Vi startar igång veckan med Måndagshälsningen, i vanlig ordning. Med veckan som gick, veckans önskeplaner och så..
Dom allra första junidagarna..
Den första junidagen. Tillsammansmåndag för oss. Som alltid. En sån livsinvestering att det inte är klokt! Här spelades det hockeyspel ute i trädgården, pappan med kaffekoppen nära och Lillebroren fortfarande i pyjamas. Livet på en pinne!
Bertilen vattnade sina jordgubbar.
Vi donade i köket en hel massa. Bakade, både matbröd och sötbröd. Och dessa;
-Raw-chokladbollar.
Helt fantastiskt goda. Jag iddes inte väga kokosoljan som skulle i, och tog förmodligen lite mer än vad som står i receptet… och det där blev dom godaste vi gjort.
Sockerfria chokladbollar, typ 10-15 stycken.
Mixa ihop 45 gram rumstempererad kokosolja (men ta lite mer vetja!), 2 dl havregryn (fiber eller vanliga), ½ dl kakao, ½ tsk vaniljpulver, 7 st urkärnade dadlar och 2 msk kallt kaffe. Forma till bollar och rulla i kokos. Ät och njut!
En dag hade vi vänner på lunch och lek.
Enkel men god lunch serverades! En räserstund av hackning för morsan, sen var det klart. Addera nykokt, småljummen pasta till det ni ser i bilden. Det var gurka, tomater, rödlök, fetaost, salami, paprika, oliver, herrgårdsost i småbitar, mozarella och basilika, små korvpengar och majs…. Så fiffigt, alltid hittar då alla något att göra till sin egna pastasallad. Och på toppen, den godaste örtblandningen! Den hittar ni HÄR, tillsammans med andra godheter från samma serie. Så bra gå-bort-presenter!
Vi var tre ivrigt surrande mammor. Tre pluttisar som ammade och sov mest. Och fem små minimänniskor.. som lekte i lekstugan, sprang i tvärskuren, gosade med ponny, fick skjuts av undertecknad på fyrhjuling, sprang genom vattenspridaren när solen kom tillbaka.. ja åh, det där var en så himla härlig dag. Stoppat den i hjärteasken!
Ungar sommarnattades. Och mamman plockade blombuketter.
Vi hade Bästa Hovslagaren hos oss och M får lära sig nytt för varje gång. Ikran undrade dock ”vad håller du på med? det här brukar ju inte du göra!?”.
Vi vi fick njuta av skogsturer i vackra junikvällarna. Sagolikt. Från början till slut. Just nu är det M som rider Fjädern mest. Och jag blir buren av mitt Blå Berg.
I gårdshuset stod planten och glodde ut. Jag och barnen sådde i odlingstäppan och tankarna fanns på utplantering.. men längre än så, kom jag visst inte. Jag och mannen grejade till alldeles för sent in på nätterna, med olika saker. Skurade veranda, donade i snickeriet.. Det finns ju så vansinnigt mycket roligare saker att göra denna tid, än att sova! … det är vi överens om jag och M… så himla dumt, egentligen..
Här kom M in från sin ”lekstuga”.. ja alltså, fråga honom det verktyg han INTE har nu. Men, är man en Byggmästare så är man, liksom. Här, lycklig över att ha provat det senaste i samlingen och nu kunna tillverka snygga lådor och annat som behöver sammanfogas. Vänta bara, så snyggt platsbyggt klädskåp jag ska önska mig till nya sovrummet!
Min rabatt som inte är någon rabatt, blommade i gult och blått. Så passande, med nationaldagsveckan till ära.
Kvällssolen var fantastisk. Jag förevigade ögonblicket. Två bröder i samtal, i ett solbadande junikök.
Jag tankade mig med energi. Och stunden efter en springtur. Är magi. Fint halsband från Skrållan också, va?
Så födelsedagsfixade vi, förstås. Sånt är alltid helt omåttligt roligt tycker jag!
.. och smakade sommarens första, sviiindyra, drömgoda jordgubbar. Några rackare provsmakades och resten hamnade på Bertilens födelsedagstårta. Såklart lillprins skulle ha jordgubbstårta! Veckans sista dag var en så mysig 2-årsdag.
Tacksam, tacksam, tacksam.
…
Nu är det måndag igen. Så andäktigt vacker i detta nu. Solen är kvällsmjuk och det gröna så oerhört grönt. Nya veckans önskeplaner, som livet (och ett visst virus) är vägvisare för..
Veckans planer:
–Vara tacksam för varje ny dag. Den här tiden är sagolikt vacker. Det bästa jag kan tänka mig, är livet här. Här. Och nu. Tillsammans med älskade liven. Människor, hästar, kissekatter, blommor och doftande äppelträd och syrenbuskar.
–Plantera ut all plant! Alltså.. nej jag har nog inte haft möjlighet förrän nu, men jag draar också på detta moment(!).. tittar bara på planten nu och funderar på om jag ska hiva den och låtsas som om inget hänt?.. haha..eller bara ta tag i ”eländet”.. som ser förträffligt grönt och fint ut!… frågor på dessa tudelade ord? Nä, tänkte väl det. … bara ord från en trädgårdstokig trebarnsmor som kaaanske försådde liite för mycket i år…men det är ju så kuuul!
-Välkomna storfamiljen för 2-årskalas ute i trädgården!
-Plocka Liljekonvaljer!
–Susa iväg med Storebroren till Förskolans ”kottegrupp”.. så känslosamt, en sista stund där. Avslutning. Och vi tar Sommarlov då! .. S har ju haft sin 15-timmarsplats ni vet, så gott att som Storebror få använda så mycket/lite som vi önskat. Men senaste månaderna har det ju inte blivit något alls.. ett lite knasigt slut, men vi deppar inte.. peppar oss istället, ser det nya kapitlet skymta där framme, och tänker att det blir en väldigt fin avslutning på onsdag!
–Springa, gympa och rida i skogen. Nyp mig i armen, så härligt!
–Mysa med vännerna! Fira sommarlov (trots att vi har sommarlov jämt, haha!) med glass, kan det bli bättre?
–Fira älskade födelsedags”barn” i storfamiljen!
–Låta er hänga med på ditt och datt! ..genom bilder och filmsnuttar på instagram och inlägg här. Häng med ba! Längtar efter att få visa er hur Lekstugan blev, ungarna leker för fullt där nu och jag avundas dom lite.. med ett färdigrenoverat hem, hehe!
Må så gott ni bara kan, så hörs vi alldeles snart igen!
Klockan var svintidig morgon då hela konkarongen människor förutom en, trippade in i sovrummet, och sjöng för den där snusande lillprinsen. Paket och lilltårtan, stora ballongtvåan, traktorkortet och pytteblombuketten.
Ja vi sjöng och vi sjöng.. efter sisådär fem vändor av ja må han leva! så började lillprins röra på sig. Sneglade på oss alla och funderade allvarligt på att bryta ihop, ”bli väckt på detta vis!?”… men sekund två, var det som om han förstod…
…” aaahaa! det är MIN dag idag!”. ”Minna!?”, sa han och undrade om paketen var ”mina”.. och det var dom ju. Och snabbt var lille B igång med paketöppningen..
En lycklig Minsting.
..”ska du blåsa ut ljusen Bertil?”..”självklart!”, sa den nyblivne 2-åringen..
”Sådärja!”
…sen var det ju något som stod i gårdshuset och väntade, men vi skippade att allihopa skulle trippa ut där i tidiga morgontimman, då stormen tog i och regnet hängde i luften. Väldans likt väder, som dagen när Lillebroren föddes. Födelsedagsmorgonen toppades med att pappsen kutade ut genom dörren för att några sekunder senare komma insjungandes likt Lotta på Bråkmakargatans pappa; ”vad är det för en dag.. är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är Bertils födelseda’! -hurra, hurra, hurra!”
En cykel! En sån där balansfinurlig en. Kärlek vid första ögonkastet.
Sen skulle Lillebror äta sin lilla tårta.. smakade så entusiastiskt. Sa sedan ”nää, uusch!”.. gick över till jordgubbar.. för att till sist titta på sin mamma med sina stora blå och säga; ”mamma? nån?”.. vilket ju betyder; ”mamma, får jag ammemysa?”. Lilla lilla älsklingen..
Så blev det ett litet break.
En storebror susade iväg på fotbollsträning med pappan. Lillebror tog igen sig med en långlur. Och jag hade mystid med min lilltjej. När familjen var samlad igen dukade vi upp för ett litet kalas. Ännu mera tårta! Och den här ska ni minsann få receptet på, så fräsch och god!
Farmor kom och förgyllde stunden med oss och ni ser ju hur nöjd B var över hela alltet.
(Ett storkalas har vi en annan dag.. en sån dag vi spanat in att vädret är somrigt och härligt och möjligheten att ha det gott ute, är god).
Sen skulle det förstås tas en cykeltur. Hela gänget! En sån där fräsig tur till en delvis asfalterad väg.
Chippen hakade också på.
Världens snällaste ponny. Med Drömgårdens alldeles egna Lotta på Bråkmakargatan tätt intill.
”Jiida, mamma jiiida”! .. såklart han skulle det också. Lillvännen som älskar alla vår djur så himla mycket.
På toppen av dagen fick barnen knata till Farmorn medan mamman och pappan fick ge sig ut med dom stora hästarna i skogen. Vilken present till OSS päron. Fira att vi varit trebarnsföräldrar i två år. Bästa som finns. Och att få ha lyxen med denna kärleksfallskärm till storfamilj, omkring oss… tanken på det gör att jag får en bubbla i halsen. En sån där gråtbubbla ni vet, som betyder tacksamhet där inga ord känns tillräckligt stora. En sån bubbla.
Vi sjöng för Lillebroren ännu en gång och hurrade och hurrade.. när lilla pyjamashjälten sattes i vagnen därefter, somnade han bums bredvid sin storasyster. Jag vågar nog säga, att han är mer än nöjd med sin storlilla födelsedag.
Lillebror 2 år idag! Å kära hjärtanes som vi älskar honom. <3
(Inlägget innehåller pluttgullig reklamlänk för Lindex!)
Å. Det är ju bara så himla speciellt med barnens födelsedagar.
Jag hade tänkt bjuda er på ord om odling idag, men nä ni vet hur jag är.. med hjärtat i handen, alltid. Så dom orden får komma en annan dag istället. Nu är jag så himla mitt i tankarna på att skapa en härlig dag för älskade Lillebroren i familjen. Ettåring ska bli tvååring.
Ungarna sover sedan länge. Ballongerna hänger i taket. Tårtan är bakad. Gräset efter barfotaspringet är borttrollat.
Jag ska nu bara slå in några små paket. Loppade porslinsfiguren och andra smågrejerna.. den största presenten ids jag inte slå in.. den får han leta ute på gården imorn istället…
Krinklade, vävda bomullsshorts i rostbrunt. Dögulliga. Likadana hittar ni HÄR.
Ännu en bok i favoritserien, Bonden Blom. HÄR hittar ni denna. En liten vattenkanna från Granngården.
Och så ska jag skriva på kortet. Ord från hans familj. Som beskriver hur mycket vi älskar honom, hur alla kan springa huset igenom när B är på dela-ut-kramar-humör.. för dom där småarmarna går inte av för hackor, där dom drar tag i en och kramar om. Vår lilla traktortokige, blomälskande, djurgalne, fortfarande väldans ammegosande Lillebror.
Det är fredag och solen vilar sig ett slag. Det småregnar, är ändå så himla vackert och alltsammans känns skönt, både för natur och människor. Veckan har susat i härlig, älskvärd fart. Där vi bland annat kalasbakat lite. Ni såg denna skymt igår och ni är många som önskar receptet. Såklart ni ska ha det. För det här mina vänner, är ett av de mest uppskattade bakverkeken jag gör här hemma. Både stora och små människor älskar dessa Butterbullar!
Smidiga, snabbgjorda och supergoda. Receptet finner niHÄR!
Nu skulle det göras Försommarhage här på gamla gården! -och självklart var hela gänget med på det.
Team Drömgården, ni vet!
Jo, givetvis tar det längre tid än om två vuxna skulle gasa på med fyra händer non-stop. Men att jobba, fixa och greja, alla fem tillsammans… nä det finns nog inget charmigare.. vad spelar det då för roll att det tar lite (ganska mycket) längre tid?
High five sa mamman och Bertilen! Nu var stolparna nere i backen och isolatorerna på plats. Bara tråden kvar!
Ungarna lekte och Ikran vandrade, fram och tillbaka, fram och tillbaka… ”ska. jag. få. komma. ut. till. det. där. drömgröna. snart!?”
…
Tillsammanskänslan. Hur alla hjälper till, så gott var och en kan. Ibland körandes stolp med sin fyrhjuling. Ibland bara lekandes med varandra. Synen, av barnen som växer med deras små uppgifter. Synen av lillunge kutandes mitt ute på gröna åkern, fri från bekymmer och med FRIHETSKÄNSLA lysande om sig. Denna plats, som vi har äran att kalla vår. Vi kan inte med ord beskriva tacksamheten.
Med hästarna blev denna gård så himla levande. Och precis hela familjen älskar arbetet med dom. Inte minst den där skäggige. Vi säger inte att det alltid är lätt, ibland är det småkrångligt ”att få ihop det”, men dom stunderna är få, till skillnad mot alla gånger vi känner hur livet rusar genom kropparna på lyckovis.
Men kom ihåg, ”att välja är att välja bort”, visst? Vi väljer att leva som vi gör, och med det väljer vi också bort en väldans massa. Vi gör inte alllt. Har inte allt. Om vi jämför med alla er andra, alltså. Men vi gör inte det. Tittar inte på hur andra lever och jämför. Möjligtvis inspireras. Men aldrig avundas.
Enligt oss själva lever vi det lyxigaste livet vi kan leva. Vi skapar vårt Drömgårdsliv. Här. Nu.
Ett stycke Blått Berg på span, med fin sommarpäls på vissa delar, blandat med lite tuffsig vinterpäls på andra. Världens finaste. Alltid.
Mitt i allt kommer Bertilen och säger; ”mamma! hand!”. Och så går vi. Dit han vill. Vi plockar ”omma!”.
.. Hästmamman mumlar för sig själv; ”ni veet väl hästarna, att dessa smörblommor låter ni bli!?”. Väldigt nojjig jag. Att släppa ut på grönt gräs är festligt. Men för spännande också.
Utsikten från Hästhagen är inte pjåkig. Här hade vi nu hållit på från morgon till snart middag. Pausat för lunch och mellis mitt ute i hästhagen. Såna där stunder som varken jag eller M kommer att glömma. Och förhoppningsvis, kommer även ungarna ihåg.. kanske inte Minstingen, ännu.
Älsklingsgänget!
.. och nu var det nära. ”Det här blir som en ceremoni!”, utbrister sexåringen. Vi ställer upp oss och öppnar sedan den nu så kallade Natthagen, till Försommardagshagen.
Och iväääg det bara! I full galopp! … under någon minut, funderade jag och M starkt på om killarna skulle spränga hagen. En viss kolaböna (Fjädern) var lite vääl ego över det gröna.. och som den flockledare han är här hos oss, så skulle han sätta sina vänner på plats. Men Ikran löste det där fint, vänligt men bestämt liksom. Som han är. Och Isprinsen kom sedan på att ”okej, det finns gräs så det räcker åt oss alla!”.
En drömsyn. Sedan barnsben.
Nu vänjer vi pojkarna, från bara några minuters betande första dagen, och ökar lite för varje dag. Hästpojkarna har innan betessläppet haft lite grönt gräs i sin hage att vänja in sig på.. men ändå, så tänker vi vara försiktiga, försiktiga. Under sommaren, när hästarna är helt invanda, kommer vi låta dom beta godisgrönt om dagen och ”ta in” dom till ”Natthagen” (Vinterhagen dom haft hela vintern) för att vila från Godis under natten… tugg har dom så det räcker i ”Natthagen”…
Men Hästar på grönbete alltså! Tänk att vi får vara med om det här..
Senaste kommentarer