Här är min alldeles egna lilla Skrivarhörna!
Tänk.
Att jag har en alldeles egen liten hörna är i hemmet. Precis när man kommit uppför trappan… där, har jag belamrat en liten vrå som passar mig ypperligt. Bredvid hittepå-räcket till något permanent är byggt. Framför fönstret, med vyn upp mot byafjället. Förstår bara precis i begynnelsen av inflytt.. hyllor eller tavla ska upp så småningom, tror jag.. känner in läget..
Drömgården är stor och börjar nu ha många rum som går att husera i.
Dom flesta blir av bara farten lekrum. Barnen härjar och bygger kojor, vräker ut lego, pysslar, pusslar och kurragömma-busar mest överallt. På riktigt, helt underbart.
Men här, här är bara Mammas Arbetshörna.
Trivsamt med auktionerade gamla mässinglampan.. med lampskärm som vi fann ute i Gårdshuset häromdagen.
Och favoritböcker. Som den jag fick av vännen C i födelsedagspresent.
Och blommor förstås.. ingen trivsel utan blommor. Så känner jag. Primula, är en riktigt i början av året- favorit!
Här sitter jag och samlar orden som är tankar och funderingar, bubblandes ur hjärtat i sin yttersta enkelhet… mina texter bara ”kommer utav bara farten”. Ibland stannar orden innanför bröstkorgen, då får det vara så också.
Jag älskar ord. Många hamnar i barnens livetböcker. Jag fyller i små ord dom säger, roliga citat, små äventyr, när något särskilt hänt, glatt som ledsamt.. när tänderna kommer, första orden och roliga sägningar.. ibland dröjer det dagar emellan ord i deras livetböcker, ibland klottrar jag flera gånger på en och samma dag. ingen press och inga måsten… och jag tror, att barnen kommer uppskatta dessa när dom blir större.. faktum är att dom redan nu älskar att läsa om sig själva.
Och så sänder jag ord, till er, förstås!
Jag gillar inte att tjorva till det. Tycker att ”i det enkla bor det vackra” och att dessa ord gäller såväl julpynt, livetflärd som mycket annat, inredning till exempel. Vi tar det i varsam takt nu, inboandet här på nya våningen. Känner in vad som önskas. Hastköper inget. Tradera-spanar.. förlorar en hel drös auktioner då vi sätter våra gränser, men plötsligt är pengasumman på vår sida.. och en lampa bli vår, till exempel.
Ja, här trivs jag.
Och inte nog, med att jag har min alldeles egna hörna här hemma, så har jag också det här; drömgårdsliv-bubblan.. mer er alla med på tåget.
Ett hörn av cyberrymden där jag priviligerats med en så gedigen, varmhjärtad skara människor. Tack för er och ert ständiga varmhjärtade engagemang.
Ni ska veta att jag nu, oftare än någonsin, får lite scenskräck… tanken ;”Vad ska jag bjuda på nuu då? När det plötsligt är så många som ser allting?”, kan slå mig… – ”ingenting. nä ingenting mer, än du redan gör”. Säger jag till mig själv. För det du bjuder på är ju ”du”. Och ”vi”. Och inget annat. I sin enkelhet. Hela alltet.
Ja, hej från min Skrivarhörna.
Och titta! Idag sken solen för oss. Sol inne, sol ute, sol genom hela hemmet och sol i sinne.
Emmeli
Måndagshälsningen!
God måndag vänner!
Drar igång veckan genom att andas djupt, blicka lite bakåt, känna in nuläget och sen, ja då tar vi tag i nya veckan tycker jag!
Veckan som gick;
.. hade vi alla möjliga fräsiga vinterväder. Som många kalla grader, ännu en snösmocka med storm så det bara knakade i gamla timmerhuset och så lite underkylt regn och till sist snö och kallt igen. Det kan trilskas när det är svinkallt.. och nog gjorde det det, på sina håll. Men jag skrev till er, med fruset snor i ”skägget”, att ”Jag väljer att inte se morgonens trassel bland frusna fingara, bilar och traktorer, isiga hö-nät, som problem. Jag väljar att se det som utmaningar i det liv vi valt att leva. Utmaningar, som gör att jag känner liiivet i mig”.
Och bland det bästa med att ha varit ute och härjat i många kalla grader, det är att komma in. I värmen och påta. Fast fasiken alltså, vissa av veckans dagar klädde vi oss i flera lager ull.. och ville knappt sticka näsan utanför täcket, pga kall gammal gård som längtar efter sitt kommande värmesystem. Direkt-el, är liksom inte kul..
Vi fejade och grejade. Med ditt och datt.
Barnen hade lekdate här hos oss och det var en fröjd att få hänga med på ett hörn.. ordna gofika och styra runt med småungar och lillponny i salig röra osv.
En dag lagade barnen middag helt och hållet.. enbart lite hjälp vid varma spisen. Pannkaksreceptet är väl inprentat hos våra småbagarkockar. Och alltså! Vilket gäng dom är nu, dom där tre. Bertan strejkar starkt när vi råkar säga att han är familjens bäbis.. för det är han ju INTE. ”NEJ! Ja e BLOL!”. Han är minsann Lillebror och ingen bäbis, sådetså. Tre vänner för livet.
Så blev det helg. Planer om utekalas i Storfamiljen sköts förstås på framtiden med det Coronaläge som är i byn just nu. Vi har bara, bara varit hemmavid och levt gårdsliv. Otroligt trivsamt. Många timmar av friskluft och snölek… och skottande. Och skottande. En tur till Tant G på andra sidan åkern, också. Bertilen hjälpte mig att ordna min nya Arbetshörna också. Den ska ni få se vilken dag som helst nu!
Helgen innehöll ännu mer själagott som facetime-gruppsamtal med mor och systrar, sovmorgnar, filmtittande med hela familjen och förstås; hästande. Så tacksam, för hela alltet.
Känner mig redo för en ny vecka. Den allra sista januariveckan!
Önskeplaner för vecka 4:
-Njuta allt jag bara förmår, av bonusdagar att ha alla tre ungarna hemma prick hela dagarna. Skolpojken har med andra ord fortsatt ledigt pga Covid -19-smitta på byaskolan. Bortskett från att det är hemskt och orosamt, så tänker jag njuta av min lilla 6-åring här hemma, till fullo.
-Skissa på planen för Drömgårdens Trädgård 2021. Vi tänkte ta i lite mer i år, helt klart. Vi har ju för tusan hur mycket hästskit som helst som kan göda våra grödor. Det ska utnyttjas!
-Trolla till mig tid att superjobba. Mailen ropar på mig och idéer finns i massor. Jag behöver bara få sätta mig ner i lugn och ro.
-Vi har som mål att göra dom sista smågrejerna uppe (måla tredje varvet på några dörrfoder och skura sista såpvarvet på ett golv) innan veckan är över...
-Frisklufta oss, leka, hästa, motionera…mitt i det vintervita som vi har i massor nu. Jag är så lycklig för snön, den betyder att Norrlands femte årstid, med värmande sol i kombo med snögnister och takdropp, kommer bli alldeles sagolik!
-Ta en sista januarihelg! Med familjetid i massor.. och sen drar vi nog igång med Matrumsrenoveringen också… så omåttligt roligt!
…
Jag önskar dig en god start på veckan!
Ta hand om er. Allt ni bara kan!
Nu ska jag ge mig ut till hästarna.. och lilla ungskocken som redan hunnit ut och leker i snöhögarna för fullt.
Emmeli
Semmelkaka!
Helg! Lördag! Tid att fylla med precis vad vi vill. Så gott!
Ooooch, jag har drabbats av semmellängt. Såklart vi ska baka semlor någon dag. Men vill man inte vetebullsbaka och ändå önskar alla semmelsmaker, då har jag receptet ni kommer älska! Segmjuk Semmelkaka..gjord i ett nafs. Åhåh! Skickar er direkt till receptet HÄR!
Och önskar er alla en god, god januarihelg!
Emmeli
Isdans, Hjärtevänner och ny Snösmocka!
I lördags var vi på utflykt med ”Matlaget”. Just nu kan vi ju inte ses inomhus som vanligt, vilket vi nu börjar sakna halvt ihjäl oss efter, men vi gör så gott vi kan av kruxet.
I det vackraste av januariväder, åkte vi genom Narnialiknande vinterskog och hamnade vid Nathalie och Jonas helt fantastiska Stuga, ..en plats som är lika vacker året om. Alla barnen förutom lillpluttan i gänget, åkte skridskor på sjön.
Själv slungandes jag, som vanligt när den skäggige står på skridskor, tillbaka till 2004 och årskurs åtta.. när han och jag var 14 år och hade utegympa, hockeybockey.. alla tjejer i klassen bangade.. men inte jag.. jag hade ju viktigheter för mig, som att få skridskorna knutna av någon jag tappade andan när jag såg. Väldans vad härligt det är att att dela livet med den där människan… som då var 14 år..
.. och nu är världens bästa pappa till våra tre små.
Vi turades om att ha denna position med böjd rygg och lillunge i famn, Lillebror var nämligen väldans morsk och skulle förstås åka han också… SPRINGA fram skulle han göra. Gullunge.
Går under namnet ”Babybossen” här hemma…!
.. ett stycke Isprinsessa vid namn Juni. Hon är magi. Och älskade sin skridskopremiär.. som den Frosttjej hon är, liksom!
Storebröderna susade fram!
.. och till sist var benen trötta, tårna kalla och det var fullt sjå för dom fyra päronen att hålla småungarna nöjda. ”NU ÄTER VI!”… ja, det är en universallösning, för både stora och små, ju!
Det langades grillkorvar och järnmackor på löpande band. Småtår värmdes. Skridskorna, räserkälken och hjälmarna fick vila för ett slag. Den här synen gör mig lite knäsvag. Och gör att jag känner mig så rik.
Kaffesörpel, efterrätt värmd i gjutjärnsgryta ovan elden och samtal som aldrig tog slut. Familj och vänner. Vi har familj som också är våra vänner. Och vi har vänner som är som vår familj. Alltsammans, den största gåvan i livet.
…
Och nu är det snart helg igen och vi är mitt inne i en ny Snösmocka. Hoppas på att stormen inte blir lika kraftig denna gång. Det är spännande när vädret tar i på detta sätt.. förutom den lite oroliga delen så är det bara så vansinnigt härligt. Med riktig vinter! Snön vräker ner! Nu har jag och alla ungarna (yes, Storebror har ledigt från skolan på just nu obestämd tid.. till skillnad från förra veckan på grund av väder-ledigt är det nu på grund av Det helsickes viruset.. men positivt är att jag får bonustid med min skolpojke och det älskas av oss alla) precis varit ute i snöyran. Skottat, vattnat och fodrat hästarna. Lekt i snökojan, somnat i vagnen, tjavat till granngårn och lämnat tillbaka något vi hade till låns. Nu väntar innehäng. Vi tänder fotogenlamporna, viker tvätt, bygger kojor och städar lite.. och strax kommer pappan hem, mitt i dagen.. alla dessa små livsinvesteringar som är vår typ av flärd och vräkighet. Investera i tillsammanstid.
Må gott så hörs vi snart igen!
Emmeli
Dagens dagsverke och en Tillbakablick!
Efter morgonruljangs, morgonturen till hästarna, påtåren på sofflocket bredvid liten vattenfärgsmålande tvååring, gjorde jag dagens dagsverke. Inom bygg- och renoveringsdelen av livet, alltså. Att ta oss ännu ett såpvarv mot färdigskurna golv där uppe. Det är bara trapprummet och stora hallen kvar. Och trappan. I övrigt är ju dom andra golvet ”klara”.
HÄR läser ni om hur vi gör för att enkelt ordna oss skurgolv.
”Det är som en grågrön smet här uppe”, säger jag. Och ÄLSKAR det. Mår så gott i dessa färger. Okej, sköningen till färg som sitter på dörren där till vänster.. den kanske kommer ryka så småningom. Men dörrarna gör vi inget åt just nu, dom får vara som dom är. Och jag kan inte låta bli att tycka att till och med det är så charmigt; den ena sneda dörren efter den andra, olika färger, så vackra allihopa.
Jag förstår knappt att det här är samma vy. Bara det att dörren ni ser rakt fram i högra bilden, står uppställd i den vänstra.. oräkneligt många timmars arbete mellan dessa bilderna. Tre små ungar. Mycket tid och tålamod. Nu börjar det sjunka in. Att vi faktiskt lever här uppe nu. Så skithäftigt. Och så viktigt, och gott, att inte bara tuffa på… utan också landa, kika bakåt..begrunda.. och njuta..
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
