Vi ska bara njuta av en massa sommar först. Men sen, lagom till skördetiden är över, löven färgas röda och gula och kanske har den första frosten kommit? Om allt går väl, så ses vi då älskade lilla vännen. Familjens Lillminsting, som vi längtar efter dig!
Livet. Och att få bli mamma och pappa till en alldeles egen Fyrklöver. Det känns alldeles overkligt. Alldeles underbart.
Minimannen, Juniflickan och Lillebror ska få ett litet syskon.
Jag njuter så nu. Av att få bära detta lilla liv. Av vetskapen att ultraljudet sa att det verkar vara en väldans livlig liten en där inne där allt som man kan se, ser fint ut. Och festligast är nu, dom små puffarna som säger ”hej mamma!”. Så lugnande. Annat var det om ni skulle mött mig i mars. Hujedamig. Så pisspotta jag mådde första tiden. Vi snackar kämp dygnet runt. Många trötta, oroliga tårar. ”Tänk om det blir missfall som innan Lillebror?”. Illamående konstant. Magkatarr som gjorde att jag inte visste vad jag kunde äta. Kravlande ur sängen. Knappt vaken på hela dagen. Följt av covidhärva där det kändes allt annat än roligt att ha blivit sjuk. Ett mission att få HemmaMammalivet att gå ihop. Men det gick. Vi gjorde det tillsammans. Och vi klarade det. Än om jag ska vara ärlig och säga att jag nån gång sa; ”men Martin, huuur kan vi utsätta oss för det här frivilligt!?”…. det säger en del om måendet. Nu kommer jag inte ihåg att jag mått som en spyfluga. Är så himla tacksam. Jag mår prima, älskar att dela detta med barnen som nu är så pass stora att alla tre förstår. I varierande mån, förstås. Storasyskonen har så kloka funderingar, lurar på namn och är rädd om mamma. Lillebror pussar mage, processar att någon annan ska snutta på mammas ”nån” och säger ”äääälskar din mage, mamma!” för att i nästa sekund undra ”men, när kommer bäbisen!? jag vill leka med den!”.
Ikväll tänkte jag pula med lite luktärter. Så glad över att få må bra. Orka. Är jag bara klok så slipper jag ont. Men vissa dagar sjåar jag kanske lite väl i dessa tider och då känns det längst ner i mammaryggen. Och jag njuter till och med av det… att vara gravid, bära på ett liv.. det är en sån ynnest. Och med fjärde lillungen, lika häftigt. Om än annorlunda.. jag tror att jag är mer orolig nu (”kan det gå bra en gång till!?”)och samtidigt än mer ödmjuk till livet nu än när jag bar vårt första barn som ung, oerfaren, novis 23-åring.. det är en fin känsla, att ha vuxit inifrån och ut. Tack barnen för det. <3
Lillminsting, vi längtar efter dig! Och älskar dig redan så.
Vilken rivig vecka vi Drömgårdslivare lämnar bakom om. Tror ej vi är ensamma om det i denna ivriga tid. Vi körde på allt vi kunde på alla fronter, så när fredagen kom var vi gode trötta… helgen innebar mycket påtande men också härlig återhämtning. Vi startar veckan med en skolpojke som har studiedag och Hemmamamman njuter av att få rå om alla barnen prick hela dagen, en vanlig måndag. Får ibland magknip av att vi inte äger EXAKT all vår tid tillsammans längre, men tröstar mig snabbt med hur otroligt fina dagarna är. Att jag äär här hemma, finns här, hela tiden som en trygghet för alla tre skatterna. Lillvännen trivs som bara den i skolan och det är ju bara några timmars skoldag sen har vi massor av tid, att kunna fylla våra dagar med livliga påhitt tillsammans bara vi, med storfamilj och vänner. Det dyrbaraste jag kan tänka mig!
Ok. Vi tar en titt nu på veckan som gick!
Det var måndag och regnet vräkte ner och jag plockade årets allra första trädgårdsbukett. Bakom kulisserna målades det också matrumstak och fotades roligt samarbete.
Det motionerades på olika vis. På en utav prommisarna fann vi natt och dag-blomster.. och utblommade, vitfluffiga tussilago. Ena lillungen tog fluff-tussilagon, blåste och önskade sig vad hon hade på hjärtat. ”Jag önskar mig att hela min familj ska få må bra och att vi ska ha en bra dag”. Mamman fick kämpa för att inte totalt brista ut i fulgråt. Så klok liten vän, bara 4 år gammal.. klokare än så många vuxna jag känner.
Vi bakade mammabröd i två omgångar, rullade chokladbollar och hade finvännerna på alldeles ljuvligt eftermiddagshäng som vi aldrig ville skulle ta slut. Det fikades, lektes, surrades och travades på liten världssnäll ponny.
Efter veckostartens regn grönskade det än mer. Vi bar in torrhö i lagårn. Hästarna lämnar nu hösilaget för torrhö kombinerat med det gröna gräset, för att snart bara äta grönt.
Mitt i veckan var båda storasyskonen iväg på sina äventyr under några timmar och jag och Bertil fick rå om varandra, bara han och jag. Guldstund. Han sätter agendan till stor del. Här önskades pannkakslunch, mor föreslog picknick ute på gårdshustrappen och Minsting var inte sen på att haka på idén. SOM vi njöt den solvarma lunchen!
Björkarna sprakade och fick dom sötaste av smålöv. Tack för vettet att stanna upp. Och bara andas. Än om jag får påminna mig stundvis nu med så mycket på ”vill-göra-listan”.
Plötsligt blev det torsdag och sommarvärmen var på snabbvisit. Ungarna hoppade i shorts och åt glassar på livet. Hurra!
Det var svintidiga morgnar till sena kvällar som gällde. En utav dom sena kvällarna slipade Byggmästare M vårt matrumsgolv. Det blev så otroligt vackert! Längtar efter att visa er när det är klart. Vi troor att det inte dröjer så länge… näst på tur är fönstersmygar, sen tapet och på toppen lister. Sen, klart! Okej.. såpskurning av golv också, förstås!
Så blev det fredag och gäsparna duggade tätt, men förnöjsamt. Jag tog den lilla kraft jag hade kvar i mammakroppen, till att svassa runt i hemmet och göra det Pingstfint. Kladdfritt och med en färsk bukett på köksbordet. Fint så. Stora sommarstädningen… med fönsterputs osv.. den ,.. den tar vi ”sedan” nån gång. Liv och trädgård går före!
Helt underbar ”After work”-date med min make och våra två storpojkar. Tack snälla svärmor för att du ställde upp och hängde med småttingarna ett par timmar så vi fick denna tumistid. Det var månader sedan vi red tillsammans nu, jag och M, och som vi njöt. Alla fyra!
Nånstans här checkade han som haft väckaren på 04 hela veckan, ut. Jag bjöd familjen på laxmiddag och sen stupade vi i säng tillsammans med gullungar.
Det blev Pingstlördag, vi vaknade utvilade och lät tempot dras ner, rejält. Åkte på familjeutflykt, andades skogsluft, plockade vitsippor, småshoppade på finaste Gårdsbutiken och åt glass från samma drömställe.
Veckans sista dag fylldes med massor av gott. Ungarna pysslade.
Vi fick en världslyxigt stor rabarber från svärisarna att gräva ner här hemma hos oss..
Jag smygbakade årets första rabarberkaka och mindes inte när jag senast fick hålla i vispen själv, haha! Det krävs ett smygbakande för det!
Vi slutförde veckans ena punkt ”jordförbättra och kantskära rabatterna”. Grävde ner nya perenner och också en ros som jag fått i för tidig morsdagspresent.. en louise bugnet. Älskar den!
Ungarna hade sina jämngamla kusiner här på lek i timmar och vi fikade nybakt kaka tillsammans med MammaMormor och PappaMorfar som också kom och förgyllde vår söndag. Gården var fylld av liv, som vi älskar! Till kvällen var ungarna ännu en gång stjärnor.. ombäddade i storsängen somnade dom själva, tätt intill varandra.. medan mamman och pappan var ute i hästhagen och fångade färska bajsbollar att skicka in på odling för parasiter. När vi kom in möttes vi av synen av tre sovande små som somnat i tryggheten av varandra, den fick både mitt och mannens hjärta att gå av lite… älskade liven. Älskade Liiivet. Tack för att vi får vara med om allt det här! Det är inte bara raka vägar, kruxfritt och utan ansträngning.. tvärtom.. men vi gör alltsammans Tillsammans. Av hjärtats lust och med livet inom oss som vägvisare.
…
Önskeplaner vecka 21!
-Omfamna varendaste majdag som den dyrbaraste av gåvor. Det här är en alldeles särskilt vacker och bubblande tid tycker jag.. är så lycklig som har tid. Till allt det där jag älskar så. Att hinna njuta av dagarna..
-Jobba på med vårbruket! Det är MASSOR att göra. Vi hann mycket förra veckan och jobbar vidare nu. Pärlandet är näästan färdigfräst men ska nu fräsas klart och pärer ska sättas, bland annat!
-Vi kombinerar alla våra ekonomiska bollar i luften denna veckan och pappan är i Brandistjänst 24/7. Häpp häpp, säger vi hela familjen och kavlar upp ärmarna. Främst hejar vi på vår stora, ständigt skäggige, idol, förstås. <3
-Plantera ut luktärterna! Ja. Dom klarar sig fint än om det tänker komma någon kallnatt till. Är desto fegare med skörare sommarplant.
-Börja så i landen! Så himmelens spännande och roligt det känns.
-Ge er ett brant, maffigt utflyktstips! .. ett recept och litet annat kul kommer också på post här inne!
-FIRA MORSDAG! Äääälskar den dagen. <3
…
”Urban, Vilhelmina, Blenda så skola sommaren lända (25+26+27 maj så blir väder i juni, juli och augusti)”. Enligt Bondepraktikan… så spännande, eller hur! Nu är längtan efter ihållande värme, stor. För blomster, barnafötter och alla vi andra, visst?
Ta hand om er. Allt ni kan! Så hörs vi under veckan!
Långpannekaka med blåbär och kardemumma. Helt ypperlig kaka att snabbt sno ihop, njuta av ute i vackerdagen och sedan hiva resten i frysen tills nästa fikagång. Juni och mamma bakade denna, världsmysigt. Ursprungsreceptet kommer från Godkärra Lantgård på instagram som vi sedan gjort om lite. Toppen är, att alla älskade denna (snabba, smidiga) långpannekaka som vi fyllde med blåbär och kardemumma. Här kommer receptet till er!
Långpannekaka med blåbär och kardemumma!
Du behöver:
5 ägg
4 dl socker
4 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
1,5 tsk malen kardemumma
200 gram smör
pärlsocker
blåbär
Gör såhär:
Vispa ägg och socker, vitt och pösigt!
Blanda ihop alla torra ingredienser i en egen bunke innan du vänder ner alltsamman tillsammans med ägg-och-socker-smeten
HÄll smeten i en smord långpanna
Strössla över massor av blåbär (eller hallon! Eller båda, för sjutton!)
Hyvla över tunna skivor av riktigt smör och strössla med lite pärlsocker
Skjutsa in i ungen i 200 grader i ca 25-30 min. Testa med en sticka, kakan ska inte vara kladdig!
Nu har vi klätt oss väl och packat ryggsäcken full med gott. Hela familjen är taggade på utflyktslördag!
En ljummen sallad att ha bara som den är, eller till grillat, halloumi eller varför inte lite strimlad god salami? Ja, denna är i topp på godaste jag kan tänka mig just nu.. ett hittepå med massa gott i, här kommer lilla receptet.
Jag hackar upp en paprika. Drösar ner en näve goda, ekologiska gröna oliver. Strimlar några soltorkade tomater. Hivar i ett paket ”bönmix”, ni vet den med kidneybönor, kikärter osv. Och så ett nersmulat fetaostpaket. Olivolja. Salt och peppar. Färska örter som timjan.
Tillsätter cirka 4 portioner nykokt quinoa.. blandar i bara den fått svalna lite så blir hela salladen så god, ljummen och fetaosten smälter alldeles lagom.
Så god, som sagt, bara som den är. Eller som tillbehör till något.
Och godaste röran jag kan tänka mig just nu, som passar ypperligt till salladen?
Någon deciliter Norrmejeriers creme fraishe blandat med några rågade teskedar soltorkadetomaterkräm. Lite salt och peppar. Klart!
I helgen som just var, byggde vi försommarbete till pållarna. Lagom stort och bra för invänjande på grönt gräs. Hela familjen var med och hjälpte till förstås. Det rullades tråd, bars stolp och så vidare. Ett tu tre kände jag hur min lilla passagerare på fyrhjulingen kändes extratung, då hade han somnat mitt i guppandet och brummandet.
Den nya hagen rejsades in. Ikran lite ”påströdd” av flockledaren längst bak. Med pigga partyponnyn i mitten.
…
Vi tar det väldans piano med det gröna gräset, fram till midsommar. Nu och framtill dess är gräset som allra sockrigast, mest energirikt. Hästmamman här hemma har ”Fångest”.. vill inte att hennes hästar ska få fång (kolik eller dylikt) och försöker i alla fall, så gott vi kan, att göra det bra för våra älskade hästkrakar med lugn grässtart. Nu till en början låter vi dom mumsa grönt ungefär 15 minuter om dagen. Sen finns torrt hög i slowfeednätet resten av dygnet. Nästa vecka blir kvarten två kvartar.. och så fortsätter vi och ökar succesivt. Lagom till midsommar, eller strax efter, släpper vi på större bete… en lägda som kommer att vara slagen en gång så pojkarna får efterbeta på.
Betessäsongen är igång… och det är ett sommartecken om något. Visst ser ni att Fjädern blundar, och njuuter?
Så ofantligt, ja alldeles sagolik härlig syn. Hästar på grönbete!
… nyp mig i armen, säger den där lilla flickan i mig som bara drömt och drömt och drömt om just precis det här.
Senaste kommentarer