Får det lov att vara en bit kaka med alla dom där smakerna som drömbakverket semla har, fastän den här godingen bara tar en bråkdel så lång tid som en klassisk semla att sno ihop?
Jag är svag för den klassiska semlan, men ville testa det här receptet och oj, oj, oj som det mumsades!
Semmelkladdkaka!
Ingredienser:
smör och ströbröd till formen alternativt ett bakplåtspapper
150 gram smör
75-100 gram mandelmassa
2 tsk kardemummakärnor
2 1/2 dl strösocker
3 ägg
1 nypa salt
2 1/2 dl vetemjöl
2 tsk vaniljsocker
Topping: Ca 2 dl vispad grädde florsocker en näve hackad sötmandel
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.
Smöra och bröa formen eller klä den med bakplåtspapper
Smält smöret och riv mandelmassan i en skål
Mortla kardemummakärnorna
Rör ner smör och kardemumma med mandelmassan.
Vänd ner resterande ingredienser i skålen och rör tills allt har blandat sig.
Häll smeten i formen (20-22 cm) och skjutsa in i mitten av ugnen i cirka 18- 22 minuter. Jag provade med en sticka och ville ej ha min kaka kladdig, så jag hade alltså kakan inne i ugnen minst 22 minuter.. meen det där gör man precis som man vill!
Låt svalna i kylskåp ett par – tre timmar innan servering.
Garnera med vispad grädde, hackad mandel och lite vaniljsocker på toppen!
Njuut till en kopp kaffe, vetja! Så himla, himla gott!
Tårtfatet brukar jag ofta få frågor om och det har har varit med oss lääänge (sedan 20-årsdagen närmare bestämt och närmare 10 år, alltså!), så för er som är ute efter ett tårtfat nu, får jag tipsa om att antingen gå på loppis (bästa, bästa!) eller så kan ni kika HÄR och HÄR för två så himla fina, klassiska tårtfat!
…
Nu väntar kvällen här hos oss. Dagen har fyllts med ordsprutande liten 1,5-åring, en Storebror som förrkylningskurerat sig men plötsligt började vika tvätt för att ”det var så mycket mamma, så jag tänkte att jag kunde hjälpa dig” och så den där lilla Skrållan som visst drog iväg till förskolan 3 timmar, bara hon. Coolaste ungarna jag vet. (Såklart. Helt opartisk).
Ett städrace, hästbestyr..och en tur runt byn.. blomsteraffären, loppis (förstås), lill-coop och så hemvägen på skoterleden, då vi ju fått lite snö idag (hurra!).. alltsammans med två ungar på räserkälke och en i vagnen.. en småttingförälder kan liknas vid en bläckfisk ibland, visst?
Det är en ny dag och bara det, kändes så himla gott.
Nu visste jag att ”det här går bra”, mina två förisungar är trygga dom timmar dom är iväg och här hemma har jag och Lillebror det gott under tiden. TACK ni underbara för all respons över orden från mitt mammahjärta! … ni är många som skriver och undrar hur ni ska kunna kommentera här inne och inte bara på instagram och via mail och privata meddelanden.. och det är helt enkelt så att ni måste klicka er in på det specifika blogginlägget, DÅ dyker kommentarsfältet upp. Så krångligt, jag vet. Ska be min ”admin” om hjälp med det.. han råkar ha det så fullt upp bara, med husritande, snickrande och småbarnspappande, ni vet.
Vi tog en promenad i regnet, Lillebror somnade och jag passade på att kvista in på blomsteraffären. Vi skulle ha vägarna förbi stan senare på dagen, men jag tänkte att ”nä Emmeli, vill du ha din gulliga lilla blomsterbutik kvar här i byn, då är det du som fortsätter att gå och handla där utan att tänka ’perfekt, blomsterlandet i stan har nog allt jag behöver’ ”. Hittade så söta hallonröda begonior.
Där ser ni mina Loppisfynd från årets första loppistur. Ramar. Har två likadana också. Tänker framkalla och sätta något gulligt där i. En duk, den blev min drivkraft förra veckan när jag donade i efter-jul-sunket som mest. ”När jag skurat så ska jag lägga denna på köksbordet och ställa en tullisbukett ovanpå”. Lilla, lilla vasen är en liten ärvesgrej från Tant M som flög till himlen innan jul, så himla söt visst? Boken (Sköt om din häst på ett naturligt sätt) , som viskar om vår hästhållning här på drömgården. Samt ett kärt second-hand-fynd. Tre små porslinsfigurer. Det är ju småttingarna, ju, ser ni det?
Så var vi plötsligt fulltaligt Hemmagäng och vi slog till med brödbak.
Det är alltid en hit. Storasyskonen löste upp jäst och hivade i mjöl och salt och honung som om dom inte gjort annat i sina dar…
Degarna jäste och jag njöt av den där stunden i vårt vinterhem. Lillebroren sov fortfarande, Storasyskonen påtade med sitt och jag fick chans att bara andas och vara för ett slag och kunde inte minnas jag hade en sån lugn stund senast.. så kan det ju vara i ett intensivt småbarnsliv, ju. Det äär sjåigt att vara HemmaMamma. Men jag älskar det. Alla dagar.
Från ingenstans drog regnmolnen sin kos, och fram dök Januarisolen. Den känslan, var tusan magi!
Hemstöpta ljuset från Mäjadalen lyste så vackert i vaniljliknande ljuset.
Sådärja! Efter en timme är det dags för gräddande. Enklaste OCH godaste brödet vi vet.
Recept på ”Mammabröd” ,som barnen säger, det hittar ni HÄR.
Melliset gick inte av för hackor. Samtliga mm-ade. Sen gick vi ut ännu en gång och jag konstaterade att klockan var närmare halv fyra och mörkret hade ännu inte fallit.
Till kvällen slappnade jag av till fullo, varpå Herr Magkatarr knackade på min dörr och jag däckade, tillsammans med barnen.
En ny dag idag.
Och det förfärliga brännande illamåendet är nästan borta. Vågar mig inte på kaffet. Och mumlar till mig själv att ”såhär blir det Emmeli, när du oroat dig en längre tid.. (som för att två hästar ska trivas här hos oss, över att en älskad inte mår, om en Skrålla börja Föris osv).. och sedan slappnar av till fullo för att saker hamnar på plats”. Nåväl. Sån är jag. Tror inte att jag kan lära av mig min oroande sida, den är så mycket jag. Jag gör av hela mitt hjärta. Alltid.
Det är alltså redan torsdag.. solen skiner på frostiga landskapet. Ute i hästhagen möter två pållar mig.. och jag kan nu inte förstå, hur Han kunde bli den första av väldigt, väldigt många hästar, som skrämde mig fördärvad en kväll i början av december? Men så blev det. En erfarenhet rikare.. och något som gjorde att Mitt Rätta Häst-jag vaknade till, ur min saliga åh-kära-nån-har-jag-en-EGEN-häst-nu-dimman…
Solen skiner, storasyskon sparkar på sparken runt gården på den frostiga isen. Och från ingenstans blir Lillebror sjukling. Mamman biter ihop, och känner inte efter så mycket hur hon egentligen mår utan tar hand om dom små liven som det dyrbaraste hon har. Varje dag är ett liv.
Loppisfynd, Januarisol, Mammabröd… och Livet, ni vet! Precis så.
Jag hoppas så, att ni har det bra. Ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Med äppelröda kinder efter uteturen, gick vi in i varma köket. Spisade julemusik och satte en deg storlek Jättestor.
Degen formades till runda bröd.
Tavlan från köksfönstret var andäktigt vacker.
Jag flyttades till barndomens julestökande och blev kramsugen på min egen mamma.
Lillebroren vaknade från sin långlur ute i vagnen och tyckte att det såg väldans spännande ut vad mor och storasyskon påtade med.
… en liten ammestund framför ugnsvärmen. Kan liksom inte bli fel.
Bus därefter, medan mamman försökte röja upp ett diskkaos utan dess like. Sånt man får räkna kallt med när man bakar en stor stöpa och dessutom med tre små bagare till sin hjälp.
… doften sedan, av nybakta julelimpor, spred sig i hela hemmet.
Förstås blev det provsmakning i skymningen. Mums för MammaMormors rågsiktslimpor!
…
Receptet på ”Mors Juliga Rågsiktslimpor” hittar ni HÄR !
…Idag är det onsdag och strax ska jag och minstingarna susa iväg till bvc. Storebroren är på Förskolan och äter julbord, så gulligt hela alltet! Hoppas att er onsdag blir god!
.. själv säger jag till mig själv; ingen julstress, …ingen julstress, INGEN JULSTRESS!!!… men alltså, lite stress är inte farligt, huvudsaken Den Goda Vilan kommer som en utlovad belöning till kropp och knopp därefter..
Just nu är jag så trött, både eftersom en hel hösttermin av HemmaMammaliv och annat håller på att landa i kropp och knopp och särskilt efter alldeles för spännande veckor nu på slutet… jag längtar omåttligt efter jullov. Tröttheten trycks undan och inom mig bubblar en blandning mellan iver, liite småstress och pirr i magen.. det är så himla fräsigt att få göra ännu en juleresa tillsammans med småttingarna, deras ögon tindrar stort. Ikväll ska vi klä granen… Åh, <3
Här vräker nederbörd ner över Norra Drömgården, regn ena timmen och snö andra. Vi lockar hästar under tak och fikar i ljusen sken, om vartannat. Lusse Lelle i hjärtat och bara tio nääätter kvar till jul…
Två recept på vad som är ”måsten” hos oss på julens gottebord, är Kardemummaskorpor (med smör och ost på, maj gadd så gott!) och den där söt-salta mjölkchokladfudgen..
(Inlägget innehåller en reklamlänk för ett receptbokstips!)
…
God morgon lördag!
Så enormt skönt med helg. Den allra första adventshelgen, dessutom. Jag kan knappast tänka mig något mysigare. Solen håller på att stiga här i norr och det känns helt overkligt att få andra dagen på raken, med solsken! Soom vi njuter efter den gråaste novembermånaden jag kan minnas. Hoppas, hoppas att solen kommer skina även mot era kinder idag.
Idag sänder jag och barnen er ett otroligt klassiskt recept. På en liten kaka som både ser och smakar piffigt. Fräsigt till mönstret och piffet i smaken, det gör mandelmjölet tycker jag!
Allt på julekakbordet behöver faktiskt inte smaka saffran eller pepparkaka. Den här klassikern platsar väl in!
Schackrutor med piff!
Till ca 40 kakor behöver du:
3,5 dl vetemjöl
2,5 dl mandelmjöl
1 dl strösocker
200 gram smör
LJUS DEG
1 tsk vaniljsocker
MÖRK DEG
2 msk kakao
2 msk kaffe- eller chokladlikör (vi tog kallt kaffe)
1 nypa salt
Gör såhär:
Sätt ugnen på 200 grader. Nyp snabbt ihop ingredienserna till ”basdegen”. Dela degen i två lika stora delar och blanda ena halvan med vaniljsocker, den andra med kakao, likör/kaffe och salt. Dela varje hälft ytterligare en gång och rulla ut de fyra delarna till lika långa längder. Lägg en ljus bredvid en mörkt, se till att de är jämna och lägg en mörk ovanpå den ljusa och en ljus ovanpå den mörka. Låt stå kallt 30 minuter och skär sedan i ca 1 cm tjocka skivor. Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt svalna och förvara torrt och svalt.
… så lagomsöt och god liten kaka. Som barnen älskade!
Schackrutor med piff!
…
Hela denna bok är för övrigt ett tips till er som tycker om att baka och göra karameller, som julens kolor till exempel.
Jag fick denna bok av någon som en gång var min vän. Men ni vet, ibland blir det inte alltid som man önskar och vi har inte längre den minsta kontakt. Det var sorgligt, men något jag förlikat mig med med tiden. Allt kan inte alltid bli bra, liksom. Än om jag är ett fan av lyckliga slut. Ett sidospår. Den fina, fina receptboken hittar ni HÄR.
…
Nu ska vi strax bylsa på oss lager på lager. Hästgos väntar… och idag är premiärturen på hästrygg på planen, för både päron och småttingar! Håhå, så roligt. Ska bli spännande att se vad barnen tycker… B har redan suttit på ponnyryggen och skrek..när han lyftes av, alltså.
Jo förstår ni, idag har jag och Junihjärtat bakat Lussebullar tillsammans. Ja, Skrållan var med så mycket hon förmådde… med sin (förmodade) Vattkoppsfeber.. Men styra assistenten, det gick som hejsan!
Idag fyllde vi Saffransbullarna med smör, mandelmassa, vaniljpulver, vaniljsocker och nystött kardemumma..
Dessa bullar kräver sin små timmar. Men det är såååhåå värt det!
Tada!
På toppen, uppvispat ägg, finhackad mandel och pärlsocker.
Nu blev det provsmakning, förstås..
Samtliga njöt. Lillebror med sin Livets Första Saffransbulle. Och iskall mjölk till.
Vill ni baka precis samma lika, så är det bara att kika HÄR så finner ni receptet!
Så himla underbart! Nu är frysen fylld av sisådär hundra saffransbullar och vi är redo för många mysiga fikastunder med nära och kära. Bland det bästa med julen, ju! Att träffa hjärtenära.
Senaste kommentarer