När det var höstig 29-årsdag och födelsedagskalas på Drömgården!
Det var min 29-årsdag och födelsedagsmorgonen njöts. Fastän vi till kvällen skulle fylla hemmet med dryga tjoget av älskade familjemedlemmar och det stod kalasfix för fullt på schemat, så hade jag gett mig själv i present att förbereda och dona i massor innan, så att födelsedagen kunde ägnas åt i alla fall ett litet slag av sånt där; lugnan ro och mys med mina småhjärtan.
En runda i trädgården unnade jag mig också. Att den fjärde oktober kunna plocka in både rosor och praktvädd, rönnbär och höstfärgade hallonris. Underbart, ju!
Vi dukade och donade. ”Det här går ju bra ju, syrran!”, sa Bertilen!
En så otroligt vacker höstdag. Jag kände mig både barnsligt pirrig i magen och samtidigt lite sådär eftertänksam och funderande. Livet, ni vet.
Jag blev så lycklig då Storan och mannen gjorde det möjligt för mig att kuta ut på en fantastisk springtur. Kände mig så stark. Njöt av varje steg, lövprasslet och oktobersolen…. och ammestunden med Lillebror direkt när vi möttes igen.
Minimannen tyckte att vi pyntade med fasligt ”skrrruttiga” blommor… jag tyckte det blev fint, jag!
Det skulle bli höstigt födelsedagskalas, ju. Hej, hej där i gamla fläckiga spegeln!
Nu började det närma sig… och det var hetsigt värre där i köket.
Kycklinggrytan (den HÄR) puttrade för fullt på spisen, potatisen kokade över…men allt sånt hör till och vi high fivade där i köket, jag och den skäggige.
Allt ordnade sig och nu var det bara en sak kvar..
Vänta på kalasgästerna- pirret!
.. inom några minuter började älskade människor gå och rulla in på gården. Drömgården fylldes av älskat människorsurr, kramkalas, och födelsedagssång. Så älskvärt att det förslår!
Vi åt gryta och ”mammabröd” och barnen sprang runt i huset härs och tvärs och det finns inget jag tycker är så drömmigt som just det, när hemmet fylls till bredden. Av Liv.
Kalasfikat pryddes med sötaste teckningen jag skådat. Chokladtårtor (recept HÄR), chokladbollar (barnens favoriter!), ljuuvliga biskvier gjorda i långpanna (recept kommer, för så himla smidiga att göra och goooda!) och morotskaka på toppen av allt (recept kommer på den med, förstås!)
Tydligen så gott att det faktiskt inte gick att vänta till rumpan hamnat på lilla stolen.. älsklingen där! Med gullekusiner i bakgrunden.. den ena med glitterklänning, i ÄKTA guld, förstår ni…
Och nånstans här, knackade det på dörren och jag tittade storögt på Storan och sa ”vet DU vem som kommer nu!?”.. det var liksom ett så bestämt, rivit knackande…
Jag gick förväntansfull till dörren och öppnade… och där, stod inte mindre än fem älskade stjärnor till, som överraskningsåkt ända från Huduvstaden och hit till gamla gården i norr. Storasyster M med fina familjen. Vilka galningar alltså. Äsklingar, älsklingar. Och kvällen toppades än mer… med massor av sånt här;
Syskonsurr och skratt. I massor. Mannen fångade oss, en hjärtevarm syn tycker jag. Bara en systerdarling som fattades oss, fast hon kunde verkligen inte komma då hon hade det världsgott i ett varmt land. Ja, ni förstår ju.. jag var småchockad och så lycklig. Tänk att alla människor bökat sig hit, för min skull..
26 familjedarlingar var vi. Jag satt där i surret och tittade mig om, en sån ynnest.
Öppnade paket och blev gråtig. Skrattade lite till. Och dukade tillsammans med Storan fram ännu lite mer gott att äta. Man kan liksom inte äta för mycket gott, ju!
Vi åt kex och ost och skålade för livet och pratade om ditt och datt. Drömmar och sånt, stora som små. Rynkade pannorna på det flärfullaste sätt bland en hoper tapeter där alla gick in med sin åsikt med kraft och det var så härligt att det inte var klokt. Plötsligt var det midnatt och kramar hade strösslats och storfamiljen spritts härs och tvärs..
Medan ungarna snusade som smågrisar i Storsängen snodde jag en puss av mannen innan vi började stöka i köket, bland disk, mysig musik och minnen från kvällen..
Så, så gick det till. När det var höstig 29-årsdag och födelsedagskalas på Drömgården!
Jag kunde inte känna mig mer bortskämd, överraskad, lycklig. Och tacksam. Oändligt tacksam.
Tack alla som förgyllde min lilla 29-årsdag. Och tack, tack, tack för alla grattisar! <3
Emmeli
För idag är det Mammans födelsedag!
Ja, tänka sig..
-Idag fyller jag 29 år. Allra sista ”tjugo-nånting”. Och orden stannar i bröstkorgen på mig… jag känner en så ohyggligt stor tacksamhet. Över livet.
Att få väckas denna dag, av en älskad skäggig och en hel skara små barn, som tillsammans kånkade på paket och blommor och sötaste teckningen jag skådat, och sjöng för så fulla halsar det bara gick sådär tidigt på morgonen. Rostigt i halsen var det, sa Minimannen när han pussade sin mor grattis, tätt följt av kärleksströssel från de andra darlingarna också.
Ni förstår själva. Mamman är en blöt kärleksfläck. Av kärlek.
Näpp, idag är det ingen vanlig dag. För idag är det Mammans födelsedag! Och vi ska tusan fira, dagen lång!
Må så gott idag, ni med!
Emmeli
Enkelt Middagstips, lagat på plåt!
Frans Frasse Fransson sätter bild på känslan jag kan ha strax innan middagslagningen tar vid.
Eftermiddagströttheten.
Men ändå en önskan om en god, smakrik, näringsrik, enkel, smidig middag … låter ju tyyp omöjligt att pricka in alla dom punkterna, men att laga hela middagen på en plåt i ugnen minimerar disk och kastrullkaos och medan det bakas i ugnen hinner jag stöka undan på köksbänken och snabbt röra ihop en kall så till middagen och duka kring köksbordet.
Plåtmiddag!
Jag klyftar potatis och rödbetor. Strösslar över morotspengar och ett knippe färsk sparris. Ringlar över olivolja, saltar och pepprar och skjutsar in i ugnen. I typ 225 grader i 20-25 minuter (beroende på hur pigg ugn man besitter… våran är kanske inte rivigast på den här jorden).
Fetaoströra;
Under tiden rotsakerna bakas i ugnen, rör jag ihop en rejäl klick creme fraiche, smular i ett paket fetaost, saltar pepprar, ringlar i lite olivolja och vrider ur en halv citron som ligger i kylskåpet och väntar på bättre tider. Klart, en fetaoströra av rang!
Nu har 20-25 minuter gått i ugnen och jag lägger till sist på torskfilé som jag delat i portionsbitar, saltat och pepprat. Skjuts in i ugnen till torsken är klar. Typ 15 minuter till, med lite lägre temperatur (typ 200 grader).
Enkelt Middagstips, lagat på plåt!
Alla älskar det här hemma hos oss. Hoppas ni kommer tycka om det, ni med.
Emmeli
Verandan i höstig skrud!
Det behöver ju inte kosta ett endaste dugg. Att piffa sin hej-och-välkommen-plats inför ny årstid. Naturen bjuder ju på det bästa!
Nu shoppade jag en endaste ljung. Och två alunrot.. som jag troor att jag borde kunna sätta ner i rabatt efter några veckor av höstmodellande på bron? ..Bron, farstukvisten, verandan alltså. Norrländska, ni vet, här säger vi bro åt denna plats!
Men ja. Det mesta, är alltså en himla massa hopplock från skog och trädgård, vägkant och så. En stunds pyssel och fri kreativitet därefter. Vänta, ni ska få se!
Jag började med att tömma ur zinkhinkarna på överblommade sommarblomster. Ner dök sedan ljung och alunrot. Och några äpplen som kompisar i kanten. Enkelt. Och väldigt fint, tycker jag.
Därefter hämtade jag ett fång med rönn. Nu skulle en Höstkrans bli till.
Kransstomme hittar ni i blomsterbutik eller HÄR till exempel. Mjuka, följsamma blomstertråden kommer jag ej ihåg var jag köpt. Men blomster- eller pysselbutik är mitt tips att kika i!
Knipsade bort den grövsta pinnen från rönnen och formade sedan små buketter av bär och blad.
Vira, vira, vira.. inte så noga, inte alls. Kör bara!
På cirkus sexton och en halv minut, hade jag snott ihop en alldeles lagom slarvig höstkrans.
Och (!) fyllt själen med så mycket gott. Det viktigaste i kråksången, ju!
Höstkransen 2019!
Det stora sommar-möblemanget har fått flytta till vinterförvaring och uppe på verandan står nu den lilla möbeln som under sommaren huserar under äppelträdet.
Höstpimpade bordet, gjorde jag med en kockumskittel fylld av äpplen. Gamla tråget fylldes bland annat med skogsfynd från en långpromenad.
Och sidär; ett stycke bro i höstig skrud. Kattpojkarna trivdes på en gång!
.. och vi andra, också! Det är trevligt att göra entrén välkomnande, visst?
Sen hopar det sig stundvis höstleriga regnkläder och småstövlar framför dörren i alla fall. Kanske också en blöjpåse som visst inte alls hade ben till soptunnan, ett barnvagstrassel och kattmatshinken på halvflaj. Men det är, det är bara något älskvärt och ett livstecken, sådetså.
Hösten med dess färger. Makalöst.
Verandan i höstig skrud,
-Jo man tackar!
Påminner er om att följa Drömgårdsliv på facebook, för att se när uppdateringar kommit här inne. HÄR kommer ni till Drömgårdslivs facebooksida!
Emmeli
Höstpyssla med småttingarna!
(Inlägget innehåller pyssliga reklamlänkar!)
Bland det mysigaste och trevligaste vi vet, jag och barnen?
-Att pyssla tillsammans.
Knata ut i naturen och hämta in vad som bjuds just nu. Vi tog vackerfärgade lönnlöv. En rönnbärskvist. Och blåbärsris. Hösten är en toppentid för pyssel, skapande och kreativitet… kanske när regnet smattrar som mest mot rutorna. Precis som idag, den allra första oktoberdagen!
Efter att naturen plockats in, satte vi oss ned bland utvalda gremeljer ur pyssellådan.
Några tips från oss på såna saker kommer här;
En hög kartongark.
Ett limstift.
En lång radda, raderbara (!) fina tuschpennor.
Såna där roliga rullögon, ni vet.
Tjusiga paljetter.
Urgratis FANTASI! Finns prick inga rätt och fel.
Det skapades ursköna höstsnubbar av löven.
Ingen kunde låta bli att dra på munnen och le åt skapelserna!
Minimannens höstsnubbe bar handsväska med rönnbär i. Juniflickan toppade sin med en stor tjusig hatt i hennes favoritfärg. Och Bertilen, kan ha fått liiite, lite hjälp med sitt Livets Allra Första Höstpyssel… omåttligt gulligt!
Höstpyssla ni med, vetja!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
