En alldeles vanlig, och smygsamt märkvärdig, HemmaMammadag här på Drömgården!

Det är onsdagen före jul.

Bara fem små dagar kvar, till den efterlängtade aftonen. Fast alltså, tiden nu innan. Den är bäst, tycker jag.. och nästan marinerar mig själv i julestökande.

Vardagslivet pågår. Den skäggige är på kontoret och konstruerar och räknar grunder till blivande hus. Här hemma har en mamma och tre små en så lugn morgon det bara är möjligt, med julenippriga ungar, liiite för sent uppstigna, trötta människor. Vi susar iväg allihopa, skjutsar fyraårige Storebror till kära timmar med småvännerna på Förskolan och vi andra åker till nyöppnade butiken i vår by. Sån lycka, att ha en affär igen efter höstens krånglande utan.

Väl hemma ställer vi till med Det Stora Julelimpabaket!

….ptjaa, efter att mamman sörplat kaffe för att skrämma gruset från ögonen. Och efter att Lillebror somnat i vagnen. Och Juniflickan ätit mellis…. kokta ägg.. och den där kexchokladen som hon prompt skulle ha på affären. Äsch. Några dagar innan jul. Ska man vara extra snäll… (med andra ord; jag orkade inte ta en fight med tvååringen där i kassan med händerna fulla, bäbisen småsvettig i babyskyddet och så vidare) En kexchoklad mitt i veckan,fick sitta på sin plats, helt enkelt.

Juni styr köksassistenten som en kung. Och till sist är där en hel drös av limpor under gamla kökshanddukarna.

Det sprider sig en doft i hela hemmet… En blandning av nejlikor i apelsin. 

Och nybakta Julelimpor!

Så ska det bara penslas lite vatten på toppen. Lillebror är med på en hemtam mammahöft.

Så tackar dagens ljus för sig.

Och vi susar iväg med Rymdskeppet igen. För att hämta den där storlilla älsklingen. Och svänga in på macken för att köpa dagens tidning.

 

Vi är så nära nu. Midvinter. Och känslan av att ljuset återvänder till oss, mer och mer för var dag.

Så dukas eftermiddagsfika fram. Någon sover på sofflocket. En sitter och gungar i babysittern. Och den tredje provsmakar limpan och utbrister att ”du är den bästa mamman man kan täänka sig!”. Vilka ord att få, va. Ibland är jag bara skrot, kan jag lova. När det trilskas för lilla miniminitonåringen, då är det mammas feel! …Så det är härligt när kärleksorden strösslas.

Och just idag kände jag mig så nostalgisk, mysigt Bull-mammig, och som om jag var i mina föräldras kök, som liten Emmeli. När mamma bakat precis dessa limpor innan jul, köket var varmt från ugnsvärmen, julmusiken nästan nötte sönder öronen, ljusen brann härs och tvärs..

Njutandet…

… och på första sidan i tidningen och ett så fint uppslag mitt i? -..Där var ju vi här på Drömgården!

Inte klokt, ju. Så fasligt ovant. Känns så märkvärdigt. Rosorna på kinderna är hos oss och tacksamheten över hela alltet, likaså. Ett så himla, himla hjärtefint reportage.

Det var alltså det häär som var så spännande förra måndagen. Att vi fotades och intervjuades i timtals, här hemma på Drömgården. Om vår resa hit till Drömgården, om återskapandet av detta 1800-talshus.. där vi inreder en våning där någon aldrig bott och om lillafrunsdagbok.. ni är många som skrivit så varma ord idag, tack.

 

Så började mörkret falla på riktigt. Limpor fulla köksbänken. Och kvällströttheten på intågande. Mannen undrade när han kom hem om jag tänkt starta bageri nu också? … – jo, minsann. Jag tycker att livet har alldeles för lite innehåll, faktiskt. Eller hur det nu var…. 

 

Till alla er som hittat hit för allra första gången idag; Välkomna hit! Hoppas att ni ska trivas. I vanlig ordning; tack alla ni andra trogna, det här vore så skittråkigt utan er!

 

..En alldeles vanlig, och smygsamt märkvärdig, HemmaMammadag här på Drömgården, alltså.

Nu tar vi kväll, i lugnan ro!

Lillafrun

Recept på Tant Sagas möra chokladkarameller!

Någonting gammalt. Något loppat. Något ärvt och något fått. Pumlor (googla, vetja) från Mormor. Söta tomteflickan från mor.

Något hemmapysslat…

Kristyränglar. Och smällkarameller. Med tankarna hos gamla Farmor, och tiden som var då.

Hur du gör dina egna kristyränglar kan du kika på prima beskrivning HÄR.

Och hemkokta karameller. Favoriterna. Sedan barnsben. Tant Sagas möra chokladkarameller. Ett kärt ”måste” på julens gottebord.

Köksbordet fyllt av härligheter, mao. Och jag tänkte förstås sända er receptet på karamellerna. Dom är lika enkla som goda…

Det här gamla receptet fick min älskade mor, precis när hon och far gift sig. Receptet kommer från Tant Saga. Min mormors kompis. Hur fint, alltsammans?

Tant Sagas möra chokladkarameller!

Koka 5 dl strösocker, 2 dl vispgrädde, 1 dl sirap, 3 msk kakao och 0,5 tsk vaniljsocker. 

Låt koka till 120 grader. Ta då kastrullen från plattan och rör i 3 msk smör. Rör, rör, rör tills du har en glansig smet…ja, jag brukar ha i termometern och checka av så att jag inte slutar röra förrän temperaturen sjunkit till ca 90 grader.. gärna ännu lägre..

Häll smeten i en bakplåtspappersklädd form (ca 20 x 30 cm) och låt svalna. Ställ ut i kylan, vetja! Skär i småbitar och njuut.

-Perfekt att fylla i en strut och ge bort till någon man tycker om. En ganska så bra grej, visst?

Tant Sagas möra chokladkarameller.

Och fler karamellrecept finner ni ju i Julekategorin. HÄR finns till exempel ett inlägg med flera goda karamellrecept.

Tisdagkväll nu här hemma på gamla gården i norr.

Vi har fyllt dagen med rejsande till byarna i kring för att hämta ut paket. Julepåta här hemma. Promenera med sovande små i vagnen, en så andäktigt vacker tur.. nu när träden dignar av snö som gör alltsammans så förtrollande sagolikt. Så till eftermiddagen fick Storebror mys med sin Mormor och Morfar medan jag tog minstingarna för bvc-besök som gick strålande trots förskräckligt ont i mammahjärtat när Lillebror skulle få sina två sprutor i goselåren. Allt gick väl, så slutet gott, ni vet. Ikväll tar vi in julgranen och ungarna är omåttligt peppade! Det lider mot jul, alltså…!

Önskar er en skön kväll så hörs vi snart igen!

Lillafrun

Måndagshälsningen!

”Det är snööö!!”

…så lät det i morse när vi slog upp våra blå. Ja. Så plötsligt, så låg den där som ett vitt täcke. Den där efterlängtade, vita bomullen som gör landskapet till en vintersaga så vacker att man dånar.

Direkt efter frukost gav vi oss ut hela gänget.

Sallekatten.

Små storasyskonen.

Brandispappan och Bertilen.

Och så jag. Allihopa, helt sonika!

Snökjälke och räserdyna åktes, det skottades och Lillebror fick vara ute i snöfall för allra första gången.. ok, det var ju en liten snösväng för någon vecka sedan också. Men den var mer regn än snö. Idag har det varit sådär helt makalöst vackert.

Bertilen tyckte om snön, verkade det som! Kära nån, som jag är kär i den där lilla människan. 

Decemberljuset, med solen som nästan, nästan inte orkar försöka sig fram genom molnen. Ett sken så vackert över gården. Snöflingorna har fallit sådär drömskt. Tänk om vi får en vit jul, det vore så mysigt!

När vi kom in kokade jag en god tomatsoppa och bjöd gänget på. Påtade lite… men kände hur förlamande trött jag blev. Jojo. Jag och Bertilen blev visst så trötta efter uteleken att vi slog oss ner på storsängen och sov under ullfilten tillsammans.

Nu har vi haft kväll. Barn har badats, julkalendern har tittats på, kvällens julesaga har lästs och nu sover dom tre barnen sedan länge…. jag har nu sån där gudomligt skön mammastund. Nästan stinker om mig efter varma duschen, hårinpackningen, nytorkade julröda nagellacket.. att som mamma, vila innan man sover. Det är både smått livsnödvändigt och också så gemytligt!

Och nu är allra sista veckan innan Jul här!

Vi längtar efter att Julgranen ska kläs. Och jag, efter att klapparna ska slås in. Tänker sända er pyssliga och goda inlägg, med recept så himmelens enkla… men dom allra godaste jag vet i juletid. Så ska vi på bvc-besök för Lillebroren. Några arbetsdagar arbetas av, brandisjour havas, Småvänner lekas med för Storebror.. alltsammans följt av Juuulllov. Julemat inhandlas och hemmet städas och julepyntas. Dessa dagar innan jul… bråda stundvis, men mest bara himmelens härliga på alla hjärtevarma sätt!

Önskar er en härlig sista-veckan-innan-Jul-vecka!

 

Lillafrun

Att summera ännu en decembervecka!

 

 

Dagarna som går, det är livet.

Livet i december när det bara blir mörkare och mörkare… och julemysigare och julemysigare.

Varje dag känns som en varm ullfilt, just nu. Kanske lever jag livets absolut lyckligaste tid… det vet jag inte. Men jag vet, att jag njuter till fullo. Av tiden just nu. Så infernaaliskt mycket! .. som min mor skulle ha sagt. Jag tänker såhär, var tid har sin charm. Det som kommer framöver kan bli minst lika bra. Men just nu, är det det här som är mitt liv och det jag tänker lägga fullt fokus på (och känner kan-det-inte-alltid-få-vara-såhär-känsla, om).

Den här veckan började med en mysig måndagfrukost, med alldeles nygräddat bröd, följt av en mycket spännande dag (lovar som sagt att berätta mer om den när jag kan, så att säga).


Pepparkakshus har pyntats.. synen då alltså, när tvååringen proppat non-stop fulla munnen,  som om det ej fanns någon morgondag, hehe!

En dag mitt i veckan, fick Juniflickan åka iväg på livets första egna äventyr… där hon inte ens hade med sig Storebror i sällskap, alltså. Mystid, hos mormor och morfar. Oooh så stort. Och så uppskattat!

Här hemma passade vi då på att göra nyttiga bestyr och ta oss en alldeles ljuvlig solig promenad.

Så värdefullt att få tid med bara lillprinsen.

…Än om jag känner mig helt hel, när hela lilla ungskocken är runt mig.

Vi anslöt där i lilla byn senare, små bröderna och jag….. för världsgott mellisfika och smällkaramellpyssel.

Full fart! Så fantastiskt. 

Tycker så mycket om att komma hem till mamma och pappa. <3

Det har julepysslats snögubbar..

.. lekts på lekrummet… insupits motion i friskluft, varvat med gympa här inne, förstås!…Så blev det Luciadagen, så mysig från morgon till kväll.

Otaligt många ljus har bränts, julkort har skickats..

Och nu, en tredje adventshelg.

-Fylld av tillsammanstid.

Igår var jag och den skäggige tillsammans med lillprinsen, en sväng till stan för sista lilla delen av julhandeln. Det gick fort. Vi har dragit i julklappsbromsen rejält i år. Och det vi har handlat är mest hemklickat eller auktionerat/loppat. Känns så bra, på alla sätt. Sedan åkte vi hemåt, till Svärisarna där storasyskonen var. Blev bjudna på himlagoda köttbullar och omringades av värmen från varma brasan. Vilken lyx hela alltet.

Idag har vi fyllt dagen med pyssel och bak, utelek, en spontan-kaffestund med Storan och en med Svärmor, ett träningspass med skäggigt sällskap och slutligen en eftermiddag och kväll i lilla byn, hos min mamma och pappa. Hemmahemma-mys och vedeldad bastu när graderna är kalla… åh.

 

Livet nu med tre barn, är så himmelens mycket. Den här grejen att bara uppleva vardagsliv, känns så himla mycket i hjärtat. En högtid då, som julen nu, blir liksom på sån nivå att jag har hjärteont mest hela tiden. Ni vet, Storebrors pirr i magen för allt från lussefirande på förskolan, till pepparkakshuspyssel här hemma och kära funderingar som att ”jag tänker ge tomten julklappar… HAN får ju ALDRIG några”. Lillasyster, som är så lycklig över att vara med och baka, sjunger och trallar och pysslar kort till dom hon älskar. Och så Lillebror, som tittar storögt på. Så nöjd och belåten över livet. Han myser, det syns. Nånstans där mitt i, är jag och den där skäggige. Himmel, vad jag är tacksam över den där skaran människor. Och alla andra hjärtenära vi har runtomkring oss.

Ännu en hel decembervecka i våra hjärtan, fylld av massa hjärtegott.

Lillafrun

Jullovsmys med lite flärdfullt glitter i kanten!

(Inlägget innehåller reklamlänkar)

 

Hej i lördagkvällen!

Jag tog mig en liten inspirationstur här på nätet. Jag är så himla pepp på jullovsmys nu att det är inte klokt.

Tänkte att vi tar en titt på massa härligt jag fann på min lilla ”shoppingtur”..Fokus; jullovsmys med lite flärdfullt glitter i kanten…

 

 

Vi börjar med myset!

Bland det skönaste jag vet, är att ta lång varmdusch, ända tills varmvattnet är slut (okej, det är inte många minuter här på Drömgården, men ändå).

Använda favoritduschkrämen (HÄR) och hoppa i sköna myskläder därefter.

Förslagsvis en nattskjorta i flanell från h&m (finns HÄR).

Och så dom där tofflorna jag redan själv har (finns HÄR)

Det här är en typ av favoritstass som jag tassar runt i här hemma, ooofta. Skönt, mysigt och (!) fint!

Byxan har jag klickat hem och hoppas ska vara sådär härlig som den ser ut. Finns hos lindex (HÄR)

Ullstrumpor från Cubus (HÄR)

Och fin sticketröja som finns i flera färger från Cubus, (HÄR)

Sköööna jeans. Står att dom ska ha ”supermjuk stretch och en hög midja”. Ja, tack på dom. Finns HÄR.

Ribbstickad långärmad topp, HÄR.

Lite tjusigare? -ta en blus istället för toppen. Hittade en så söt blus med smock inne hos Gina tricot. Finns HÄR. 

Och fina juleröda lacket som passar till precis allt jag tipsat om. Finns HÄR

Och vackra, vackra pärlörhängena likaså, Finns HÄR

 

Till sist, tre festliga klänningar som passar alldeles ypperligt till jul. Två från Cubus och en från Lindex.

Röd sammetsklänning med halvpolo. Så himla himla fin. Finns HÄR.

Blommig klänning Finns HÄR.

Och så slutligen, klänningen som är så tjusig så klockorna stannar, finns HÄR.

 

Vi har gått från skönaste myset till tjusigaste festklänningen. Kuligt!

Hoppas att ni haft en härlig decemberlördag. Nu ska jag sprätta en marabou-favvischoklad-kaka ( med schweitzernöt, förstås!) och dunsa ner i finsoffan. Med min skäggige. Och Ernst julemysiga hittepå framför näsan! Det blir bra, det.

Lillafrun

Kardemummaskorpor!

Det där är mannens abosluta julefavorit. Kardemummaskorpor.

Juniflickan håller med honom. Vilket inte förvånar mig det minsta. Likisarna där.

Men ja, dom äär vansinnigt goda. En kardemummaskorpa med smör och ost till eftermiddagskaffet en lördag i advent, när innemyset är ljuvligt och antalet dagar till jul, minskas och minskas. Himmelskt, ju!

Jag blir själv alldeles nostalgisk när jag använder det här receptet. Det är från 2013. Storebror låg i min mage och hade det gott. Och sparkade så revbenen knastrade… viljestyrkan kändes redan då, hehe.
I år bakade jag skorporna tillsammans med Storebrorens lillasyster.. eftersom Storebror, som ääälskar att vara med och baka, ”gav” Lillasyster en alldeles egen bakningsstund med mamman (ni bara anar inte hur mycket kärlek det var i den grejen.. ). Medan han gullade med Lillebror eller påtade med annat. Å. Det är så fint att skapa livet tillsammans med dom där tre små människorna. Och han, den där skäggige. Som älskar Kardemummaskorpor.

Receptet finner ni HÄR. 

Lillafrun

Det är fredagkväll på Drömgården!

Vi vaknar till fredag.

Jag är omringad av en nattvarm, högt älskad unghög. Vi tar oss ann dagen tillsammans. Skrotar inne, facetimar med Morfar och senare Mostrarna M, som alla ringer och hurrar för namnsdagsbarnet Sixten, öppnar kalenderpaket, hänger stor tvätt med ullkläder, sörplar kaffe och känner fredagskänslan… den som saknats lite senaste veckorna, då pappan inte kommit hem utan istället fortsatt iväg för helguppdrag.

Men idag. Så kommer pappan hem. Fredagstidigt. Vi ger oss ut på en gång. Hela familjen. Långpromenad. I en så himmelens vacker decemberdag. Fjorton kallgrader. Och det riktigt isar om våra kinder där vi går fram. Barnen har det varmt och gott i sina vagnar.

Så kommer helgkänslan, som en skänk från ovan. Tempot i kropparna sänks. Axlarna likaså. Vi djupandas. Kommer hem med äppelkinder och friskluft i lungorna. Storebror får lyckan i uppfylld namnsdagsönskan; ”gå till mormor och morfar eller farmor och farfar”. Han får kinderägg i present av oss. Och Farmor hade ordnat likadant. Tänk er själva. Den lyckan. För en fyraåring.
Här hemma gör vi hemmapizza. Mannen och jag pratar livet, hinner pussas en och tre gånger och undrar hur vi smidigast ska få in 90 kvadratmeter takplank till övervåningen?

Nu är det kväll. Jag skulle ha kunnat vara på flärdfullt glöggmingel med så inspirerande inspiratörskvinnor. Men tackade nej dnna gång. Till förmån för det som betyder allra mest.

Att ha hela familjen är samlad.

Juni är högst bekymdrad över hur mamman ser ut i ansiktet. ”Mamma! Du har guuula!?”. Ansiktsmask, förstås ni. Guuuldfärgad. Kommer göra så jädrans ont att dra från ansiktet. Det vet jag. Men det är lite småhärligt ändå. En stund att pyssla om mig själv. Strax amma lillprins. Det slår vilken ansiktsmask som helst i lyckokänsla.

Ljusen brinner och hemmet är fyllt av darlingar.

Det är fredagkväll på Drömgården.

Och jag önskar er en god, god start på tredje-advent-helgen!

Lillafrun

En Luciadag jag aldrig kommer glömma!

Luciamorgon.

Tre nyvakna småttingar. Änglaspelets plingande. Luciasångerna ur ”radiospelaren”. Alldeles varma lussebullar. Små bröder i tomteluva. En liten Skrålla med fullt sjå att njuta av sin ohyggligt kära morgongröt.

Så alldeles särskilt gemytligt. Barnen hämtade dagens adventspaket. Och där var..

Ett meddelande.

13:e december, det är luciadagen, Sixten och Juni! Ni vet… flickan med ljus i hår som lyser upp i mörkret? … pappa och mamma tänkte att idag blir en ypperlig dag eftermiddagsmellis hos Skogs-Hilda. puss! // Mamma och Pappa….” 

 

Minimannen hade liksom bara bestämt sig för att verkligen vara lucia, något jag knappt förstått förrän sent igårkväll. Självklart ville jag göra allt i min mammamakt för att han skulle få vara det. Sent igår kväll trollades en krona fram hemma hos Farmor och Farfar, från när faster lussade som liten. Nya batterier behövdes förstås så det var vi tvungna att ordna på väg till Förskolan. Det blev bråttom efter frukostmyset men vi teamade bra, jag och lilla trion. Till sist var vi inom väggarna på Förskolan, med oöppnade batteriepaket och en massa lussekläder av olika sort och med den där känslan Sixten så många gånger gett mig genom mamma-livet. Att vi är ett team. Han och jag. På ett sätt som är svårt att förklara. Vi har klarat så många saker tillsammans, den där lille vännen och jag. Det är min förstfödde liksom. Så häftigt hur varje barn bygger bo i hjärtat på sitt alldeles egna, gränslöst vackra sätt.

Småttingvännerna skulle lussa för varandra, lugnt och mysigt för dom små.  Och jag vinkade den allra, allra sötaste lucian jag någonsin sett, hejdå. Med jätteskrynkligt lucialinne..jaamen, OM mamman hade förstått att han verkligen tänkte vara lucia, som ”i klänning och ljus i hår”, så hade kanske skjortan varit struken. Men hej! kronan lyste ju.. och ungen likaså. En syn jag fick så kärleksont i hjärtat av. Alltsammans, värt varendaste dubbelknut av en mammakropp!

 

Bilder från den mysigaste eftermiddagen i mannaminne, visar jag en annan dag. Nu ska denna trötta mor lägga igen sina blå. I mitt hjärta har jag hela denna dagen. Som toppades med luciatåg i kyrkan med Musikfröken Storan och syskonbarnen, som gjorde mig stolt i lillasyster- och mostershjärtat, nattning av tre små darlingar sedan och nu vila i nyskurat hem. I mitt hjärta, så mycket kärlek och tacksamhet. Vilken fin dag det blev.

 

Hoppas att ni och har haft en fin Luciadag! Tänka sig… bara elva nääätter före jul!

 

 

Lillafrun

Ett stycke ommöblerad Sal i adventsskrud!

(Inlägget innehåller reklamlänkar)

Välkommen in i vår ommöblerade Sal i adventsskrud och decemberljus!

Det här rummet har senaste tiden gått från; äääh, där vill man knappt vara. Så rörig arbetshörna. Så uttröttande att se isoleringen spreta kring fönsterna efter sommarens insättningar. Och så vidare. Därifrån, till att nu har rummet som ett favorum. Nej, det är inte klart på något sätt. Men det är så klart som det kan vara klart, just nu.

Taket ska höjas. Men vi kan inte riva detta lägre tak, förrän vi tömt spånet i golven på ovanvåningen, är ni med? Så, i vanlig ordning. Var sak har sin tid. En sak i taget. Och nu njuter vi av det här rummet på det här sättet. Älskade Salen. Så tjusig, tycker jag.

Nu finns precis ingenting nytt i salen. Jag är en sån som gärna skyltar om med hjälp utav att ta ”något nytt” ur linneskåpet bara.

Den där adventsljusstaken i fönstret har jag lånat av mor. På obestämd tid, tänker jag… såg däremot att ny variant finns HÄR hos Jotex.Loppad, röd virkad duk. En julestjärna. Så ombonat och härligt, tycker jag. Mysiga flera år gamla ljuslyktor i guld.

HÄR kan ni fynda andra favoritljuslyktor, till 60 % rabatt dessutom. Mina bästa året-runt-lyktor.

Fast det absoluut vackraste jag vet att tända ljus i, är min loppade kammarljusstake, som om du inte hittar en loppad, kan kika på den HÄR och dreggla lagom… jag önskar mig en sån, av tomten.

Ni vet, tidigare hade vi möbleringen så annorlunda. Finns en bild HÄR, vetja. Ganska precis tvärtemot för hur det ser ut nu. Men nu med nya fönster tänkte vi; ”Fokus på myyset. Finsoffa. Uuut med den där ratiga skrivbordshörnan (som av nååågon anledning sällan fastnat på bild) som ändå ingen av oss jobbade vid;

Där gör sig skåpet och fotöljen mycket bättre. Röda och gröna kudden i soffan och fotöljen är gamla favvisar.

HÄRHÄR, HÄR och är tips på tre andra tjusiga kuddfodral.

Och teveapparaten. Den fick visst också ge vika. Den fungerade ändå inte.

Barnen lyfter inte ens på ögonbrynen för hur deras föräldrar håller på, hehe. ”Haar ni ingen tv!?” frågar någon älskad som hälsar på. ”näääe, den är borta!”, svarar Minimannen som om det vore det minst konstiga och mest självklara. Pippi Långstrump, Bolibompa och så vidare, finns i alla fall att tillgå på ”Pappas stordator”, så ingen nöd.

Rummet är ljuvligt med dom tre stora fönstren. Mannen har gjort smygar så helheten är lugnare. Foder, det festar vi till det med den dagen den nya tapeten är på plats, tror vi… peppen att jobba på övervåningen är så stor, att vi lägger minimalt med tid på nedervåningen och jobbar för nya rum på övervåningen istället..

Röda filten i soffan är så mysig. HÄR finns en ganska prick likadan!

Men redan nu. Ett himla mycket vackrare rum. Utan tv. Och utan sladdigt skrivbordshak. Med nya fönster. Ny möblering. Jag älskar att tända ljus där inne när det skymmer. Antingen myser vi ner oss hela familjen i finsoffan. Ser julkalendern eller barnen-vald-film.

Eller som just precis nu, när jag har ohyggligt lyxig bloggmamma-tid.. här;

Ordnade mig ett litet hemmakontor här, för lite bloggfix, mailsvarande och så vidare. Storebror leker med småvännerna, Juni har susat iväg på eget äventyr (åh, lilla hjärtat, vara ifrån mamma på detta viiset!). Och Lillebroren snusar i vagnen där ute. Jag springer lite runt min egen svans, med andra ord…!

Tänkte också passa på att klicka hem julklapp till mannen. En världsviktig sådan. För att inte avslöja för honom när han kikar in här, så kan ni kika HÄR… gör gärna samma sak ni med till någon älskad… det här är liksom viktigt på riktigt!

En dag, ska ett rum på övervåningen få vara mitt och mannens arbetsrum. Eller en del, av ett stort rum där uppe. Det rummet längtar jag så himmelens mycket efter. Det rummet, också.

Men tills dess slår jag mig gärna ner här… inte alls så tokigt. Med tända ljus i kring och en vacker kakelugn som kavaljer.

 

Hoppas att ni har en härlig onsdag! Nu ska jag äta lunch med mig själv (kära nån, så konstigt) och sen ska jag och Minsting ha promenaddate ute i sooolen. Håhå, så härligt!

En kik i Salen, alltså. Så hörs vi snart igen!

 

Lillafrun

 

Min nya tjusiga juleklänning!

(Inlägget innehåller reklamlänkar)

Där hänger min alldeles nya juleklänning.

Så tjusig.

Jag skickade efter den och provade den lyckligt… sådär till långkallingarna och stickesockarna… Å, jag kommer känna mig så julefin.
Min juleklänning har jag haft sedan gymnasiet.. typ 12 år gammal klänning alltså. Så det kändes som att det kunde vara ok att unna sig en ny. Den här är i sammet. Lång, fast inte helt lång utan sådär lagom, alldeles perfekt lång, ni vet? Omlott. Med knytband i midjan. Åh. Strumpisar till bara, sen så.

Flickorna redo för julefest!

Junis klänning kommer från Newbie och min hittar ni HÄR inne på Lindex.

Jag kikade även på en annan, mörkt röd, som är fantastiskt tjusig… men den kändes inte riktigt jag ändå, kom jag fram till. Men kanske är den du? Kika HÄR vetja.

Tänk alltså… inte många dagar kvar till jullov och världsmysigt hela-dagarna-långa-tillsammansmysdagar nu. Åhå..

Vi hörs snart igen!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4