(Inlägget innehåller reklam för en lokal pärla; Klockestrands Såg & Hyvleri)
Många, många tänker nog nu; fy tusan vad drygt, ska dom hålla på och skura och skura stup i ett nu för att hålla golven i schack!?SOM FÖÖÖÖRR i tiden….!?
Men se, så fel. På 1800-talet var skurgolven mycket mer utsatta än vad dom är idag, vilket resulterade i mycket skitigare golv och därmed mycket tyngre jobb för den stackare som skulle skura dom. Man gick raka spåret från lagården och in i köket, med skorna på. Ptjaaa… det känns i och för sig igen här hemma också, men dom gångerna är förstås mer undantag än regel. Nä, snarare är det så att vi med dessa golv kommer undan tråkigt jobb som att vara rädd för att pinaler ramlar ner och pajar lacken, målade ytan etc. Vi kommer att skura kanske två gånger om året och vid dessa gånger kommer golvet att återförvandlas till ”som nytt” i fräschör med inslag av livet förstås, det kommer nötas och stötas.. men på ett vackert vis. Ingen lack, färg eller dylikt som kommer skavas bort. Träet kommer bara åldras och bli vackrare med tiden.
Känner jag mig själv rätt kommer jag nog vilja svabba av vid veckostädningen då och då också, men på övervåningen där det enbart är sovrum än så länge, kommer torkandet inte att behövas på samma sätt som nere med kök och hall och såna smutsigare, mer utsatta rum. I ett utav rummen på övervåningen fanns det ett golv, som vi har bevarat (det ska ni givetvis få se klart också!) men i övrigt har vi köpt alla rummens golv från Klockestrand Såg & Hyvleri. Ett massivt grangolv. Så otroligt fint och gott att gå på. Och finare kommer det bara att bli, med tiden som går.
Så hur ordnar vi oss våra 1800-talsaktiga skurgolv nu då?
-Skitenkelt. Kräver liten kraftansträngning bara. Svinkallt vatten. Och en bra linoljesåpa!
Jag använde vår Byggnadsvårdsbibel och där stod ”receptet” 2-3 dl såpa per 10 liter (svin)kallt vatten.
För att inte riskera att få några fläckar av intorkad såpa, så tog jag några plankor i taget och blötte med rent, kallt vatten med hjälp utav skurtrasan.
Sen körde jag igång. Skurade och skurade. I träets riktning gnodde jag på. Så gott jag orkade. Bra så.
Sen torkade jag bara av överflödet med kallvatten innan jag skurade andra halvan av rummet.
Hur många gånger man väljer att skura golvet innan det anses ”färdigt att användas”, är förstås upp till den som äger golvet… och förstås med tanken på vilket rum det handlar om. Skulle det nu vara köket där mat hamnar på golvet dagligen, ja då skulle jag nog gno på några fler varv än i ett sovrum, innan golvet fick sättas i bruk. Min make hade garanterat tänkt skura golven 17 gånger nu om jag känner honom rätt (haha, älskade M! Vet ingen så idog och noggrann!).. men, vi enades om att tre gånger får bli lagom för sovrummen där uppe.
Voilá! Här ser ni StoraLillasysters rum som är helt, helt klart. Idag har vi ”flyttpackat”, jag och min lilla flicka. Och imorn får pinalerna flytta in där.
Allt sker med sån andakt. Vårt hem växer fram, bit för bit. Vad roligt att ni vill vara med på resan! Tack för all er ständiga pepp!
.. och här konstateras, att livet susar på. Ibland känns det som om det är måndag och fredag hela tiden. Vi har det gott och hinner ej ha tråkigt, nej. Småttinglivet i sitt esse, mao! Idag föll regnet från morgonen och vi tog till en början en påta inne-dag. Donade med lite tvätt, skrev mat- och handslingslista inför handlingen, barnen gluttade på film varvat med långsam lek. Alla rätt trötta idag och det är gott att få ta tempot därefter. Sen drog vi ut på en springtur, vilande barn och energiboostande mor… och det är verkligen helt förtrollande, vad en löptur kan göra, sån god känsla inifrån och ut sedan! I eftermiddag har barnen lekt med sina kusinvänner här hemma..höjden av lyx, va! Och nu väntar kvällen. Hoppas att ni hade en god helg och får starta veckan så gott det bara går!
En måndagshälsning kommer här, med glimtar från veckan som gick och nya veckans planer!
Jag gjorde liiivets bästa grovsopsfynd. Jamen ser ni så vacker barnsäng!
Vi hade liten fotosession med syskonen.. och passande nog ville också Ullrumporna vara med… fina drömgästerna som nu lämnat gården. Wow så fint det varit att få ”rå om” dom här några veckor. Och hopppppas hoppas dom tuggat i sig många parasiter och lättat på det trycket där ute i Vinterhästhagen.
Minns också särskilt turen, när jag blev buren av denna pärla. Han är vår alldeles egna Emil i Lönneberga-häst.
Jag plockade bukett efter bukett. Till hemmet, fårgästernas fina ägare, vännerna i matlaget.. blommor är glädje så det förslår, visst!
Småttingar hade lekdate och mammor gjorde andra viktigheter, som att babbla käkarna av sig och sörpla kaffe och äta godaste snickersbollarna vi vet!
Vardagsglimt! Från en middagstund.
Världsmysigt. Att lunchspringa med sussande småsyskon i vagnen och möta upp Storebror vid slutet, på skolan, för att sedan gå vägen hem tillsammans. Under den promenaden hinner vi avhandla så många viktigheter så ni anar inte.
En dag lagade Bertil pannkakor med pappan. En annan dag bjöd mor på kokta pärer, stekt torsk, ugnsrostade rödbetor, vitlöksfrästa harrisar och fetaostkräm.
Vi letade Fransson. Suck och suck. Ingen katt funnen.
Så blev det fredag och det var så himla mysigt att kunna ha sån där morgon som fick vara hur länge den ville. Studiedag, mao. Men, nu har vi sannerligen kommit in i vår nya vardag och den sitter fint, alltså. Alla trivs. Så tacksamt!
Vi hade drömlördag. Alla tre barnen hade heldag med världens bästa Mormor och Morfar medan deras päron räserjobbade med övervåningen tillsammans. M tapetserade Storebrors rum och jag slutmålade vissa smygar och finsnickerier och såpskurade golv… åhåh! Att till kvällen få äta Mammalagad mat och möta ungar som haft det toppen och dessutom (!!!) njuta i en varm Pappaeldad bastu… ptjaa.. bortskämda till tusen, det var känslan!
Veckans sista dag fylldes med massor av friskluft. En tur med Fjädern.
Och utflykt med vänner.
Sån rikedom, hela alltet!
Önskeplaner för v.39!
– Septembergotta oss! Luften är god, färgerna vackra och än blommar det massor i trädgården och jag plockar bukett efter bukett.
-Börja hösta ute! Stuva in utemöbler, skura verandan.. och höstpiffa lite kanske?
-Putsa fönster! … och troligtvis inte nere utan UPPE! Hurra, alltså! Att man kan längta efter fönsterputs så.. det betyder ju nämligen att vi börjar byggstäda där och att ”uppflytt” är runt knuten!
-Jobba på med övervåningen. Just nu kör vi gasen i botten så gott vi kan!
–Följa gullungar på Kalas och Äventyrspremiär! (Äventyret skulle jag kort förklara som älskade Söndagsskolan, när jag var barn!)
-Göra skriv- och fotojobb.
-Drömgreja! Som att skura ren grovsopsfyndet, barnsängen, och ställa den på plats!
Nu är det så rackarns lite kvar i det här efterlängtade rummet, att nu tog Ivern över och drog bort byggpappen. Fram kom det kilsågade, handhyvlade, gamla, gamla trägolvet. Det som M höll på och lyfte upp, tilja för tilja förra sommaren. Och stod där med hyveln och slet. Och ooh så makalöst vackert.
Kvar att göra med golvet nu, är att gå över med ”lite tå vart” (lite av varje), som mannen säger. Vissa delar är fortfarande fläckiga, en del ställen är stickrisken stor (haha) och så vidare. Men äsch. Lite mer tid och kärlek bara, sen så. Och så några varv linoljesåpa på toppen!
Nya dörröppningen är uppsågad och har fått en nysnickrad karm, samt ett lager färg! Dörrfoder fattas.
I det här hörnet ser det väldans ofärdigt ut, meen deet är det ju inte ju! Seer ni inte den platsbyggda garderoben? Om ni tittar riiiiktigt noga….? Sinom tid. Vi kommer att flytta in utan någon garderob, kommer gå så fint så.
I övrigt är det ett litet varv färg på dessa smygar och foder, en taklist och golvsocker som fattas. Lite småfix med elen bara också. SMÅFIX!
Ett moment ju!
Längtar så tills jag får slänga mig på storsängen här uppe, med stora linnekuddarna i ryggen och blicken ut mot vajjande äppelträdet. Sommar, höst, vinter som vår. Här kommer vi sova gott.
(För dig som undrar; mina jeans hittas HÄR och min finstickade tröjaHÄR)
Rummet har så mycket ljus i sig med dessa två stora fönster. Känns så själagott. Att få stiga ner på det här historiaproppade golvet, i ljusbadande rummet och möta en ny dag. Åh..
Det har varit mycket slit för att komma hit, men vi har försökt njuta av alla stadier och små uppnådda mål, hela vägen. Inte alltid lätt. Att njuta av att skotta spån, till exempel. Nu, kan ni ana hur mycket vi njuter när det bara är det där lilla, lilla kvar..? inte i alla rum, men det trillar på både här och där, faktiskt.
Fredagsbuketten!
Bland det bästa jag vet. Att gå i trädgården och knipsa en bunt blommor att sedan snöra ihop till en bukett.
Som sagt, så har jag inte kunnat hålla mig från att redan peppa igång med lite piff. Unnat oss lite nytt till och med(!). Pepp på linne är jag. Tror det kommer bli ombonat och fint. Kuddarna hittas HÄR.
Kvar att göra-lista;
-Göra golvet lite härligare (mindre stickigt) samt såpa det sisådär 4-5 varv!
-Spika fast den tredelade golvsockeln som sedan bara väntar på ett lager färg till!
-Lite småfix med elen!
-Måla dörrkarmen två varv till samt sätta fast gångjärn på ”nya” dörren som ska sitta där i!
-Måla och spika upp taklist!
-Byggstäda!
-Flytta in!
En liten check för Stora Sovrummet, mao.
…
Åh, helg. Så fin fredag det här varit. HemmaMorgon. Liten skoldag. Springtur för mor. Lekdate för jämngamla småsystrar. Kaffesörplande mammor. Eget äventyr för Storebroren (tack igen och igen för er, familjen B <3). Lugn eftermiddag. Blomsterplock och bara-vara-vara. M har satt ihop en äppelmust-mojäng vi införskaffat. Fredagsmiddagen ligger i magarna (inget märkvärdigt.. ni vet, snabba tortellini i ostsås.. sånt vi hade hemma.. ingen av oss orkade handla.. gott och enkelt). Nu väntar fredagsmys med hela gänget samlat. Tända ljus och riesen.
.. från en, ptjaa.. jagvetintevad? ..Jag har så många idéer i mitt huvud just nu att jag idag näästan kokat över. Gos med ungar och ett hårt styrkepass gjorde susen… men, Jag vill så mycket, förstår ni. Härlig känsla… men det finns bara 24h/dygnet och jag vill INTE stressa bort mitt HemmaMammaliv och så vidare.. Drömgårdslivet breder ut sig och förfrågningar kors och tvärs ifrån trillar in. Det är jättekul, verkligen. Fast jag kan inte tacka ja till allt.. och inte kan jag haka på alla mina egna idéer, heller. Fast tusan… ”det här är bara början”, tänker jag.. med pirr i magen. Jag vill tro på livet och att vi ska få leva här på gården länge, länge.. var sak har sin tid, allt behöver inte ske NU. Eller hur? (försöker nu övertala hon som lever för dagen och ”inte är född till att vänta”, precis som hennes ena unge säger..). Nåväl. Bara att vräka ur mig här gör att allt känns bättre.
Okej. Landa. Alltid en bra grej. Vi tar en Måndagshälsning och gör precis det!
Veckan som gick!
…startade med en helt fantastiskt vacker ridtur. Och en utav livets snabbaste galopper. Tjoho, Blå Berget, vilken fart! Ett sätt att avsluta sommaren och augusti på, helt i min smak.
Välkommen september, sa vi glatt. Innerligt vacker månad. Och ullrumporna, som ett smycke för gården jag inte kan se mig mätt på.
Varje dag innebär gårdsbestyr. Se till så att alla djuren har det bra. Bertan klagar ej, som ni anar. Lilla djurälskaren. En dag hade vi Hovis här också, så nu har pojkarna finfina fötter igen.
Vi letade och letade. Ibland med dånande vackra vyer i kring. Efter Katten Frans Frasse Fransson, alltså. Denna stoora, gosiga, tjusiga katt, som knappt lämnat gården, någonsin. Är bara spårlöst borta nu. Vi har sökt och sökt. Och andra katten har deppat och deppat. Vi människor också. Fortfarande ingen Fransson… och jag misstänker både räv och grävling som stryker kring gården.. (TACK alla ni som försökt hjälpa oss under veckan!!<3)
Vi startade ett utav höstens mysigaste påhitt; Matlag! Först ut var vi, med alldeles vardagligt middagshäng här hos oss. Inför matlagshäng ska det inte städas och fejas och maten som bjuds kan vara ”vad tusan som helst”, typ. Ni förstår. Opretto och skithärligt! Fast septemberkvällen var så himmelens vacker att vi drog till med grill, vilket ju är krångligare än att laga allt inne, men vi firade en vacker kväll i livet, helt enkelt. Med fina vännerna, stora som små. Där ser ni två bundisar, prick lika gamla, som susade iväg nerför åkern…
Njöt av turerna mitt i dagen när jag kutar iväg med minstingarna på tur. Vi tar våra hallonpauser här och där och morsan får passa på att pusta ut.. det är (härligt) tuungt att springa med två småbarn i vagn. I mål är vi sedan när vi landar på skolgården och hämtar hem Skolpojken. Så går vi sedan, hela gänget hemåt. Så innerligt gemytligt alltihopa.
Så blev det fredag och till skillnad från dagarna innan som gått i ivrigt tempo, så saktade vi nu ner. Regnet föll och vi hängde på sofflocket och var ute i regnet och busade med hästarna.. som sprang glatt och galet efter paraplyet, det tyckte Juniflickan var en hit.
Fredagsmyset, med hela familjen samlad, fredagsmiddagen i magarna, ny leklera till barnen, kaffe till päronen och choklad till hela gänget. Den stunden, oooh.
Vi kämpar och kämpar på övervåningen. Det går trögt. Vi har inga pärlband av arbetstimmar direkt. Det tycks aldrig ta slut på Att göra. ”Jag ska bara laga det där hålet i sovrumsgolvet”, sa han tålmodigt. Älskade M. Tusan, vi ska klara det där. Det ÄR LYX, att ha möjlighet att göra det vi gör, vi vet. Men ibland… så är det mest bara tufft. Som utbyte mot att det oftast är skitkul. Ja, ni vet. Där det en gång stod en eldstad (som vi aldrig sett röken av…..) var det ett hål i golvet, som nu är lagat. Heja heja Byggmästare M. Och sånt som känns som småsaker i sammanhanget av en hel våning, betas nu av och vi ser ljuset!!
”Vissa” är redo med piffet… mellan barnagos, byggstäd, målande och så vidare.. så kaan jag bara inte låta bli att peppa oss med lite sånt. Se så fina gardiner i linne som ligger där i smygen! Jag tror dom får hamna där i sovrummet!
Helgmiddag. En räkgryta som var så otroligt god. Vill ni ha receptet kanske?
Veckans sista dag, fyllde vi med massa mys. Var till Tant G och plockade äpplen, lämnade en blombukett och fick gofika. Så fint att ha en egen ”Tant Berg”.. som i Lotta på Bråkmakargatan du vet? Och som om det inte var nog med mys så åkte vi till kvällen hem till mina föräldrar. Basta, bada bubbelpool och fika kvällsfika. Sådär så att orden tar stopp. Så mysigt var det. Att se barnen bada med sin mormor, sitta och dricka varm choklad och äta bullar med sin morfar och somna så gott, så gott därefter. Sån rikedom som inte går att betala för pengar.
Nu är det ny måndag, björkarna har börjat skifta mot gult och trädgården dignar av blommor sådär förgängligt vackert. Jag binder buntar och ger bort till nära och kära.. bland det bästa som finns! Binda buketter och glädja med.
Veckans planer:
–HemmaMamma! Det är ett heltidsjobb må ni tro. Ni som vet, ni vet ju. Och ni som bara tror att det är ”att gå hemma”, har skitfel. Jag är tvärslut om kvällen. Men så ohyggligt varmt i hjärtat. Värt allt och lite till.
–Motionera! I höstluft… det är så gott att det inte är klokt. Jag tänker varva styrkegympa med att springa med barnen i vagnen!
–Sända er hälsningar! också bland det bästa jag vet!
–Ordna lekkompisträff/-ar till lilla fyraåringen, när Storebroren är på skolan... Lillebror hakar på glatt! Och nej, StoraLillasyster har inte börjat på förskolan ännu…skolades in under vårterminens början, men sen blev det inget mer av det av olika anledningar.
–Hopppppas att vi ska fälla ett träd här på gården! Som senaste två åren dött, bit för bit. Nu är jag så rädd att det ska rasa i en ivrig höststorm.. sen är det skitfult också.
–Göra det allra sista i Junis rum och Stora Sovrummet! Såpa golv. Spika golvlister. Håhåhå, när golvlisterna ligger färdigmålade med sitt andra varv och väntar på att få hamna på plats för att få sitt tredje och sista varv linoljefärg, ja då är det är det tusan nära uppflytt!
–Ta en dag i taget. Alltsammans ovan är bara önskeplaner. Livet är vägvisare. Varje ny dag är en sällsam gåva, eller hur? Vi skapar dagen allt vi kan, för att ha det så gott vi kan. Livet är för kort för annat. Så tänker jag.
Ta hand om er fina ni, tack för att ni finns här och tack för alla era meddelanden veckorna i ända. Sagt det förut, men säger det igen; det här vore inte hälften så roligt om ni inte fanns här. <3
Juniflickan blir den första att få sitt rum helt färdigt och det är helt sonika för att hon längtar allra, allra mest. Resterande rum kommer ramla på vartefter, men lilla prylsamlaren är alltså först ut.
Inspiration samlat i några prylar. Viskar om känslan som önskas…
I Junis rum tänker vi oss en plats för pyssel och påtande. Hennes bästa. Och förstås ett skåp, som hon kan fylla med precis vad hon vill, hur hon vill. Nånstans behöver små kläderna vara också, förstås. Och så ska lillpigan sova någonstans, ju. Hon ska få sin allra första egna säng… hoppas hon förstår att det inte betyder annat än att hon får sova där om hon vill men hemskt gärna tassa in till mamma och pappa hur ofta som helst!
Och tapeten som pryder väggarna? – En midsommardröm!
När allt är så nytt här. Gipsen på väggarna har till exempel aldrig haft fukt på sig och drar därmed åt sig snabbt och mycket. Då är vi extranoga med förarbetet. Aptråkigt. Men ännu tråkigare om tapeten skulle ramla ner dag två. Så, för ett lager lim på väggarna…
Därefter kunde det roliga börja!
Det är inte jättelätt att välja tapeter har vi kommit fram till. Det finns så oherrans många, som är fina. Men gänget på Colorama Lunde har hjälpt oss i vägledandet och det här kommer bli så bra!
Våd för våd växte rummet fram..
Majas Alfabet, ni vet? Hon är en stor inspirationskälla för mig. Både i hem och trädgård. Astrid Lindren- sagorna likaså. Vårt hem är som en blandning av Madicken på Junibacken, Katthult, tant Berg och Pippi Långstrump.. och jag älskar det. Vi fortsätter på samma spår även på övervåningen, mao..
Tapeten vi valt till Junis rum, är en riktig Midsommardröm. Passar inte bara här i Juniflickans rum.. jag tänker att denna tapet är en sån ljuv sommarstugetapet också! Finns hos Colorama Lunde!
Jag har ett pangerbjudande till er idag också,
–handlar ni tapeter hos Colorama Lunde, får ni tapetlimmet på köpet! Kom bara ihåg att nämna ”drömgårdsliv” i kassan så fixar det sig!
Erbjudandet gäller 30/7-6/8!
Passa på i dessa regnruskiga, perfekta dona-hemma-tider och skapa ljuva platser i ditt hem, sommarstuga eller vad du nu kan tänkas hitta på!
Nästa gång får ni se hur rummet blev när det är klart!
Hej det är Bertilen! Jag är två år nu. Coolt va? ”Tlakton” är livet. Enligt mamma och pappa kan man inte bli gulligare. Jamen titta bara på mig!
Och nu är jag på övervåningen och ”donk donk”. Mage till segt tempo dom haft där uppe senaste månaderna, alltså! Vad PYSSLAR dom med egentligen!? Pappa och mamma, alltså?
-Jag vet precis- Har det inte varit tjall med hästarna, så har det vanligt alldeles vanligt ”vårbruk” med diverse bestyr, eller så har dom ridit på ”maaaagiska” (cheesy ord va?) ridturer. Snickrat och donat prylar utomhus. Grävt i trädgården. Framförallt hängt med mig, syrran och brorsan hela tiden. Så jag förstår dom ändå, att tiden inte räckt till till precis allt. Dom försöker in i det längsta att hålla sig från stresskänsla över något dylikt som renovering… men jag ser på dom, att dom önskar bli i alla fall liiite klara nu. På någon liten fläck i alla fall.
Och vet ni! Nu är vi igång där uppe igen efter två månader av helpaus. Evighetsprojektet går framåt igen!
I våras lämnades våningen med nyriktade väggar, nygipsat och även spacklat och slipat på flera håll. Murstocken gjordes i ordning och både lagades och putsades. Nu återstår en ”surdeg” som pappa är så duktig och jobbar med, nämligen karmar till alla dörrar. Inte för att han skulle komma på tanken att beställa en färdig sådan i alla fall, snickargalen som han är, så är det nästan omöjligt… Varje dörrkarm måste måttas efter gamla dörrarna och precis inget är ”standard”. Både jag och mamma får huvudvärk bara av att tänka på hur mycket tankeverksamhet det är för att få varje karm att bli rätt.. Men se, så enormt vackert det blir!
Smygar görs också nu i ett huj och det är också något som förvandlar rummen så fint…
Därefter är det ”bara tapeter och lister kvar”. Förstår ni!! Okej, jag måste påminna hypermorsan som typ skriker över allt som pappa gör nu, ”för att det blir så fiiiint!!”.. påminna henne om att det ju fattas lite eldragning och småpyssel också. Men ändå! Mycket, mycket, mycket är gjort och vi ser ljuset i tunneln!
Den här dörren satt till ”pigrummet”, det som blir mamma och pappas sovrum. Denna dörr får nu vår familjs ”Lillapiga”, syrran alltså. Vi använder så mycket vi kan av det som finns. Till mamma och pappas sovrum, med än högre i tak, blir det en högre dörr. Byggnadsvård a´la Drömgårdsliv…
Idag är det julifredag och sommaren är tillbaka efter att ha varit på semester för ett slag. Jag ska följa med mamma och syskonen på äventyr. Jourande Brandispappan stannar hemma på gården, mockar skit, passar jour och snickrar. Gullpappa! Och tusan så roligt vi andra ska ha idag! Hejdå!
Senaste kommentarer