Måndagshälsningen! (..på en tisdag, då saker kom emellan, så att säga).

Håhå, tisdag ju!

Men vi tar en Måndagshälsning idag. En liten tillbakablick, inför-nya-veckan-landning och några små planer i vanlig ordning. Ni förstår snart anledningen till lilla förseningen.
Helgen var så himmelens härlig!

Vinden tog i allt vad den orkade men solen sken, så gott. På lördagen hade vi bett om barnvaktshjälp av Farmor och Farfar, så Storasyskonen knatade dit medan Bertilen och vi päron jobbade här hemma.

Bertil är en sömntuta och med stora barnen på vift kunde jag passa på att renoveringsjobba medan Minsting marathonsov. Så himla roligt! Jag lindrevade och isolerade. Medan M sög spån timme efter timme. 

Ooh, man blir alldeles vingelkantig av stökiga bilderna, jag vet. Men! Vi har aldrig varit närmre ett färdigt sovrum än vi är nu…!

Till kvällen var det Familjemiddag med Svärfamiljen.

Förfärligt lyxigt att få avsluta arbetsdagen så. Och mysigt att träffa storfamiljen, förstås!

Än om Brandismannen fick avbryta mitt i och susa iväg för timmar på Brandislarm. Men jag och barnen hade det gott och sen knatade vi hemåt när kvällen var mörk. Har sån knyck på det här med att bolla tre ungar nu att det ”går som hejsan!” som S säger. Jag nattade barnen och hade sedan långsammaste lördagkvällen i mannaminne. Sådär småtråkigt och smyghärligt, på samma gång.

Så blev det söndag!

Och på planen stod alla-tillsammas-jobb på övervåningen, medan bäbisen sov. Hur gulligt med en tvååring i snickarbralla?

Och titta här, några som hade det kungligt i sitt ”jobbande”;

Vi har ju ingen tv som ni vet. Men där uppe på övervåningen så fungerar såna moderniteter och det utnyttjade vi. Jädrans så festligt. Chips och film, mitt på cellulosaisoleringen! Haha, gulliga renoveringsbarn!

Så, där satt dom. Lilla Radarparet. I alla fall en liten stund.

Så tinades fika från frysen, grädde vispades och kaffe bryggdes. Älskade mamma och min Moster M kom på besök.

Det strösslades vackerblommor och karameller och kramar. Och så fikade vi, förstås. Så mysigt stund. Den lille nästan-tandlöse plutten höll med som ni ser.

Söndagsbad med efterföljande tuppis. Prick hur skönt som helst.

Inne i köket passade pappan och mamman på att träna. Dubbla pass. Något som händer väldigt sällan. Men ibland är det roligt med en riktig utmaning och vi anade att en brutal träningsvärk kunde vara på ingång dagen efter.

Till eftermiddagen hade vinden gett sig och vi gav oss ut medan middagen lagade sig själv i ugnen. Skitiga barn, är lyckliga barn! Vårtecken med geggig lillväg och vattenpölar att hoppa i. Ljuset, så enormt vackert! Äntligen är jag så redo för alltsammans och längtar efter varje lite vårtecken.

En helg. Så himmelens fin. Så blev det måndagmorgon;

Och det kaosigaste av kaos ni kan tänka er utbröt. Herr Äckelsjuka.

 ”Neej, vi skulle ha avvaktat att träffa små precis-friska darlingarna i lördags…”. 

Men men.

Den maximala oturen här var att jag och M blev hutlöst dåliga båda två, prick samtidigt. Med tre barn att ta hand om. Kaos, sannerligen. Att amma var en pärs. Men mitt i dagen igår kom Mormor och Morfar och hämtade två pigga storasyskon så att tvärsjuka föräldrarna fick vila… bredvid mjuka bebben. Vilken bragd dom gjorde.

Nu är det tisdag. Vi lämnar ett helt vidrigt dygn bakom oss. Alla har (yes, dom pigga storasyskonen åkte också dit till sist…och Minsting en mini-sväng)varit igenom äckelsjukan med efterföljande hög feber och sån värk i kroppen… som skrattsylta, så fick ju förstås jag och M dunderträningsvärk av dubbelpasset så kära hjärtanes som vi åmat oss, aldrig varit med om dylik kroppsvärk. Fascinerande hur pigga ungarna kan vara med hög feber, och själv känner man sig halvt kolavippad med 39 grader i kroppen..

Ok. Vi är igenom tunneln. Karantän deluxe pågår och vi klorinar och tvättar. Vi tar en stund i taget, vilar i massor. I veckan har jag planerat att visa er lite mer renovering och vad som gör mig alldeles vårnipprig just nu. Hoppas ni hänger på!

Önskar er en god vecka!

Hälsningar en lycklig över att vara ute ”på andra sidan”-tacksam..

..Lillafrun

 

Livspusselträning!

(I annonssamarbete med Livspusselträning)

Älskat gympapass med liten, extremt mjuk och go, liten pytte-PT!

Väldigt pussvänlig, dessutom! Alltsammans gör att jag mitt i allt glömmer hur jobbigt det är och på toppen får jag tipp topp mamma-kropp-träning… mitt i Livspusslet! Igår var jag och M ute och sprang varsin runda, med varsina armar svängandes. Det hör inte till vanligheten. Alltid har vi gullungar med på våra träningspass på något hörn; sittandes skönt i springvagnen eller som bilderna ni ser här i inlägget… lekandes i kring eller som en extravikt på kroppen!

Livspusselträning!

-Är namnet på det nystartade företaget som erbjuder PT-programmerad hemmaträning.
HÄR hittar ni Livspusseltränings hemsida där beskrivningen om företaget lyder som följer;

Livspusselträning startades av Linnéa och Fredrik, mitt i småbarnsåren, mitt i karriären, mitt i livspusslet. Vi tränar hemma, på ett par kvm golvyta, precis som Livspusselträning föreskriver. Man tager vad man haver, och tillsammans gör vi träning roligt och effektivt!

”Livspusselträning”, där man endast behöver sin egen kropp som redskap. En skön matta under sig och möjligtvis en stol. Sen är det enbart den där kafferast-långa (lilla) stunden du behöver avsätta, så ordnar ”Livspusselträning” resten åt dig, med hela sex stycken PT-programmerade pass i veckan, som presenteras måndag till lördag med videoinstruktion och flera alternativ, så att man kan anpassa träningen efter sin egen ork och kapacitet. Vill man träna ett pass i veckan, gör man det. Men möjligheten finns, till hela sex pass. Alltsammans går att anpassa efter var och ens förutsättning, ”Livspusselträning” är för alla!

(Utfallshopp!)

Livspusseltränings program är effektivt och varierat, utformat för att bygga styrka och öva upp kondition, uthållighet, rörlighet, smidighet, balans och koordination.

Genom Livspusseltränings medlemssida på facebook och instagram, får man råd, pepp och stöd. Även uppvärmningsförslag samt stretchförslag.

-”Vi tränar tillsammans!

Kostrådgivning och personliga träningsupplägg är också någon som Livspusselträning erbjuder.

Step up på stol.

Ta ett stepp/kliv upp, kliv ner, byt ben och steppa/kliv upp igen. En övning som går att göra allt från väldigt långsamt till i en hög fart.

 

Russian twist. Svider härligt i magen efter ett tag!

Håller ni med mig om jag säger att det inte alltid är lätt att få ihop livspusslet med allt man önskar göra? Som att få in gympan mitt i livet, till exempel?

Att träna är något jag och min M prioriterar och att ”träningsmattan” (som barnen säger) rullas ut, är lika o-konstigt som att vi säger ”nu drar vi och handlar!”. Ofta blir träningspassen en familjeaktivitet och hela gänget är med på sina små hörn.

 

Bli medlem hos Livspusselträning om du, som vi, vill peta in små, men väldigt effektiva träningspass i din vardag.

Att bli medlem i ”Livspusselträning” kostar 99 kronor i månaden, ingen bindningstid. Man går med via Livspusselträning (HÄR)  och betalar via Paypal (ett sådant konto tar bara 1 minut att skapa och gör det lätt att administrera sitt medlemsskap, till exempel om man till gå ur eller ta en paus).

 

Livspusselträning. Det är så min melodi! Den bästa träningen är den som blir av, visst?

 

Lillafrun

Springlycka!

Rödblommig och lycklig, efter springtur.

Den allra första för vårvintern, med vanliga skor. Den känslan är alltid lika party. Vanliga skor och på mjuka grusvägar. Himla härligt. Springlycka!

Och den där turen är en utav min höjdpunkter från helgen. Älskar att springa! Och i tider som nu när jag känner mig rätt så slut och behöver all energitankning jag kan få, så är en springtur som den bästa medicinen. Ut med gammalt vemodigt slagg som kan komma i småfransig mammakropp, och in med ny energi. Ljuvligt!

Sparar många stunder i hjärtat. Sovmorgnarna. Njutit så, av att ha träffat storfamiljen varje dag. Fint med alla systrar samlade. Den där långa bastun hos mor och far var som balsam för själen. Stunden när jag ammade Bertil i mina föräldrars mysiga sovrum, där jag själv sovit tätt intill mina föräldrar, mååånga, många nätter i mitt liv. Den stunden, var så lugn och skön att vi struntade i att ansluta oss till stora sällskapet på direkten.. och bara var.

Till sist, den ohyggligt lyxiga middagen som Svärisarna ikväll bjöd sina barn och respektive på, på vårt vackra Höga Kusten-hotell, det blev ett så fint avslut på helgen.

Allra bäst, att få komma hem till Storasyskonen som myst med sin mormor här hemma och natta småttingar och bara omfamnas av den bästa känslan jag vet; Hemma, på min plats på jorden. 

 

Hoppas att ni har haft en helg fylld av sånt ni mår bra utav. <3

 

Lillafrun

Veckan som gått, med en särskilt god glimt och en gnällig mor.

Å. Ser ni!

Ni minns i början av veckan när jag tipsade om söta Stenugnsbageriet, Skogs-Hilda?

Samma dag hade jag och barnen bjudit hit lilla mor, barnens mormor alltså, på eftermiddagsfika. Men ni förstår, gulligaste MammaMormorn hade visst ”blivit inspirerad av en blogg” vars pennfäktare hon känner ganska så väl, och sedan åkt till bageriet och köpt med sig semlor. Så det blev visst MammaMormor som bjöd oss på fika i slutändan.

Alltså åhåhå, dom var magiskt goda! Årets första semla.

MammaMormorkärlek på en tisdag mitt i blanka vardagen. Så himla fint! Och gott!

Och nu är det plötsligt fredag. Det var ju nyss måndag? Varje dag är som ett liv ibland, alltså.

Den här veckan har vi fyllt till bredden. Och nä just det, kanske inte så många stunder av pustande för någon utav föräldrarna. Så det är med andra ord en trött trebarnsfamilj denna fredageftermiddag. Men jag törs lova, att det är fler med oss som har ”å så skönt med fredag”-känsla. Eller vad säger ni?

Jag och tre barnen har roat oss med massa mys om dagarna. Varit ute och lekt i snön. Skottat och donat. Här inne har det lekts med leklera, lego, tågbanan, byggts galna mängder pussel (vi har en ivrig pusselfas.. så jädrans roligt när bitarna börjar bli så många att vuxna mamman får sig en utmaning också) och trött-tittat på Emil i Lönneberga. Tvååringen har checkat av sin andra vecka som trulle-flicka… i ett knyck var blöjan veck, så impad av lilla coolingen J. Och nu medan allt är så nytt, så varendaste gång det ska susas till ”toovan”, är heela hemma-gänget så engagerat. ”Braaa Juni, viilken duktig tjej!”, säger Storebroren där hon nöjt babblar på om diverse toalett-lyckanden.

För varje dag som gått den här veckan, har den här mamman veknat likt en tjusig julgran som närmar sig tjugondedag knut. Något jag kanske glömmer, är att klappa mig själv på axeln ibland. Tusan alltså. Det är ett gediget Mamma-arbete jag gör om dagarna här hemma, med våra tre små darlingar. Från mysiga frukosten med tända ljusen, till nattasagan om kvällen. Vackerpappan är bäst i världen, absolut. Men vi kör intensivt nu med övervåningen och ja, ni vet. När han kommer hem från jobbet så fortsätter han att vara idog en våning upp… och jag, en våning ner.

Jag ger mitt allt, dag ut och dag in. Älskar vad jag gör och tycker verkligen att det är fantastiskt roligt och att det för det mesta ”går som hejsan!”, som min mor skulle ha sagt. Dom är meningen med livet, älsklingarna!

Och så jädra bra humör jag håller. Vilket tålamod jag har. Faktiskt. …..Men senaste två dagarna… uuuäh. Hujedamig.

Det har liksom bolmat rök ur näsan på mig. Varit Lilla My upphöjt till evigheten. Jag har bett om ursäkt redan på morgonen när jag vaknat och sagt till barnen att ”mamma är sur idag.. okej?”. Alltså. Jag har varit så mycket gnällig att ni anar inte. Tänker inte trötta ut er med detaljer. Mer än att jag ska bli bättre på att uppskatta mitt vanliga jag, orken, energin och humöret. Det är livet, alltsammans. Allt ingår.

Barnen har pussat på modern och sagt att dom inte alls tycker jag varit sur… sötisarna. Men dom vet heller inte kokandet jag känt inombords, mot dom tänker jag inte vara något oförtjänt åskmoln. Jag är mänsklig som alla andra. Jag vet. Försöker inte påstå något annat. Men det äär så mycket roligare att vara glad än sur och skör. Förstås.

Jag tänker såhär… fredag i helgfint hem, god middag, knösa ner oss allesammans i finsoffan, mumsa chokladmousse (den HÄR har Storebroren önskat!), se på något mysigt tillsammans och liksom varva ner och låta helgkänslan ta vid. Det blir nog himla bra just nu.

Fast först, ett träningspass med skäggigt sällis. Vi har inlett året med en gympautmaning förstår ni, fasligt roligt och peppigt! En hop endorfiner kommer också sitta fint.

 

Hoppas att ni får en god helg fylld med sån ni mår bra utav!

 

Lillafrun

Årets första Tabata!

 

Direkt från Hemmagympan! Med liten Pippi-Långstrump-PT lekandes i lekrummet bredvid.

Januari- Tabata!

På med tabata-timern och ”köör ba!”. I varje block varvar ni två olika övningar. När ni kämpat er igenom ett varv av alla fyra block, gör ni precis hälften av allt igen.. vilket fyller ut två block till. Hänger ni med? – 6 tabatablock totalt, alltså.

  1. Höga knän + Armhävningar
  2. Utfallshopp + Axelpressar
  3. Upphopp + Rygglyft
  4. Burpees med armhävning + Rak planka

-1,5 varv!

Å. Mycket skön känsla i kroppen nu. Om helt spagetti. Det här passet går att göra på alla nivåer. Förresten. Har du inte hantlar. Byt ut den övningen. Gör dips mot en stol, till exempel.. också en bra övning som stärker många bra vardagsmuskler!

Under jullovet tränade jag mestadels (undantag några galna intervallpass med skäggig i sällskap) bara, bara det roligaste jag vet inom träning. Att springa, alltså. Både bara-jag-löpning och med man och barn i sällis. Lika älskvärda samtliga varianter. Men denna januari-tisdag unnade jag äntligen kroppen ett hemtamt väl beprövat Tabatapass. Kittlar ju alltid dödsskönt, ju. Eller jag menar… det var döjobbigt. Jag känner att jag har god kondis, är stark i underkropp och coren (mage/rygg)… men nja, lite småsvag kände jag mig i överkroppen. Sådär så att det känns att det var ett tag sedan dom där tunga hantlarna lyftes ovanför marken.

Som ni märker. Här finns inga som helst mål med att SE UT på ett eller annat sätt. KÄNSLAN är mitt fokus!

Jag vill känna mig stark och må bra, inifrån och ut. Orka det jag tar mig för. Och som morsa, är det en herrans massa lyftande och kånkande.. som kan ge ont, men som kan förebyggas med gympa. Att varva styrka i olika sorters intervallpass med äälskade löpningen. Det är mitt bästa.

 Jag tror helt klart på att det man tycker är roligast, är det som håller i längden och det som då ger en mest. förutom vad jag redan gympapysslar med, så skulle jag absolut gå på roliga danspass om jag hade möjlighet men dels är det lite skralt av såna här i lilla byn och så passar det inte i livet heller. Var sak har sin tid.

Tänka sig.. för sisådär sju år sedan drog jag på mig instruktörströjan cirkus 2-3 gånger i veckan, och dansade loss med massa människor där i stora salen, på favoritgymmet i Norrnorr. Blev nästan lite småsugen nu igen..

 

Vad tycker ni bäst om att träna?

Lillafrun

Juldagslugn följt av Annadagsståhej!

När Juldagsmorgon glimmar…

-med så innerligt grusiga ögon, morgonammade jag min lillprins och smög sedan ut från huset, alldeles ensam. Mötte upp Storan. Och sen njöt vi av Julotta tillsammans. Det har blivit tradition nu och är en så himla kär sådan. 

Sagolikt vackert.

Svärfar som tänt ljus och marschaller i massor. Kantorn som spelar och gulliga kyrkokören som sjunger. Vår fina präst som predikar och församlingen som sjunger När Juldagsmorgon glimmar.. mer än mysig julestund i mitt hjärta!

Men den här mamman fick alldeles ont i hjärtat när hon kom hem, till gänget. För fyraången hade tydligen taggat för att följa med på ottan i år… dock inget han sagt ett ord om till sina päron, bara till andra familjedarlingar, som undrade var han var när jag kom själv. Nåväl. Vi löste det hela med att titta på bilder och filmer som jag tagit under ottan och sen läste vi julevangeliet till juldagsfrukosten. Det blev en helt ljuvlig stund.

Följt av den obligatoriska hiiiimmelska juldagsleken med nya julklapparna. Allllla föräldrar förstår vad jag pratar om när jag menar att juldagen är alldeles underbar i sin fridfullhet, visst? Julafton, absolut sagolik. Men juldagen, m-m-m!

Vi rådde om oss själva under Juldagen.

Långpromenad med den där skäggige i sällis. Och kidsen, förstås. Fast inte Storebroren, för han lekte med kusinen.

Jag spisade och grejade i köket en hel del och så lektes det i kring, mannen var dock liite besviken på att fyraåringen inte behövde hans hjälp knappt i stora legobygget som S fick i julklapp, hehe. Dunsade ner oss i finsoffan till kvällen och såg dom sista julkalenderavsnitten som vi inte lyckats hinna med innan. En Juldag, bara vi. I all sin enkelhet. På vår plats på jorden. Drömgården. Jag har den i mitt hjärta, Juldagen.

Idag är det Annandagen. Med full fart! Och ser ni Bertils ena juleklapp? …. en uuurgammal loppad ford. Någon ny lekig leksak har han också fått, förstås. Men den där får han ha som min-första-jul-minne.

Stora barnen var iväg med Farmor och Farfar och åkte pulka på förmiddagen, följt av att ungar sovit i timtals ute i vagnen efter en löptur med päronen. Så M och jag har teamat och grejat massor och känt det så lyxigt att få fixa för fest i liiite mer lugn än vad vi är vana vid. Ikväll fyller vi hemmet med älskade. Ser så fram emot det!

En nyvaken nisse.

De fem värdarna för kvällens julebjudning här på Drömgården, är laddade!

Nu ska jag hoppa i Husmorsförklädet igen och påta inför gästerna ankomst och den där känslan av att hela hemmet kokar av liv.

Juldagslugn följt av Annandagsståhej, med andra ord.

Jo,jo..

…-vi hörs snart igen!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4