Ett klassiskt Bro-fika!
Det är så förbenat gott. Och härligt. Nu när våren smyger kring knuten och luften börjar kännas lite, lite varmvare. Att slå sig ner, på något varmt och mjukt. Lite hemkokt saft i glasflaskorna till ungarna. Kaffe till oss andra. Fram med tillsammans-med-barnen-bakade kakan och klara färdiga njut, -Ett klassiskt Bro-fika!
Kan aldrig bli fel. En utav våra favoritkakor, som både är himlagod, smakar barndomens mormor och som på kuppen görs i ett knyck?
Sockerkaka! .. med en tredjedel av smeten som blandas med lite kakao, får man en fräsig..
Sockerkaka.. eller Tigerkaka, du väljer!
Ingredienser:
- 3 ägg
- 2,5 dl socker
- 1 tsk vaniljsocker
- 3,5 dl mjöl
- 2 tsk bakpulver
- 50 g smör
- 1 dl mjölk
- För tigerkaka; 2 msk kakao.
Gör såhär:
Vispa ägg, socker och vaniljsocker vitt och pösigt (miinst fem minuter räservispande! Det här ju här man sätter fluffet på kakan!). Blanda ner smält smör och mjölk. Rör ihop dom torra ingredienserna och vänd ner i smeten. Vill du nu bara ha en klassisk sockerkaka, häller du all smeten i en smord form och gräddar i cirka 25 minuter på 200 grader.
För Tigerkaka? Ta en tredjedel av smeten i en annan bunke och blanda med två matskedar kakao. Häll den ljusa smeten i kakformen och den chokladiga smeten över. Rejsa runt med en gaffel i formen för att sprida ut tigerränderna. Skjutsa nu in i ugnen, i cirka 25 minuter på 200 grader.
…
Ps! Min favorit är att smöra formen och sedan ”bröa” med kokos! Så gott!!
Njut av er lördag! Det ska vi. Barnen pigga och med sina söta morgonfrillor. Och jag och mannen, med lite grusiga ögon.., då Brandismannen fick larm och kutade ut genom dörren 01.15 i natt och kom tillbaka tre timmar senare. Hemska timmar att vara uppe och göra något vettigt, va!? Barnen hörde i vanlig ordning ingenting av det där oljudet, men själv låg jag bara och hade ont i magen av oro. Ovettigt. Men typ ofrånkomligt hos denna fru. Är ju så himmelens rädd om min M och det känns alltid så kusligt är jag ser honom i ilfart åka ner mitt i natten på stationen, följa dom blåblinkande ljusen från brandbilarna som lämnar byn och inte ha en susning om var han är på väg. När jag väl somnade, mardrömde jag om hur mannen räddade liv och samtidigt utsatte sitt eget. Hu.
Det är morgon nu. Lördagsfrukost ska dukas fram och kaffe bryggas, åhå det blir gott! Solen skiner och det är sannerilgen bro-fika-feeling på denna lördag!
Ta hand om er och god helg!
Emmeli
Min Vårviskande grejsarlista! Med ett och annat Husmorsknep!
Våren lurar bakom knuten och jag är i sån rensa-städa-fixa-och-grejsa-iver.
Känner du igen dig kanske?
Nu vill jag påta hemmet vårfint inne, för att sedan maxa utelivet under trädgårdstiden.
Inget nytt under solen, nej. Att jag är en listälskare av rang, menar jag!
Nu är jag i full färd med att beta av mina små prickar på min Vårviskande Grejsarlista som ligger bredvid Juniflickanpysslade kort som är till sin Mormor och Morfar som hon längtar så efter.
Listan får fler och fler punkter hela tiden. Alltsammans gör jag för att jag vill och då går det ju oftast som en dans, ni vet. Inga måsten. Och håll med, nog låter ”grejsa” mycket härligare än ”att göra/to do/osv”?
Vi tar en punkt i taget, känner in dagsformen för var dag, mamman trollar till sig tid att påta mellan uteleken, utfodring av småttingar, ponnygoset och så.
Sista punkten, ser ni?
– ”Plocka in björkris… så att det hinner slå ut till påsk”… en utav dom viktigaste punkterna, hela klart! Som vi längtar till påsk här hemma. Det är en älsklingshögtid hos oss alla. Chokladägg, glada färger, massor av tillsammanstid och våren på intåg. Plocka in lite björkris ni med, vetja!
Sådärja, check!
(ääälskar att sätta check, haha!)
Jag snor runt bland blommorna. Klipper ner och ger ny jord. Näringsvattnar efter någon vecka.
Trasmattor hivas in i tvättmaskinen och torkas torra utomhus. Doftar så friskt när jag rullar ihop dom i väntan på nyskurade golv.
”Rensa i lådor och skåp, skrymslen och vrår”. Jo, jo… den punkten blir jag nog aldrig klar med. Om jag tänker mig hela gården. Såå, då tänker jag förstås inte så, utan menar nu kökets allra skrymsen och vrår. Tömmer skåpen, torkar ur och ställer tillbaka det som ska återvända.
Nog så ordning nu, alltid måste det få finnas någon stökhylla eller så, visst?
I skafferiet önskar jag mig fler fina burkar i både plåt och glas, att dundra ner torrvaror i. Men vad tusan, det funkar så fint nu också. Ett par big-pack-byttor gör mig lycklig som håller ordning på ja ni ser vad. Nötter och sånt skrufs.
Förresten? Synen där till höger… upplever ni också, att vi behöver mer porslin….särskilt arsietter?
Vågar inte visa fler skåp än såhär. Ni kommer tycka att jag är för porslinsgalen då.
Juniflickan hjälpte mig med experimentet som gör smygsvart silver skinande rent, på några sekunder! Så spännande ju! Så långt bort från putsdukar och tidskrävande gnetande.. se här;
Ta en bit alluminumfolie och lägg i botten av diskhon (som du förstås satt proppen i!). Lägg i ditt silver. Strössla över bikarbonat. Och till sist; kokande vatten.
På någon sekund börjar det bubbla och utan att du hunnit blinka sker vad du ser här i bild.
Tjjopp, tjopp! Skinande blankt silver!
Efter alla lådor och skåp och varendaste liten kryddburk var torkad. Skulle jag ge mig på Ugnen, som såg ut som sju svåra år. Helt förståerligt, som den används liksom! Och nej, den är förstås inte av senaste modell. Hallå, Drömgårdslivet! Det är inte drömmigt som i flådigt, har jag ju sagt! Men! Gammhärken till ugn funkar skitbra och även för den, gjorde jag en liten husmorsblandning.
Ugnsrengöring!
- Vår ugn såg som sagt ut som stryk, så den behövde en rejäl pasta, som jag blandade av bikarbonat och vatten och gnodde in ugnen med.
- Dundrade sedan på med ättika. Bubbelfest uppstod och efter en stund kunde jag skrapa bort snusket.
- Till sist, såpa och vatten. Och se så ren den blev!
Jag tänker att, det måååste vara fler som lever som vi; iiinte i ett toppmodernt hem med massa fräsiga lösningar hit och dit menar jag? Vi bor ju i ett supergammalt hem med standard låg. Men oj som vi vårdar och tar hand om stället och finner ut lösningar likt Pettson. Det funkar så himla bra, allt behöver inte vara nytt och fräsigt! Mitt älskade platsbyggda skåp var tvunget att rivas, till fördel för nya trappan.. så någon plats för linne finns ej just nu. Det mesta bor i Gårdshuset. Men i några kökslådor förvarar jag kökslinnet.
Strykjärnet och strykbrädan från mannens Mormor funkar finfint.
Det här är flärd, ju.
Att få lägga på en nystruken kökshandduk på slagbordet i köket. Slå sig ner med en älskad och sörpla kaffe och prata livet..
Heja heja, börja grejsa, vetja!
Jag törs lova att man blir lite lycklig på kuppen.. så härlig känsla, att värna, vårda och ta hand om det man har. I allt ifrån liten ugn som kan laga en god mat, till lilla trötta blomman där i fönstret. Och att gööra saker, älskar ju jag som ni vet… men, det är faktiskt helt enormt (extra) gott nu, i oroliga tider! Hemmet är en trygg vrå.
Härnäst ser jag fram emot att påta påskigt ute på bron, jag menar verandan…
Och så småningom om väntar mastodont-görat…-Fönsterputs, åhåå.. det är enda gången jag saknar dom där schabrakiga, o-spröjsade perspektivfönstren… meen, med Farmors Fönsterputsarknep går det som hejsan!
Emmeli
Så odlar jag luktärter!
(Inlägget innehåller reklam för Impecta!)
Förra året provade jag ett nytt sätt att odla luktärter. Och kära hjärtanes, så enkelt
och finurligt det var och så vackert och LYCKLIGT resultatet blev. Odlingsråden jag följer, hittar ni HÄR.
Impecta har fortfarande 3 för 2 på luktärter i några dagar till, kom direkt till kampanjen HÄR! Det här äär ju en utav livets blommor, alltså!
…
Det är tisdagkväll i gamla gården i norr. Jag och barnen har haft ännu en dag tillsammans. Jag blir en blöt fläck när jag tänker på hur vi får spendera dagarna tillsammans. Nu ska den här mamman ladda för nattning av tre små kottar… är så trött att ögonen går i kors!
Ta hand om er! Norpa åt er alla guldstunder ni bara kan i livet. Stanna in, vetja. Visst kvittrar fåglarna vackert nu? Och solen värmer gott mot kinden? Har ni känt att det luktar hundskit ur dikena och att man till och med av den stanken blir lite nipprig, eftersom det betyder vår på intåg? Kaffekoppen, smakar så gott utomhus nu, likväl på korta jobbrasten, som under Hemmamamma-melliset, har jag hört!
Emmeli
Måndagshälsningen!
Heej i måndagen!
Åå, knas-jag är nästan lite sorgsen idag, på ett små-skämtsamt sätt, bör tilläggas. Jag ville liksom aaldrig att förra veckan skulle ta slut. Ni vet, efter sjukstugor och låg energi… så fick vi en riktig pang-vecka! Vi kikar tillbaka på den, vetja!
Tillsammans med Lillebror startades veckan på helt enormt gulligt vis. En ponnytur med miniryttare- Världens snällaste ponny och världens coolaste Minsting. Mammahjärtat bubblade av kärlek och lycka!
Det blev vardag och HemmaMammaliv med pappan på arbete och vi andra här hemma. Vi roade oss kungligt, i världens bästa sorts Corantän… en dag piffade vi till det och tog lunchen i Salen! Mäkta uppskattat!
Vi gympade på köksgolvet och firade med nybakt kaka ute på bron därefter. ”Det här är livet”, konstaterade dom, småttingarna. ”Mamma, det här ÄR livet!”, sa Juniflickan igen.
Jag sneglade på hästarna från övervåningen. Islandshästen fick sin tapp-sko påspikad ännu en gång av bäst-Hovisen, och allt kändes bra i Hästmamma-hjärtat. För övrigt, helt ofattbart att jag har äran att kalla den där hästen min. En egen islandshäst som alltid har varit drömmen.
HemmaMamman fullkomligt sprutade ut energi och kunde ge barnen den ena fräsiga dagen efter den andra. Vilken ljuv känsla. Barnen kräver inte alls någon nivå av energi, inte så. Mest att det är så härligt för mamman, när orken finns i massor. Här kändes vi våren i oss och hade just kånkat fram cyklarna från lagården och premiärcyklade, första gången för våren.. eller som för Bertilen; första gången i livet. Min rygg var halvt av efter den där stunden, med dragande av en cyklist och puttande av en annan, samtidigt. Meeen vad gör man inte för dom små liven och deras leenden? Jo, ALLT!
Jag påbörjade Vårstädning. En sån där som inte alls behöver gå i ett knyck, men som görs noggrant, in i skåpar och vrår, ni vet. Medhjälpare hade jag förstås!
Veckan bjöd på ridturer som gjorde själen så enormt lycklig. M var med på en tur, fina Svärmor på en annan. Och så gav vi oss ut själva också, lilla Fjädern och jag. Ser ni hur trött Ikran kände sig efter ena turen? ”Jag lägger mig här på dig, kompis!”, sa han till Fjädern och chillade på hans rygg..
Ponnyn hängde med på barnvagnsprommis förstås och det är ungefär hur charmigt som helst.
Det blev helg och jag njöt av nyplanterade vårlökar och var visst uppe skittidigt, väckt av ljuset och lillprins, bakade Mammabröd att bjuda gänget på till lördagsfrukost.
Ny snö la sig över Drömgården och Helgönskningar uppfylldes hos stora och små.
Efter ridturen tillsammans med Svärmor, dukade vi upp till mammabröd- och bullfest ute på verandan. Farfar kom också.. och utan att varken M eller jag hunnit blinka, fylldes eftermiddagen med att Storasyskonen pep till farmor och farfar, jag och M (tillsammans med lillprins) fick ännu fler renoveringstimmar och kvällen spenderades hos svärisarna. Lördagsmys med Svärmorslagad middag OCH ett träningspass med deras fräsiga träningsgrejer. Alltså…. Lördagsmys med Emmelis mått mätt.
Söndagen ägnades åt bland annat det där; Byggstäd för renoveringsfrun, av ännu ett rum som Snickarmannen nu hunnit rikta och skiva väggar utav. Efter att ha röjt ut gojset, så premiärlekte ungarna i Storebrorens rum. Vilken känsla!
Vi avslutade helgen med Världens enklaste och godaste Fiskgratäng till middag, med vitlöksfrästa harrisar till! (Recept HÄR).. innan vi stupade i säng, skönt trötta, hela gänget. Kära hjärtanes. Så förbenat lycklig över att få bo här, på vår lilla alldeles egna plats på jorden.
…
Ny vecka är här! Konstiga tider pågår, minst sagt. Vi tar en dag i taget. Och skapar dom med tanken att må så gott vi bara kan, här och nu. Jag har sådär bubbligt mycket energi just nu, vaknat ur Vintervilan liksom och blir pirrig i magen av att tänka på hur mycket härligt som väntar oss nu och framåt (trots oroliga tider!).
Veckans planer:
–Leva HemmaMammaliv med tre älskade ungar som gör mig absolut helt slut tills landa-på-kudden-om-kvällen-tid är, meeen ooh som dom skänker mig lycka och livetpirr, varje dag!
– Fortsätta förså och storstäda klart andra halvan av kökets lådor och skåp.
–Prova ett enkelt men fräsigt påskpyssel tillsammans med barnen!
–Hjälpa hästarna av med lite vinterpäls. Maj gadd, som alla våra fem lååånghåriga djur fäller hår nu. Puh.
–Motionera! När det är Brandisjour för mannen, är det klurigt att få till långa, snabba rundor.. då behöver jag ha med mig alla barnen. Men, det finns baaara möjligheter, eller hur!? Min kondisträning, som oftast är långlöpning (äälskar att springa!!), får dessa veckor bytas ut mot exempel cykling. Löpintervaller, nära gården, funkar också fint! I övrigt tar vi oss ponnyprommisar och gympar hemma på köksgolvet.
–Det är (som sagt) jourvecka för Brandispappan… likamed omöjligt att planera något, egentligen. En vardagkväll där vi i vanliga fall kan fylla med en ridtur, renovering och tillsammanstid.. kan fort bytas mot att pappan flyger ut genom dörren och eventuella planer bara suddas ut. Jag kan tycka det är så himla drygt med den där jouren ibland. Den här veckan känns som en sån. Blä. Men ändå; HEJA HEJA M, vilket otroligt viktigt uppdrag han gör! Brandisfrun ställer upp på premisserna med 200 % barn-ansvar osv. <3
–Tänker sända er hälsningar om min Vårviskande grejsarlista!, om Hur jag sår mina luktärter! ett Klassiskt Bro-fika kan också sitta fint, tänker jag! .. och kanske ni ska få se synen av något som fortfarande känns som en saga? Oavsett; Är så himla glad att ni hänger här inne med mig!
–Renovera! Tjoho! Som det flöt på förra veckan! Nu är det ett litet rum kvar som ska riktas väggar i och skruvas skivor i. Med tanke på brandisjour sätter vi ribban på rimlig nivå och tänker att allt bortom färdig-reglat litet Juniflickan-rum, är bonus! .. jag påtar med mitt där uppe när stunder ges. Grejar med taken, byggstädar osv. Kanske hinner vi fram till målet att putsa murstocken till helgen?
-Att ha öppet hjärta! Ta en dag i taget. Tiden som är nu i livet, för oss alla, är otroligt speciell. En tid vi förmodligen aldrig kommer att glömma. Men allt ska bli bra. Bara vi tar våra restriktioner på allvar. Håller oss hemma i den mån det går, hjälper en snuvig granne med handlingen, ringer ett extra samtal till darlingen som sitter på ensam kant, TVÄTTAR HÄNDERNA..och knäpper händerna, förstås och litar till att vi ska klara oss igenom denna prövningens tid, TILLSAMMANS. Ok?
…
Önskar er alla en god marsvecka! Virtuell kram till er…!
Emmeli
Hur går det på övervåningen? En mars-rapport!
För ett år sedan var trappan ännu inte igenbommad och den nya trappuppgången framsågad. Det fanns förstås ingen ny trappa på plats, vi klättrade på stege i månader. Spånet låg kvar i alla golven. Taket var inte helt på plats. Vindsluckan var satt sådär tvärs över (ser ni?), med tanken att vi skulle behöva använda den mycket. Inga golv var förstås lagda. Ingen slang dragen. Ingen el kopplad. Inga väggar reglade. Eller gipsade. Eller spacklade. Eller tapetserade. Osv. Här älskar vi att titta på före-bilder, då blir vi peppade. Så, här kommer en drös bilder över hur det ser ut just nu.. bilder som förhoppningsvis snart är härliga före-bilder..
Frågar ni mannen just nu, är han nog mest nöjd över vad ni ser här, det han påtade med för ett par veckor sedan; nä. just det. Den syns knappt. Den där fula luckan vi hade satt tvärsöver taket.. den gjorde att snickarmannen låg sömnlös (nej, inte riktigt)..och beslöt såga ur taket, paja det alltså. Flytta luckan, klä in den med takpanel och trolla bort den. Se så tjusigt!
Ett stycke borttrollad vindslucka.
De allra flesta väggar börjar vara raka och redo för gips. Det är såhåhå otroligt mycket arbete bakom det här att jag inte ens tänker ge mig på att försöka räkna timmarna. Bara grejen att det LYSER en lampa, som är kopplad i väggen där borta!! EL, i vår drömgårdsövervåning!
Ok. För att ni inte ska bli helt snurriga. Så står vi alltså i långa korridoren nu. Med rum till höger och vänster. Totalt sex rum. Här till höger är vårt sovrum. Som nu står och inväntar samma stadie som sig själv, hos dom andra rummen. Lite längre fram, kommer barnrummen till höger och vänster;
Junis rum till höger och Sixtens rum till vänster. Bertilen får vänta med eget. Låt oss gå in i Junis rum, där framme till höger!
Nu står vi i Junis rum, tittar ut till korridoren och vidare till Sixtens rum.
Där inne, i Storebrorens rum, hänger Snickarmannens verktygsstass, det är nämligen där inne som M jobbat denna vecka.
Vi försöker komma på hur vi vill att framtida lampor ska stå och hänga. Tack och lov är vissa ställen givna. Men ibland kliar vi oss i huvudet och undrar. Kära bekymmer..
I ett timmerhus där precis inget är rakt åt något håll, tar varje riktning av väggsnutt, timmar (!) att göra. M handhugger timmerstommen och jag är så imponerad över hans idoghet och totalt frånvarande av rädsla att prova nya saker. Han renoverar vårt gamla timmerhus. Förstås för sin första gång i livet. Och gör det så imponerande att den här frugan inte har den minsta plan på att hålla tillbaka kärleksströsslandet.
Det finns många fräsiga verktyg.. och jag tror snart att ”någon” har ett helt komplett snickeri. Men! En trådrulle, slår många fräsiga verktyg i reglandet av detta gammhus. Ser ni trådrullen?
Väggriktningar tas och det shimsas.. i smärre oändlighet. Just här i bild, behövdes inte mycket shimsande alls. Sånt är tacksamt, när det någon gång inte tar fullt så lång tid..
Hej hej, blivande värmesystemet! Vi har samlat på oss ett lager med gamla radiatorer som är tänkt sitta där på övervåningen.
Det lindrevas kring fönster..
Jag går ut i korridoren igen.. hela våningen badar i sol. Jag fantiserar om ljummen sommarkväll.. med nyplockad trädgårdsbukett. Att få ställa där, där framme vid fönstret. Jag tänker placera det där halvmånebordet jag auktionerat där, nämligen. Kanske blir det så, nu till sommaren, kanske nästa.. det får vi se.
Korridoren är 11 meter lång och egentligen helt färdigriktad (då saknas det med andra ord ”bara” gipsskivor och spacklande innan vi är beredda med tapeter, tjoho!!).. men ni ser lilla snutten här till vänster? -där ”vågar” vi inte sätta igen ännu då vi inte bestämt oss för om det ska sitta en eller två lampor där.. som sagt, kära bekymmer..
Team Drömgården har äntligen efter sjukan haft god energi senaste veckan och medan det donk-donkat där uppe, har någon annan roddat familjeruljangsen, ni vet. Teamwork på hög nivå! Allas insatser är lika viktiga. En liten klapp på axeln till mig själv och alla ni andra renoveringspartners som delar upp det såsom vi, att den ena gullar ungar och ruljangs (tvätt, städ,mat osv..)medan den andre snickrar… snart, snart kan vi hänga där uppe på våningen och påta alla tillsammans, det blir fräsigt!!
Så. Då vet in, hur det går på övervåningen. En mars-rapport! Vi ser ljuset i tunneln och tänker oss tapetsering mest överallt, snart snart snaaart…
Hoppas att er lördag blir fin! Här har alla i familjen fått önska en grej vi vill fylla helgen med. Vi gissar att Bertilen önskar utelek, som han älskar. Jag önskar ridning och ska möta upp Svärmor efter lunch när Lillebroren sover, för en tur tillsammans med henne och våra stora hästpojkar. Någon önskar påfylld tank till sin fyrhjuling för nya turer. En annan önskar leka med sin dockvagn. En tredje önskar ”renovera klart övervåningen!” (HAHA, sån humor på den skäggiges önskan…!)
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
