Nu är det jul här i vårt hus!

2 år. 4 år. 6 år. Tripp Trapp Trull.

Nu är precis hela gänget så delaktigt i allt vi gör. Vi har tusan ingen bäbis här hemma längre. Eller jo, Bertilen är vårt bäbis. Det är alla helt överens om.

När jag sa ”veet du Bertan, nu ska vi klä julgranen!”.. då svarade, Bäbisen, ”va? glanen ha tlöja!?”… mammas hjärtegull. Som sedan förstod att det inte var såna kläder mamman pratade om..

Pumlor i små kluster. Hempysslade skapelser. Någon smällkaramell. Alltsammans, noga, noga upphängda av små ivriga barnahänder.

Barnen ville att vi skulle klä oss ”julefint”, så det gjorde vi förstås. Så spisade vi traddiga julbitar och hade ett lifemoment jag aldrig tänker glömma.

Älskar det här gänget så det värker i bröstet.

Så fort granen kommit in i salen, då är det jul i vårt hus. Barnasinnad lycka, hos både små. Och stora!

Och nu är det fjärde advent. Käre tid, vad jag är tacksam. Över att få vara med om hela alltet.

Önskar Dig en god, god adventssöndag!



Emmeli

NisseNissan överraskade!

En dag hade ”NisseNissan” skickat en hälsning till barnen, där det stod att det ”strax efter mitt i dagen” skulle levereras något till vår bro. Lagom till att vi kom hem efter skolhämt av Storebroren, så stod där mycket riktigt ett stort paket med tre skumtomtar på, dessutom!

Vad som fanns där i paketet?

En hel låda full med pyssel, förstås!

Pysselgalningarna jublade högt.

Och ni vet väl, att ni hittar dom mest prisvärda pyssellådorna, i olika teman (finns alltså annat än julpyssellådor), på Rusta.. ”mycket för pengarna”. Ja, faktiskt precis så.

Så följde en lång, lång stund av tillsammanspyssel.

Och om ni visste vad det skapats julkort sedan dess. Som strösslas ut ett efter ett, till såna där älskade, för oss världsviktiga människor. Ni vet.

En låda fylld av pyssel. Ett julklappstips från oss, till en liten pysseltokig!

Emmeli



Skapa egna julgranshängen tillsammans med barnen!

Nu börjar vi längta som tusan efter att ta in julgranen här i Drömgården!

Särskilt, när jag och barnen gjort några nya julgranshängen, av trolldeg, som vi är peppade på att få hänga upp! Det var så urbota trevligt pysselbestyr och ungarna satt i jag vet inte hur många timmar.

Trolldeg gör du enkelt genom att blanda 4 dl mjöl, ,2 dl salt, 2 dl ljummet vatten och 2 mts rapsolja.

Färga med valfri karamellfärg om du önskar det. Vi gjorde både vit och rosa.

Sedan är det bara att ”skapa loss”. Vi gjorde ett litet hål med en spik, genom dom alster vi önskade kunna ordna upphängning till sedan.

Figurerna brändes i ugnen, i 75-100 grader i cirka 2-3 timmar..

Sen drog vi fram alla små färgburkar, färgtuber och all vattenfärg vi hade. Hobbyfärg fungerar förstås bäst!

Traktorn blev röd. Solklart!

Och 6-åringen målade granar och hjärtan i pillriga mönster.

När färgen torkat tog vi en liten stump hampasnöre och knöt i hängena.

Tada! Man blir liksom alldeles glad när man tittar på dom.

Skapa egna julgranshängen tillsammans med barnen! Gör det bara!

Emmeli

Himlagoda Lussekatter!

Himlagoda Lussekatter!

Jag och barnen fick feeling och satte en lussedeg idag.

Saffransbrödet, trots stora mängden, håller på att sina i frysen och såå kan vi ju bara inte ha det. Jag lever ”Bullmamma”-drömmen all in just nu, som ni förstår. Älskar att duka upp med mellisfika till ungarna och deras gullvänner.

Idag blev det alldeles vanliga, klassiska Lussekatter.

I lika många olika former, som det blev lussekatter. Så jädrans skitgulligt!

Junihjärtat. Mycket nöjd och koncentrerad i bagarbestyren.

Pensla med uppvispat ägg och strössla över pärlsocker. Och förstås nån plåt utan pärlsocker och med russin istället, till den skäggige.

.. och trots att det började närma sig snart-laga-middagstid, så struuntade vi i det. Och moffade nybakta Lussekatter med kall mjölk till. Kära nån, så gott!

Receptet är klassiskt. Men vi hivar i vår superingrediens. Vänta så ska ni få receptet!

Himlagoda Lussekatter!

Ingredienser (till ca 40 stycken)

  • Ca 15 dl Vetemjöl
  • 200 g rumsvarmt smör
  • 5 dl mjölk
  • 50 g (1 pkt) jäst (gärna för söta degar, men det är inget måste!)
  • 1 g saffran, (2 pkt)
  • 1 tsk salt
  • 2 dl strösocker
  • 1 ägg till degen
  • ägg till pensling
  • Pärlsocker och russin till garnering

Gör såhär:

1. Värm mjölken till 37 grader och strössla saffranet där i.

2. Smula jästen i en degbunke och höll över lite av saffransmjölken, rör så att all jäst löst sig. Häll sedan på resten av saffransmjölken.

3.Tillsätt övriga ingredienser; rumsvarmt smör, socker, salt, mjöl och ett ägg (superingrediensen! .. det här gör susen för en ljuv vetedeg, lovar!)

4. Arbeta degen tills den är smidig, ungefär 5 minuter med maskin eller 10 minuter för hand. Tillsätt mer mjöl om degen är kladdig, men den kan vara ganska lös, det ger ett saftigare bröd. Det rumsvarma smöret gör (till skillnad från helt smält) att du inte behöver ha i så himmelens mycket mjöl.

6. Täck degen med en bakduk och låt jäsa till dubbel storlek, ca 40 minuter. 

7. Häll ut degen på ditt mjölade bakbord och dela den sedan i ca 40 bitar. Baka ut som du önskar! Vi gjorde all världens former, som ni ser!

8. Lägg Lussekatterna på bakplåtspappersklädda plåtar och garnera eventuellt med russin.

9. Täck med bakduk, låt jäsa 30-45 minuter.

10. Värm ugnen till 250°C.

11. Pensla med uppvispat ägg efter jäsning.. och strössla med pärlsocker om du önskar det!

12. Grädda lussekatterna mitt i ugnen 5-10 minuter.

13. Låt svalna … så pass att du klarar hålla i bullrackarn.. sen är det bara provsmaka! Med ett glas iskall mjölk… mm!

..Himlagoda Lussekatter! .. känns som en varm kram från någon man tycker mycket om. Dessutom är Lussekatter alldeles särskilt trevligt att baka tillsammans med småttingar! Julekänslan blev total.

Emmeli

Måndagshälsningen!

… Det är måndag.

Senaste dagarna har varit lite utav en dimma. ”Det är bara att förhålla sig till det som är”, som Hon skulle ha kunnat säga. Påverka det jag kan. Men ”bara förhålla sig”, till det andra. Vi tittar tillbaka på veckan som gick.. bland många härliga stunder, pågick också en oro och ledsamhet.

Så är livet, jag vet.. Högt och lågt i salig blandning. Ibland mer, ibland mindre.

Veckan som gick..

…startade regnigt. Igen. Och jag vägrade klaga på vädret. Någon kämpar med att få leva sin dag.. och jag snuddar vid tanken på vad ”tråååkigt väder det är”. Nä. Tacksam drog jag ut med ungarna.

I Drömgårdens egna Julkalender, stod det en kväll att vi skulle täppa igen alla ”lockhål” i taket.. hålen som annars skulle blivit ovanför taklisten ni vet. Så, det hade vi just gjort här. Och lampan i taket var provtänd. Nyp oss i armarna!

Hela-familjen-gympa hade vi också. Barnen älskar det! Och päronen lackar av svett. Alla nöjda! ..Titta! Medaljer fick vi denna gång också! Älskade barn. Så mycket glädje dom skänker.

Det pysslades och pysslades. Och apelsinklyftorna var mer än goda. Mamman smälter av att få vara mitt i bland dessa små. Avgudande blicken från Minsting till sin syster, går inte av för hackor.

Det slumrades på soffan.

Vi hade vänner här, på lek och fika. Ute, förstås. Barn leker och rider lillponny, mammor pratar livet. Sånt är fint.

Så blev det fredag och minstingarna och jag åkte förbi MammaMormor och PappaMorfar. Bara för att säga ”vi älskar er!”, lämna en blomma och lite choklad. Värmde gott. I allas hjärtan.

Denna decemberfredag blev också förskräckligt sorglig. Ofattbar tomhet och saknad uppenbarade sig. Jag är så tacksam som var en av alla som fick vara i L´s famn.

Lagom till fredagsmyset hade NisseNissan lämnat paket på bron… vad det var där i, får barnen berätta en annan dag!

Det blev lördag och medan ungarna var ute och lekte i timmar i den nyfallna snön, passade NisseNissan på att gömma chokladtomtar på barnens rum..

..och så hade vi en skara småvänner att hänga med, jag och M. Så fantastiskt att se barnen med sina vänner. Världens finaste dessutom. … Minsting låg och sov på köksgolvet. Ett försök hade gjorts att väcka honom efter vagnsvilan… men han somnade visst om där på fällen.. lillvän.

Jag fick kraft från barnen men i ensamma stunder, som här under långa promenaden, trillade tårarna.

Så blev det Luciamorgon.. vi tände änglaspelet och dukade fram mysfrukost. Lussebulle, förstås.

Vi vigde sedan dagen åt att glädja andra. Bland det bästa som finns. Bakade och lagade och susade med det till människor som behöver det mest.

Lusse-kortet med orden ”Glad Lusia”, gladde också några betydelsefulla människor för oss..

… dessa tu där i dörröppningen. Söndagen avrundades med att vi lussade för mina älskade föräldrar. Och direkt därifrån, till mannens älskade föräldrar. En förskräckligt sorglig, men otroligt vacker Lucia och Tredje adventshelg.

Veckans önskeplaner!

-Ta en dag i taget. Och ”bara leva”. En ynnest.

Göra ett litet med naggande gulligt fotouppdrag (läs: samla skolpojkens klass och föreviga den!)

-Julestöka! … barnen längtar efter ”mammas jullimpor.. såna som mormor också brukar baka”. Och såna tänker jag överraska med någon dag. Någon dag, när det passar.. med ork och så, ni vet.

-Frisklufta! Springa och promenera, leka ute med barnen, hänga med hästarna.. Gudomligt alltihopa!

-… tillåta mig smyglängta till Jullov. Jamen faktiskt. Jag älskar att leva i nuet. Men drömma och längta lite lagom, är också fint. Och nu ser jag enormt mycket fram emot Jullovet med min älskade storlilla familj.

Ta hand om er alla, så hörs vi under veckan! <3

Emmeli

Måndagshälsningen!



Det är måndag och ännu en mörk decemberdag här i norr.

När snön smälte bort för några dagar sedan och det sedan regnat och regnat, så är det så otroligt otroligt mörka och blöta dagar just nu. Men, det här är bara konstateranden. Inget klag. För fy tusan vad härligt det är. Att på friska ben, kunna knata ut. Andas friskluft och tanka energi. Oavsett väder.. om det inte blir ljust ens mitt över dagen, så är det bara så. Skäll skulle jag ha, om jag klagade för något så världsligt som att det regnar istället för snöar. Inte sant!? Vi pysslar om dagarna och gör dom så varma och trivsamma vi bara kan, visst?

Nu tar vi i vanlig ordning måndagshälsningen. Blickar lite tillbaka innan vi kikar på den här adventsveckans önskeplaner…!

Veckan som gick, fylldes med..

Sånt här. Mysiga stunder i hemmets trygga vrå. Jag beundrade stickesockarna jag fått av Svärmor, sörplade kaffet och spelade spel och pusslade tillsammans med småmänniskorna i mitt liv.

Månskenet var helt magiskt och nätterna kändes ljusa med skenet mot det tunna snötäcket. Och morgnarna, var som en saga. Dessa bilder är från morgonrundan till lagårn. En syssla alla mår så gott av.

NisseNissan är så busig i år förstår ni. Känner sig som hemma. Går i skafferiet och äter upp pepparkakor under natten och smular ner som tusan… (tror ni barnen är förtjusta?)…

Vi umgicks med våra helt underbara vänner. Vi säger det till varandra varje gång vi ses, vilken lycka det är att vi funnit varandra. I vår lilla by. Bara några minuter med bil, eller en promenad från varandra. En utefika med goda avstånd och lekande barn i kring, är så otroligt gott. Vi gör vad vi kan i dessa tider! N hade ordnat så otroligt mysigt och gott för oss alla!

Och den här eftermiddagen var magi för HemmaMamman. Den jag redan beskrivit. Den med huset fullt av småungar som lekte och fikade och fejade. En skara lyckliga ungar. Kan inte tänka mig ett härligare sällskap!

Så blev det regnig helg och hela lördageftermiddagen och till mörka kvällen, var jag och den skäggige på date. Ja, alltså.. date, på vårt vis. Inte på flådig restaurang eller så. Nä, medan lilla barnaskaran var hos älskade vänner och blev topp-ompysslade, fick deras mamma och pappa tumanhandtid, byggstädade inför slutspurt i bygget och åt middag på två. Ni förstår, så busigt det kändes! Och alldeles underbart, när skaran var hel sedan.

Så blev det söndag och Juni tände Andra Advent-ljuset. Pappan ser liite bekymrad ut.. undra om det beror på att Minstingen håller på att sätta sitt lilla pekfinger i ljuset? haha

Hela dagen var ett enda långt mys. Med kojbygge, julkaramellskokande och på toppen; Pepparkaksbygge och pyntande av det hela.

Veckans önskeplaner!

-Ha alldeles ”vanliga dagar” med min familj. Basic? Nä, inte alls. En ynnest. Och lyx!

-Göra det allra sista skriv- och fotouppdragen inför julen!

Göra några julklappar..det personliga är så roligt tycker jag!

Måla lister! Vi kämpar på i rekordmängd på övervåningen just nu, en ”Julkalender” är gjord och varje dag vet vi vad vi behöver hinna för att kaaanske kunna flytta upp till jul… vi gör så gott vi kan. Det räcker så. Bara lite roligt att ha ett tidsmål nu när vi är så nära! .. annat var det när vi stod i en spånhög och skottade och någon undrade ”när är ni klara tror ni?”. VI VET INTE, ju! Men nu, nu vet vi.. typ. Och det är… snart…. 😉

-Luciamysa! … kan bli alldeles gråtig när jag tänker på att vi inte får vara med om det där magiska i kyrkan i år. Lyssna på lilla 6-åringen … men! Det hade kunnat varit värre. Det, är inget att lägga fokus på. Pandemiskiten kommer dra sin kos. Snart. Det bara måste den! Framtill dess, gör vi livet så gott vi kan, med det vi har.

-”Bara Leva”. Det största vi kan göra. Vi mår så gott och är så tacksamma för det. Men livet sker ju…, högt och lågt, förstås. Jag har ont i magen över flera saker just nu. Och jag försöker ordna alltsammans, så mycket jag bara kan. Ger mig inte förrän motsatsen är mig bevisad, ni vet. Vi är så himla tacksamma över att få leva som hel familj, dag efter annan. Med små bekymmer som snoriga näsor, föör leriga hästhagar, decemberregn…. tänk gärna du med, på vad du har att vara tacksam över…

Önskar er en god decembervecka! Ta hand om er. Allt ni bara kan!

Emmeli