Juniflickans 5-årsdag och också dagen vi bjudit hela storfamiljen att fira båda våra junibarn, trädgårdskalas det skulle bli! Minstingarna fyller ju så tätt och brandispappan har haft så mycket jour att i år fick det bli ett litet Morfars-Farfars-kalas på Lillebrors dag, så att han fick firas på alldeles lagom 3-åringsvis. Och nu, Storkalas för dom båda, på Storasysters födelsedag (och därmed lite mer fokus på henne vilket inte bekom Lillebroren alls) efter allt brandmannande blivit överstökat… förra året chansade vi och hade storkalas fastän M hade jour.. och ni minns kanske hur det gick? Han rusade iväg på larm preciis innan gästerna skulle komma och kom hem till precis att dom skulle åka.
Så oh, vilken hit det här blev istället, på alla sätt!
Vi dukade upp i trädgården. Jag frågade er följare inne på instagram om ni skulle vilja komma och fika här ifall den där drömmen om sommarcafé togs i kraft.. och ojjj vilket engagemang från er. Får helt klart spåna vidare!
Nystrukna dukar och ängsbuketter på borden. Solen kikade fram och värmen kom åter så gott. Stickan vilade sig i myshörnan medan barnen hoppade på den livsfarliga studsmattan som blev krokig i höststormen, utan nät och gudvetallt. (Vi jobbar på att investera i en ny, men det är inte så lätt att få tag på just nu…)
Så stod dom där, superredo.. studsandes på stället.. över lyckan att gästerna började trilla in. Storasyster och Lillebror.
Det strösslades med kärlek, kramar och paket. Och titta lilla somriga jumpern som Mormor hade stickat till Juni. Helt ljuvlig!
Lycka, är att ha en familj. Syskon, päron, Mor- och Farpäron, mostrar, morbröderna, faster och fabror, ett helt gäng kusiner.. och sin alldeles egna Gudmor att storkrama.
Så dukades middagen fram där ute på verandan. Pastasallad med massa gott i. Såå smidigt att bjuda många på en varm sommardag. Mammabröd till förstås! Och två olika röror… jag gör dessa ”jämt”, för att dom är så hutlöst enkla OCH goda. Norrmejeriers Creme Fraishe tillsammans med soltorkadetomater-kräm (alltså en burk med en kräm gjord av enbart soltorkade tomater). Den gröna röran är samma mejeri-bas men med grön pesto istället. Blanda efter tycke och smak. Salta, peppra. Klart! MUMS!
Så ofantligt härligt att få samla alla, på vår oklippta, ängsmjuka gamla gård..
Så tacksamma är vi, för alla dessa människor vi har i kring oss.
Så var det dags för den önskade, efterlängtade GLASSBUFFÈN!
.. där hon som absoluut inte gillar grädde på tårta, mumsade strut efter strut av ”Drottningglass”, hallon och blåbär, alltså. Med småmaränger på toppen, förstås!
Kaffekola-glassen är också väldans poppis. Vaniljglassen och rostad mandel- och nutellaglassen gick inte heller av för hackor.
Det äär ju så enkelt att göra egen glass. Vill ni ha recepten på tre utav dom fyra sorterna (”Juniflickans glassbuffé”) som fanns igår, så finns recepten HÄR.
Det fjärde glassreceptet ger jag en annan dag!
Småälsklingar i glasskö!
… och sen var alla så glassmätta och kvällströtta att det vinkades hejdå.. efter en helt fantastisk kalaskväll, med supertur med vädret!
Kalaspappan och Kalasmamman slog sig ner i trähammocken för ett slag.. det är så fint att få dela livet med honom. Allt känns så lätt.. än om det inte är lätt, än om det händer sorgliga saker i livet, vi måste deala med problem och livet-gupp som dyker upp… men tillsammans så är vi starka, så starka. Tack livet för M.
Och tack livet, för att vi får vara med om ännu en sommar, hela familjen tillsammans. Medan alla andra i familjen somnat, så satte jag mig på verandan för ett slag och bara insöp. Livet och allt som är. Dofterna, vyerna, ljuden… att få uppleva ännu en årets ljusaste sommardag och natt. Ingenting av det, att ta för givet.
Så så gick det till, när vi firade junibarnen med trädgårdskalas här på Drömgården!
Ja, så tokigt va! Nu tänker jag sända er veckosammanfattningen redan ikväll.. för imorn, förstår ni. Då, är det en aaalldeles för viktig dag för att jag ska kunna koncentrera mig på att fundera på så mycket annat än det. Det vankas födelsedag, mao.
Så nu kör vi, den första juniveckan, vad har vi fyllt den med?
Veckans första stund fick njutas långsamt ännu en gång. Vi gäspade i kapp och myste på sofflocket. Mor vek lite tvätt och minstungarna påtade med sitt.
Så var veckan igång och när storpojkarna i familjen kommit hem strax efter lunch i vanlig måndagsordning, firade vi med jordgubbar och gräddmjölk ute på bron. Hujedamig så gott!
Vi har trädgårdsarbetat, i massor. I början på veckan började jag plantera i zinkhinkar och runtom i rabatterna. Så fräsigt att den lilla planten får hamna på sin plats till sist, hoppas på riklig blomning. Tomaterna fick äntligen komma på plats i sina pallkragar också. Lillebror skötte vattningen exemplariskt!
Små blombuketter har plockats en efter en.. och jag har Ferdinand-suckat, doftat och tänkt.. precis som ni ser att det står där;
Varje dag. Är en sån gåva.
Och som jag putsat fönster. Hur många fönster haar vi egentligen!? Övervåningens fönster har dessutom aldrig putsats ju, så det var rejält med skit att ta reda på och himmel så vackert det blev sedan. Varje fönster är som en tavla. En investering vi aldrig ångrar.
Självklart med hjälp av bästa kvalisort.
Vi har ätit sommarmat. Som ”plock” att göra till sin egen pastasallad. Och grahamspannkakor med grädde och nykokt rabarberkompott med vanilj i. Kära nån, så gott. Att koka rabarberkompott är dessutom plättlätt; bara hacka upp rabarber, skvätta på lite vatten, socker och vaniljpulver. Låt koka till önskad konsistens.
Tanken var en heldag för Lillebror hos Morfars, men livet ändrade planerna lite så det blev en hela familjen-tur till lilla byn istället för några mysiga eftermiddagstimmar tillsammans. Mor och fars trädgård var i vanlig ordning helt fantastisk.. och körsbärsträdet blommade makalöst vackert!
Medan katten låg i lagårdsstallet och slumrade i svalkan, var jag och Fjödur ute på lägdan och latjade. Det är magi att få vara vän med en häst. Inget tämjande, bara teamande. Det vi gör, det gör vi tillsammans.
Ungarna levde lajvet. Ena dagen rostmackor till mellis, nästa nybakta bullar. Älskar denna lilla flock! En fröjd att få hänga med dom.
Vi inledde helgen såhär! Två slamsiga päron ute i odlingen följt av ljuv ridtur tillsammans(!!). Var var barnen!? – hos världens finaste vänner förstås. Kan ej med ord beskriva tacksamheten över dom människorna. <3
Så blev det lördag och ungarna packade varsina ryggsäckar och en storkasse fylld med förnödenheter. Nu väntade nästa äventyr! Somrig husbilstripp med Farmor och Farfar. Förstår ni så festligt!?
Och från att det är ytterst ovanligt att vi inte hänger hela ligan tillsammans, så hade vi nu plötsligt två långa, långa stunder både fredag och lördag som jag och M kunde jobba på här hemma, sådär i ett svep ni vet.. å hej och hå, vad vi grejat! M har bland annat målat staketet han byggt till köksträdgården och jag har planterat och planterat och planterat. Och sått. Och så har vi piggelinpausat, längtat efter ungarna och tyckt att det var en väldans fräsig helg då alla har det världsgott och vi får längta lite efter varandra och samtidigt får päronen tid att prata till punkt, äta på tumis och greja.
Motionsrundorna har varit varma och makalöst sommarvackra, hela veckan. Vilket sommarväder det är!! Denna tid är så sagolikt vacker, eller hur? Det är sån lyx att det är sånt här finväder just nu då. I helgen har jag passat på att vara ute på morgnarna. Den stunden är magi för mor.
Vi har ätit frulle under blommande äppelträdet, hela veckan.. förutom idag, det var bara föör varmt. Inte klokt, så härligt!
Veckans sista dag, Sveriges nationaldag. Har bland annat fyllt med loppistur, staketmålning och väldigt mycket födelsedagsfix inför morgondagens treårsdag. Tror att lillvännen kommer gilla sina födelsedagspresenter.. justja! Traktortishan också, den får jag inte glömma att slå in! Ballonger ska blåsas och sen är vi redo. Vi toppar veckan med att susa iväg en snabbis efter middagen, till mina päron.. basta och njuta av varma sommarkvällen. Vilken lyx att få leva så nära varandra. <3
Vet ni? Jag har nästan lite dåligt samvete. ”Är det loov att ha det såhär bra!?”, tänker jag. Men i nästa sekund kommer jag på.. ja, vi har det hutlöst bra… men det är faktiskt inte dom lyckliga människorna som blir tacksamma… det är dom tacksamma människorna, tacksamma för stort som smått, som blir lyckliga. Jag tittar aldrig avundsfriskt åt sidan och tänker ”å vad DOM har det bra då., har ALLT och bla bla bla”, jag gläds med andra, absolut. Men att avundas, är inte min grej. Inte alls. Jag bryr mig i VÅRT liv, det vi skapar, utefter våra förutsättningar, utefter hur vi mår bra av att leva. Här på vår plats på jorden. Jag tror det gör en som lyckligast.. se vad man har, gräva där man står.. uppskatta. –Varje dag. Är en gåva.
…
Önskeplaner vecka 23!
-Fira liten 3-åring, förstås!
-Så det allra sista i landen!
-Plantera ut den sista planten!
-Kvista till Tant G på andra sidan lillåkern och dutta ner lite plant i hennes rabatter.
-Försöka hinna med (för att jag vill!!) att sända er en hop hälsningar om allt från recept på godaste potatissalladen till ord och bilder på hur det går där ute i köksträdgården och så vidare!
-Liten, får SOMMARLOV. Alltså, så häftigt! Det ska förstås firas!
…
Med tacksamheten större än allt stort, tackar jag livet för en ljuvlig första junivecka. Och hoppas innerligt att ni också haft det bra. Tack för att ni hänger här med oss! Må nu så gott i söndagkvällen, så hörs vi snart igen!
Det är Jullov och vi anammar det ut i fingerspetsarna… landar, vilar, myser och tar igen oss, alltså.
Vi tar en liten kik på några Jul- och Mellandagasglimtar, vetja!
… efter Julafton kom Juldagen och i år till skillnad från ”alla andra” år, så var mamman inte uppe på Julotta utan tog lång, lång sovmorgon.. liksom hela gänget. Dagen förflöt sedan på Juldagsvis, lugnt, fridfullt och timmar av lek med nya Julklapparna.
Allt innemys varvas med mycket friskluft. En långtur med hela familjen. Storebror till ponny. Ursött ekipage, eller hur!?
Vi har ätit flera julmatsmiddagar. Där både Svärmor och Mor skämt bort oss med inlagd strömming och sill och annat. Förskräckilgt så bortskämda vi är.
En kväll ordnade vi oss ett Matrum. Ja, det blir det väl med ens om man ställer in ett bord i rummet, så det dugligt går att äta där? Just så. Alldeles ypperligt pussla- och bygga lego-bord blev det också. Själv dammade jag av felan och spelade. En jullovsstund att minnas. … och jaa, om ni visste vad det kliar i Herr och Fru L´s renoveringshänder att sätta igång med detta rum på riktigt.. men, vi är Jullovslediga nu, så det så.
När barnen somnat har jag och M dukat upp med massa gott och krupit upp i Finsoffan och sett dravvliga romantiska komedier. Det är kärlek så det förslår. Att Mannen ser sånt med sin fru utan att klaga, alltså. Han vet hur traumatiserad hans högkänslige fru blir av något läskigt eller alldeles för dramatiskt.
Vi har sprungit med våra nya Icebugs. Något jag och M unnade oss varsitt par nu lagom till jul. Otroligt roligt att springa med.. M har testat springa i full fart i skogen över stock och sten, sliriga rötter och annat och spikade, greppade skorna fungerar finfint. Så också på moddiga och isiga vägar, säger jag.
Vi firade Annandagen hos Mor och Far. Några timmar utefir, PappaMorfar och barnen skötte stora elden. Det grillades lunch och serverades varm choklad och Mammamormors goda, goda kakor.
För första gången i mitt liv, fick jag nöja mig med en titt in genom fönstret hos mamma och pappa, för att njuta av deras skapande av julemys. Det gick det med, än om jag önskar att få vara med om en ”Allt som vanligt”-jul, nästa år. Och vi fick ju ändå ses nu också, ju!
Så blev det ”Tredje dag Jul” och vi hade den pyttigaste Julesittningen i mannaminne. Men ack så mysig! Barnens Farmor och Farfar tjavade lilla vägen till oss och så åt vi gryta tillsammans. Barnen visade stolta, stolta upp övervåningen och alla nya rum.
Till efterrätt hade vi gjort en riktig favorit. Vaniljpannacotta med skogshallon och limesocker. Oerhört enkelt att göra. Och så makalöst gott! Receptet finns HÄR. En ypperlig nyårsdessert som enkelt går att förbereda!
Och titta här då! Gullungarna på väg till sina ”bästisar” på Sleepover. Coolingarna drog iväg med ”Loka crush” och ”Chirre” och hade det världsklass-härligt hos finfamiljen B. Till sist somnade även mamman här hemma…. haha! Så otroligt ovant att inte ha klanen samlad. Men så hejdlöst underbart att barnen är så trygga med våra vänner. En trygghet, för oss alla.
Och i morse vaknade vi till ännu ett nytt snötäcke. Jag vet inte vilket i ordningen. Norrisarna här, jublade över denna syn! Hittills har samtliga snötäcken kommit och sedan regnat bort lika tvärt. Snälla snön, ligg nu kvar här och sprid vinterlycka!
…
Ja. Det var några Jul- och Mellandagsglimtar, det!
…tänka sig, nu är det bara en liten snutt kvar av detta år. 2020. Jag tror att jag ska följa traditionen här inne och knåpa ihop en liten Årssammanfattning lagom till Nyår!
Tre små stjärnor. Så redo att börja sjunga den lilla trudelutt vi brukar sjunga när det är Far- eller Morsdag. Idag är det Vackerpappans dag. Vår egna Superhjälte!
Vi stormade in i sovrummet, som en liten kärlekssjungande kör.
Med kramar och grattis och pysslade kort. Paket med nivetvad i. Och ett paket med niintevetvad i.
Frun uppvaktade på det vis hon vet att hennes make uppskattar så.
En uppdukad frukost, med nybryggt kaffe och nybakt Mammabröd. (Mitt bästa recept. Ni hittar det HÄR).
Tillsammansfrukost. Hela familjen samlad.
Å. Han i räddningstjänströjan där. Som var ute på larm-vift under natten.
Han är alls vår Superhjälte.
Jo visst har han både Superbarn och Superfru, givetvis… tillsammans är vi ”Team Drömgården” och alla pusselbitar i denna familj är lika viktiga. M står för otroligt mycket lugn och trygghet. Min klippa i stormen. Barnens Vackerpappa. Han som låter ungarna vara med i renoverings- och byggbestyr än fast det tar mycket längre tid än utan hjälp(stjälp), som kånkar ungar ut och in ur traktorn under gårdsarbete för att det är så självklart att dom ska få vara med. Som sitter bland mängder av lego och bygger efter ritningar med ivriga små. Han som helt naturligt strösslar sina ungar med ord som ”Pappa älskar er” och busar och kramar i massor. Han som ger barnen det vackraste av presenter; att älska deras mamma ömt, så ömt.
Han är så hjärtevarm, den där Tusenkonstnären. Att få dela livet med honom är en fröjd och ren lyx.
Idag firar vi M dagen lång!
..Och två andra pappor i vårat liv, som betyder mer än ord kan beskriva. Min och M´s pappa. Två förebilder i livet. Som skapat oss och varit med oss från när handen hölls som liten till att nu vara världens finaste Morfar och Farfar till våra barn, Svärfädrar…och Pappor, som alltid. Det är så fint att det inte är klokt.
Det var en helt fantastisk oktoberlördag här på gamla gården i norr.
Efter det ena regnvädret och innan det kommande.. hade vi den ljuvaste av dagar. Så himla lyckosamt, att vi bjudit in till 30-årsfir just denna dag!
Vi tände brasan, för självklart så var det Utekalas på gång! Såklart, med tanke på pandemin som råder.. men också, för att vi ÄLSKAR att vara ute. Stickesockar i kängorna och storeld att värma sig vid, en kombination som får hjärtat att slå volter för oss.
Gullungarna väntade och väntade. Ja, förutom han som sov så gott i vagnen och vaknade precis när gästerna anlände. Smart B!
Vi bjöd på hemgjord äppelglögg när alla kom.
Äppelglögg som vi gjort på äppelmust som vi tillverkat av egna äpplen. Förståår ni så härlig känsla!?
Och som tilltugg, hade älskade mor ordnat så himla goda tunnbrödrullar. Tack älskade mamma!<3
Mannen stod och serverade i udda, loppade små kaffekoppar.
Gården fylldes med än mer liv än vanligt och älskas så. Dessa stunder. Att få träffa våra nära och kära.
Till lunch, en rykande varm, krämig Potatis- och purjolökssoppa och hembakt bröd.
Tack bästa Storan för hjälpen med ena stöpan soppa! <3
Självklart var soppan gjord på grädden från Norrmejerier och klicken Creme fraiche som toppade kåsans innehåll, likaså.
Alla gäster hade i inbjudan fått en önskan om att ta med sig egen kåsa, vi hade helt enkelt inte 20 kåsor.. men så himla läckert, när alla kom med sina äta-ute-kärl!
Att vi allllltid handlar våra mejeriprodukter från norrländska bönder, Norrmejerier, är helt och hållet självklart. Lokalproducerat bidrar till ett mer levande Norrland och det önskar vi såklart! Tillsammans med Norrmejerier delar jag här min tolkning av att ”göra något gott för Norrland”. Vårt 30-årsfir. På enkelt men gott vis. Vi stöttade våra idolbönder, värmdes av en ljuv soppa och fick på kuppen se varandra igen, vår familjeklan och vi!
Så maffig syn med Storfamiljen samlad, i varma utekläder och sina soppfyllda kåsor. Katten Boris kom också på besök, ser ni honom smyga förbi i bild?
Kusiner lekte och lekte och lekte. Kurragömma, studsmattan, lekstugan…
.. och så skulle det förstås hälsas på dessa, våra guldpojkar på fyra ben.
Och vi fick så enormt generösa presenter av alla. Kära hjärtanes!
Så tändes 30 ljus och födelsedagstårta serverades.
Både M och mins favorit. Morotskaka. Med limesyrlig frosting. I runda former blev kakan som en tårta. Så enkelt och så otroligt gott!
Vår största skatt i livet, hjälpte sin mamma och pappa att blåsa ut alla ljusen! Tack Lillis A för att du förevigade detta ögonblick. Det betyder mycket för oss!
En 30-årsfest att minnas för evigt! … 6-åringen förevigade sina päron!
Tack alla ni som var med och förgyllde vår dag. Och ni som inte kunde komma, som älskade storstadspinglor till storasystrar, ja ni var med i alla fall. I hjärtat.
…
Så så gick det till, när makarna L 30 år, firades här på Drömgården! Vi kunde inte önska oss ett härligare firande. Med raggsockor, storeld och älskade människor. Friskluft, hästkompisar intill och alltsammans på Vår plats på jorden.
psst! Ni ska självklart få recept på allt vi åt! Kommer som ett pärlband snart!
(Inlägget är i betalt samarbete med Revolution Race)
Det var bara jag och han. Tjavandes uppför berget. Landandes med djupa andetag och vi-tid, på toppen. En ytterst sällsynt stund… som vi njöt omåttligt mycket av. Bara, bara han och jag. Vi ääälskar våra barn över allt annat, älskar att vara med dom. Men, det var så himla fint att dom var på sitt lilla äventyr och vi på vårt, för ett slag.
Fäberget. Så obeskrivligt vackert. Gå dit, om du har möjlighet.
Han är den finaste jag vet. Och ”sämre ställen har man ju druckit kaffe på”, konstaterade min skäggige.
Jag är jättejättehöjdrädd. Men här uppe är det så högt, att jag liksom tappar den känslan… nästan. Mäktigt.
Dessutom i sköna och skitsnygga friluftskläder från RevolutionRace. (Byxa: Gpx pro pants. Jacka:Hurricane jacket)
Med koden DROMGARDSLIV15 har ni 15% rabatt på alla produkter från RevolutionRace, även bästsäljare! (koden kan dock ej kombineras med andra erbjudanden!). Erbjudandet gäller från t.o.m. 2/9.
Senaste kommentarer