Så blev det Midsommarafton. Och vi började dagen med frulle ute på trappan, följt av en stund i hästhagen. Öppna till lilla betet och kela lite. Barfota förstås. Livet på en pinne!
Inne i köket var en sommarklänningsklädd älsklingstjej och gosade Fransson-katt.
Tillsammans hade vi strösslat hemmet med så mycket midsommarkänsla.
Blommor överallt. Fina duken på köksbordet.
Blomsterprakt!
Ut genom fönstret skvalade svenska sommarklassiker ur högtalaren. Vi hade dukat med findukar i ”trädgårdsrummet”. Stora och små strosade runt i sina finaste sommarstassar. Och plötsligt, fylldes gård med än mer liv. Så älskat.
Älskade Storfamiljen.
Med småkusiner som inte bara är kussar till varandra utan och så goda, goda vänner. Farfars, Morfars, mannens morbror och så min fina Svägerska och Svågge.
Mannen och Pappa drog iväg och hämtade björk. Prydde entrén och med ens blev det liksom Midsommarkalas!
Så dukades lunchen upp. Så otroligt mycket gott. Och så vansinnigt soft, med knytis! Win-win åt alla håll och kanter, liksom. Vi åt så vi flämtade.
Därefter behövdes en aktivitet för att vi inte skulle råka somna på kuppen. Nu skulle stången bindas! Älskar att traditionerna från min barndom, nu får leva vida här, på min och min familjs alldeles egna gård. Det är så fint att det inte är klokt.
Prinskorven höll med. Där han kutade från sin Farfar där han fått lillnäven full av björk, för att kunna ge till sina föräldrar som band och band.
När stången var bunden och en herrans massa kransar likaså. Då var det dags för MammaMormors Jordgubbstårta. Och den mina vänner. Den, går ej av för hackor.
Och sen dansade vi runt den tjusiga Midsommarstången ”som aldrig varit så fin som i år” (ord som upprepas varje år, haha!). Hoppade små grodorna, rantade runt med prästens lilla kråka, spelade basfiol och flöjt. Och lekte Björnen sover förstås!
Sen gav vi spillet från allt björkfix, till hästarna. Så uppskattat. Och både jag och Mor konstaterade att det här med hästarna fortfarande är så ogreppbart. Som jag alltid drömt om hästar.. och nu får uppleva detta, med tre vackra skapelser direkt utanför fönstret. Tre individer som byggt sånt bo i våra hjärtan.
Där är en annan som har en plats i mitt hjärta som precis ingen ta ifrån honom. Världens finaste.
… och med lite enkel matematik förstår ju alla att ett plus ett i ett nafs kan bli fem, om livet bjuder upp till dans.
…
Hujedamig, så lycklig jag är över denna dans…
Inte som i att det alltid är lätt, att varje dag är utan motstånd, att vi aldrig behöver kämpa för något, stöter på krux, är trötta, utan ork, mod, att vi aldrig känner övermäktighet, oro eller så.. nä, det förstår ju ni också. Att vi är människor. Precis som du. Och du. Men.. ”varje dag är en gåva. det är en ynnest att få vara här. på denna plats, vi får äran att kalla ”vår drömgård”. spendera dagarna med människor som bubblar kärlek”. Dom orden. Jag menar dom. Så så såå himla mycket. Det är något så lyxigt, att få chans att leva sin dröm, att vore vi annat än tacksamma, slå då en stekpanna i huvudet på oss.
…
Det var Midsommarafton 2020 för oss. Fenomenal. Som min Farmor Gertrud skulle ha sagt.
Första tanken var att barnen nu skulle somna gott i vagnarna. Svalkade sedan kvällens bus i vattenspridaren. Med kvällsfikat i magarna. Och alla småtänder borstade.
Men en kväll som den här, kvällen innan Midsommarafton, när det är så varmt att det inte är klokt och så vackert att vi dånar. Då kom vi på andra tankar, hela hopen.
Blommor, traktorer och djur. Finns det något bättre? Inte om ni frågar Bertilen.
Jag tänker minnas den här stunden för evigt. Där vi gick längs vår lillväg. Hela familjen samlad. Med lilla Tripp Trapp Trull-gänget som så lyckligt plockade sig varsin midsommarbukett.
Där. Mitt i allt. I midsommarsolen ljus. Där var vi.
Det var en varm, varm junidag… när sommaren är som bäst, ni vet! Vi dukade upp för kalas där ute under stora äppelträdet.
Alltid en himla väntan innan kalas ska dra igång.
Det tycker dock inte mamman och pappan, hehe.. som springer runt som yra höns och försöker fixa och dona. Juniflickan satt i trappan och var bara allmänt väntande och urgullig i sin nya sommarklänning (finns HÄR).
Kan det bli somrigare?
Så njutbart att det var inte klokt.
Mandeltårta med jordgubbar!
8-10 bitar
Mandelbotten
300 gram mandelmassa (ta köpes eller gör egen (recept finns HÄR), eller ta lite av varje… jag gjorde det sistnämnda.. huvudsaken totalmängden blir 300 gram!)
1 dl strösocker
4 ägg
1,5 dl vetemjöl
50 g hackade sötmandlar
Garnering
3 dl grädde
1 liter jordgubbar
Sätt ugnen på 175 grader
Klipp till ett bakplåtspapper till botten och smör kanterna på en springform på 24 cm i diameter
Riv mandelmassan och lägg i en bunke tillsammans med ägg och socker
Vispa till en smidig smet
Vänd ner mjöl och hackade mandlar
Fördela smeten i formen
Grädda formen i ca 20 minuter i mitten av ugnen
Låt kakan svalna i formen
Vispa grädden fast
Bred grädde på mandelbotten och toppa jordgubbar… och gärna några vackra, snälla blomster!
”Är det varsågoda snart?”. Älskade småhjärtan. Dom slog till och gjorde en skattjakt med några kakor under tiden dom väntade. Gjorde dom rätt i tycker jag!
Sådärja, nu var vi redo!
Storfamiljen stormade in och lillvännen överöstes med födelsedagssång, grattis och hurra. Och precis ingen har tagit miste på vad som är det häftigaste B vet!
”Mamma! TLAKTOOOOL!!” .. så lycklig. över alla traktorleksaker, traktorpussel, stora fotbollen, traktortishorna, finkläderna och lilla fiskehåven till sommarens alla sjöbad. Så mycket fint. Men framförallt; denna skara människor vi har i kring oss.. en gåva större än allt stort.
Vi satt utduttade i trädgården och mådde så gott. Först sötfika.
Sen lite kex och ost, frukt, chirre ”och sånt” på toppen. Fullkomligt ääälskar mögelost. Så gott, visst!
Så mysigt att sitta bredvid Storan och hennes döttrar som är som mina småsystrar och prata ditt och datt, strosa runt bland rabatterna och titta på nya vackra rosor och sucka lite lätt åt den där stackars planten som såg mer död än levande ut just då och förstås, bara njuta synen av en tvååring mitt i sitt födelsedagskalas.
Efter underbara sommarkalastimmar, så vinkade vi hejdå till alla. Varma i hjärtat. Och med en väldigt nöjd liten Lillebror.
… vimpeln hängde kvar och fortsatte sprida kalsstämning. Och så gör den än!
Den är som ett smycke för vår gård, den där Farfarsnickrade Lekstugan.
”Lilla Vackerhemma”! som barnen döpt den till.
Insidan var vår uppgift att göra som vi själva önskade den… och jag har tänkt länge att ”så fort jag bara får läge, då!”… och i våras började jag. ”Äsch, ett litet extra sidoprojekt bara!”, sa jag… M flinade mot mig när jag sa att ”det kommer gå snabbt! jag gör det här när du är på jobbet!”…. tjohej. Det tog förstås längre tid än jag anat, ibland var saker mycket krångligare än jag tänkt, innebar fler moment än jag räknat in och så vidare… men tusan så roligt jag haft och så mycket jag lärt mig. Ofta är det ju Byggmästaren som snickrar, men nu ville även Arbetsledaren (hehe 😉 .. jojo, har ni inte förstått att det är så indelningen är!?). Okej, färdig fort hade den varit om jag fått stunder på rad att greja.. men jag har tagit det när läge varit och då tar det ju längre tid, men jag minns också alltsammans med glädje. Haft världens bästa Byggmästare M som bollplank, läromästare.. och då och då har jag lejt in honom. När jag behövde ett halvrunt foder, eller två.. eller när jag tröttnat på att gera lister.. eller när jag i piffet saknade en liten hylla.. då har han på stuberten ordnat. Min bästa M. Världens bästa pappa och skäggig man.
Och hur såg det ut innan, minns ni?
Inte pjåkigt alls, men jag saknade ”den rätta känslan”…
Vilket gäng, va!
Förståår ni hur jag nästan brann upp av det där gycklet kring lilla halvrunda fönstret och i nock? Men tusan! Med pärlspont. Vackra foder och lister. Färg i tak och på väggar. Och det rätta piffet förstås.. ja då blev det väldans gulligt till sist…!
Grönt är skönt, visst?
NCS-koden för ljuva kulören är S 2020-G30Y
Jag är så nöjd över att Bertilen nu inte bara säger ”pappa donk donk”, som att det bara är pappsen som hamrar och spikar. Mamma kan också! Sådetså! Om vi delar upp oss på två håll, jag och M.. då är det ju ofta jag som gullar ungar och grejar hemmet, medan mannen snickrar. Vi mår inte dåligt av den uppdelningen, tvärtom! Men mer och mer blir jag också modig att prova nya saker i renoveringen och inte bara haka på när målarpenseln ska fram. Och det är så himla roligt! Med det här lilla projektet njöt jag också så enormt av känslan att ”ääh det är inte såå noga”, och vågade gasa på på egen hand med alla möjliga verktyg. Sen är jag ju en Fröken Noga, och skulle ljuga om jag sa att jag inte blev jättenogrann till sist i alla fall.. det här var föör roligt liksom, för att inte göra dögulligt!!
Välkomna in!
Sådärja, hej lilla ”hallen”!
Vi går vidare in till köket, eller hur?
Älskar den gamla knopplisten jag fann på övervåningen. Fäst med handsmidda spikarna.
Att få leka med tomma skafferipaket i lekstugeleken, är något jag själv minns sedan barndomen som väldans festligt.
Visst blir man alldeles matlagningssugen?
Så det var lilla köket, det.
Då går vi vidare då!
(åhåhå jag veet, jag KAN INTE dölja hur roligt jag tycker detta lilla projekt var!!)
Lilla matrummet.
Med den fina trämöbeln.
Och småbagarna här hemma, hade förstås bakat en liten minisockerkaka till deras ny-invigningskalas.
Visst blev den lilla bonaden så himla söt där ovanför lilla kökssoffan!?
Vi gillar ju fönster i den här familjen…! Särskilt fönster med fasta spröjs och klädda med vackra foder.
Och nu går vi ut igen och ropar hit småpluttarna och ser deras reaktion!
Älsklingar…som proppade kinderna fulla av sockerkaka och sörplade mjölk i ett nafs.
Leken igång, med iver!
Så himmelens härlig syn för morsan, som kämpat på med detta pyttehus.
”Mamma-Pappa-Barn”.
Och bit i tungan på föräldrarna som stod och smygkikade och smyglyssnade på konversationerna. ”Men älskling, ÄLSKLING!” ….”nej! det tänker jag inte”… ”UNGAR, NU ÄR DET MAAAT!!!”….
Så, så gick det till. När Lilla Vackerhemma blev med insida lika dögullig som utsidan och Tripp Trapp Trull firade det hela med ny-invigning. Minisockerkaka och fantasilek i massor! Jag tror jag smäller av. Så gulligt!
Tack tack tack igen och igen, Farfar.. för att du gav barnen denna pärla som inbjuder till så mycket härlig lek!
Sommaren är så himla här, livet susar och tiden här vid mina knapprande bokstäver är knapp. Men jag älskar ju den, tiden här, att forma tankarna, känslorna och allt det där som finns inne i bröstkorgen, till ord. Så jag tänker att jag tittar in här så ofta jag kan, ni vet. Från och med idag är Måndagshälsningen Sommarlovande… känns mer än härligt! Och vilken sommarlovsstart sen, dagarna är så varma att vi nästan storknar, hos er också?? Helt fantastiskt. Junimånaden är den vackraste jag vet.
Vad vi fyllde hjärteaskarna med juniveckan som gick?
Vi plockade liljekonvaljer. Och denna doft, är smått berusande, visst?
I två av Salens hörn såg det ut såhär. -Barnen jublade över att Sommarlovsmorgon var igång på tv:n. Och i andra hörnet jublade en mamma över blommande mårbacka i nyputsat fönster. Ommöblerat också, så fräsigt. Det är renoveringstrasigt och rörigt, men det är Vårt hem. Och jag älskar det.
Många, många timmar spenderades ute i trädgårdsarbete. Älskvärt! Särskilt mina hjälpredor!! Vi anlade en ny liten rabatt bland annat. Ska visa er den!
Mellan påtande, lek och olika bestyr, så tog vi igen oss. Mamman och småbarnen. Och värmetrötta katterna. Under dessa små stunder, där vi sitter tillsammans… hamnar i samtal om allt mellan himmel och jord. Barnen är så stora nu att dom pratar med varandra, alla tre. Storasyskonen förstår Lillebrors prat bättre än någon annan. Mitt i allt, får jag vara. Känner mig som den mest bortskämda på jorden. HemmaMammalivet i mitt hjärta.
Vi red om kvällarna. Både päron och småttingar. Så fräsigt, när Storasyskonen börjat rida på (nästan) alldeles egen hand. Tänk när vi kan ge oss ut stora och små tillsammans! Men nog drömmigt är det redan nu.
Jag och M ville aldrig gå och lägga oss (inte barn heller förresten!). Junikvällar är bland det bästa som finns ju. Juninätter, magi. När barnen sover grejar jag och M med var våra projekt och avslutar gärna dagen med att bara njuta.. gärna blickandes mot dom där djuren vi är så ofantligt lyckliga över.
Jag och barnen hängde med vännerna. Skitmysigt och superhärligt! Bertan levde life i deras pool.
Vi håller oss helst ifrån att somna/natta i sovrummet nu. Det äär ju så vackert ute. Och skönt. Pausas vagnsnattande för en kväll, så går det ju utmärkt att bara slå sig ner på verandan, menar Minimannen.
När helgen tog vid. Gjorde vi överraskningskalas för en älskad Farfar/Morfar. Tjavade munspelande och födelsedagssångssjungande iväg. Med barfotaungar, blombukett och peppat gäng, landade vi hos Världens bästa Svärisar och njöt av god mat vi beställt från Hotellet nere i byn i en varm, varm sommarkväll.
På lördagen firade vi min älskade Lillis som tagit sin examen. Så himla imponerad och stolt är vi över henne. <3 Och vilket examenskalas sen! Med pizzor bakade i deras bagarstuga, fantastiskt kalasfika och bara massa njut kring deras vackra prästgård.
Årets första sjöbad bjöds också. Jublande ungar!
Veckans sista dag, var som kronan på verket av en fantastisk sommarvecka. Vi strök de finaste av dukar (ni vet, loppade, broderade vackerting) och letade fram det finaste porslinet (ärves, fått, loppat). Och så dukade vi för 2-årkalas ute i trädgården.
Att päronen fick detta som ”after kalas”… går ej med ord beskriva hur härligt det var. Har jag sagt att jag har världens snällaste svärisar!? Vecka efter vecka, pysslar dom om småungar när jag och M rider iväg tillsammans. Det går inte säga nog, hur lyxig tillsammanstid det är för oss småttingföräldrar.
Ute till häst i denna natur. Sagolikt.
Önskeplaner för denna Midsommarvecka;
–Ta sommarlovsdagen som den kommer tillsammans med tre älskade barn .Det är ganska så sjåigt med sommarlov tillsammans med tre skatter men också helt, helt ljuvligt!!
–Morgongympa! medan barnen fortfarande sover eller tittar på Sommarlovsmorgon… då har jag en stund som är guld för denna moder.
–Jag behöver också jobba bort en del tråk som jag inte hunnit… och som nu börjar bygga ett stress-bo inom mig. Inte bra. Admin-grejer, ni vet. Sånt jag gärna drar på. Jag älskar ju att skapa… är ingen duktig pappersmänniska, alls. Detta får ske sena junikvällstimmar..
–Vattna! Nä, glöm ej vattna era små sommarblommor nu. Jag var nog för snål med vattnet när jag dundrade ner min småplant i jorden förra veckan… och puh så sorgligt det höll på att sluta. Några darlingar strök med men resten reser sig nu, en efter en… lycka och lättnad.
–Blogga! Jag har så mycket jag vill visa er. Jag vet vet vet att ni ännu inte fått se lekstugan. Men inlägget ligger i ett utkast och är redo för er under veckan. Ni kan också se fram emot inte bara ett, utan två fantastiska tårtrecept. Lagom till midsommar! Och såklart ska ni få se kalasglimtar från Lillebrorens födelsedagskalas! Det blir en härlig vecka här inne, visst hänger ni med?
–Fira Midsommar!
-Fira en älskad, älskade, ÄLSKAD Juniflicka, som fyller 4 år (!!!).
-NJUTA. Allt jag bara kan. Dofterna, grönskan, blommorna, varma vindarna, blå himlen, betande hästar, hummelsurr och barnaskratt! .. kanske, kanske nuddar jag också vilstolen där under äppelträdet en gång under veckan.. har det som smygönskan..
Ta hand om er fina ni. Vad vore denna bubbla utan er? Precis inget. Så glad för er. Alla borde få ha en hejjaklack likt min. Må så gott under Midsommarveckan nu, så hörs vi alldeles snart igen!
(Inlägget är i betalt samarbete med Impecta Fröhandel)
Lilla Oldingstäppan skulle fyllas med årets fröer. Gräslöken blommar för fullt. En liiten tuva persilja har kommit upp från förra året.. men vi dundrade ner en rad nya persiljefrön. Och lite annat, som ni ser!
Små sockerärter.
Jag älskar hur barnen pratar om tidigare somrar, drömmande i rösterna.. om hur dom springer barfota och plockar in sockerärter att knapra på direkten, eller örter till kvällsmackan innan vi drar ut på sommarnattningen i vagnarna…
Morotsfrön. Sallad. Och så hoppas vi på en hop ”långa gröna ärter” som Skrållan säger.. haricoverts alltså.
Det ser ju väldans lugnt ut nu på bild, men det här är en fartig stund vill jag lova. Alla är peppade på att få peta ner fröer och mamman försöker hjälpa åt alla håll för att inte fröerna ska segla iväg med vinden..
Och så på med lite vatten på toppen. Lillebror fixade det, galant! En fiberduk att täcka över sådden med, tills det börjat gro och kommit upp några stadiga centimetrar, då brukar jag låta fiberduken få tas bort. Odlingstäppan 2020, liten men förhoppningsvis väldigt god.
Så kom vi till momentet att flytta ut all småplant till trädgården. Jag frågade gänget om hjälp..
Jag törs inte räkna efter hur många planter det kan ha varit. Viss blomstermani misstänkt. Men ooh så underbart!!
Storebror lärde sig blomnamnen i ett knyck och blev så entusiastisk av själva skapandet av rabatterna, att ett tag stod jag bara och glodde och försökte memorera allt han sagt.. .”nämen alltså mamma! det HÄR blir SÅ SNYGGT! jag tar två rosenskäror hit! förresten, lejongap, lejongap, lejongap blir bra här!”.
Underbara unge!
Här tänkte jag mig ett stort tråg med bara koralliga astrar.
Blir spännande, jag har aldrig haft astrar förut men dessa verkar fantastiska.
Silvery rose och Chamois Turm’ heter dom två sorter jag har! Jag delade på planterna försiktigt, försiktigt. Gräver en grop med handen. Vattnar lite där i. Sätter ner plantan. Bäddar om i god jord. Och vattnar lite försiktigt som avslut. Inga konstigheter.
Rosenskära!
En favorit. Och den går bra att förså, som jag har gjort här. Och den går också väldigt bra att direktså, vilket man kan göra nu när jorden är varm. Så än äär det fortfarande inte för sent att få sig ett blomsterhav. Om jag vore du, du som nu inte försått men ändå önskar sommarblommar att plocka och njuta utav i sommar, då skulle jag skicka efter frön till bland annat rosenskära! Så tacksam och vacker en… rolig att plocka in i buketter, står sig väl och en endaste planta ger massor av blommor.
Häromdagen bävade jag lite för hur det skulle gå att få ut alla blommor, med mina tre små hjälp- stjälpredor i kring.. men tusan vilket teamwork vi hade. Bertan tog vattningen på största allvar!
Till kvällen var vi i mål. Nu hoppas vi på blomsterprakt i sommar! Så himla underbart!
Och vet ni! Just nu har Impecta rea! Vill ni kika in den, bara spana eller skicka hem något du glömt, bunkra inför nästa år eller kanske är det så att du inte försått men nu önskar ett blomsterhav i alla fall.. jamen det går ju jättebra att ordna fortfarande. Direktså nu! Rosenskära, blåklint, solrosor eller en påse ”sommarblom” med klassiska sommarblommor, är några utav mina tips. Få nu dessutom hem fröer till rea-pris. Kom till rean HÄR!
Rean gäller på alla fröer i lager, t.o.m. den 14 juni eller så långt lagret räcker.
Senaste kommentarer