En allra sista dag i Jullovsdvala!
En allra sista Jullovsdag för denna juletid och vi startade dagen med fart. I bild; Tre Generationer Skogshuggare!
PappFarfSvärfar kom till oss efter frukost, med sig hade han alla möjliga fälla-träd-gremeljer och i ett hujj hade Far och Son fällt det där stora, stora trädet som nu inte hade det minsta tillstymmelse till liv kvar (Tack igen för hjälpen Svärfar!). Det kändes som en lättnad när det låg på marken, under vårt eget bestämmande.. så att det inte skulle gjort samma sak, mitt i en storm och med någon som kommit till skada. Och jo, du har rätt.. hade det inte varit ett dött träd hade jag förstås haft skoskav i själen.
Ganska gulligt med lille hittepå-motorsågen bredvid den stora riktiga. Och ganska så jättehäftigt när vi räknade årsringarna av trädet och det miiinst var 100 år..
Så fort trädet var fällt vinkade vi Farfarn hejdå och så fortsatte vi dagen tillsammans.
Pappan styrde bort riset med hjälp av lilltraktorn. Och så åktes det stjärtlapp och andra räserfordon utför lobryggan. Och hästarna undrade om dom inte fick vara med?
Det blir bara häftigare och häftigare med hästarna, tycker jag. Ju mer vi lär känna dom. Och dom oss. Förstås.
Till eftermiddagen när dagens gårdsarbete nääästan var klart, dukade vi upp i Salen med gofika. Dom sista MammaMormor-pepparkakorna, ”Mammabröd” och iskall mjölk. Julen sjunger på sista versen och det ser ut som bara den mest överallt, så vi toppade gladeligen det hela med ännu lite mer pepparkakssmul medan vi glodde på julgranen och skränigt barnprogram på tv-n.. och precis ingen hade en tanke på städning. ”Det tar vi till veckan”.
Brandismannen eldade det sista av riset och vi konstaterade att det gått så väldans snabbt och smidigt med detta lilla dagsprojekt. Ja, helt klart skönt att få bryta av med lite småprojekt som trädfällning efter alla månader med storgöra på övervåningen.
Nu väntar kvällen och jag är rosig om kinderna efter en lång promenad ute i mörkret. Älskar att gå/springa ute i vintermörkret. Så vilsamt och omfamnande tycker jag. Dessutom är det ingen som ser och undrar, när det trillar tårar från den där Starksköra mammans kinder när hon plötsligt lyssnar till någon låt som gör henne överbubblande av kärlek till sina barn.. eller en låt som påminner mig om hur en bit av mig är så sorgsen just nu och fullt påmind om hur skört livet är. ELLER! När jag bara susar fram, halvdansandes och stormimandes genom peppiga favoritlåtar!
Jag älskar alla årstider, sedan jag för några år sedan landade i att ”var sak har sin tid.. var tid har sin charm”. Vintern är härlig på så många sätt ju. Kylig, mörk men ändå ljus tack vare snön, vilsam och inbjudande till att lyssna inåt.. och drömma framåt.. vi har allt det bästa framför oss!
…
Imorn är det vad som känns som Årets Första Måndag. Och då hörs vi, med en redig Måndagshälsning, precis som vanligt. Kikar ni in då?
Emmeli
Ett Vintrigt Jullovande vykort!
10 minusgrader, gnistrande snö och strålande sol.
Tre små snögubbar på rad och känslan av hopp och ljus som återvänder.
Rökbolmande hästar och äppelröda kinder och barnanäsor.
Dela dagen med familjen, en skara småvänner och älskad MammaMormor och PappaMorfar.
Äta grill-lunch, sörpla varmt ur kåsan och fika.
Andas friskluft. Tills solen sjunker ner bakom berget.
Gå in i värmen igen. Värma småtår och fortsätta lunket. Jullovslunket, alltså.
…
Ett Vintrigt Jullovande vykort. Till er! Från oss.
Hoppas att ni mår gott! Ta hand om er. Allt ni kan. Precis som vanligt.
Emmeli
Välkommen år 2021!
Årets sista dag av 2020.
Vi spenderade den med mycket friskluft i lungorna. Lek, hästgos och en tung, tung springtur i snömodd.. känslan efter turen? – ”oj så mycket mer vi orkar än vi först tror. och! 2021, det blir ett fint år. så känns det”.
Till kvällen, den lilla lilla nyårssittningen. Men ack så god, från början till slut. Vi klädde oss i glittriga klänningar och snäva flugor. Kammade till håret och rosade kinderna. Så dukade vi förstås i ”Matrummet”.
Märker att jag missade att fota varmrätten, som var en ljuvlig gryta av älg, som levt glada dagar i vår alldeles egna skog. Till förrätt, den HÄR kräftsoppan med vitlöksbröd.
Till efterrätt en syrlig och så himmelens god, key lime pie… följt av heta hockeymatcher! Nådå, ni behöver ens fråga vem som vann, när det väl var Makarna L´s tur att möta varandra! 😉
Lagom tid på kvällen hade vi ”Barnens tolvslag”, så att ingen lillunge skulle hinna somna.. succé! Med fri tillgång på tomtebloss.
Och när det började närma sig tolvslaget, klädde vi oss varmt jag och mannen. Tjavade ut i hästhagen och höll pojkarna sällskap. Det nya året ringdes in till kyrkklockornas klang som hördes där borta i fjärran. En snabbkyss till Min Livets Människa, Gott nytt år, älskling!.. och sedan fokus på fyrbenta. Det small ovanligt mycket i vår by i år. Superirriterande… och knappast gjort av några som förstår hur rädda stackars djuren kan bli. Vi tackar för coola hästpojkar som behöll lugnet mycket väl.. dom firade in året med deras tryggheter till människor och en herrans massa morot och hårdbröd.
När smällandet gett sig, gick vi in till lilla sällskapet igen. Tripp Trapp Trull sussade gott i sina bäddar. En med enhörningen, nära, nära… synen gjorde mig så varm. Så tacksam över vår plats på jorden, att få ge barnen ett varmt och tryggt hem.
Idag, är det årets allra första dag. Det känns så himmelens härligt, med ett NYTT, ORÖRT år. Eller hur?
Vi har påtat med lite av varje. Som att ha snöbollskrig, riva garderober och slumra på storsängen. Och så har jag funderat på hur det känns, med ett nytt år…
Och det känns, som att vi alla har varsin bok att skriva.. som vi får fylla med vad vi vill och mår bra av. Jag håller i min penna. Och du i din. Du behöver inte skriva som någon annan. Bara skriv, som du själv önskar.
Och med pennan i handen, alltid ödmjukheten och tacksamheten. För varje dag. Låt oss ha sinnesro att acceptera det vi inte kan förändra, mod att förändra det vi kan och förstånd att inse skillnaden….
Jag önskar att året 2021 blir ett hjärtevarmt, själagott år. För dig. De mina. Och Dig. Och de dina.
Nu gör vi det här året så gott och härligt vi bara kan! En dag i taget.
…
God fortsättning på 2021 alla ni!
…
Emmeli
En sammanfattning av År 2020!
Det är Årets sista dag och här kommer ett svep över året som gått..
För varje månad kommer först en skara bilder följt av ord. Häng med!
…
Januari
Det blir nytt år och jag hyllar HemmaMammalivet ännu en gång, där jag susar fram med tre barnen bakom mig på räserkälkarna. Det gör så gott. För oss alla. Och vi börjar året med iver i renoveringen, tillsammans med barnskorna vi lämnar åter i golvet där uppe, lägger vi också ner ett tidningsreportage på oss, som minne. Vi är omåttligt nöjda över att kunna hålla våra egensatta mål, trots att vi har tre små barn och gör allt själva. HÄR är ett inlägg som talar sitt tydliga språk och inte bara Årets start… handlar om att inget kommer gratis, meen att slitiga stunderna är så värt det när vi får så mycket gott utav det.
…
Februari
Sjukstugornas näste är här och HemmaMamman umgås med sjuka ungar, mest hela tiden. Lyckligare än någonsin var vi därför när vi friska, kunde få önskningen ”myshelg hemma hos MammaMormor och PappaMorfar” uppfylld. Vi sov över och hade det så gott, helt ovetandes om vad som väntade runt månadsskiftets hörn. Lillebror ammemyste för fullt. Vi rotade fram ett vackert skrivbord ute i gula Gårdshuset. Omåttligt sugna var vi på tapetsering, så trots att så mycket var kvar att göra i andra rummen, sattes tapeten i Stora Sovrummet upp. Åhå, så tjusigt vi tyckte att det blev. En god morot att ge oss ork för allt det andra. FJÖDUR-darlingen kompletterar också hästflocken. … och Bertilen och hans mamma avslutar månaden med en tur till huvudstaden..
Solen började lysa in längre och längre in i hemmet. .. och jag berättade ord för er som handlar om att jag ”Landat! Litar! Lever!”. Och ni hyllade detta. HÄR kan ni läsa inlägget igen.
Mars
Jag och Bertilen återvänder till norr efter överraskningshelg för Systeryster M som fyllde jämt. Så härlig födelsedagshelg! Och vilken tur vi bunkrade kramar då… hem vi kom från detta äventyr och blir dyngsjuka, hela familjen… föräldrar med 40 graders feber och ingen ork, ”vem ska ta hand om barnen?”-känsla. Jag skrev i min dagbok: ”Jag känner mig trött inifrån och ut, känner hur ångesten kryper lite under skinnet men försöker tanka med små stunder av själagott.. som hästgos, en ridtur, en promenad så långt orken räcker.. det kommer bättre dagar”, skrev jag. .. och så blev det. Vi blev krya. Njöt i begynnande vårvinter. Firade en älskling som fyllde 6 år. Startade försådden och planterade vårens första lilla vår- och påskviskande blomsterarrangemang… fast Bertilen undrade mest varför morsan hade tagit in ”Chippes mat!?”.
Marsmånadens favoritinlägg på bloggen blev det HÄR, som handlade om hur vi ”Tidstrollar och Livsinvesterar”. ”Vi lever bara en endaste gång. Varför skynda och pressa oss genom fem utav veckans sju dagar? Varför inte göra vårt allt, för att leva så som våra hjärtan och själar mår som allra bäst utav om vi har möjlighet? ”
….
April
Tussilago blommade i dikeskanten och det var vår och hopp i luften. Vi började månaden med Utekalas för Sixten som fyllt år månaden innan! Vi var ääntligen framme vid gipsandet på övervåningen, tjoho! Corona-skiten fortsatte men vi hade det väldigt gott på vår gård. Vi firade påsk. Firade 70-årig vackerMammaMormor ute på Rotsidans klippor. Ena utekalaset efter det andra, mao. Och så trädgårdspåtades det och byggdes på uteprojekt… byggandet inomhus, sattes på paus. Storebror brummade runt på liten fyrhjuling med småsyskon i släpet. Och jag och B tog ammepauser härs och tvärs.
HÄR beskriver jag Lantlivet och Flickedrömmen med ord och bilder.
….
Maj
Ljuvliga månaden maj. Första vårregnet och Fjödur och fick tugga vårens första färska grässtrån medan jag pussade mule. Ridturer. Lunch- och fikahäng med storfamiljen ute på gården.. barnen satt på vad som höll på att bli en trappa byggd av Byggmästare M. Vi åt alla middagar vi kunde, ute. Shoppade gamla möbler. Och jag sprang och sprang. Om morgnarna. Och avslutade min morgonstund med att gå in i hästhagen och säga god morgon till nyvakna hästpojkar som inte ”stigit upp” ännu. Månaden avslutades som alltid med Morsdagsfirande och jag kunde inte känna mig mer tacksam.
Jag skrev. Jag grät. Ni läste. Ni grät.
”Förändringens vindar sveper om oss. Det är nya tider på intåg. Det drar åt i magen på mig och i Mammahjärtat, förstås….Flyg lilla sparvöga, flyg”: Läs fortsättningen HÄR.
…
Juni
Ljuva juni. Sommarhagen stod klar. Vi firade Födelsedagar gånger två och stora, härliga trädgårdskalas hölls gånger två. Utplantering av massssor av plant.. som till synes var död hela första veckan ute i jorden. Lyckan var stor när dom slokade planterna reste sig en efter en! Byggmästare M byggde klart trappan utanför Sovrummet.. och jag avslutade projekt ”Lekstugans insida”. Vi firade Midsommaraftonen här på gården. Vi Sommarnattande med ungar i vagnar. Och aldrig har vi väl badat så mycket som denna junimånad! En dag var 34 grader i skuggan, puh!
Red maagiska ridturer…. avslutar också med att bli påkörda av en bil under ritt… VIDRIGT! Mer om den mardrömmen, ”BILEN KÖR PÅ MIG OCH HÄSTEN”, kan ni läsa HÄR.
…
Juli
Vi börjar med att hurra för älskade M som fyllde 30 år.. och samtidigt, samma dag, får vi svar på hästarnas ”kolla masken” och behöver deala med att Stora Blodmasken hamnat hos oss. Suck. Vi avmaskar. Bygger nya hagar. Mockar hagarna. För livet! Varje dag! Hästarna mår bra.. mest hästmamman som är orolig. En dag ute vid havet med Storfamiljen, med iskallt havsbad och smultronplock.. annars var vädret svalt för att vara högsommartid, mycket svalare än i varma juni. Det regnar i massor och vi passar på att bygga på övervåningen, tapetsera Junis rum, spela mycket kort med ungarna, gå kvällspromenader och avslutar månaden med att plocka mängder av blåbär. Att rida… det kändes långt bort med olyckan för nära, ännu… jag hade några riktigt låga dagar.. som vi sedan kopplade samman med ridolyckan. Jag sa till M att hästarna baara kändes som ett ok, att jag ville ge upp det påhittet… han förstod att det handlade om postraumatisk stress och en för trött fru… vi drog i handbromsen, tog hand om varandra lite extra och slutade månaden gott, med ny energi.
Jag skrev ett uppskattat,, vidare välläst inlägg om ”Oväntade, Elaka Gästerna i Hästhagen och Hästlivet i övrigt” . Läs det; HÄR .
…
Augusti
Vilken MAGISK! månad. Så varm och skön. Sommaren kändes plötsligt så lång med denna återvändande värme som höll i sig månaden igenom. Vi badade i massor. Tog fredagsmyset vid sjön. Satt ute sent om kvällarna. Och började rida igen. Vi hängde med kusinerna till ”Sagoskogen”. Vi tältade på Mormor och Morfars tomt. Hade hjärtevänner på besök. Skördade! Jag och M var på date uppe på Fäberget.. och Storebror börjar skolan. Efter första skoldagen sände jag er ett inlägg ni var många som kunde relatera till i känslan jag befann mig i… läs mer HÄR.
FÅRGÄSTERNA kom ju också, så fasligt trevligt! Läs HÄR.
Jag berättade även om att ”Vi firar 5 år med Drömgård, men hur hamnade vi här i Drömgårdslivet?”. Läs inlägget HÄR.
…
September
Vi letar Fransson som galningar.. han är spårlöst borta. Hösten är magi. Trädgården dignar fortfarande av blomster. Vi fortsätter skörda, safta, bunkra och greja. Provar också att göra äppelmust för första gången! Succé! Vi hästar. Renoverar. Hemmamyser. Jag bjuder ungar och småvänner på bullar och njutfryser av hela alltet. Vi börjar med Matlag!😍 Åker också på utflykt till Saltsjön med Matlagsvännerna! Hurra!
Jag fick några ord på hjärtat, som jag sedan skrev ner och sände er.. oj så uppskattade dom blev. Som en god påminnelse. Till mig själv. Och er. Läs HÄR.
…
Oktober
Oktober.
Juniflickan får sitt egna rum och tar inflyttningen tillsammans med sin söta lilla vän H. Mamman fyller 30 år också och blir så firad, i en hel vecka. Tillsammans med vännerna hade vi världsfin matlagskväll jag aldrig glömmer. Vi åkte också på utflykt, lagade palt och red i vackra hösten. Vi firar även päronen tu, 30 år, med Utekalas för hela Storfamiljen (läs HÄR). Och första frosten lägger sig och det kommer snö, 18/10, som snabbt försvinner och idogt regn tar vid. I slutet av månaden, KOMMER FRANSSON HEM! Efter prick två månader på vift.. så sökte han sig hem igen.. och tvingades bli innekatt…
Jag skrev 8 ”Funfacts” om mig. Ni är många nya här nu. Läs dessa fakta om ni vill, HÄR.
…
November
November.
Vi har novemberlov och åker till skogen på utflykt. Firar farsdag! Ungarna har gullvänner på pyjamasparty och det är disco i Salen. Jag pysslar och donar, bakar och grejar, allt tillsammans med älskat minimännisko-sällskap. Äntligen får Sixten sitt egna rum. Vädret är blött, blött, blött.. det är nästan omöjligt att komma in i hästhagen med traktorn.. vi smakar på krångel efter krångel, men konstaterar ännu en gång, att det hör till det med, och att vi inte vill byta bort detta lantliv mot något annat! Nu drar vi upp farten till ”max och lite till” på övervåningen. Det blir första advent, och vi dukar upp med extragod frukost och utefirar med sprakande eld och saffransbullar. Coronan får sin andra sväng, matlag ställs in men vi gläds åt att kunna ses ute i friska luften. Som ett dåligt skämt, smiter Fransson iväg på långtur igen.. men jag orkar inget berätta för er, då jag tycker det är för jobbigt…
Vi firar ett år som hästägare och jag passar på att hylla dessa fyrbenta och också samtidigt svara på en drös hästfrågor från er, HÄR.
Och jag sänder er vad som blir ett utav årets allra, allra mest uppskattade blogginlägg. Det HÄR!
….
December
December.
Årets sista månad. NisseNissan flyttar in. Det är bus och mysiga påhitt i massor. Barnens tid är nu och HemmaMamman njuter över att ha ork och tid till fullo för sina barn. Jag skriver också ett inlägg; ”Här ska Levas!” och det kan ni läsa HÄR. Vi julbakar och julpysslar och hänger med vännerna på ”Nissespaning”. Vi har vår egna Bygg-Julkalender jag och M.. och tänka sig, natten till julafton sov vi allas vår första natt på övervåningen. Magisk känsla. Och som lovet sedan fyllts av vila och jullovsmys. Precis vad vi behövde. Året avslutas med att jag pysslar mitt livs sorgligaste och också mest ärofyllda pyssel. En hjärtekrans.. som är med, när vi tar farväl av älskade L som fått vingar och lämnat oss i sorg och saknad. Livet, högt och lågt. Jag bär med mig hennes ord; Varje Dag. En Gåva.
Tack då, 2020.. du var mycket fin, trots pandemi. Vi hade det mycket gott, hängav oss och lät kraften gå till mestadels sånt våra hjärtan brinner för. Framgång för oss! Att följa våra hjärtan och få leva vårt Drömliv. Nu ber vi för ett gott 2021, med mindre pandemi i världen och många, många goda stunder! 🙏🏻
Tack till er, för att ni hängt med oss i ”Drömgårdslivet” ännu ett år. Det ska bli spännande med nytt år, tycker jag! Hoppas att ni vill haka på!
Önskar er alla Gott slut på 2020 och Gott nytt 2021!
Emmeli
Ett sista farväl… eller förresten!
.. Nä, jag tänker inte säga farväl. Jag tänker säga ”Tack för allt. Oändligt älskade, saknade Du. Vi ses sedan”. Sådetså. Jag hoppas det dröjer. Förstås. Jag vill leva här på jorden, länge, länge till. Precis som Du; All den tid jag har. Tills dess att vi ses igen, så vet jag att du har det himmelskt.
Du. Jag har gjort mitt livs sorgligaste, mest ärofyllda pyssel. För att jag så gärna ville. Med mina händer och mitt hjärta, skapa något. Till Dig. Jag vet att du skulle tyckt att det var så ”Läckert”, ”Snyggt!”, ”Urtjusigt!”. … Murgrönan slingrar sig precis som på ditt och mitt älskade Gotland.
Idag. Ett sista farväl… eller förresten. Jag tänker säga ”Vi ses sedan”.
Men Du, allas vår Lena Bagge. Superhjälten. Gospel-, Sång-, och Musikmamman. Livsentusiasten. Den som peppade mig jämt och jämt, …vars kärleksfulla famn, hjärtevärme och levnadsanda jag är så tacksam att jag fått ta del av och låtit mig formas utav… fy farao vad du är saknad här nere på jorden, redan nu.
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
