Gamla gården badar i aprilsol. Hemmet doftar såpa och jag känner mig omåttligt nöjd där jag svassar fram på nyskurade golv och hivar nytvättade trasmattor över golvet. Byter, för en stund, småttingkladd och gårdagens ”jag-ska-bara-gå-in-och-fixa-en-grej..”-nerskitande med leriga ytterskorna på (av mig själv alltså) för rent och påskfint.
Här tas alla pysseltillfällen i akt. För att vi tycker att det är så roligt.
Ser ni ett utav årets påskpyssel där vi diskbänken? -ovanför såpan och diskmedlet, vid gamla slöa saxen?
Äggskal sedan sockerkasbaket. Lite lim och hampasnöre. Tjoff; sötaste lilla påskavasen att stoppa ungarnas tussilago i.
Jag fick tjugo rödgula påsktullisar av mannen. Gulle han. Inga påskliljor har jag funnit så jag tog några knipsade utifrån kitteln på bron, ni vet. Det blev så sött ihop.
Unnat mig en vårig topp i himmelsblått (finns HÄR).
Mammajeansen är inte nya, men väldans omtyckta och finns fortfarande att finna HÄR.
Och ser ni våra nya loppade påskduk? Älsk på den. 30 kronor. Och barnens loppade påskprydnader för några kronor styck.
Nu är det påsk!
… och jag är så lycklig förstår ni. Plötsligt hade jag tre urgulliga typer i hallen som såg ut som om dom var på väg till Blåkulla…
Meeen lyckligtvis, så lovade dom att dom skulle stanna hemma över påsken..
…dom skulle bara susa förbi några älskade och säga Glad Påsk! och sjunga en påsksång och sprida lite kärlek och sånt. Bra idé, barnen! Försedde sig själva med chokladiga ägg gjorde dom också väldans bra!
Alla vi här på gamla Drömgården, Önskar er alla Hjärtevarma och Vårhärliga Påskdagar!
Att piffa för påsk är så härligt tycker jag! ..och går i ett huj om man vill!
Vårljuset, fågelkvittret, ljummare luften, våren hjälper så till. Lite gör så mycket, som att dundra stora och små påskliljor i varsin favoritkittel.
Påsknippret föds, på en gång!
Jag flätade björkgrenar runt, runt påskliljorna.. så ser det nästan ut som om blommorna växer ur ett fågelbo.
Ganska så gulligt, va!
Hej hej verandan! Verandan, som var vårt första bygge, något vi började med redan dagen efter vi köpt gården som två vimmelkantiga tjugofyraåringar. I vår behöver den ett litet fix, ser ni? När vi målade den, visste vi att vi inom några år kommer behöva måla om, ja ni ser ju precis var.. det tryckade virket hade behövt en liten väntan innan färgen, men vi tänkte ”äsch, vi målar på och gör om om ett tag!”, då vi önskade färg på hela alltet på en gång. Likaså, svarta partierna med takpapp. I övrigt, om man målar där man ska, så är linoljefärgen oss så kär. Otroligt vacker!
Jag struntade fullständigt i att skura rent golvet när jag påskfejade där ute idag. Snön smälter och gården blir lerigare för var dag, så jag sparade på mammakraft och sopade bara ännu en sväng, vände på trasmattan som bara kämpat med ena sidan sedan förra veckans tvätt, och var så nöjd så… Duktiga flickan i mig vred på sig lite oroligt, medan Klok-Emmeli tystade den delen med ens. Tacksam för henne!
Knipsade lite björkris och satte typ-hundra-år-gamla fjädrar i.
Färgade dunet som jag köpte för hundra år sedan, innan jag visste bättre. Tänker att dom lika väl kan hänga i riset år efter år, istället för att kastas. Blir ju så påskigt med ens, med fjädrar och nu när jag inte har några egna hönor och kan ta tapp-fjädrar, så får dessa hittepå funka fint.
Barnen hade pillemariska ögon när vi la en hop påskägg i korgen där på bordet….
.. kaaanske har Påskharen fyllt äggen med något gottigt till Påsklördagen?
Påskkycklingen hoppade i kockumkitteln…
Och mjukt att sitta på lades på bänk och stolar..
Vi hoppas på sköna, smygvarma aprildagar under påsken! Med bro-fika, gånger flera!
Skärstorsdag, men tack och lov åkte inte den där älskade påskgubben, aka Trädgårdsmästaren, och hans kindprickiga småsyskon till Blåkulla!
Påskhelgen tog vid!
Långfredagsmorgon. Med brödbak för helgfrukostar och fikagäster.
Mamman och pappan svettade sig igenom ett utav helgens självplågande, härliga (!!) träningspass tillsammans.
Vacker, vacker långfredags Gudstjänst tillsammans med pojkarna och Storan (min ena storasyster <3). Jag har nog aldrig skådat en gladare kyrkvärd tidigare! Han äälskar att ”jobba” med sin Farfar i kyrkan.
Långfredagsfika, här hemma i gamla gården. Med köksbordet fyllt av gott att njuta av tillsammans med älskade Storfamiljen.
… mitt i fikat kom Sötaste Kyrkvaktmästaren hem, med dom enda fem röda rosorna som prydde kyrkan den sorgliga, men hoppfulla dagen. Jag kolavippade söthetsdöden. Ser ni lilla guldpengen i handen också? … tio kronor närmare sitt spar-mål..
Efter kalas-kök. Kan vara bland det mysigaste som finns. När man stökar och grejar och hjärtat är alldeles varmt från hjärtebesöket. Juniflickan var så stolt som hängt med sin Gudmor under tiden mamman var med brorsorna i kyrkan.
Påskafton!
Och jag lyckades fånga Min Klippa i Livet på bild. Vackerpappan som var på väg ut att fuffa färdigt Äggjakten..
… som blev väldigt lyckad som ni kan se! Den här bilden säger så mycket om lilla trioskaran.. Storebror har två små, så stora, fans i livet som ser upp till honom massor. Och han är stolt och så omhändertagande av de små.
Sen följde en hel drös timmar av barnalek, korvgrillande och utefikande här på gården, i det ljuuvligaste sommarvädret, tillsammans med Svärfamiljen! Helt ljuvligt!
Till Minimannens och Juniflickans stora glädje har deras vänner N och A varit på besök hos sin Mormor och Morfar (ena granngården här i lilla ”Bullerbyn”), så oj så härligt det varit med alla barn som kutat och lekt här i kring under prick hela helgen.
Vi tog en prommis när småttingar skulle sova. Tjugo grader varmt och snö. Ett tu tre var vi piffade för Påskaftonsmiddag. Lillebror, som firar livets första påsk, liksom. Så gulligt!
I väg det bar, med en Brandispappa som fått jourhjälp av schyst kollega, så kunde hela Storlilla familjen susa iväg.. till lilla byn!
Där Mor och Far bjöd in till den absolut godaste påskmiddagen jag ätit. Och i bild ser man liksom bara ena delen… kära hjärtanes, alltså.
Lyckliga var vi. Storan och Lillan och våra familjer.
Så blev det Påskdagen! Och Glad Påsk!, på riktigt liksom.
Påskdagsmässa, tillsammans med Storan och min lilla flicka.
… hon som hade det high life där i kyrkan men som sedan blev bara liiite, lite bekymrad över att tullisarna hon just fått av sin ena bästis i livet (Farfar) hade gått av… (ibland är det svårt att hålla fnisset borta som moder…)
Vi påtade och grejade hemma sedan. Jag skolade om plant och kände mig lycklig inifrån och ut. Som om det inte var nog med lyx så var vi bjudna på ännu en så god påskmiddag. Då, hos Svärmor och Svärfar, tillsammans med Svägerskan med familj. Så himla mysigt!
Och på toppen av hela Påskhelgen, blev det Annadag Påsk och jag smet in i Gårdshuset och påbörjade ett mastodont projekt som någon (min stora darling) tvivlade starkt på att jag skulle ro i land… där jag satt mitt i, bland leksaker, skor till fördärvat, kläder från en drös älskade kusiner att sortera hit och dit och pryttlar i massor… men jädrans, jag var idog.
Hade små pauser ibland, ammepasuer och pustande… men M hade all anledning att tvivla, för jag gick loss utan hejd och ett tag såg det verkligen ut som hajchaparall där kring gula huset.. ni vet, när man börjar rensa överallt, samtidigt…
.. men tada!
Galnaste rensningen någonsin, i hamn! Så jädrans skön känsla. Och jag funderade på att flytta in, för vilket mysigt hus det där också är. Jag ringde mor och sa ”nu kan ni flytta in. typ!”. Min småplant ska få bo där och träna sig på lite svalare grader.
Efter en ljus kvällsprommis somnade vi mer än gott tillsammans igår, efter en lång, innehållsrik, oskyndande, vilsam men ändå påtande, så god påskhelg som värmt både hjärta och själ.
Ja, å, vilken påskhelg det där var!
Jag har njutit från början till slut.
Idag är det någon slags småsnurrig måndag-fastän-det-är-tisdag-känsla, skönt trött efter gårdagens mastodontbestyr men ändå full av energi på samma gång. Jag fick sån sommarlovslängt nyss.. det är ju så tvärhärligt när precis hela familjen är hemma liksom. Men jag och lill trion har mysiga bestyr på vår agenda idag, så poff är nog pappan hemma igen!
Hoppas att ni har haft en himlafin påskhelg, kunnat fylla hjärteaskarna med sånt ni mår bra utav och ladda själabatterierna gott.
Småttingar som med busigt leende förvandlas till små påskfilurer. Små påskägg görs i ordning för att ges till Storebrorens förskolefröknar. Hemmet skuras och Påskduken läggs på bordet. Vi påskar för familjen, både genom sms och i verkligheten. Barnen fantiserar om att Påskharen ska komma på besök…
Tänk, att vi nu har ett helt pärlband av Tillsammansdagar.
Vårvärmen är här, absolut ljuvlig. I söderläge blommar tussilago och Per i backen… ibland undrar vi om är det sommar, eller?…. Men än är det vinter kvar, säger mor. För i baklandet ligger snötäcket stilla kvar. Så vackert, alltihop.
Småplanten växer fint och vid pysselbänken är det bara en liten dutt av plats, där småtting sitter och pärlar sin pärlplatta som passande är format som ett ägg..
Påskveckan första del har spenderats mestadels ute.
Det har lekts och sprungits och krattats och promenerats och påtats med litet sandlådeprojekt. Om natten är det kallt och jag hade igår ren och skär paniiik (nåja, lite kryddat men ändock.. kärleken till farmorblommorna är redan stor) över att mina dahlior som jag tvärt hade ställt ut över dagen, var glömda där även under köldbitna natten. Jag håller alla tummar jag har för att dom överlevt.
Igår kväll susade vi iväg i vackra aprilkvällen, jag och barnen och snälla Svärmor. Vi var på en så gullig Alfons Åberg-konsert i kyrkan. Nordiska Blåsarkvintetten som spelade till Alfons-trallande ungar. Ni kan ju tänka er, så gulligt!
Det är både vår och påsk, i ett. Så festligt!
Några små påskiga prydnader står på sin plats, en till varje småtting. Loppade förstås.
Kökssoffan har våriga kuddfodral,framletade från gömmorna.
Gruslasset i hallen är putsveck och det doftar såpa.I gamla vasen står några så oerhört ståtliga påskliljor.
Några ägg hänger i nyutslagna björkriset i hallen..
..jo, det där påskpyntet som Juni pyntat med först och sedan drog iväg med, det sa hon att hon visst hade i ryggsäcken som blev kvarglömd hos Mormor och Morfar i lördags.. och visst var det så. Hon har koll, lilla Skrållan.
Nu börjar en vårvarm påskhelg som kommer spenderas med både min egen Storlilla familj och Storfamiljen. Jag nyper mig i armen. Över alltsammans. Och önskar att ni alla, alla ska få hjärtegoda dagar fyllda med må-gott!
HJÄRTEGLAD PÅSK!
…önskar lilla Tripp Trapp Trull-skaran och resten av gänget här på Drömgården.
Den här veckan har vi bland annat roat oss med att påskpyssla här hemma. Typ det mysigaste jag kan tänka mig. Vi ville hitta på något nytt… för oss alltså. Inget nytt under solen, för det här är sannerligen ett klassiskt hemmapyssel.
Vi skulle göra egna Påskskulpturer, som Minimannen sa med precis varendaste bokstav på sin absolut rätta plats som den lilla miniprofessor han liknas vid.
När vi format Påskskulpturer så det stod härliga till, även mamman som är löjligt förtjust i pyssel.
Då tog vi rast, skjutsade in plåten i ugnen, i 100 grader… i nånstans mellan 2-4 timmar.. figurerna ska ha torkat väl.
Sen till det nästan löjligt roliga moment som kittlar dödsskönt i lilla konstnärsnerven!
”Jag ska måla hela världen, lilla mamma!”
Skulpturer klara!
Redo att pyntas med.
Förstås skulle de hamna i det sådda påskgräset, det var liksom grundplanen…
Juni tingade lilla haren och moroten och strösslade ut tvärgulliga ägg och en blomma.
I fönstersmygen står en större skål som Storebroren pyntade med tre kycklingsyskon och en massa ägg… både deg-ägg och blåsta ägg.
”Ägg ägg, mera ägg! Ät så får du skägg!”… och så vidare. En påsksång som går på repeat här hemma nu. Vi är peppade för påsk som ni ser! Kanske hoppar lite pyssel- och påskiver över till er med. Hoppas så!
Och hoppas att ni mår gott och får en god helg! Vi hörs snart igen!
Barnen har påskat till det lite där ute på Verandatrappan. Små ting, som gör mycket för känslan!
Juni pyntade med en kyckling… eller förlåt, ”det är ingen SYCKLING! Det är en ANKA!”. Som hon sa så bestämt. Och Storebroren, han menar att vi igår på ljusa kvällspromenaden inte plockade med oss videkissar…utan ”minikissar”…
Och ja, alltsammans är så gulligt att mamman får dåndimpen, förstås.
Påsken är så himla hjärtegod, tycker jag.. så otvingat härlig, oknusslig och så ljus. Färgglad och så vårhärlig. Håller ni med?
Jag längtar massor. Framförallt efter lediga dagar tillsammans. Riktigt lediga. Där inte något kan störa.
Vi har tummat på det, jag och den skäggige. ”Över påsk tar vi ledigt från jobb och husjobb. Pusslar inte, gör inga dubbelknutar på oss själva. Planerar bara in en massa mys”.
… nämnde jag att vi sedan kom på att mannen har jour dygnet runt hela påskveckan? …. nåååväl, nu peppar vi för påsk oavsett! Jag tror ändå det kan bli en mysig påskhelg, trots en skäggig som susar iväg då och då och räddar liv och sånt.
Okej, nu en massa Påsk i mitt hjärta!
-Att såhär tiden innan, boa lite lagom här hemma och kanske unna sig en mysig tur på loppis?
Spana efter gammalt men väldigt fint påskpynt. Som lilla tuppen i bild, den ska en småtting få. Så glad, för jag råkade finna tre, så passande.
Pynta lite och lägga på duken man valt att kalla för ”påskduken” och strössla med påskliljor eller annan gladfärgad blomma.
Sen till det härligaste, när högtiden tar vid..
..Sakta in och varva ner. Träffa älskade människor och äta gott tillsammans.
Ägghalvor med fräsch citronsyrlig röra, handskalade räkor, en plutt rom och färsk dill på toppen. Favoriten på påskbordet!
Karameller!
Jamen, på påsk ska det vara småkarameller. Jag vet inte, men då är det gott som aldrig förr. Påskägg! Med choklad i massor. Anthon Bergs chokladägg är dom bästa!
Baka något gott att påsk-fika på!
En Påsk-kaka, kanske? Eller Sylviakaka som den nog egentligen heter. Älskar den.
-avnjuts helst ute på verandatrappan i varm vårsol… tänk, så härligt det hade varit med en solig och smygvarm påsk med massor av utetid! Vi får väl se…
Något vi alltid gör och som lilla Minsting fick vara med på för livets första gång nu i år, det är att så påskgräs.
Bara så jädrans mysig grej och som jag har med mig från mitt barndomshem.
Barnen slevar i jord och ja den åker exakt överallt men dammsugare finns ju. Ungarna är lyckliga! Mamman likaså!
Småttingarna får varsin liten skål eller pyttehink, eller vad man nu väljer att så i. Gräsfröna strös ivrigt men varsamt, sen täcker vi sådden med lite plasfolie som vi pickat hål i. Jorden hålls fuktig dag efter dag. Barnen är så noggranna att se efter sin alldeles egna lilla sådd… som dom sedan peppar för att till sist få påskpynta.
Det tar ungefär en vecka att få sig en liten grästuva, så ni hinner alla gånger ännu!
Senaste kommentarer