag bara inte låta bli att peppa oss med lite sånt. Se så fina gardiner i linne som ligger där i smygen! Jag tror dom får hamna där i sovrummet!
Helgmiddag. En räkgryta som var så otroligt god. Vill ni ha receptet kanske?
Veckans sista dag, fyllde vi med massa mys. Var till Tant G och plockade äpplen, lämnade en blombukett och fick gofika. Så fint att ha en egen ”Tant Berg”.. som i Lotta på Bråkmakargatan du vet? Och som om det inte var nog med mys så åkte vi till kvällen hem till mina föräldrar. Basta, bada bubbelpool och fika kvällsfika. Sådär så att orden tar stopp. Så mysigt var det. Att se barnen bada med sin mormor, sitta och dricka varm choklad och äta bullar med sin morfar och somna så gott, så gott därefter. Sån rikedom som inte går att betala för pengar.
Nu är det ny måndag, björkarna har börjat skifta mot gult och trädgården dignar av blommor sådär förgängligt vackert. Jag binder buntar och ger bort till nära och kära.. bland det bästa som finns! Binda buketter och glädja med.
Veckans planer:
–HemmaMamma! Det är ett heltidsjobb må ni tro. Ni som vet, ni vet ju. Och ni som bara tror att det är ”att gå hemma”, har skitfel. Jag är tvärslut om kvällen. Men så ohyggligt varmt i hjärtat. Värt allt och lite till.
–Motionera! I höstluft… det är så gott att det inte är klokt. Jag tänker varva styrkegympa med att springa med barnen i vagnen!
–Sända er hälsningar! också bland det bästa jag vet!
–Ordna lekkompisträff/-ar till lilla fyraåringen, när Storebroren är på skolan... Lillebror hakar på glatt! Och nej, StoraLillasyster har inte börjat på förskolan ännu…skolades in under vårterminens början, men sen blev det inget mer av det av olika anledningar.
–Hopppppas att vi ska fälla ett träd här på gården! Som senaste två åren dött, bit för bit. Nu är jag så rädd att det ska rasa i en ivrig höststorm.. sen är det skitfult också.
–Göra det allra sista i Junis rum och Stora Sovrummet! Såpa golv. Spika golvlister. Håhåhå, när golvlisterna ligger färdigmålade med sitt andra varv och väntar på att få hamna på plats för att få sitt tredje och sista varv linoljefärg, ja då är det är det tusan nära uppflytt!
–Ta en dag i taget. Alltsammans ovan är bara önskeplaner. Livet är vägvisare. Varje ny dag är en sällsam gåva, eller hur? Vi skapar dagen allt vi kan, för att ha det så gott vi kan. Livet är för kort för annat. Så tänker jag.
Ta hand om er fina ni, tack för att ni finns här och tack för alla era meddelanden veckorna i ända. Sagt det förut, men säger det igen; det här vore inte hälften så roligt om ni inte fanns här. <3
Fåren betar precis utanför sovrumsfönstret och vi har en god morgon, jag och barnen. Susar med Storebror till skolan strax efter frullen och sen väntar en stunds innehäng medan regnet faller. Minstingar leker och påtar medan mamman sörplar kaffe. Sen drar vi på oss stövlarna och går ut. Det finns inget dåligt väder, och så vidare. Med ett paraply, blev utevistelsen en FEST tyckte Juniflickan. Lite kan glädja mycket.
Vi går runt gården och hälsar på alla djuren. Hästarna bröstar upp sig och springer i kapp, som för att stila för det där snurrande, som dom kanske aldrig tidigare sett. Juniflickan med paraplyet, alltså. Så plockar vi en härlig bukett att sätta i vas såpdoftande hemmet. Bertan hurrar. Blommor är fina grejer tycker han. Jag håller så med. Strax efter mitt i dagen kommer Skolpojken och Vackerpappan hem. Familjen är hel och känslan är den bästa.
Och här ser ni mina absoluta favvisar av sommarblommorna från årets trädgård. Såna som är här, för att stanna.
Rosenskäror. Enkla och dubbla i vinrött. Dubbla, ”double click”, i ljusrosa och nästan-vitt. Så vackra allihopa. Praktvädden längst ner i höger hörn, också så otroligt söta. Rosa och vinröda.
Luktärter kärlek föralltid, sedan alltid. Den puffiga, laxrosa astern.. så maffig.
Mitt i allt, ser ni lejongap.. också i en laxrosa, korallig färg. Dessa blir också kvar.
Blomsterlycka, för stora och små!
Och sådärja, i februari när jag är superpepp på att beställa fröer så ska jag försöka hålla mig till bara dessa ettåringar och inte spåra utöver… perennerna gör ju ett så makalöst vackert jobb sommaren igenom så fler blomstersorter behöver vi ej. Jo just! Ringblommorna. Ej att förglömma. Däremot, är jag så ohyggligt pepp på att skapa oss ett trädgårdsland till nästa år. Tänker börja skissa någon superregnig höstdag. Bäddar, med potatis, rödbetor, morötter. Sockerärter, harrisar och annat gottigt. Det är bland det bästa vi vet ju, att gå till odlingstäppan och gotta oss… men vi har växt ur den nu, lilla odlingstäppan. Fräsigt ju, hur trädgårds- och odlingskärleken bara växer! … ska erkänna att jag i smyg fantiserar om ett växthus också. Men den där duktiga Byggmästaren jag känner ganska väl, han har nog…
Börjar veckan med att sända er ett fång blommor från trädgården!
Hej måndag och nya veckan med september lurandes bakom hörnet!
Vi kikar tillbaka på veckan som gick tycker jag, i vanlig ordning. Sen omladdning och nya veckans planer!
Nya vardagen. Med Storebror på egen vift en hop timmar. Mamman har ej landat i det ännu, och önskar så att skolplikten inte var utspridd på alla fem dagar… S har det bra på skolan och vi har det bra här hemma, äter sockerärter och påtar och sånt… men nä, det skaver ännu i mammahjärtat. Allt är så nytt, jag vet.
Augustiljuset. Magi. Särskilt med en liten ponny mitt i allt.
Jag checkade av en del tråksaker som jag i smyg tycker är härliga. Eller äsch, vadå i smyg? Ordning och reda är min grej. Jag tycker inte att det är jobbigare att hålla ordning, tvärtom. Gillar ej när det rör ihop sig som det gjorde här i skafferiet efter en sommar på diverse utflykter. Gamla mögliga korvbröd fyndades, mums-mumsen vi fick av grannen som glömdes bort, och massa annat som inte hamnat på ”sin plats” och skapat virrvarr. Nu blev det ordning och är lättare att hitta. Notera polarbrödet. Har skämt bort både mig själv och barn med hembakt, men är det något bröd vi gillar så är det det. Fy tusan så tråkigt att den fabriken brann ner i Älvsbyn under förra veckan… hoppas det ordnar sig på bästa sätt!!
Ljuva stunder med barnen. Säger inte att alla stunder är ljuva. Allt ingår. Men jag kan inte säga nog hur tacksam jag är över att få vara HemmaMamma. Här i bild hade vi skitmysig eftermiddag. Kattgos och pyssel kring köksbordet. Ynnesten i att få vara deras morsa och vara just den som knyter pärlade armbanden eller springer ”kan du ge mig en sax,mamma?”-ärenden till pysslet och får lyssna till deras funderingar och småstora samtal.
Och det här. En utav veckans höjdpunkter. Tusan så trevliga dom är, gullfåren! Jag vill aldrig att dom ska flytta hem igen…
Små och stora njöt ridturer i olika omgångar. Bertilen är gaanska gullig här, med ridhjälm på och hovkrats i lillhanden, tycker jag helt opartiskt..
Jag sprang. Med liten storpojke i cykelsällskap. Med en unge i vagn. Med två ungar i vagn. Olika turer, alla lika älskade.
Vi hängde med gullvännerna. Sådär ”som vanligt” där vi morsor sörplar kaffe och pratar (skitmysigt har vi då!) samtidigt som ungarna leker järnet. Men så sött nu också, att vi mammor (eller papporna) inte alltid är med. Ett par timmar var Juni på egen vift utan morsan. Och här i bild hade hon på samma sätt lillvän hos sig, som var utan sina päron. Så fint att få knyta vännerband tidigt i livet. Knyta trygga relationer utanför hemmet.
Det blev fredag. Trötthet. Stor. Mysfaktorn på sofflocket? -Större än stor.
Helgen. Med helgkaka och olika bestyr. Som att skörda, plocka vinbär och koka saft.
..och jag och M var på världens trevligaste date. Mer från den får ni se imorn. Och förresten! Redan ikväll kan ni kika in på instagram (@dromgardsliv) och se mer…!
Veckans sista dag öste regnet ner och vi påtade inne. Med tvätt, bygg på övervåning, ”pianolektion” med Frökenmamman och något sorgligt…vi var ute på byn och letade älskade Franssonkatten, som nu varit borta i ett par dygn. Fy farao så tråkigt det vore om han inte kom hem igen. Tänker fortsätta hoppas på att han bara är på tur..
Smådeppiga efter ej lyckad sökningstur av Franssonkatt, dunsade vi ner i Salen hela gänget. Med popcorn och mysfiltar framför en så himla fin disneyfamiljefilm; ”Framåt!”, hette den. Se den. Otroligt fin med många goda andemeningar. Vi somnade i ett trassel i storsängen sedan.. vet inget härligare än det.
Och nu är det måndag, luften stiger för var dag och sommaren finns som minnen i hjärteasken. Nu ser vi framemot tidiga hösten, eller hur?
Veckans planer:
–Omfamna September! Älskar den månaden.
–Fylla på brödförrådet! Tänkte damma av ett gammalt recept.
–Rida!
–Måla nysnickrade dörrkarmar!
–Träffa kompisar!
–Jag ska göra ett skitmysigt fotouppdrag! En liten syskonskara ska förevigas.
–Sända er hälsningar! Tänker mig bland annat ett fint erbjudande, goda recept på både matbröd och nyprovad vinbärskaka…
–Sänka axlarna. Andas. Känna in nuet och ta en dag i sänder. Dagarna som går, är livet….
…
Njut sista augustikvällen så hörs vi när det är en utav årets allra, allra vackraste månader, SEPTEMBER!
.. och ni vet, dessa små liven är inte som en vuxen med sina förväntningar. Nej, helt oförstörda och det går i ett knyck, med små små medel, att ordna jubelfest. Den vågen ska ridas på och hållas hårt i, tänker jag!
Som lördagmorgonen i somras, när Äppelträdet, numera ”Sockerdrickaträdet”, plötsligt var fyllt med sockerdricka och karamellaskar. Här är ett gäng Pippi Långstrump-gäng och då förstår ni peppen, över att dom också hade ett träd precis som hon, fyllt med godsaker.
Det hundraåriga äppelträdet inte bara blommar magiskt om våren och ger massor med goda äpplen till hösten. Nej, det levererar sockerdricka och karameller också! .. fast drickan var igen höjdare alls tydligen. Däremot karamellerna. Nåväl. Det spelade ingen roll. Överraskandet var ett faktum.
”Wöhööw!”
Så lycklig Bertilen. Som får smaka smågodis flera åår tidigare än sin storebror, hehe. Sådärja!
… och nu är det alldeles i slutet av augusti och sommarminnena ligger varmt i hjärteasken. Jag känner samma som Bertilen för denna lördag, ”tjohooo så skönt med heeelg!”. Helt slut var vi hela gänget igår, efter första riktiga skol-, HemmaMamma-, arbetsveckan efter sommaren. Nu väntar frukost med hela gänget och den stunden ska jag njuta enormt av.
Ta hand om er. Allt ni bara kan! Önskar er alla en god sista augustihelg!
Senaste kommentarer