Dom småbröden varvas med olika ”mammalimpor” osv. Men ska det hembakta brödet varvas med något köpesbröd, så önskar barnen till exempel ”runda mackor” (polarbröd) eller ”Hööönöö!”.
När vi kom till vänner och blev bjudna på brakfika, utbrast ena lillungen där hemma, skitstolt; ”titta! vi har bakat hönökaka! ÄKTA hönökaka, uuutan tillsatser!” …
Gullbarnen.
Och himmel, vad gott, med ”ÄÄKTA HÖNÖKAKA!”. Alla mina ungar åt och åt.. så det där, det skulle vi minsann prova hemma någon dag.
Nu hade vi en ishalkig februaridag framför oss.. skolbarnen var skjutsade till skolan och det var bara jag och småpojkarna hemma. En alldeles ypperlig stund för att sätta en deg på jäsning där på gamla köksbänken.
Mäster Bagare Bertil satte igång med ens degen jäst, att forma småbröd av stora degklumpen. Hejdlöst trevlig deg.
Och äntligen fick vi använda kruskaveln vi fått av fingrannarna.
Småbagarna där! Den större varianten försökte lära den mindre varianten att kavla… men den minste tyckte att det dög fint att trula in degklumpen direkt i munnen. Bra så.
LillaStorebroren kavlade och krusade. Kavlade och krusade. Plåt efter plåt. Jag fick hjälpa till med några av bröden, men inte många alls. Det säger en del.. det här var himla rolig bakning! Inget bröd blev det andra likt. Perfekt så.
Efter en liten jäsning till, skjuts in i varma, varma ugnen några minuter..
Äääkta Hönökaka! … ”utan några tillsatser ;)” .
Förstå så gott som sportlovsfika till varma chokladkoppen.. där ute i snödrivan med varma solen mot kinden?
Till en början kommer receptet från Arla, men förstås kunde vi inte hålla oss helt till det så här kommer vår variant..som för evigt kommer att heta just…
-Äkta Hönökaka!
Du behöver:
6 dl mjölk
50 gram jäst
1 dl ljus sirap
9 dl rågsikt
6 dl vetemjöl (prova här att använda supermjölet manitoba cream, en ny mjölkkärlek i mitt liv..)
100 gram smör
1/2 msk salt
Gör såhär
Värm mjölken till 37°
Smula jästen i en degbunke.
Häll lite av mjölken i bunken för att lösa jästen i. Tillsätt sedan resterande mjölk. Och sirap.
Tillsätt rågsikt och vetemjöl lite i taget och arbeta ihop till en deg.
Ha ner det mjuka, rumstempererade smöret och tillsätt salt.
Låt degen arbetas i assistenten i cirkus 5 minuter eller det dubbla förhand.
Låt degen jäsa under bakduk till dubbel storlek, ca 45 min.
Välj att dela degen i många småbitar (för små bröd, som vi gjorde) eller tre stora bitar (med tre stora bitar täcker du en plåt per deg-tredjedel). Kavla ut en efter en. Kavla sista varvet med en kruskavel eller nagga med en gaffel.
Lägg bröden plåt. Låt jäsa 20 min under bakduk.
Värm ugnen till 250°.
Grädda bröden mitt i ugnen i 8-10 min. Låt dem svalna på ett galler under bakduk… så länge du klarar vänta innan du bara vill breda på ett redigt lager smör, en ostskiva och bara njuuta!
Det är dags att summera.. blicka lite bakåt.. innan vi blickar framåt..
En, ja faktiskt obloggad, höjdpunkt från året…
Den där strålande sommardagen då gården bara osade av liv…
Som alltid när det är höskörd, så var det varmt så varmt.
Min ”lillsvågge” Jim, govännen Jonas och den skäggige var tidigt ute på åkern. Det första lasset, skulle bli ett rekordslass sades det. Som stolta tuppar var dom när dom rullade uppför (medan bondmoran gastade ilskna ord pga rädsla att något skulle hända dom) när målet nåddes med råge.
Det lektes och spisades i ett. Det här är en slitsam och arbetskrävande dag, så många pauser för att äta och dricka behövs.
Någon var på upptäcksfärd.
Medan andra jobbade hårt.
Dagen är som ett enda party! Bal-party, ja, som vi brukar kalla det.
Dags för kaffepaus!
Minns hur svettigt det var och trött jag kände mig här,… trots att jag inte lyfte en enda bal.. men så tacksam över hur det flöt på och hur vi hade vänner och familj som stöttade upp på det där viset som är värt mer än guld.
Mitt i allt rullade Mamma, Pappa och syrran in på gården. Och plötsligt var vi ännu flera som jobbade med oss.
Snällaste J och älskade pappa <3
Lilla H lekte i löshöet.
Å att mitt i detta snurr, få hjälp med middagslagandet.. var också mer än guld värt. Tack mamma för ljuvliga lasagner, vi minns ännu smaken!
Och som om det inte var nog, så kom ännu fler älskade människor till gården. Nu var det Emil och Carolin som kört ända från norrnorr med sina småttingar, som stannade hos oss i husbil på liten minisemester.. men som först var inställda på att hjälpa till med höet. VÄNNER!!!
Kvartetten farsor tjavade nerför åkern ännu en sväng.. nu började det bli kväll..
Syrran skötte en sisådär åtta, tio ungar.
Till sist, när precis alla, både stora och små, var så trötta att det inte var klokt… då tjavade vi nerför åkern med alla barnen och mötte upp det allra, allra sista hölasset..
Gårdsliv på sommarvis, fångat i en bild.
Det här är livet!!
Hör ni också Barnen i bullerby-melodin här? Det gör jag. …glömmer lätt att det här är riktigt slitiga dagar också, inte allra minst dagarna innan denna när vi jobbar på bara vi ”Team Drömgården”..
..men alltså,.. -sliter.. det gör vi mer än gärna, om vi gör det för vad hjärtat klappar för. Och det gör det för det här.. att leva livet på denna gamla gård, bruka marken för våra egna djur.. familjen tillsammans. Att vi har vänner och familj som ställer upp för oss.. det gör dagarna som den här möjliga, utan denna kärleksfallskärm skulle det här inte var möjligt. Som under första slåttern, när det var sjukdom i lägret, men Svärfar och Jonas lika självklart ställde upp i alla fall. Den här dagen, årets andra slåtter, då blev det bal-party på riktigt och det är vi så lyckliga över ännu.
På toppen av dagen dukade vi upp med en massa gott där ute på gräsmattan..
Skålade för en helt otroligt trevlig Balparty-dag och lyckad slåtter. Där vi knösat ihop både familj och vänner, där delar av gänget aldrig träffat varandra tidigare.. det blev så trevligt och lyckat alltihopa…
–Ett minne för livet!
… konstaterade den där i-kaffeskålande typen med fånflinet…
Vi lever bara en endaste gång. Varför skynda och pressa oss genom fem utav veckans sju dagar, nu när livet bjuder fyra småungar och deras tid som småttingar aldrig aldrig kommer åter? Varför bara se vardagen som en lång längtan till helgen? Till sommarsemestern? Till veckan utomlands som ska rädda upp orken för resten av året? Varför inte göra vårt allt, för att leva så som våra hjärtan och själar mår som allra bäst utav? (Med ”våra”, menar vi just våra, som i vi som lever här på gården).
.. dessa frågor är några utav alla självklara ledord som gör att vi är där vi är. Vårt ”varför”, är inte svårt att förstå. Livet, och tiden tillsammans. Det, är vårt mål. Just nu i livet, mitt i småttinglivet, mer än någonsin, kan jag tro…
Livet här på gamla gården i norr, det vi kallar ”Drömgårdslivet”. Ej att missta med ”dröm” som i att det är så himla enkelt alltid. Oh, ibland, är jag och M så trötta att vi undrar vad fasiken vi håller på med… men dom gångerna, ja till och med då, när vi är vimmelkantiga av att försöka få allt att gå ihop, så känns det som en vinst. För vi har kämpat för det vi älskar, brinner för och tror på.
-Nej. Det går inte att bara vara ledig och ledig, allihopa, prick jämt. SJÄLVKLART INTE! Men! Trivs man INTE med ”Det klassiska ekorrhjulet”, så finns det så många fler vägar att välja, i ett småbarnsliv, än att båda föräldrarna susar iväg till hundra procent, fem dagar i veckan och barnen på sitt under minst lika många timmar.
..Sagt och gjort. Och här är vi nu. Mitt i Drömgårdslivet. Som nej, inte står för dröm-som-i-perfekt. Eller som i ”lätt och ledigt för jämnan”. Huh, nej. Men ”dröm” är det, som i att vi har lyckats skapa oss Vårt Drömliv.. med en sån där vardag som vi tycker om, allihopa. Den varianten som inte alls håller fokus på pengar i överflöd men som ger våra barn en mjuk start i livet och också ger oss alla maximalt med frihet, trygghet och tid tillsammans. Vad vi, tycker är viktigast. För oss.
…
Ni är otroooligt många som skriver till oss och undrar cirkus ”men hur gööör ni?”.
”Alltså jag är såå avundsjuk på er fina gård! Jag vet inte vad den kostade eller vad ni bor, men för mig är det helt otänkbart att jobba mindre och därmed tjäna mindre om jag någonsin ska kunna köpa en gård. Nu bor jag i södra Sverige och här kostar en hästgård (utan särskilt hög standard) 3-4 miljoner. Vilket innebär en halv miljon i kontantinsats ca. Det låter så underbart att kunna downshifta och leva livet på landet men för många av oss är livet på landet dyrt och vi måste snurra runt i ekorrhjulet ändå. Nu menar jag inte detta som en kritik utan bara en reflektion. Tycker dock din blogg är mycket inspirerande och en avlägsen dröm för mig att kunna få leva ett sånt liv åtminstone till viss del”
”Hur prioriterar ni ekonomiskt?”
”Hej! Älskar ju hur du är hemma med barnen. Nog för att våra barn har korta dagar men mer hemmatid behövs verkligen. Förlåt för påträngande frågor men lever ni helt enkelt på en lön eller har ni något annat tips? (Studerande make i denna familj så en lön är lite väl tight)”
”Hej! vilken fin blogg du har. Blir nyfiken på hur ni får ihop livet med 3 små, renovering och nu hästar ( em dröm jag har). Hur hinner ni? vad prioriterar ni? för och nackdelar med att bo på landet? Vem sköter hästarna och vad är ditt jobb när du inte är hemmamamma? ja många frågor…Tack för all inspiration”
Osv…
…
-Mitt kortaste, snabbaste svar på era frågor om ”Att få ihop det” är;
—> Att välja… är att välja bort! Hänger ni med?
Ni ser hur vi lever på en stor gammal bondgård mitt i Höga kusten, med fyra små barn, katter och strövande hästar utanför fönstren. Ni ser hur vi, hela familjen hjälps åt med lagårdsbestyren och hur vi renoverar och bakar bröd. En mamma som alltid är hemma och en pappa som jobbar men som också är hemma lyxigt mycket. Vårt drömliv. Att bo här på landet i norr, där vi ändå bor nära, är den bästa levnadsplats vi kan tänka oss. Men i det här livet vi lever, så är det också väldigt många ’välja bort’. Inga sådana som är en uppoffring för oss.. men som för någon annan av er, kanske skulle vara otänkbart att välja bort. Vi är ju alla olika liksom..! Med det sagt, finns det NOLL rätt eller fel i hur man väljer att leva sina liv. Jag är bara sån förespråkare till att vi inte ska tro, att ”klassiska ekorrhjulet” är det enda alternativet.. därför har vi valt att så öppet dela med oss av vårt Drömgårdsliv, så kanske andra småttingfamiljer också vågar prova lite samma sak.. fast på sina alldeles unika vis.
Låt oss göra en lista så ni förstår vad jag menar, många av punkterna handlar både om ekonomi och miljö;
Vi väljer bort, just nu i livet
Att resa (av fler själ än rent ekonomiskt, förstås). En veckas familje-charter med två vuxna och fyra barn. Det är många kronor.. som vi alltså INTE reser för just nu.
Att köpa dyra teknikprylar.. typ ha en stor tv eller dylikt.. (tänk Hedenhös-style och oss i samma klan.. här hemma ser ni ingen stor-tv eller padda än hur mycket ni letar)
Att äta ute på restaurang .. det händer, men väldigt, väldigt sällan under ”vanliga året”, det ska vara under vår sommartrip till släktgården på Gotland då.
Att impuls-slös-köpa.. du vet, sånt som kanske är kul för stunden men som man egentligen inte behöver. En ny mössa för säsongen, senaste blusen som det kom ett peppigt mail om,
Jag sminkar mig typ aldrig. Smink och sånt där kolijox blir många kronor om man börjar räkna.
Vi väljer bort att köpa en massa nya kläder och leksaker till barnen. Kläder ärvs i mesta möjliga mån, både från kusiner och syskonen emellan samt handlas secondhand. Leksaker likaså! Men köper vi nytt, väljer vi ändå inte det billigaste.. nej, kvalitet ska det vara. Då håller det ju, länge! Ta till exempel våra vintermunderingar till ungarna. Drömmiga sådana. Men så håller dom lätt till fyra barn också.
Vi väljer bort att köpa onödiga prylar och kläder till oss själva också, jag och M. Hade jag pratat med Emmeli 20 år, hade hon kollat konstigt på mig nu.. med andra ord har jag varit en ohyggligt stor shopaholic och köpt blusar och toppar, bara för att jag hade lust (hujedamig om jag hade sparat dom pengarna i stället…). Något enstaka plagg ibland, för att det verkligen är nödvändigt, annars har jag byggt mig en kapselgarderob där allt passar ihop med allt. Perfekt, inga onödiga plagg behövs!
Jag dricker inte alkohol (!). Alls. Aldrig varit ”min grej”.. och där, väldigt många fler anledningar än att spara pengar, förstås! Men! Det sparar faktiskt pengar.
Vi väljer bort dyra frisörbesök, tacksam för vänner som klipper oss. De tre minstingarna klipper jag själv.
Vi väljer bort flådigt storstadsliv och bor på landsbygden, i norra Sverige! Vårt paradis. Där vi tacksamt kunde köpa ett helt hemman till ett rimligt pris för två 24-åringar. Detta går INTE att likställa med en stor gård nere i söder..
Träningskort och dylikt, kommer aldrig på frågan. Här tränas det hemma på köksgolvet, kutas i höga kusten-backar och cyklas på PappaMorfars gamla testcykel. Alltsammans, gratis.
Vi renoverar för fullt, ja! Men vi gör ALLLLT själva och lejer inte bort något. (Just nu står det helt stilla i vår renovering.. när jag och M inte gör något, är det ingen annan som gör det heller. Men, vi har inte bråttom. Att ha bråttom, kostar pengar! Och att skynda, är det fulaste ord vi vet).
Vi har så iiiinte någon hög standard här hemma.. alltså, Katthult smygmöter Junibacken, där vi hunnit oss fram med renoveringen, liksom. Men annars är det ju mest Villa Villekulla som tar i hand med Bullerbyn och slutligen en himla massa Tant Berg och Pettson-lösningar på toppen. Loppisfynden kryllar det av, vi köper sällan, sällan nytt! .. och vi ÄLSKAR vårt hem! Hemtrevligt behöver INTE vara lika med Dyrt & Flådigt!
Vi väljer, just nu i livet;
Barnens mjuka uppväxt, vår mjuka vardag, före allt. Med lugnan ro i massor, en hel gård att härja runt på med syskon täta i åldrar, en hop djur att gosa med och vänner och familj, att träffa ofta, ofta. Och möjligtvis, adderas några förskoletimmar (tyvärr finns ingen öppen förskola här i byn) om lillungen i fråga önskar det, sådär så pass att barnet hunnit morsa på sina klasskompisar några inför skolstarten.
En 100 %-HemmaMamma .. det är ofantligt lyxigt att få äga denna småttingtid i livet, kunna ta var dag som den kommer. Få vara med om barnets alla små, STORA, steg i livet. Jag har tiden och ORKEN, till att laga mat från grunden och baka bröd. Vi kan absolut köpa bröd, för att mamma-bageriet ska få vila, typ. Men vi bakar, syltar, saftar och donar. Istället för att köpa. Plockar bären om hösten, bunkrar inför vintertiden och känner oss så rika! Och för att prata i det praktiska perspektivet; att alltid ha en förälder hemma, betyder att vi aldrig behöver krångla med vab…
Tillsammanslediga päron-fredagar. Livet går inte i repris. Vi köper tid för pengarna.
Jag och M pusslar tillsammans för att greja ekonomin.. vi driver gemensamt företag, vi sprider ut små föräldradagar i det lääängsta, M är deltidsbrandman vilket går att kombinera med hans ”vanliga arbete”, Rit- och konstruktionschefandet.
Vi väljer att hemestra och göra små utflykter, att tanka oss med det bästa Naturen skänker oss, här behövs inga dyra spaupplevelser inte. Det är bara att gå ut på gården, till skogen eller tjava långpromenaden runt favoritrundan, så gratis och gott!
Vi väljer Att Livspussla! .. vissa veckor äär det mer jobbuppdrag för mannen och då Hemmamamma:ar jag desto mer här hemma med barnen.. men allt som allt, vilar en balans och dessa köra-ihop-sig-veckor är inte det vanligaste, tack och lov… samtidigt behövs dom för att pusslet ska gå ihop.
Vi väljer att sy ihop små byxor istället för att direkt köpa ett par nya..
Vi försöker handla och äta smart! Gott och näringsrikt, mestadels lagat helt från grunden. Veckans mathandling och maträtter görs utefter veckans kampanjer. Och i vår frys gömmer sig massor av mat som fyndats i ”ät snart”-hörnan på byns affär. Billigare, men helt ypperlig mat, som vi kan äta direkt eller frysa in. Vi köper frysta grönsaker om vintern, äter egenodlade om sommaren. Osv, osv.
Vi har andrahandsmarknaden, som vårt förstahandsval. Glad börs och planet… och också det finaste vi vet.
Vi väljer..Att få ta tillvara på denna tid i livet, som aldrig aldrig kommer åter. Precis som alla tider i livet.. men just just nu, när det är så många småbarn i vårat liv, så vill vi inte jäkta och skynda onödigt mycket, eller för den skull vara iväg, från våra barn, onödigt mycket, när vi allra allra helst, vill vara MED DOM.
Vi väljer att tänka Var Sak Har Sin Tid. Nu är nu. Och nu, är tid för att så mycket vi bara kan, leva lantliv med våra fyra små barn.
Så, nu vet ni…
Att välja. Är ofta Att välja bort.
Vad väljer ni och vad väljer ni bort? Ni behöver inte berätta för mig om ni inte vill. Men fundera för er själva, om ni känner att ni inte riktigt är nöjda med er vardag, alltså. Kanske tänker ni, ”å dom DÄR, dom kan minsann göra ALLT, dom!”.. men så är det ju inte, har vi lärt oss eller hur? ”Dom” väljer garanterat bort något… om så inte pengar och materiell ”Lycka”, så Frihet i tid…
.. jag vet jag sagt det om och om, men mamma älskar dig så!
När du ler mot mig, med finurlig liten mun och tindrande blå, kan jag inte låta bli att fundera; säg, vad tänker du på?
Jag tittar på dig och kan inte förstå..
-Vad har jag gjort för att förtjäna dig och skaran Tripp Trall Trull? Jag är så stolt över er, ni är ju MAMMAS GULL!
Jag vill hålla din hand i vått och torrt. Du vet, mamma finns här.. bara ett andetag bort.
Jag kommer alltid att lyssna på orden du mig säger, försöka finnas här för dig, både när det gäller små och stora grejer.
I livets upp och ner, ja då finns jag här för dig. Du och syskongänget, betyder allt för mig.
Du med den lilla koftan blå?
Vill du hålla min hand? Får jag vara din vän? Lilla hjärtat, mammas prinskorv. Gosevännen, vår LillOlof?
Vi håller handen, så länge du vill. När du en dag släpper, kommer Mammahjärtat jubla och samtidigt önska; ”snälla stanna, bara lite till?”.
För mitt i allt, så vill jag inget annat, än att få se dig växa upp, leva livet precis som du känner. Känna dig stark och fri, och våga kämpa för det du tror på, även när det bränner.
Men först ska vi vara här i bubblan den lilla.. amma, gosa och pussas ja, ibland är det nästan som om tiden står stilla?
Minutrarna går och du växer med dom.. snart plockar du blåbär, bakar bullar och tar med ponnyn på en svängom.
Jag är så lycklig att jag får kalla dig för min. Och vet du vad, allt du vill, -så är jag din!
Du med den lilla koftan blå?
…. jag vet jag sagt det om och om.. men mamma älskar dig så!
Nu kör vi! En liten repa där ute på gården, från start till där vi är nu, i processen att göra oss Köksträdgård och Blomsterland. Ej ännu helt klart, men vi är en god bit på väg! Glömmer jag info om något ni undrar över, så bara fråga på. Klicka på inläggets rubrik, då dyker kommentarsfältet upp! I vanlig (ganska krånglig jag vet) ordning. <3
Vi började med att bestämma var alltsammans skulle få hålla till, måtten på bäddarna, hur många vi önskade osv. Vi landade i att ”det är bättre vi gör någon bädd för mycket än för litet” och drog till med en lång gång med sex bäddar åt vardera håll om den.
Måtten ser ut som följer;
Totalmått —> 11 x 7,20 m
Bäddarna —> 3 x 1,20 m
Gångarna emellan bäddarna —> 1 m
Mittgången —> 1,20 m
..”sen far det lite hit och dit”… men cirkus dom måtten.
2. Då rullade vi ut pappen vi använt under bygg- och renoveringsjobb.. en papp som ska kväva och stoppa ogräs och dylikt från att ta sig upp. Var noga med att det är giftfritt det du väljer att kväva marken med. Som kartong eller tidningspapper går också jättebra. Nu tog vi vad vi hade hemma och det var denna miljövänliga mjölkpapp fri från plast.
3. Nu var det dags att börja bädda! Först på med skottkärra efter skottkärra med det som vi krattat ihop på gården. Löv och kvistar alltså! Sånt vi kallar ”bös”. Ris och annat, ”skräp”, perfekt. Som dom där höbalarna som var småmögliga.. det fick också agera som det perfekta första-lagret..
4. Sen drog vi till gamla rishögen bredvid lobryggan och fann en guldgruva; en blandning och av ris, småpinnar och finfin matjord.
5. På med ris-och-matjordsblandningen som lager på av bäddningen.
6. Och nu till det härligaste, att dra till gödselstacken och hämta hästdynga… som vi har i överflööd. Brunnen ska den förstås helst vara sedan ett år tillbaka.. men vi kunde inte låta bli att tvärmocka lite där vi stod, hästskiten som sedan i höstas hamnade under första snön som föll.. så den gick ösas på först men därefter bara brunnen dynga. Hurra vilken rikedom!
Det jobbades på. Timme efter timme. Aprilvädret var magi, som den varmaste våren och nästan som en försmak av försommar.. till skillnad från denna helg där det är (typ) iskallt och snön yr i luften.. tack och lov lägger den sig ej.
Halva betinget gjort. ”Nu tar vi kväll”.
Och dagen efter, var alla bäddarna på plats. Tolv stycken totalt. Där dom två första, från vardera hållen, är lite mindre än dom övriga bäddarna.
Dom första lagren är bäddade.. nu fattas bara en god planteringsjord och sen kommer vi nog också att täcka med ensilage.. ni får se sedan! Vi tar det som det kommer, helt sonika.
Hej hej från lobryggan, här såg man så bra ju! Här ser ni tydligt att första bäddarna är lite smalare än resterande. I dessa har vi tänkt luktärter, sockerärter, bondbönor och harrisar. I övriga bäddar får ätbart och blomster samsas i salig bladning. Exakt hur och vad, det återkommer vi till senare!
Till det vi ser nu ska (dels planteringslagret men också-) flis eller bark hamna i gångarna. Något slags stängsel ska också göras. Jag tycker det är väldigt fint med armeringsnät men det är också dyrt.. till skillnad från hönsnät, till exempel.. vi får se vart vi landar. Hittills har detta projekt inte kostat oss en krona, bara tid och arbetskraft. Det här är ett ”tager-vad-vi-haver-projekt”. Älskar såna! Portaler ska skapas.. en honungsros till ena ingången vore så gott också, eller hur?
Fortsättning följer, helt enkelt. Det känns fantastiskt hela alltet och det roligaste är att peppen går igenom hos alla familjens medlemmar, det är det härligaste!
Fråga på om jag missat något. Annars, må så gott tills vi hörs igen!
Nu ska ni få hänga med på min sammanfattning av odlingsåret, så som jag gör. Från frö till skörd. En skara tips. Någon guide. Några tankar. En egenskriven.. dikt? Häng med!
Jag har tjavat med mamma och pappa i barndomsträdgården, sedan alltid. Dom är mina trädgårdsförebilder. Såsom Mormor och Farmor. Systrarna. Flera vänner. Och så är det så charmigt med trädgård, för en kan inspireras och lära sig, läsa och titta.. men det som händer, när vi sätter händerna i jorden, petar ner ett litet frö i jorden och ser det gro? Det är liksom själamagi. Och måste upplevas för att förstås. Dessutom, så finns det så väldigt många sätt att göra rätt på.. det är bland det bästa!
I slutet av februari spikar vi några hål i ett petflaskelock och fyller flaskan med vatten. Plötsligt har vi en ypperlig ”plantvattnare”.. och det firar vi, genom att peta ner årets första frön. Tomatfrön.
Strax innan februari blev mars, petade vi ner dessa jag och barnen.
2/3 planteringsjord och 1/3 såjord. Vi lägger lite plastfolie ovan, för växthuseffekt.
Vi har (ännu en dröm) inget växthus, så tomater sår vi bara litegrann, så vi vet att vi har plats där ute mot soligaste gårdshus-solväggen.
Cirka v.11-12..
..då börjar nippret på riktigt. Nu drar vi fram blomsterfröerna som ska förkultiveras. Som rosenskära, zinnia, astrar, praktvädd för att nämna några utav sommarblommorna vi förkultiverar.
Sår gör vi i gamla godislådor som vi fått från lillaffären nere på byn. Funkar ypperligt att bredså i dessa. Jordlagren, desamma som till tomaterna. 2/3 plantjord och 1/3 såjord överst. Vi strösslar ut fröna i godislådan och täcker sedan fröna med ett några millimeter tjockt såjord-lager. Vattnar med ”Plantvattnaren” och ställer sedan ljust.
Det är samma magiska känsla varje år, när dom första fröna gror och det börjar poppa grönt där i godislådorna. Efter några veckor börjar det trängas i godislådorna och omskolning behövs..
Hur jag gör steg för steg när jag skolar om plant, det kan ni läsa om i ett inlägg HÄR. Där står också vad jag gör, som gör lite ont i hjärtat på mig, men som också medför att jag får kraftiga plantor..
Nu sköter sig planten fint där inne… överbelamrar hemmet, som alltid, men så får det vara. Våren är varm, det är april och början av maj och vi påtar ute. Krattar lite halvnoga över gården, knipsar rosorna så fort de första musöronen börjar visa sig och i år, kommer denna tid också att innebära en massa härligt jobb med trädgårdsland och blomsterland som vi vill anlägga i år. Det, ska ni förstås få hänga med på!
April/Maj, det är luktärtssåddens månader, också. Jo, du kan absolut direktså luktärter.. men nog blommar dom tidigare om du försår och dessa är favoriter att förså.. så roliga, växer i rasande fart och sen kan dom bo ute på bron rätt så snabbt..
Självklart har jag en luktärtsguide till er också. Hur jag gör, steg för steg med luktärterna. Knepet när jag sår, hur jag toppar, avhärdar, planterar ut..
Efter förra året kan jag också tillägga hur du INTE ska göra med dina luktärter.
Låt inte darlingarna stå i för gassande maj-sol, i sina små plastpåseväxthus.. det kan vara förödande.. dom är starka luktärterna, tål mycket. Flera minus till och med. Men jag hade tur förra året, för här var det nära att jag bränt bort dom allihopa..
Nånstans här (likt vänster i bild), brukar M varje år börja mumla ”det ser ut som att du behöver ett växthus…”, men så hejdar vi oss. Det är ett drömprojekt, men inte prioriterat ännu.
När temperaturerna börjar hålla sig stabilt ovan nollan.. då flyttar jag i alla fall ut min plant, till Gårdshuset. Som ett första steg i avhärdningen..
.. fast tomaterna och basilikan får förstås fortsätta stå inne i värmen. Där mår dom allra, allra godast.
I gårdshuset ser det nu ut såhär.. ser jag att det varnas för frostnatt så täcker jag över planten med fiberduk.
.. Nu kan man vara ambitiös, vilket jag tänker prova i år till skillnad från förra årets chock-utplantering… jo, nu kan man vara schyst mot planten och bära den ut på dagen och sedan in om kvällen. Avhärda, alltså. Göra så någon dag, så plantorna är riktigt avhärdade och klarar temperaturbytet väl. För så fort det inte längre varnas för frost, då är det ju dags!
-För Utplantering!
Rabatterna har jag då också rensat och jordförbättrat någon vecka innan detta moment.. med ett lager ko- eller hästskit och fin jord på toppen, som fått gojsa till sig lite.
Kring första veckan i juni brukar det vara lagom att plantera ut här i zon 5.
Det här är helig tid. Så enormt peppigt. Nu skapas små blomsterlandskap i rabatter och urnor och blomsterland. Jag är nästan lite nervös vid detta moment också. Jag är försiktig med plantorna, bäddar om i härlig jord, allra helst P-jord från Hasselforsgarden.
Jag har alltid hjälp. Och det gör mig gråtlycklig. ”Mamma, jag tycker rosenskära här!”, brukar äldste säga. Juniflickan paxar alla rooosa blommor. Bertan skötte vattningen strålande förra året. Alla ser vi så fram emot årets odlingar!
Det äär ljuva, bråda vår- och försommartider. ”Vårbruket”. Älskar alla dessa bestyr. I slutet av maj, början av juni, stoppar vi också ner alla frön som vi direktsår.
Som morot, sockerärter, haricot verts, persilja, ringblommor, blåklint.. i år också kålrot, rödbetor och massa annat!
Att odla i pallkragar går utomordentligt bra. I år får antingen dahliorna eller kanske tomaterna (då med ett par fönsterrutor uppställda mot väggen) bo där i och i övrigt kommer resten av odlingen ske i bäddar. Gjorda som ”hästbajslasagner”, utan att gräva, bara genom att bygga bäddar… ni kommer självklart få haka på detta och se vad det kan bli!
Sen följer veckor av ompyssling. Fast också mycket pusta ut. För nu är äntligen all plant på plats och alla grönsaker är sådda. Nu är det tid att pyssla om, stötta rangliga tomater, vattna, vattna, vattna.. helst vattnar jag på kvällen när solen gått ner så att rötterna hinner dra åt sig väl under natten. Vattnar jag på morgonen så riskerar jag bara att jorden bränns och att vattnet inte når mål.
Det finns få saker som gör mig så lycklig som egenuppdriven plant som börjar ge blommor. Det är sån innerlig lycka.
I juli börjar blombukettsbonanzan.. som ni ser i denna bukett så har jag både rosor, perenner och ettåringar i min trädgård. Stjärnflockan är en favorit bland perennerna.
Finns det där på riktigt? Tänker jag nu, i början av mars. Jo, idag när vi var ute på långpromenad, grusvägen hade börjat tina fram, fråglarna kvittrade, jag var tvungen att stanna och ta av mig ett lager under jackan.. ja då kändes det inte alls som en omöjligthet. Vilken lycka, va! En ny vår framför oss. En sommar. Ännu en skördetid.
Barnen har också ett eget jordgubbsland vid lekstugan, som vi i år hoppas ska ge oss än fler jordgubbar än förra året. Då var plantorna nya men sedan dess har dom hunnit föröka sig mycket och vi hoppas innerligt att dom överlevt vintern och mår bra. Förutom lite hästskit och ny jord så brukar jag toppa med gräsklipp runt jordgubbarna, för lite mer näring och så hålls bären rena också. Att föredra, för att skydda mot fåglarna, är förstås ett nät..
Det här är oslagbart. När en liten minimänniska tjavar barfota, målinriktat över gården, tultar mellan tomatklasen och sockerärterna, knaprandes så hutlöst förnöjd. Att odla med barnen är ett utav livets bästa. Att få dela odlingslyckan, magi!
Ringblommefavoriter och morotsknaprande storasyskon.
Att kunna gå ut i trädgården och plocka in gott till middagen, det är också så häftigt. Och i sommar, hoppas jag så innerligt att vi kommer kunna det än mer. Omåttligt taggad på vårt utökande av odling.
Att plocka in buketter eller ge bort till någon jag tycker om. Det är också själamagi.
.. förra året blev det väldans mycket blommor och i år, av fröpåsarna att döma, ser det ut att bli ännu mer. Kanske får jag då chansen att dela blomsterlyckan med ännu fler. Jag hoppas det. Och berättar förstås mer längre fram.
I slutet av augusti, början av september är det god tid att utvärdera lite.. jag brukar rada upp dom blommor/grödor som inte blir återkommande och dom jag önskar behålla. Det puffiga korallrosa astern blev en favorit förra året. Likaså pastelliga lejongapen. Praktvädden i både mörkt röd och piggt rosa älskade jag också. Och rosenskäror i olika färger och former (enkla/dubbla) är alltid en favorit.
I slutet av blomningen så låter jag också alltid ett gäng olika blommor få blomma över där ute (rosenskära, ringblomma, tobaksblomma, lejongap tex.)… så knipsar jag sedan av dom utblommade blommorna och låter dom torka inne på ett fat så jag sedan jag norpa fröna och ha till nästa säsong. Så smart, på alla sätt!
Fröna lägger jag i kaffefilter och märker med namn och år. Stoppar sedan i min lilla frölåda som står i lite svalare rumstemperatur.
.. och så den bitterljuva förgängligheten.
”Om jag inte visste, att det en gång fanns ett slut, skulle jag inte uppskatta det som susar nu så mycket som jag gör. Om jag inte visste, att blomman en dag vissnar, skulle jag inte så andäktigt titta på den igen och igen och igen. Om jag inte visste att dofterna snart fryser bort, skulle jag inte borra ner näsan i blomsterbunten med det djupaste av andetag om och om igen.
Och om jag inte visst att marken snart färgas grå, skulle jag inte insupa naturens färgpalett som om det vore den vackraste av målning.
Den bitterljuva förgängligheten. Det är den jag talar om. Vår stund på jorden.
Ord av Emmeli, sensommaren 2020
Detta sparade ögonblick. När jag fick plocka ännu en blomsterbukett, en av dom allra, allra sista, i början av oktober, på min trettionde födelsedag. Tillsammans med buketten skatter.
Så nyper frosten och marken färgas vit. Och det där förgängliga känns plötsligt lugnt, vilsamt, välbehövligt och skönt..
.. om hösten gör vi något litet ryck och samlar ihop de tjockaste av lövtäcken och snör ihop gamla sommarblommor i några skottkärrelass… annars får trädgården bara vila. Och vi trädgårdsodlare, med den..
Det är november. Och december. Och ingen trädgårdslängt riktigt. Den vilar. Så hinner det bara bli januari. Frökatalogen bläddras i. Och i februari.. då knåpas det på stordåd.. som kanske bara blir pannkaka, men som redan nu gör mig alldeles saligt lycklig..
Det är en utav dom allra första dagarna i mars nu, och om någon vecka, sätter vi igång med försådden på full fart! Och ännu en trädgårds- och odlingstid ligger oss framför..
…
Och vet ni vad bland det bästa med trädgård är!? – alla gör tusan på olika sätt, och tänk det blommar ändå! Låt dig följa med, putta ner frön på feeling och bara njuut! Tiden vi har framför oss nu är helt och hållet magisk, för både hjärta, kropp, knopp och själ!
Senaste kommentarer