(Inlägget innehåller reklam för Colorama Lunde & Klockestrands Såg & Hyvleri!)
Kommer ni ihåg hur det såg ut när vi startade med övervåningen? Låt oss minnas tillbaka lite tvärt. Innan vi tittar in i till att börja med, i Storebrors rum!
”Skrytvåningen” med timmer naket precis överallt och full takhöjd, förstås. Här, Sixtens rum. Innan fönster hamnat på plats. Spån sugits ur golven. El dragits. Innertak spikats. Icell-isolering sprutats ”i taken”. Nytt bjälklag kommit på plats. Massivt grangolv lagts. Väggar riktats. OSB-skivor spikats. Gips skruvats. Skarvar och skruvhuvuden spacklats. Väggar tapetserats. El dragits. Smygar snickrats. Karmar snickrats. Innertak målats. Väggar tapetserats. Smygar, lister och karmar målats. ..
…Och storliten Miniman äääääntligen fått flytta in..
Här ser det ju föör eländigt ut alltså…
Ja vägen har sannerligen varit arbetsam. Men vilket fokus vi haft. På att LEVA och låta bygget få kraft och energi, när det passat småbarnsfamiljen som inte vill pausa livet för något så världsligt som detta. MEN! Det äär tusan inte så världsligt, för det här handlar faktiskt om att vi byggt oss ett hem.
Helt rörd, blir både M och jag när vi tänker på hur vansinnigt formidabelt uthålliga dom tre kiddosen varit i denna resa som Team Drömgården nu håller på att ro i mål!
Men! Ej att förglömma. Team Drömgården har genom byggresans gång, haft ovärderliga guldstunder där mannens och mina föräldrar stöttat på olika vis. Att mitt i vårt marathonbyggande få en pausdag här och där, då barnen pysslats om av mor- och/eller farföräldrar. Eller vi trötta päron fått avsluta byggdagar med PappaMorfars vedeldade bastubad. Så lyxigt att bryta av med. Och inte glömmer vi hur Svärfar i begynnelsen av detta projekt, bland annat var med och reglade alla innertaken tillsammans med mannen, sånt som vi inte kunde göra på två päron och tre småttingar… alltsammans, ovärderligt!!
Förebild, kikandes in i Storebrors rum!
Efter. För nu har älskade S sitt alldeles egna rum.
Tapeten kommer från Colorama Lunde, golvet och lister från Klockestrans Såg & Hyvleri.
Rummet är helt och hållet klart. Möbler inflyttade. Några små pinaler. Piffet får komma eftersom, i varsam takt. Vi har inte bråttom. Men ni må tro att vi är peppade på att det allra sista ska bli färdigt där uppe så vi kan städa bort byggröran och FLYTTA UPP!
Alla snickerier är målade i 7% grön umbra, linoljefärg förstås. Så otroligt vacker färg!
Taket är målat i matt linoljefärg. Och samtliga möbler är loppade för små pengar. Som höga skåpet för en trehundring och gamla kökssoffan som blev en säng, för en hundring…
”Mamma jag ÄLSKAR att ha ett eget rum!”.
Allt är så fint, tapeten gillar han så mycket och det är liksom inte klokt hur bra det blev, tycker Storebror. Och ingen härligare respons på allt jobb kunde vi päron få. Något mer som är himla härligt med rummet, är att han och Farfar nu ÄNTLIGEN kan blinka till varandra med lamporna mellan våra hem, som dom fantiserat om sedan länge… ni anar lyckan när Storebror premiärblinkade och fick ”lamp-blinkar-svar” från sin ena idol i livet!
Vi bygger oss ett hem och skapar livet tillsammans. Ja, så är det! Hur häftigt som helst!
Storebrors alldeles egna rum! Det är K L A R T. Ohlala!
Jag och minstingarna kom just in i värmen efter att ha skjutsat Storebror till skolan och sedan gjort Morgonrundan hos hästarna. Det stormar och regnar på tvären. Det är mer än gott att få komma in i värmen igen.
Slår mig ner här med dagens första kaffekopp medan barnen påtar med sitt. Vi tar en titt på veckan som gick!
… började gäspande. Järnmackor framför barnprogram en tidig måndagmorgon. Det satt fint!
Veckan drog sedan igång med en tur till stan tillsammans med minsta barnen. Bilen skulle besiktas och ärenden uträttas. Det gick finfint men stan, …nä det blir aldrig, aldrig någonsin min plats på jorden. Det var GUDOMLIGT att komma hem sedan och få ge sig ut på hästryggen. Låångt ifrån jäktande och köphets..
Ni var många, många som undrade vilken bok ni såg skymta under en pärlplattestund ni såg på instagram stories. Det var den här. Helt fantastiskt rolig. Ett riktigt, riktigt bra julklappstips till småttingar från ca 4 år.
Det blev tisdag och under några timmar var det bara jag och Lillebror. Storasyskonen var på egna äventyr. Här hemma byggde vi plusplus och började så smått att lära ”oss” pussla… OVÄRDERLIGT att få vara med om alla små steg framåt i livets start, tycker mamman.
Vi förvandlade vardagen till en fest! Med Matlag! .. alltså, om ni är nyfikna på detta. Prova! Här bjuder vi varandra på allt från Korv och Makaroner, till fiskgratäng och nyrullade köttbullar. Allt är ok, hemmen får ”se ut som dom gör”, alla dunsar vi ner vid matbordet efter en dag av olika åtaganden och det är så himla fint bara… Det finns inga krav eller någon prestige! Bara viljan att ses och ha det bra, tillsammans. Häftigt är det också att se hur trygga ungarna blir med andra vuxna utanför familjen. Vi hjälps åt med ditt och datt familjerna emellan. Gällande gårdsbestyr, skjutsningar till aktiviteter på byn, hämtning efter storebrödernas skoldag etc. Rikedom! … dock ser det INTE ljust ut för detta mysiga påfund, i och med senaste Covid-19-restriktionerna som släppts idag.
Jag sprang. Fångade veckans enda solglimtar. Stannade till. Flåsade bort maxpulsen som tickade. Och bara njöt. Älskar, älskar, älskar att springa! Behöver inte vara några marathon, inte alls. 30 minuter rörelse gör magi för din dag, lovar.
Vi såpskurade. Och såpskurade. Och plötsligt kunde vi konstatera att ”nu är alla sovrum helt klara!”. Känslan var nästan märklig. Samt helt magisk.. synen av Storebror som flyttade in på sitt rum…. wow! Veckans andra bygg- och renoveringstimmar ägnade vi åt att måla pärlspont.. nu väntar bara ett endaste lager färg i långa korridoren mellan alla sovrum…en hop lister förstås… någon liten fönstersmyg… och lite annat krafs. Sen så!
Vi åkte till MammaMormor och PappaMorfar. Mellisfikade, pysslade lummerkransar och susade på loppis. En sån där eftermiddag som är dyrare än allt dyrt. För hjärtat.
Och så blev det fredag. Vi firade helg med att bjuda hem Kusinerna (som ju är prick lika gamla som Storasyskonen här hemma, lyxigt med kusinkompisar i byn!!). Jag nöp mig i armen.. över att få ta hem en skara ungar, höra hur dom leker tillsammans under tiden jag svänger ihop en sockerkaka för att sedan ropa ”nu är det fiiika” och få se synen av en ungskock som riktigt njuuter. Det är min bästa syn.
Helgen fylldes av Alla tillsammans-tid. Målning. Och så bad jag och M barnens Farmor och Farfar om hjälp med barnen, så vi kunde ge oss ut med hästarna tillsammans. Dom turerna är så underbara än om jag också trivs med att rida ut själv men nu kändes det längesedan som häst och människa hade tur-sällskap. Vi gick till fots, långtur både lördag och söndag.. jobbigt för både två- och fyrbenta.. och så otroligt härligt! Gott att klunka vatten sedan, sa Fjödur! (Tack älskade Svärisar för dyrbara bara-E-och-M-tiden!)
Helgens absolut sötaste glimt! -När barnen hade ”pyajamsparty” med småvänner. Mannen och jag var ”kalaspäron” och servade lilla gänget kvällen lång. Med allt från barnauppskattad middag med glass-efterrätt till lek och lördagsgodis och disco med dansgolvet fullt.. smäller av när lilla H intog dansgolvet med sin lilla kjol!!
Nu tar vi måndag. ”Bläää” säger Fjödur. För nu är vi lite trötta på detta regnrusk och blåst och längtar till fler såna där frostvackra morgnar som den enda som visade sig förra veckan och som denna bild är ifrån. MEN! Vi ska vara glada att det är något väder. Hästarna kan ju faktiskt gå in när dom vill. Och vi människor har det mer än gott här inne efter stunderna ute. Sådetså! Bara göra november så mjukt vi kan för oss alla, eller hur?
Veckans önskeplaner :
-Pyssla om varendaste novemberdag så gott vi bara kan! Ta dagen efter dagsform. Lyx för stora och små.
-Sända er hälsningar! Ni ska bland annat få kika in i Storebrors nya rum!
-Jag trollar lite och slår mig ner vid datorn när det passar, småstunder. Mailen ropar och samarbeten behöver planeras.
-Hämta mera skogsfynd att pyssla med! doften av granris…. ljuv.
-Gå på kusinkalas! (Detta skrevs INNAN dagens restriktioner kom, så ni behöver inte oroa er för att detta tråkiga undgått oss)
….
Ta hand om er. Allt ni bara kan, ok? Så hörs vi under veckan!
Vi tar en titt på veckan som gick, vetja! Landar lite. Det är alltid en god idé till veckostart, tycker jag.
Veckan som gick!
Efter hejdlöst stormande och en dunderförkylning, var det helt underbart att vakna till sol, hästar som inte behövde söka vindskydd och dessutom fick vi snabbt svar på covid-testen vi gjorde. Negativt och alltså ingen härjande corona här oss oss. Skönt. Hela alltet!
Småttingar red sin världssnälla ponny.
Mamman red också och kom hem med svettig häst lagom till att solen gick ner. Så andäktigt vackert, när hästarna gick iväg i dimman med färgstarka himlen ovanför sig.
Vi hade vardagskvällar. Alldeles vanliga. Och så högt älskade.
Det cyklades och plaskades i till ytan-isiga vattenpölar… och ”någon” njöt. Stort. Av att våra val vi gör, resulterar i just det där; En mjuk vardag, som är våra barns barndom.
Synen av lekande småvänner och häst precis utanför fönstret. Det, är liksom livet på en pinne!
Och så var vi till bibblan och lämnade tillbaka böcker och lånade en hel hop nya.
Låååt oss få tipsa er med småttingar, om ”Familjen Jansson”. Soom vi skrattat åt denna tokiga familj senaste veckorna. En familj där man liksom vänt på allting, barnen har fullt sjå att hålla koll på sina ”skitvuxna” (inte skitungar liksom) och det är sjåigt att skjutsa till jobbet och få pappan att slita sig från sin himla åkgräsklippare om kvällarna när han behöver sova. Vi har lyckats låna två böcker från denna familj och hoppas på att det finns fler. Tips tips! Både 4-åring och 6-åring tycker denna är jätterolig.. kaanske väl svår för lilla 2-åringen.. men har han inte klagat utan lyssnat, lillvännen.
Det blev fredag och ääntligen blev det Halloweenparty hos småkusinerna. Jag är inget halloweenfan. Men Sväggans halloweenpartyn gillar jag. Skitmysigt och lagomläskigt, från början till slut.
Lördagen var himla vacker. Vi varvade gårdsbestyr med ponnyridning och storhästlatjande. Ungarna hälsade på Farmor och Farfar några timmar. Såna där räsertimmar när pappan och mamman kunde speeda på målandet uppe ännu mer.
Vi åt hemmapizza med hemgjord pizzasallad. Enkelt och så gott!
Veckan avslutades med massa firande. Farsdagsuppvaktning av Pappa M. Och födelsedags-Storan.. utöver en bok, fick hon så fiina skor jag funnit på loppis.. skiit att dom var stora i storlek och därmed, för stora.
.. och så firade vi min egen pappa. Utehäng med grilllunch och mammas världsgoda fika efteråt. Som jag älskar mina päron. Så tacksam över att få ha dom så nära, både i hjärtat och rent geografiskt, jämt och jämt.
Söndagkvällen avslutades hos mina Svärföräldrar och vi kunde inte få ett godare helgavslut.
Tacksam tacksam tacksam.
…
Veckans planer:
–Ta vara på friskluftigt dagsljus tillsammans med småttingarna. Och sedan gå in i värmen och novent-mysa…
-Besikta bilen och göra andra ärenden i stan! (puh. det checkade jag och barnen av redan idag!)
–Vinterpyssla! Tillsammans med min lilla mor. Åhåå, det längtar jag till!
–Ha efterlängtat Matlag! Här hos oss.
–Tillsammans med mannen, försöka skrapa ihop ork till att måla, måla, måla.. det är ju ändå så himla nära nu att hela detta renoverinssjok ska vara i mååål där uppe på övervåningen. Käämpa E och M, käämpa!
–Rida! Det är tanka själen med gott för mig.
-Så smått börja fundera på Adventskalenderinnehåll…
–Ta en dag i taget. Njuta av denna HemmaMammatid, allt jag förmår. Livet får styra. Vi varvar ivriga stunder, pysslar, bakar och grejar, med att tom-glo på sofflocket, spela spel och när det är november tittas det förstås på en och annan mysig barnfilm också. Så gott att få leva efter årstidernas fart!
Ta hand om er. Fina fina ni. Allt ni bara kan. Så hörs vi snart igen! Önskar er alla en god novembervecka!
Tre små stjärnor. Så redo att börja sjunga den lilla trudelutt vi brukar sjunga när det är Far- eller Morsdag. Idag är det Vackerpappans dag. Vår egna Superhjälte!
Vi stormade in i sovrummet, som en liten kärlekssjungande kör.
Med kramar och grattis och pysslade kort. Paket med nivetvad i. Och ett paket med niintevetvad i.
Frun uppvaktade på det vis hon vet att hennes make uppskattar så.
En uppdukad frukost, med nybryggt kaffe och nybakt Mammabröd. (Mitt bästa recept. Ni hittar det HÄR).
Tillsammansfrukost. Hela familjen samlad.
Å. Han i räddningstjänströjan där. Som var ute på larm-vift under natten.
Han är alls vår Superhjälte.
Jo visst har han både Superbarn och Superfru, givetvis… tillsammans är vi ”Team Drömgården” och alla pusselbitar i denna familj är lika viktiga. M står för otroligt mycket lugn och trygghet. Min klippa i stormen. Barnens Vackerpappa. Han som låter ungarna vara med i renoverings- och byggbestyr än fast det tar mycket längre tid än utan hjälp(stjälp), som kånkar ungar ut och in ur traktorn under gårdsarbete för att det är så självklart att dom ska få vara med. Som sitter bland mängder av lego och bygger efter ritningar med ivriga små. Han som helt naturligt strösslar sina ungar med ord som ”Pappa älskar er” och busar och kramar i massor. Han som ger barnen det vackraste av presenter; att älska deras mamma ömt, så ömt.
Han är så hjärtevarm, den där Tusenkonstnären. Att få dela livet med honom är en fröjd och ren lyx.
Idag firar vi M dagen lång!
..Och två andra pappor i vårat liv, som betyder mer än ord kan beskriva. Min och M´s pappa. Två förebilder i livet. Som skapat oss och varit med oss från när handen hölls som liten till att nu vara världens finaste Morfar och Farfar till våra barn, Svärfädrar…och Pappor, som alltid. Det är så fint att det inte är klokt.
Alldeles i slutet av oktober. Frosten ligger över gården men håller redan under morgonen på att smälta bort av solen. Hästarna är så vackra där dom står mitt i. Som rykande vinterpälsklädda moln.
Där inne i gamla gården äter familjen frukost.
Inget märkvärdigt för världen. Ändå så förbenat märkvärdigt. För oss. Tiden tillsammans är det bästa vi har.
Till skillnad från tidigare i veckan, då hemmet sett ut som jagvetintevad (ni som följer våra stories, ni vet). En salig röra, helt klart. Så vaknar vi idag till nystädat hem, med den kaosiga källsorteringen nere på byn i sina rätta containrar, med kattlådan lite mindre stinkande, tvätten bortvikt och med lite skogfynd på toppen som gör hemmet Alla Helgonafint.
Äppelmoset från årets äpplen smakar gott på havregrynsgröten. Och lingonris i krus, fint eller hur?
Kaffekoppen, dagens första. Franssongoset. Oslagbart.
Och pricken över i? Nybakt bröd till frullen. Det enklaste ni kan tänka er.
Jag rörde ihop degen igårkväll/natt.. degen fick stå i kylskåpet tills vi vaknade i morse.. har ingen aning om hur lång tid det blev. Inte så noga på tiden, skulle jag säga! .. men minst 8 timmar! Bara baka ut degen på morgonen och njut av nybakt till frukost!
Här kommer mitt hittepårecept!
Emmelis Kalljästa småfrallor!
6 dl ljummet vatten
3-4 msk god olivolja
50 g jäst
2 tsk salt
2-3msk honung
ca 12 dl mjölblandning. Jag tog allra mest rågsikt och bara någon deciliter vanligt Vetemjöl special. Laborera vetja!
1 ägg, till pensling
vallmofrön att strö över frallorna
(ca 25 stycken)
Blanda vattnet med oljan och jästen. Rör tills jästen löst sig helt. Tillsätt salt, honung och mjölet och blanda allt tills det blir en fast deg.
Skjutsa in i kylskåpet med bakduk ovan. Sov så gott, både du och deg!
God morgon! Häll ut degen på ditt mjölade bakbord. Platta till med hjälp av mjölade händer, så degen blir en ca 1 cm tjock degkaka.
Dela degen i valfria frallastorlekar.
Lägg ut frallorna på en bakpappersklädd plåt.
Pensla med ägg och strö över vallmofrön.
Grädda dem i mitten av ugnen på 175 grader i ca 15-20 minuter eller tills bröden har blivit härligt gyllenbruna.
NJUT!
…
Höstlovsmorgon, Frostgnister och Kalljästa småfrallor. Själagott så det förslår!
Ta hand om er och ha en god helg, så hörs vi snart igen!
Nej. Jag har inte försvunnit någonstans. Jag behövde bara pausa några dagar, var lite energitappad förra veckan. Jag vet att ni förstår. Men vänta, vi tar det från början. Veckan som gick!
Det var måndag. Och jag kände mig trött och lite sliten. Samtidigt som jag visste att M skulle jobba extra mycket och jag behövde min energi till det allra viktigaste. Daten med Blått Berg, skritten över åkrarna, galoppen bland lövprassel. Var så själagod start på veckan.
Mamman och Bertilen hade tumistid när Storasystern var på sitt eget äventyr för veckan och Storebror var på skolan. Vi passade på att leka järnet, plocka in leksaker från sandlådan, vintra runt lekstugan och sätta vårlökar i jorden. ”Sådäääja”, sa lillvännen när vi var klara.
Frosten gjorde världen sagolik.
Jag kände mig alldeles kär i dom kyliga graderna. Gick långpromenad med sovande Minsting i vagnen. Kände mig så himla Mammaledig, med bara en lillunge för ett stund. Pepp, fyllde jag hemmet med fantastiska människor, stora och små. Mellisfikande, lekande ungar och kaffesörplande mammor. Allt i en salig röra!
Närmare helgen hade vi en smått kaosig morgon och förmiddag.
Ena lillungen slår ett jack i huvudet av krocken med träsängen och det fullkomligt pulserade ut blod, nära tinningen. Mamman reagerade med att (förstås!?) bli väldigt rädd men försöka handla så gott hon kunde. Med tryck på såret rådde vi bot på blödningen så pass att jag kunde packa ungarna i bilen och åka till Hälsocentralen och få världsfin, jättesnabb hjälp. Lite tejpande och många ”å vad du är modig” och hållande i liten, cool hand, då var vi hemma igen.
Och dagen gick i piano och lågt, lågt tempo. Vi vilade. Och vilade.
Exakt vad alla behövde.
Den trötta mamman gav sig själv tvärvila under ett par dagar, från allt annat än att ”bara ta hand om tre barn”. Vilade, från sånt jag älskar, brinner för men som jag också ibland bara behöver tvärvila från… Och det är ju som magi. Att supervila, alltså. Inte bara en liten stund.. utan verkligen ”stänga av” under ett par dagar. Som att spilla vatten på en törstig blomma.
Regnet vräkte ner och det sirapssega tempot och långtråkigheten var så god. Vi satt bland annat, på sofflocket och tittade på sommarminnen som ska få flytta in i familjealbumet. Och såg på film och åt chips. Somnade tidigt. Och rådde om oss lite extra… ja, barnen rås alltid om på det bästa av vis.. men tusan vad lätt det är som småbarnsmorsa, att glömma sig själv…
Det blev fredag. Och den började helt magiskt. Fransson-katten kom hem igen och den fransiga, slitna känslan var som bortblåst och vi inledde Storebrors Livets Första Höstlov, med att åka med vännerna till deras nya ”sommarställe”.
Mysfika, vågskvalp, rödblommiga ungar och så passade papporna på att arbeta lite kring söta stugan. Så fint att vi kan hjälpas åt med olika bestyr. Till kvällen hade vi fredagsmys tillsammans och skrattade så tårarna rann. Man kan kanske inte få en härligare start på helgen, faktiskt. Med mina mått mätt, alltså!
Lördagen ägnade vi åt hästarna. Alla tre pojkarna avmaskades enligt plan med veterinär. Vi jobbar fortfarande för att råda bot på den Stora Blodmasken som tog sig hit till oss från pojkarnas förra bete.
Jag och Fjödur hade också en helt fantastisk tur. Det var just så vackert och härligt som ni kan ana. Frostiga landskapet och Lilla Kolabönan.
Ungarna fick köpa Lördagsgodis och peppen var total!
Och sooom vi spikade och målade pärlspont. För fullt! Vi som först tänkt tapet i denna långa korridor uppe, som ansluter till alla sovrum. Meeen, som ”någon” angående det ändrat sig. Efter att vi riktat väggar, skivat, gipsat och till och med börjat spackla…så kläckte jag ur mig; ”Du Martin..det blir inte bra med tapet även här.. jag tror vill ha pärlspont istället…..”. Lite blek om nosen var han den dagen.. älskade Byggmästaren. Det var ju ”bara” att skruva ner gipsen men det kändes som ett stort baksteg där och då och inte något vi var direkt sugna på, att jobba bakåt, när vi har så mycket att göra där uppe. Men nu, nu är vi så löjligt nöjda över att vi vågade ändra oss mitt i och följa hjärtat…!
Söndagen. Sommartid blev Vintertid. Långfrukost. Spikande och målande av pärlspont. Och en sväng till MammaMormor och PappaMormor för världens gofika och så fortsatte M att hjälpa pappa med nya projektet där hemma. Innan vi åkte hemåt i mörkret mot kvällsbestyren. Till natten, när jag och M la oss på kudden, hade vi precis spikat och grundmålat färdigt all pärlspont i långa korridoren där uppe.. och känslan var väldigt god.
Vilken bergochdalbanevecka. Moll byttes mot Dur, tacksam vändning.
Vet nästan inte om jag törs berätta hur mycket jag faktiskt brytt mig i att denna katt varit på vift… nu känner jag mig som världens lyckligaste. Flocken är fulltalig. Bästa känslan! Så lyckligt!
…
Önskeplaner för denna höstvecka!
-Höstlovsmysa med älskade barnen! .. efter ett par vardagar hakar Vackerpappan på också och vi blir fulltaligt Höstlovsgäng! Det behöver vi alla. Ett pärlband av lediga dagar, fyllda av Tillsammanstid.
-Förbereda ett samarbete. Texten till det gör mig gråtig. Handlar om han jag är gift med. Ni kommer få veta mer, snart.
-Matlag! Denna vecka har vi matlaget här hemma hos oss. Längtar!
-Vi är bjudna till familjecoolingar på party!
–Blogga! Är så pepp på att få sända er inlägg, om goda äppelglöggen vi gjorde till 30-årsfirandet. Om den tredelade golvsockeln vi byggt till sovrummet. Färgkoder och annat ni önskar! Hoppas ni ska tycka om!
-Storfamiljehäng! …bland det bästa jag vet!
-Omfamna dom allra sista oktoberdagarna och avsluta veckan med att Fira Allahelgona! En så vacker helg, tycker jag.
Senaste kommentarer