Höst i Drömgårdens Trädgård… och frösamlande inför nästa år!

Nu är det höst.
Ingen återvändo.
..och visst, är det faktiskt så att vi behöver den här tiden som väntar, också. -Eller hur?

Inte bara, bara sommartidens iver liksom. Vi följer naturen, saktar in, skördar, bunkrar och boar.

Ute i trädgården är det nära på, helt och hållet höstat och klart. Hela familjeföretaget har varit igång!

Sommarmöblerna är inplockade, små drällande leksaker samlas ihop och rabatterna har blivit städade på alltsammans som frosten nupit.

Ettårsplanten är mestadels upptagen ur jorden och istället grävde jag ner ett par nya rosor jag införskaffat. Bäddade om med brunnen kodynga från lagårn, förstås! Min plan med rabatterna är ju att dom mest ska innehålla rosor och perenner och en dutt ettårsplant, så jag ökar på lite i taget.

Nytt för mig i år, är att prova samla egna fröer.

Tobaksblommorna tycker jag verkar väldans lätta att ta frö ifrån. Kapslarna som blir efter överblomning läggs på ett fat och torkas. Ur kapslarna faller dom små, små fröna sedan lätt ur.

Vit tobaksblomma. Doftar himmel om sommarkvällarna.

Rosenskära har jag också provat att spara fröer från. Överblommade ”gammblommorna” fick torka på fat och sen petades dom svarta, avlånga små fröna ut. Titta här;

Enkel rosenskära i mörkt röd färg, så vacker!

Och här, nog en utav av sommarens absolut favoriter; Ringblomman ’Bronzed Beauty’. Så söt, visst? Och fröna också, som små krulliga korvar.

Jag provar såhär, så får vi se vad det blir.

Ringblommefröna är inte riiktigt helt torkade ännu så dom får ligga i några dagar till, medan fröna från tobaksblomma och rosenskära, redan ligger i sina kaffefilter och väntar på nästa trädgårdssäsong.

Och så till det sista i denna trädgårdsrunda inför hösten.. -att gräva upp dom älskade dahliaknölarna, nu när frosten igår kom på sitt första riktiga besök och knölarna då absolut inte vill bo i jorden längre.

Sista, sista..

Knölarna grävdes upp, skakades hyfsat fria från jord. Sen bäddade jag ett tidningspapper runt och la alltsammans i en kartong och vidare till ett svalare sortens rum.

Jag hoppas att det ska gå vägen. Vore så fräsigt att få kora in som Farmor Gertrud där också, med att spara dahliaknölar år efter år menar jag..

Nu gör vi höst i Drömgårdens Trädgård… och samlar fröer inför nästa år! Var sak har sin tid. Var tid har sin charm…

Allt gott till er!

Nu ska jag ta barnen på en liten byatur. Bibblan och boklånande bland annat. Så mysigt att jag får dåndimpen!

Och just det! Glöm inte trycka på hjärtat om ni gillade inlägget!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Måndagshälsningen!

(Inlägget en reklamlänk!)

God morgon måndag! En tillbakablick, landning och framåtönskningar kommer här i form av den sedvanliga Måndagshälsningen!

Veckan som gick. Startade vi med bland annat det ni ser ovan. Alla-tillsammans-frukost på vår hemmamåndag. Vi använde också bilden i ett samarbete på instagram, leta upp den där och läs mer vejta!

Tillsammansmåndagen spenderade vi ute på gården. Plockade äpplen både hos snälla grannen och hemma hos oss. Under veckan har vi gjort äppelmos i flera omgångar. Så gudagott att ha på havregrynsgröten!

En dag kombinerade vi springturen, minstingarna i vagnen och jag, med att stanna på loppisen. I bild ser ni två utav Junis små fynd. Voffe. Och Voffe. En till henne. Och en till Storebror, förstås.

Vi bakade Mellislimpa. Den HÄR. Enkel och så god.

Bertilen ”läste” bok och härmade djurljud på glatta livet. Blev också helt tagen av att han ju faktiskt kunde bygga med dom där småpluttarna, precis som storasyskonen. Lilla människan där, alltså. Som förstår så mycket att det inte är klokt. Ni var många som frågade om dessa ”byggpluttar” som skymtade i stories och dom finns till exempel att köpa HÄR.

En dag rullade Lillasyster chokladbollar och överraskade med efterrätt till melliset, när Storebroren kom hem från Förskolan. Ni anar succén.

Succé var det också, när det var Juniflickans tur i lilla kusinskaran, att åka med FarmorMormor på badhuset. Ett och ett barnbarn får 100 % uppmärksamhet och mys med en älskad. Förstår ni så fint? Den här mamman är tacksam.

Jag fortsatte i Höstens storstädande och Salen fick skinande rena fönster, nytvättade finmöbler och mattor. Det vädrades och dammades och fejades. Till sist blänkte lampkronan och rummet doftade såpa. Med färska blommor på toppen. Hade vi liksom plötsligt fått en ny Sal.

Jag stod och strök för ett slag. Och kände mig rik. Omringad av ljud från tre små påtande älsklingar. Med utsikten över den vy jag älskar mest på jorden.

Så blev det Fredagsmys. Med allas favoritchoklad (mörk till pojkarna och marabou till tjejerna). Täcken och kuddar. Päron och ungar. I en salig blandning. Följt av en idog renoveringslördag. Och veckan avslutades såhär;

Med en i slutet av september-dag av allra vackraste sort. Att jag plötsligt blivit duuunderförkyld försökte jag komma ihåg lite lagom. Ingen superelak Basiluska tack och lov, så medan M och Minimannen snickrade hemma, tog jag minstingar med mig på långpromenad och njöt av vackra höstdagen.

Hemma igen, fick jag sällskap runt trädgården. Vi plockade varsin trädgårdsbukett. Och det kändes, att det nog var den sista innan frosten skulle komma på bestämt besök.

Resten av söndagen spenderade vi tillsammans med Svärisfamiljen här på vår gård. Så himmelens mysigt när det är mycket liv som rör sig! Vissa lånade vår lo för att måla bräder. Ungar lekte härs och tvärs. Det grillades korvar på löpande band. Sörplades juice som Farfarn gjort med äpplen från vårat äppelträd. Och så avslutade vi med att åka till lillbyn bredvid och köpa alldeles nyupptagna pärer (potatis alltså). Och spanade på åkern som kommer att ge en sisådär 1000 julkärvar så småningom. Så gott för småfåglarna! Jag kommer hojta till när det finns möjlighet att köpa för er som bor här i kring!

En alldeles underbar septembervecka i Hjärteasken.

Nu tar vi oss ann en ny vecka, tycker jag! Det är höstdagjämning och vi vaknade till en trolsk morgon med frost och tät dimma över åkern.

Just nu Sover Lillebror ute i ullsäcken i vagnen. Pappan är med storasyskonen på byn. Jag skickade med dom en handlingslapp utefter veckans matlista. Perfekt… då sitter jag här i lugnan ro, kikar in till er, planerar veckan, hinner igenom i alla fall halva mailen och så njuter jag förbenat.. för vet ni var jag sitter? Jo, uppe. På en hög med mjuk isolering, med ullfilt om mig. Jag längtar så enormt tills vi börjar bo här.

Idag går startskottet för trappbygget. Äntligen är det vår tur på snickeriet och det bör inte ta allt för lång tid innan vi susar iväg och grundmålar trappan och sedan fraktar hem den till Drömgården.

I övrigt denna vecka?

Jag tänkte fortsätta att hösta ute på gården. Kanske göra lite nytt och fint på Verandan. Tänker också sända er ett höstigt trädgårdsinlägg!

Börja dona så smått inför nästa veckas födelsedag. Jag tycker om att låta förberedelserna ske utan stress. Varför vänta in i det sista när jag kan planera och därmed få kalasförberedelserna till något jättetrevligt och självklart med möjlighet att bjuda med barnen i sysslorna.

Så satsar vi på massor av friskluft och höstnjutande! Och har du inte möjlighet att vara ute timtals varje dag, ta chansen till det lilla i alla fall! Några minuter med friskluft i lungorna, några djupa andetag. Själagott!

Önskar er en varlig och snäll start på veckan. Ta hand om er så hörs vi snart igen!


Emmeli

Ett handhyvlat blivande sovrumsgolv och tapetdrömmar!

Vi har fått berättat för oss. Att någon gång, för länge, länge sedan. Så bodde där i rummet en piga eller dräng.

Det enda rummet som varit lite varmbonat och den enda yta som varit hyfsad beboelig.

Vårt blivande sovrum.

Kommer ihåg den där vinterdagen när vi var där uppe och kröp ovanför taket och tömde spånet som låg där… och det var inte bara spån, nej. Nya, husets-rätta-jag-fönster på plats. Det reglades för tak och bara locktaket var på plats blev det liksom ett rum. Ser ju nästan klart ut visst? …..Meen..

Kära nån. Vad spånskottande och spånsugande därefter. Frysryser av tanken faktiskt. Ja, inte bara utav det där ”lilla” (18 kvm) rummet. Utan spåntömmandet av heeeeela våningen.

Men efter att det var gjort, spånet borta. Så började uppbyggandet.

Många timmars tråkjobb som inte syns. Urhuggande i timmerstockar, slangdragande, funderationer; ”ska vi ha eluttaget där eller där?” osv. Våningen som aldrig haft någon el, liksom.

… och så ”bäddas” det med cellulosaisolering så det står härliga till! Här las skivor ner, mest som en liten ljuddämpning.

Men vad hände med det där golvet nu då? Dom där 40 centimeter breda gamla, gamla golvtiljorna..Som vi var så förbenat kära i?

Som såg ut sådär och sannerligen behövde sin tro på sig. Och väldans med kärlek.

Vi bestämde oss föra att göra ett försök att bevara det. M började med elhyveln, som ni vet. Så tjusigt… men vad händer med Byggnadsvårdshjärtat?

En handhyvel hamnar i händerna på den skäggige.

Och vi blir helt nerkärade i synen. Alltså på det där smågalna sättet som verkligen berättar hur sålda vi är för den här gården och hur stor passion vi faktiskt lägger ner i denna renoveringssaga.

Tänk att få kliva ner på det här om morgonen.

Och efter att golvet åter hamnade på plats, då?

Ptja. Då täcktes golvet. Väggar har riktats. Eldosor har satts. Osb-skivor har kommit upp. Jag börjar tusan känna press att veta vad för tapet jag..menar viiii förstås (hehe).. vill ha. Okej okej.. alla väggar är inte riktade. Det ska gips ovanpå osb-skivorna. Spacklas några varv. Slipas. Men sen! Då väntar tapeterna…. iiiih!

Vi har haft en lång renoveringsperiod av att dela upp oss jag och M; Jag och kidsen är ett dreamteam. Snickarmannen, ett… Kan inte förstå hur han bara kan.. allt!?

Vi teamar och knegar, två päron och tre småttingar, vecka efter vecka. Titta här, gulliga arbetsledaren!

M, Vackerpappan. Och Minimannen, 5 år och en utav dom klokaste jag känner.

Men! Ej att förglömma. Vid tillfällen värda guld, så finns dom där som en kärlekens fallskärm. -Våra föräldrar. Som förra helgen när jag och barnen myste med mina föräldrar. Eller som igår, när barnen var på Farmor och Farfar-mys och både jag och M kunde greja samtidigt. Alltid, alltid, alltid värda att nämnas för det dom gör för oss.

Ok. Statusuppdatering av sovrummet alltså. Vi jobbar ju på mest överallt samtidigt där uppe, men Stora Sovrummet kommer nog vara det rum som blir klart först.

Emmeli

Nygräddat ”Mammabröd”!

Det är en favoritsyssla vi har här hemma. -Att påta i köket tillsammans. Jag och M tycker om att laga mat tillsammans. Och barnen älskar att baka.

Nygräddat ”Mammabröd” är poppis.

Och jag smäller av förstås, över att ha en trio att få älska, pyssla om och som liksom älskar tillbaka så mycket att jag ibland måste gråta en skvätt mitt i alla du är min bästa mamma. Att spendera all tid tillsammans med dom just nu i livet, känns 100 % rätt. Att få ge dom en mjuk, trygg och stressfri uppväxt.

Mammabröd på gång!

Tjopp tjopp säger det, så är degen gjord. Det här brödet med några få ingredienser, behöver bara röras ihop och jäsas en endaste gång. Faktiskt så rysligt mysigt att kliva upp en helgmorgon och sno ihop till frukosten.

HÄR finns receptet till detta Fantastiska bröd.

Ja, det heter faktiskt så i kokboken. Ett fantastiskt bröd. Och ni kommer förstå varför!

… bilderna är inte dagsfärska, men samma visa pågår just nu. Ska alldeles strax skjutsa in vårt frukostbröd i ugnen. Dahliorna ser ut att frysa där ute i kyliga regnet. Vi tänder ljus här inne. Små nyvakna småskruttar lommar runt. Och vi tar lördag.

Önskar er alla er härlig septemberlördag!

Emmeli

Just nu i tidningen Hemtrevligt!

Jag har ju lovat er att hojta till när reportaget finns att läsa. Om oss här på Drömgården. HÄR kan kika om ni vill läsa!

Önskar er alla en god fredag och en härlig start på helgen!

Här i norr regnar det, vi verkar ha Höstens Första Snuva på besök och liten näsa snorar och möjligt fler inom kort. Vi alla ser fram emot Fredagsmyys… jag längtar efter choklad och häng i soffan med hela familjen, framför någon film som barnen valt…och att sedan somna i ett kärt trassel, alla tillsammans!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4