Dags att ta in påskriset!

Nu börjar jag påskpåta.

Påsk är för mig hopp om livet, ljusare tider, sol och takdropp, vårtecken på rad, vila, Tillsammanstid och bara en så himla härlig högtid. Dessutom, i all sin enkelhet.


Att plocka in lite björkris, sådär ett par veckor innan påskhelgen, sätta i vatten och få små grönskande kvistar att kanske hänga något man vill där i, eller blanda ut med några påskliljor…. Det, är höjden av påskfint, tycker jag. Gör det du med, vetja!

Emmeli

Glimtar från Påsken 2020!

Många guldstunder från denna påsk som jag stoppar i hjärtat.

Vi ”glömmer bort” att vi inte kunde ses precis såsom vi egentligen önskar, tänker istället att vi ändå KUNDE ses. Mammahjärtat pustar också ut efter den superskyhöga febertoppen som Storebror fick, med ett okontaktbart nattskrik som inte gick att ordna på annat sätt än att öppna ytterdörren och väcka honom med friskluft… några timmar senare var hans feber borta och har inte synts mer. Puh. Förutom småskrufs, som ju tillhör livet, så har Påskdagarna varit allt igenom fyllda med så mycket gott! Vill ni se vad jag sparar i hjärteasken? Titta här!

Det var Skärtorsdag och jag fick ordna en så urgullig påsktrio med hattar och hucklen och rosiga kinder. Som jag packade in i bilen, tillsammans med blommor, påskägg och annat smått och gott. Så åkte vi och överraskade barnens älskade Mormor och Morfar. Så lycklig stund, och barnen var förstås införstådda med att ”ni kommer inte att få gå in”, gullungar.

Snart kan vi umgås som vanligt igen. Hoppas jag.

Vi vände hemåt efter mysig stund tillsammans med favoritmänniskor och till kvällen när barnen somnat, råkade jag snurra in mig alldeles i kusliga tankar om livet.

Vaknade till Långfredag med missmod och magknip. Men efter en springtur och efterföljande puss-stund med Ikran.. så kändes livet lättare och tankarna sorterade. ”Allt blir bra. Allt kommer ordna sig. Fäll inte upp paraplytet förrän det regnar. En dag i taget. Här och nu. Det klokaste. Alltid.”.

Långfredagsgudstjänsten var vacker.

Och sällskapet magi. Juni min Juni.

Jag lagade mat i timmar och dukade liten minipåskbuffé till vår storlilla familj. Vi klädde oss lite fint och samlades kring findukat bord, fyllt av bara massa favoriter. Hittepå-pajen med räkor, spenat och prästost var en höjdare.

Älsklingar!! Och så jag. Den stoltaste jag känner. Över att få kalla mig mamma till dom där tre små och fru, till han med linoljefärg i skägget.

Tjoff, sa det! Så var det Påsklördag, Påskafton och Äggjakt. Den där aktiviteten som ungarna bara älskar!

Fullt fokus på kartläsarna!

Det går bra! Ägg efter ägg hittades..

Väldans nöjda småsyskon. OM dom visste vad dom får smaka småkarameller mycket tidigare än sin Storebror. Han visste inte vad smågodis var, typ.. förrän vid fyra års ålder. Bertan! Snart-tvååringen, kan karameller ganska bra redan som ni ser. Charmigt alltihopa!

Förutom Påskägg fann ungarna också ett litet brev från sina päron och också två nya böcker. Som vi nu hunnit börja läsa i och som redan är väldans uppskattade här hemma. Vi kommer bli proffs på Kroppen och Bondgården! HÄR och HÄR finns böckerna!

Påskaftonen bjöd på fantastiskt härligt vårvinterväder. Vårväder, om vi hade stannat på snöfria gården.. men vi mötte upp storfamiljen, uppe på byns höjder. Där uppe på fjället gassade solen mot den kritvita snön. Vi lyssnade till knäpptystnad, fågelsång och barnatjoande utför backen. Vi sög helt sonika ur det sista ur denna vinter.

Juni hade skitroligt med sin Gudmor.

Storan, Storsvågge, Lillsvågge, Lillis och Pappsen åkte skidor. Min älsklingspappa!

”Fortare mamma!” Livsnjuteri i bild.

Väldans med fokus på det ätbara förstås. Man älskar ju att äta gott, eller hur? Och ute! Allt blir så magi-gott ute. Den där järnmackan som grillats över elden och kaffekoppen med tillhörande fortfarande-småfrusna-kärleksmumsen. Åhhå, så gott!

Social distansering är inte svårt här hos oss i norr. Vi alla har varsina stora gårdar att härja på. Och fjället rymmer alla bybor som vill för sina utflyter.

Meeen… när en liten ettåring bara får nog, söker upp sin mormor utan att mamman hann med.. tar sin lilla hand och kryper in med den i sin mormors hand. Ja, då sket det sig. Den där jädrans distanseringen… några sekunder av nära kärlek. Sen tvagades händer och allt var ”som vanligt” igen.

Mannen fick möjlighet att bli 16 och galen igen. Syyynd älsklingsmannen att du körde lite för snabbt. Men tack trädet för att du ändå bara gjorde skotern illa och inte han jag älskar mest på jorden. (Puh, säger denna fru).

”Nu drar vi!”, sa Bertan. Och vi rullade neråt byn igen efter helt underbara timmar med känslan av mini-fjällsemester..

Dock, med en liten älskling som verkade vara allt annat än på hugget. Middagen som skulle avnjutits hos Svärfamiljen, fick därför ställas in för oss. Men! Vi gjorde det bästa av situationen. Storebroren pysslades om och som så många andra gånger i livet, är det så finurligt att vi bor så nära mannens föräldrar. Trerätters-knytismiddagen mumsades, i alla fall. Vi langades ljuv för- och varmrätt till Drömgården..

.. och vi langade efterrätt till familjegänget på andra sidan vägen. Jag hade gjort ”stekta ägg”. Med varma skogshallon och vaniljglass till. Det blev himla fint, trots allt.

Så blev det Påskdag och Glad Påsk! på riktigt.

.. och efter ännu en löptur mötte jag upp svärmor för Gudstjänst. Jag kände mig så lyxknösig och så ompysslad. Både en springa-själv-tur OCH en lugn stund i kyrkbänken, på en och samma dag. Jag älskar att vara i kyrkan och skulle vilja vara där oftare. ”Att välja är ofta att välja bort”.. och just nu i livet är det väldigt lätt att välja bort en sån grej… men, jag är glad för dom gånger jag väl kommer dit och så har jag ju min alldeles egna tro, precis alla dagar om året, i alla fall. <3

Hörde min farmor Gertruds röst i minnet där jag psalmsjöng, och blev darrig på rösten. ”Dagarna som går, är livet..”, tänker jag. Och fylls av sån vill-bara-få-fortsätta-leva-precis-som-det-är-nu-känsla. Älskar livet här på gården och med alla älskade runtomkring. Är så tacksam för allt. Bara Coronaskiten drar iväg så ska jag ta igen alla mamma- och pappakramarna jag missat senaste månaderna.

Donk donk!” sa Bertan med lilla hammaren och plötsligt var det Annandag påsk. Vi avslutar påsken med kreativitet i massor, hela familjen är åter piggelin och vi grejar för fullt med allt möjligt. Aprilvädret är ett faktum och solen skiner ena stunder för att i nästa bytas mot hagel och väldiga stormbyar. Tillsammanstiden är god, och vi tar vara på påskens sluttamp i hemmets trygga vrå.

Snipp Snapp Snut. Så var Påsen 2020 slut. Jag spar den i hjärtat. På en bättre sortens plats!


Emmeli

Nu är det Påsk!

(Inlägget innehåller två våriga reklamlänkar)

Gamla gården badar i aprilsol. Hemmet doftar såpa och jag känner mig omåttligt nöjd där jag svassar fram på nyskurade golv och hivar nytvättade trasmattor över golvet. Byter, för en stund, småttingkladd och gårdagens ”jag-ska-bara-gå-in-och-fixa-en-grej..”-nerskitande med leriga ytterskorna på (av mig själv alltså) för rent och påskfint.

Här tas alla pysseltillfällen i akt. För att vi tycker att det är så roligt.

Ser ni ett utav årets påskpyssel där vi diskbänken? -ovanför såpan och diskmedlet, vid gamla slöa saxen?

Äggskal sedan sockerkasbaket. Lite lim och hampasnöre. Tjoff; sötaste lilla påskavasen att stoppa ungarnas tussilago i.

Jag fick tjugo rödgula påsktullisar av mannen. Gulle han. Inga påskliljor har jag funnit så jag tog några knipsade utifrån kitteln på bron, ni vet. Det blev så sött ihop.

Unnat mig en vårig topp i himmelsblått (finns HÄR).

Mammajeansen är inte nya, men väldans omtyckta och finns fortfarande att finna HÄR.

Och ser ni våra nya loppade påskduk? Älsk på den. 30 kronor. Och barnens loppade påskprydnader för några kronor styck.

Nu är det påsk!

… och jag är så lycklig förstår ni. Plötsligt hade jag tre urgulliga typer i hallen som såg ut som om dom var på väg till Blåkulla…

Meeen lyckligtvis, så lovade dom att dom skulle stanna hemma över påsken..

…dom skulle bara susa förbi några älskade och säga Glad Påsk! och sjunga en påsksång och sprida lite kärlek och sånt. Bra idé, barnen! Försedde sig själva med chokladiga ägg gjorde dom också väldans bra!

Alla vi här på gamla Drömgården, Önskar er alla Hjärtevarma och Vårhärliga Påskdagar!

Emmeli

Påsk på vår bro!

Att piffa för påsk är så härligt tycker jag! ..och går i ett huj om man vill!

Vårljuset, fågelkvittret, ljummare luften, våren hjälper så till. Lite gör så mycket, som att dundra stora och små påskliljor i varsin favoritkittel.

Påsknippret föds, på en gång!

Jag flätade björkgrenar runt, runt påskliljorna.. så ser det nästan ut som om blommorna växer ur ett fågelbo.

Ganska så gulligt, va!

Hej hej verandan! Verandan, som var vårt första bygge, något vi började med redan dagen efter vi köpt gården som två vimmelkantiga tjugofyraåringar. I vår behöver den ett litet fix, ser ni? När vi målade den, visste vi att vi inom några år kommer behöva måla om, ja ni ser ju precis var.. det tryckade virket hade behövt en liten väntan innan färgen, men vi tänkte ”äsch, vi målar på och gör om om ett tag!”, då vi önskade färg på hela alltet på en gång. Likaså, svarta partierna med takpapp. I övrigt, om man målar där man ska, så är linoljefärgen oss så kär. Otroligt vacker!

Jag struntade fullständigt i att skura rent golvet när jag påskfejade där ute idag. Snön smälter och gården blir lerigare för var dag, så jag sparade på mammakraft och sopade bara ännu en sväng, vände på trasmattan som bara kämpat med ena sidan sedan förra veckans tvätt, och var så nöjd så… Duktiga flickan i mig vred på sig lite oroligt, medan Klok-Emmeli tystade den delen med ens. Tacksam för henne!

Knipsade lite björkris och satte typ-hundra-år-gamla fjädrar i.

Färgade dunet som jag köpte för hundra år sedan, innan jag visste bättre. Tänker att dom lika väl kan hänga i riset år efter år, istället för att kastas. Blir ju så påskigt med ens, med fjädrar och nu när jag inte har några egna hönor och kan ta tapp-fjädrar, så får dessa hittepå funka fint.

Barnen hade pillemariska ögon när vi la en hop påskägg i korgen där på bordet….

.. kaaanske har Påskharen fyllt äggen med något gottigt till Påsklördagen?

Påskkycklingen hoppade i kockumkitteln…

Och mjukt att sitta på lades på bänk och stolar..

Vi hoppas på sköna, smygvarma aprildagar under påsken! Med bro-fika, gånger flera!

..i ett kick var alltsammans färdigt.

-Påsk på vår bro, tada!

Emmeli

Hjärteglimtar från Påskhelgen 2019!

Skärstorsdag, men tack och lov åkte inte den där älskade påskgubben, aka Trädgårdsmästaren, och hans kindprickiga småsyskon till Blåkulla!

Påskhelgen tog vid!

Långfredagsmorgon. Med brödbak för helgfrukostar och fikagäster.

Mamman och pappan svettade sig igenom ett utav helgens självplågande, härliga (!!) träningspass tillsammans.

Vacker, vacker långfredags Gudstjänst  tillsammans med pojkarna och Storan (min ena storasyster <3). Jag har nog aldrig skådat en gladare kyrkvärd tidigare! Han äälskar att ”jobba” med sin Farfar i kyrkan.

Långfredagsfika, här hemma i gamla gården. Med köksbordet fyllt av gott att njuta av tillsammans med älskade Storfamiljen.

… mitt i fikat kom Sötaste Kyrkvaktmästaren hem, med dom enda fem röda rosorna som prydde kyrkan den sorgliga, men hoppfulla dagen. Jag kolavippade söthetsdöden. Ser ni lilla guldpengen i handen också? … tio kronor närmare sitt spar-mål..

Efter kalas-kök. Kan vara bland det mysigaste som finns. När man stökar och grejar och hjärtat är alldeles varmt från hjärtebesöket. Juniflickan var så stolt som hängt med sin Gudmor under tiden mamman var med brorsorna i kyrkan.

Påskafton!

Och jag lyckades fånga Min Klippa i Livet på bild. Vackerpappan som var på väg ut att fuffa färdigt Äggjakten..

… som blev väldigt lyckad som ni kan se! Den här bilden säger så mycket om lilla trioskaran.. Storebror har två små, så stora, fans i livet som ser upp till honom massor. Och han är stolt och så omhändertagande av de små.

Sen följde en hel drös timmar av barnalek, korvgrillande och utefikande här på gården, i det ljuuvligaste sommarvädret, tillsammans med Svärfamiljen! Helt ljuvligt!

Till Minimannens och Juniflickans stora glädje har deras vänner N och A varit på besök hos sin Mormor och Morfar (ena granngården här i lilla ”Bullerbyn”), så oj så härligt det varit med alla barn som kutat och lekt här i kring under prick hela helgen.

Vi tog en prommis när småttingar skulle sova. Tjugo grader varmt och snö. Ett tu tre var vi piffade för Påskaftonsmiddag. Lillebror, som firar livets första påsk, liksom. Så gulligt!

I väg det bar, med en Brandispappa som fått jourhjälp av schyst kollega, så kunde hela Storlilla familjen susa iväg.. till lilla byn!

Där Mor och Far bjöd in till den absolut godaste påskmiddagen jag ätit. Och i bild ser man liksom bara ena delen… kära hjärtanes, alltså.

Lyckliga var vi. Storan och Lillan och våra familjer.

Så blev det Påskdagen! Och Glad Påsk!, på riktigt liksom.

Påskdagsmässa, tillsammans med Storan och min lilla flicka.

… hon som hade det high life där i kyrkan men som sedan blev bara liiite, lite bekymrad över att tullisarna hon just fått av sin ena bästis i livet (Farfar) hade gått av… (ibland är det svårt att hålla fnisset borta som moder…)

Vi påtade och grejade hemma sedan. Jag skolade om plant och kände mig lycklig inifrån och ut. Som om det inte var nog med lyx så var vi bjudna på ännu en så god påskmiddag. Då, hos Svärmor och Svärfar, tillsammans med Svägerskan med familj. Så himla mysigt!

Och på toppen av hela Påskhelgen, blev det Annadag Påsk och jag smet in i Gårdshuset och påbörjade ett mastodont projekt som någon (min stora darling) tvivlade starkt på att jag skulle ro i land… där jag satt mitt i, bland leksaker, skor till fördärvat, kläder från en drös älskade kusiner att sortera hit och dit och pryttlar i massor… men jädrans, jag var idog.

Hade små pauser ibland, ammepasuer och pustande… men M hade all anledning att tvivla, för jag gick loss utan hejd och ett tag såg det verkligen ut som hajchaparall där kring gula huset.. ni vet, när man börjar rensa överallt, samtidigt…

.. men tada!

Galnaste rensningen någonsin, i hamn! Så jädrans skön känsla. Och jag funderade på att flytta in, för vilket mysigt hus det där också är. Jag ringde mor och sa ”nu kan ni flytta in. typ!”. Min småplant ska få bo där och träna sig på lite svalare grader.

Efter en ljus kvällsprommis somnade vi mer än gott tillsammans igår, efter en lång, innehållsrik, oskyndande, vilsam men ändå påtande, så god påskhelg som värmt både hjärta och själ.

Ja, å, vilken påskhelg det där var!

Jag har njutit från början till slut.

Idag är det någon slags småsnurrig måndag-fastän-det-är-tisdag-känsla, skönt trött efter gårdagens mastodontbestyr men ändå full av energi på samma gång. Jag fick sån sommarlovslängt nyss.. det är ju så tvärhärligt när precis hela familjen är hemma liksom. Men jag och lill trion har mysiga bestyr på vår agenda idag, så poff är nog pappan hemma igen!

Hoppas att ni har haft en himlafin påskhelg, kunnat fylla hjärteaskarna med sånt ni mår bra utav och ladda själabatterierna gott.

Ta hand om er så hörs ni alldeles snart igen!

Lillafrun

Skärtorsdag, Blåkulla-älsklingar, påskigt Vårhem… och en hälsning till er!

Det är Skärtorsdag och solen skiner så gott.

Småttingar som med busigt leende förvandlas till små påskfilurer. Små påskägg görs i ordning för att ges till Storebrorens förskolefröknar. Hemmet skuras och Påskduken läggs på bordet. Vi påskar för familjen, både genom sms och i verkligheten. Barnen fantiserar om att Påskharen ska komma på besök…

Tänk, att vi nu har ett helt pärlband av Tillsammansdagar.

Vårvärmen är här, absolut ljuvlig. I söderläge blommar tussilago och Per i backen… ibland undrar vi om är det sommar, eller?…. Men än är det vinter kvar, säger mor. För i baklandet ligger snötäcket stilla kvar. Så vackert, alltihop.

Småplanten växer fint och vid pysselbänken är det bara en liten dutt av plats, där småtting sitter och pärlar sin pärlplatta som passande är format som ett ägg..

Påskveckan första del har spenderats mestadels ute.

Det har lekts och sprungits och krattats och promenerats och påtats med litet sandlådeprojekt. Om natten är det kallt och jag hade igår ren och skär paniiik (nåja, lite kryddat men ändock.. kärleken till farmorblommorna är redan stor) över att mina dahlior som jag tvärt hade ställt ut över dagen, var glömda där även under köldbitna natten. Jag håller alla tummar jag har för att dom överlevt.

Igår kväll susade vi iväg i vackra aprilkvällen, jag och barnen och snälla Svärmor. Vi var på en så gullig Alfons Åberg-konsert i kyrkan. Nordiska Blåsarkvintetten som spelade till Alfons-trallande ungar. Ni kan ju tänka er, så gulligt!

Det är både vår och påsk, i ett. Så festligt!

Några små påskiga prydnader står på sin plats, en till varje småtting. Loppade förstås.

Kökssoffan har våriga kuddfodral,framletade från gömmorna.

Gruslasset i hallen är putsveck och det doftar såpa.I gamla vasen står några så oerhört ståtliga påskliljor.

Några ägg hänger i nyutslagna björkriset i hallen..

..jo, det där påskpyntet som Juni pyntat med först och sedan drog iväg med, det sa hon att hon visst hade i ryggsäcken som blev kvarglömd hos Mormor och Morfar i lördags.. och visst var det så. Hon har koll, lilla Skrållan.

Nu börjar en vårvarm påskhelg som kommer spenderas med både min egen Storlilla familj och Storfamiljen. Jag nyper mig i armen. Över alltsammans. Och önskar att ni alla, alla ska få hjärtegoda dagar fyllda med må-gott!

HJÄRTEGLAD PÅSK!

…önskar lilla Tripp Trapp Trull-skaran och resten av gänget här på Drömgården.

TACK för att ni hänger med oss här inne. <3

Nu, uuut till våren!

Lillafrun

 

G-VMBJT57ZE4