Livet är nu.

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor..

Vid vägens kant blommar midsommarblomster och smörblommor.

Livet känns i hjärtat alldeles särskilt mycket i denna tid för mig. Det är så oändligt vackert. Precis överallt.

Synen av ungarna när dom springer över grönskande gården. När Minimannen kommer med en ljuvlig bukett hundkex och räcker kärleksfullt och stolt, med rak arm över den till mamman. Han vet att jag blir glad. ”Du älskar verkligen blommor, mamma”. Han har så rätt. Och jag vet inte till mig hur mycket jag ska tacka honom.

Känslan av hennes småarmar om min hals. ”Du är min bästa mamma”. Och du är min bästa Juni, säger jag. Lillprinsen tultar på och möter mig med blicken som är magi. ”Dä!”, säger han och pekar. Överallt.

 Dom är mina. Det största av allt.

Och på toppen, den skäggige. Som är min klippa genom allt.

Må det alltiiiiid få vara såhär. Varje dag är en gåva, här på vår alldeles egna plats på jorden. Gamla, gamla gården. För oss Drömgården.

Nya rabatterna har börjat ta sig så fint. Älskar det röda löjtnanshjärtat. Så fint, visst?

Lugna stunder i trägungan. På min Sommarlovsönskelista.

Förgängligheten gör sig påmind och det sköra kryper min in på skinnet än mer än vanligt, in i hjärtat och oron gör mig den här gången till bredden fylld. Fylld av rädsla. Och fylld av ångest.

Jag känner av hela mig. Alltid. Har alltid gjort.

Med ögonen fyllda av tårar. Tårar som trillar på kinderna. Och som i min tystnad gör att jag snyftar. Tänker jag. På den där mamman. Som bara blev 37 år.

Hon som sedan många, många år varit en förebild för mig.. hon som tränat med glädje, haft barnen med på äventyren och låtit det positiva, tacksamma tänket genomsyra allt. Jag minns när hon anordnade en tävling på hennes blogg. Det var när jag var gravid med Sixten. Man kunde vinna träningskläder, om man motiverade sig till varför man skulle vinna. Jag kom ihåg att jag skrev något om att jag har tränat för att vara stark och må bra, för min egen skull. Men nu växer ett liv inom mig och jag tränar för att bli en stark mamma till honom.

Jag vann. Och på posten kom träningskläder, från förebilden Terese. Terese Alvén. Även känd som ”Spark i baken”-Terese. Hon med träningsglädje upp över öronen. Som skänkt träningsSverige massor.

För en kort, kort tid sedan nåddes hon av det förskräckliga beskedet elakartad äggstockscancer. Och för några dagar sedan, var hon tvungen på grund av smärta och ångest, att tvingas säga hejdå till sin familj för att få sövas den sista tiden i livet. Natten mot igår tog hon sitt sista andetag.

Jag går av. Helt och hållet. Orden innanför bröstkorgen.

Jag tänker så mycket på henne och hennes familj och enligt hennes önskan fortsätter vi att springa. Springa för livet. #springförterese

Livet fortsätter här på jorden. Men jag känner mig än mer tacksam. Över att jag får hänga den där tvätten med småkläder och somriga sänglinnen. Bädda rent och stoppa om småttingarna om kvällen. Oändligt tacksam, där jag springer fram och känner mig stark, med barnen sovandes i vagnen. Och så känslan av Livets käftsmäll, för hur skört livet är.

Jag är alldeles slut idag efter att ha tagit hand om två små barn med nästan fyrtio graders feber, båda två. När man inte fyllt tre år ännu och just fyllt ett år, så vill man då också helst vara i mammans famn. Hela tiden. Förstås. Älsklingarna. Så jag har burit och burit. Och tröstat. Och ammat och serverat piggelin. Men inte en suck. För jag är ju här. Precis där jag vill vara. På jorden, tillsammans med människorna jag älskar mest av allt.

Akljejorna blommar så vackert och feberungarna är fria från feber idag. Lycka! Lite snor och hosta kan vi klara. I ett lugnt tempo tar vi onsdag.

Sommarlovets första dag. 

Minimannen susade till förskolan en sväng igår, bjöd kompisarna på glass och strösslade små blombuketter till fröknarna.

Efter några timmar hämtade vi, jag och sjuklingarna, hem honom och han var så glad och nööjd..

”Nu har jag Sommarlov, mamma!”. Lillhjärtat.

Å. Sommarlov. Ikväll ska vi skriva Sommarlovsönskelista tillsammans, hela familjen.

”Ingen brädfodring” är en önskan. ”Mysiga utflykter”, en annan.

Det här blev ett rörigt inlägg.

Men det är lite så det känns inom mig just nu. Rörigt. Vacklar mellan att känna mig livrädd för att någon ska bli sjuk eller att något ska hända. Är så otroligt påverkad av Tereses öde. Samtidigt, vill jag fortsätta att leva. Fullt ut. Precis som vi gör. Behandla varje ny dag som en gåva, som vi fyller med liv. 

Ta hand om er. Krama om varandra. Gå inte och tryck på ett enda ”jag älskar dig”. Säg det. Andas och lev, varje dag. Så tänker och gör jag.

Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor… 

Livet är nu.

 

Lillafrun

Minstings Ettårsdag!

Födelsedagsmorgon för en liten Ettåring.

Så pirrigt. Så älskvärt. Sån ynnest.

Ja må han leva..! och hipp hurra! och stora ballong-ettan och ivriga storasyskon och pluttig liten banantårta fylld med jordgubbar och paket och morgonruffsig Vackerpappa och en Mamma som kände sig alldeles gråtig av hela alltet.

Bertilens 1-årsdag.

… och någon har älskat hela sin födelsedag! Ballonger kan vara det snyggaste någon skapat, om ni frågar Lillebror.

Teamwork för att blåsa ut lilla ljuset ju!

.. och titta där då! Minsting var mest intresserad av att kladda men smakade i alla fall lite av morsans hittepå-tårta.

woooow!

Vi har firat från morgon till kväll, hela familjen tillsammans. I en så somrig och varm dag!

Födelsedagsspringtur, någon sov, någon satt och hejade på för fullt och någon flåsade sig svettig. Storasyskonen firade Lillebroren med en glass på Gårdshustrappan.

Och mitt i allt susade jag iväg på mysig tur med Svärmor för lite blomstershopping, innan jag anslöt till gänget här hemma igen och vi beslöt av fotbollsmatch var på sin plats. Bertilens ögon lyste där han jagade bollar härs och tvärs.

Lekstugelek också! Och fika där, på riktigt, alltså.

Så fick plutten ”hoppa” studsmatta och bubbelskrattade så gott innan en låång lur togs. Då gick vi ann som små myror kring gården. Plantering och gräsklipp och hej-och-hå. Som en skänk från ovan sa Svärmor när vi var där och hämtade rabarber, att ”kom tillbaka om en timme och ät middag här!”. Så S och J stannade på direkten och jag och M kunde gå hem och greja. Så otroligt roligt att göra gården Sommarfin och ordna för kalas. Middag hos Svärisarna i sköna kvällssolen innan vi tjavade hemåt..

..och lät den lyckliga lilla ungen hoppa i badbaljan. Det är fest!

Somnade gott sedan, i födelsedagspyjamasen,bredvid storasyskonen.

Jag tror att Lillebroren haft en himlagod 1-årsdag, det känns så.

Därefter har jag och barnens pappa, Livets Människa, pustat, non-stop-pratat, konstaterat att vi om en liten stund, typ, varit han och jag i tio år och är så lyckliga över dom åren att ord ej finns. En rad med olika kalasfix har vi förstås också teamworkat oss igenom. Så kära bestyr. Och nu har det hunnit bli ny dag och idag, blir det Ettårskalas här på Norra Drömgården. Så mysigt det ska bli!

Önskar er en härlig lördag! … och Bertilen tackar så varmt, så varmt för all uppvaktning i samband med den stora, stora högtidsdagen! .. (hehe)

Lillafrun

Nya snabba tights!

(Inlägget innehåller reklamlänkar!)

Inget nytt under solen, nej. Att jag gillar att frisklufta, motionera, röööra på mig. Blir så glad av det. Älskar det. Hemmagympa, varvat med sköna rundor. Med Thulen är det så lätt att få till både prommisar och springturer, fastän jag (oftast, oftast) alltid har småttingar i sällskap alltså.

Och nej, det där med kondis eller styrka sitter inte alls i hur fräsiga träningskläder man har.

Fast ibland, kaan det ju tusan vara roligt att unna sig något nytt, om det så är för att höja motivationen lite extra… eller helt sonika för att brallan inte satt uppe längre. ”Någon” kan sätta check på det sistnämnda.. men då ska ni veta att den favoritbrallan hängt med sedan norr-norr-tiden och kramat om mig, såväl som superpreggo som icke. Gång på gång.

Röhnisch är ett utav mina favoritmärken. Kvalité. Till ok priser. Och nu har jag alltså ett par nya, blå, fräsiga, darlingar i min ägo!

Mamma och ungar på språng!

Just den här färgen som jag har verkar ha gått åt som smör i solsken men finns i alla fall i någon storlek, till det gottigt reducerade priset, HÄR  

Fann nu också två par till så najsiga ”snabba tights”, HÄR och HÄR

Rhönisch alltså. Rekommenderar varmt, från hjärtat.

 

Ska prick nu ge mig ut på en tur i det helt sagolika majdagen. Är så springpepp nu så det inte är klokt! Förra våren var ju Minsting i magen och löpning låg på längtlistan.. det tar vi igen nu, med Minsting snusandes i vagnen istället!

I övrigt fyller vi nog dagen med lekstugehäng, cykling längs lillvägen och kaanske, kanske vågar jag mig på att plantera ut luktärterna…

Ta hand om er så hörs vi snart igen!

Lillafrun

Måndagshälsningen!

Å. Hej alla ni! Hoppas att ni haft det gott i helgen. <3

Min helg blev verkligen som en endaste varm kram. Jag kände mig lite som ett korthus som föll i fredags. Alltså, alltid alltid är det en trötthet när helgen tar vid, ju. Men ibland lite extra, när det varit lite extra, helt sonika.

Så blev det helg och vi fyllde dagarna med hjärtegott.

Tillsammanstid. Två föräldrar här hemma. Chans att inte göra så många saker samtidigt (vilket det mycket är när man hemmamammar med tre älsklingar.. något jag ju för det allra mesta tycker går ”som hejsan”, som Minimannen säger, men som ibland kan ta ut sin rätt).

Helgen, med lyckan över sjukstuga som upphörde, ungar som började vara sina rätta jag igen. Lillprinsens små, stora framtänder som ääntligen fick se världens ljus. Och mammahöften som fick vila en del från bärande på ledset barn. Framförallt; Mammahjärtat som fick njuta av ljuvliga synen av glada barn igen.

Storasyskonen cyklade för fullt längs lillvägen. Gullebarn.

Skogsluft. Pyssel vid pysselbänken. Löpning, en längre tur för mig och skäggig tillsammans, två barn i vagnen också.. Storebroren hade Farfardag och levde liivet. Ja, båda storasyskonen har svishat till Farmor och Farfar härs och tvärs under helgen.. den rikedomen. För oss alla, på alla sätt. Att ha våran Storfamilj nära.

Vi har samlat på sömn. Träffat efterlängtade vännen. Och så avslutade vi alltsammans med att åka till Grannbyn på fantastisk gospelkonsert. Där jag träffade gamla vänner från mitt folkhögskoleår i huvudstaden… det där året för alldeles snart tio år sedan. Det var så enromt roligt att återse fina människorna. Och njuta hjärtevarma musiken.

Bertilen och jag dansande och njöt och till sist somnade han i min famn, och sov sig igenom världsbra, ösig gospel. Mammas lillprins.

 

Ja, ni anar att helgen varit som ett plåster på en lite för trött småttingmor, va? Mycket riktigt. Känner mig alldeles varm i hjärtat. Hoppas, hoppas, hoppas ni haft det gott, ni med!

Nu tar vi måndag!

Tillsammansmåndag. Lyxigaste sortens veckostart, alltid. Nu ska jag ansluta mig till gänget som är ute på gården. PappaMorfar är här och hjälper oss att elda idag, så snällt. Det är så himla mysigt med eldningsbestyr tycker jag, barnen gillar det också! Och förstås är det fräsigt att få bort dom där stora högarna av gammal brädfodring. Win-win-win, alltså!

Planer inför veckan?

Våren har stått på paus för ett slag, men det känns som att den är här för att stanna nu. Det ska vi njuta av i massor denna vecka, tänker jag. Tussilagosolarna har vaknat igen i dikena, gräsmattorna blir grönare för var dag och små knoppar syns på häggen. Ljuvliga vår! Jag har ett par utkast att jobba med inför fina samarbeten som ni ska få ta del av också. Och vännermiddagen här hos oss längtar jag också massor till. Lite så. Vi tar en dag i taget.

 

Önskar er en hjärtegod start på veckan!

 

Lillafrun

Måndagshälsningen!

(Inlägget innehåller en reklamlänk!)Den ena ljuvliga dagen efter den andra.

Och vi har haft den sista aprilhelgen för året. Den ligger som bomull i magen.

Vi tog ledigt för andra helgen i rad, från renoveringsjobb. Och har bara, bara njutit av att mestadels påta tillsammans ute på älskade gården hela familjen tillsammans.

Ätit grillat till middag, förstås.

Gympat hemma och sprungit bland höga kusten-vackra vyer.

Ätit glass nere i byn samt strosat på loppis. Själagott bådeock!

… från loppisen fick jag med mig några glasasietter och en så söt vas på fot. Perfekta gå-bort-presenter till en älskad!

Och boken. Boken! (Ni hittar den HÄR)

Den har jag unnat mig själv och ser så fram emot att få prova receptet, ett efter ett.

En prick lika bok hamnade även i en utav mors födelsedagspresenter..

…. för till lördagkvällen gjorde vi oss kalasfina hela familjen och susade iväg för kalaskväll i Mäjadalen. Där firade vi både systersonen och lilla mor. En underbar kväll!

Veckan avslutades med än mer hjärtegott.

Små kära bestyr. Som att fortsätta kratta, låta luktärterna sola sig samt kånka in ett gammalt skåp.

Juni flyttade in i skåpet på en gång.

Min tanke är att ha det som litet linneskåp nu när vi rivit det plastbygda och gjort plats för nya trappan som komma skall.

Viss plant skolades om. Luktärterna knipsades av en liten bit.. och det gjorde lika ont som vanligt, i kroppen. Men, små liven blir än starkare.

Vi har varit idoga och arbetssamma, så som vi gillar det. Då är pauserna också helt ohyggligt härliga. Särskilt pauser med ammemys.

Är så lycklig över att B är lika kär i amningen som jag är. Vårt alldeles egna mys där ingen av oss verkar ha den minsta tanke på att trappa ner ett endaste dugg.

Det är fasligt mycket att upptäcka nu. Livet. Våren. Varma jorden. Blommorna. Han är så gullig där han far fram. Så fokuserad och full av liv och bus.

Ett litet arbetslag i bild!

Och där, i lite skymundan; Två gullungar och deras fräsiga mormor som hoppade studsis och samtliga tjöt av skratt.

Så himla mysigt att barnen bara kan ringa ett litet samtal och säga ”Kan ni komma hit och fika Mormor och Morfar?”.. och så kommer dom, dom där två människorna som jag älskar till månen och tillbaka.

En ynnest att få bo såhär, nära hjärtenära.

Till sist blev det söndagkväll och småplanten fick bäddas om inne i Gårdshuset och inne i gamla gården somnade nybadade småttingar en efter en, tätt följt av sina päron. En sån själagod helg från början till slut.

Vi tar måndag, med känslan av att det ju snart är lyxig tillsammanstid igen.

Hoppas att ni har haft en god helg och är peppade på en ny vecka!

Jag tänkte fylla min med massa älskat hemmamammaliv, förstås. Också tandisbesök, rabattplanerande, valborgsfirande, springa min nya runda, sända er hälsningar om sånt ni önskat läsa om och så har jag ett så fint samarbete i slutet av veckan, som berättar om en stor investering jag gjorde för ett litet tag sedan.. som jag är alldeles ohyggligt kär i. Mer om det under veckan alltså!

 

Önskar er en god, god start på denna vecka där vi njuter sista dagarna av april och alldeles snart säger välkommen maj.. kära hjärtanes, tiden nu gör mig vimmelkantig! Nipprig, liksom. Jag morgonammade min bäbis när han fortfarande sov, lät han snusa vidare bredvid syskon och skäggig pappa. Själv vimsade jag upp, letade fram kläder och tog mig ut på den vackraste morgonrundan jag kunde tänka mig. Med fågelsång, längs spegelblankt hav och så landa hemma, bland alldeles nyvakna älsklingar. Storslaget!

 

Lillafrun

Hjärteglimtar från Påskhelgen 2019!

Skärstorsdag, men tack och lov åkte inte den där älskade påskgubben, aka Trädgårdsmästaren, och hans kindprickiga småsyskon till Blåkulla!

Påskhelgen tog vid!

Långfredagsmorgon. Med brödbak för helgfrukostar och fikagäster.

Mamman och pappan svettade sig igenom ett utav helgens självplågande, härliga (!!) träningspass tillsammans.

Vacker, vacker långfredags Gudstjänst  tillsammans med pojkarna och Storan (min ena storasyster <3). Jag har nog aldrig skådat en gladare kyrkvärd tidigare! Han äälskar att ”jobba” med sin Farfar i kyrkan.

Långfredagsfika, här hemma i gamla gården. Med köksbordet fyllt av gott att njuta av tillsammans med älskade Storfamiljen.

… mitt i fikat kom Sötaste Kyrkvaktmästaren hem, med dom enda fem röda rosorna som prydde kyrkan den sorgliga, men hoppfulla dagen. Jag kolavippade söthetsdöden. Ser ni lilla guldpengen i handen också? … tio kronor närmare sitt spar-mål..

Efter kalas-kök. Kan vara bland det mysigaste som finns. När man stökar och grejar och hjärtat är alldeles varmt från hjärtebesöket. Juniflickan var så stolt som hängt med sin Gudmor under tiden mamman var med brorsorna i kyrkan.

Påskafton!

Och jag lyckades fånga Min Klippa i Livet på bild. Vackerpappan som var på väg ut att fuffa färdigt Äggjakten..

… som blev väldigt lyckad som ni kan se! Den här bilden säger så mycket om lilla trioskaran.. Storebror har två små, så stora, fans i livet som ser upp till honom massor. Och han är stolt och så omhändertagande av de små.

Sen följde en hel drös timmar av barnalek, korvgrillande och utefikande här på gården, i det ljuuvligaste sommarvädret, tillsammans med Svärfamiljen! Helt ljuvligt!

Till Minimannens och Juniflickans stora glädje har deras vänner N och A varit på besök hos sin Mormor och Morfar (ena granngården här i lilla ”Bullerbyn”), så oj så härligt det varit med alla barn som kutat och lekt här i kring under prick hela helgen.

Vi tog en prommis när småttingar skulle sova. Tjugo grader varmt och snö. Ett tu tre var vi piffade för Påskaftonsmiddag. Lillebror, som firar livets första påsk, liksom. Så gulligt!

I väg det bar, med en Brandispappa som fått jourhjälp av schyst kollega, så kunde hela Storlilla familjen susa iväg.. till lilla byn!

Där Mor och Far bjöd in till den absolut godaste påskmiddagen jag ätit. Och i bild ser man liksom bara ena delen… kära hjärtanes, alltså.

Lyckliga var vi. Storan och Lillan och våra familjer.

Så blev det Påskdagen! Och Glad Påsk!, på riktigt liksom.

Påskdagsmässa, tillsammans med Storan och min lilla flicka.

… hon som hade det high life där i kyrkan men som sedan blev bara liiite, lite bekymrad över att tullisarna hon just fått av sin ena bästis i livet (Farfar) hade gått av… (ibland är det svårt att hålla fnisset borta som moder…)

Vi påtade och grejade hemma sedan. Jag skolade om plant och kände mig lycklig inifrån och ut. Som om det inte var nog med lyx så var vi bjudna på ännu en så god påskmiddag. Då, hos Svärmor och Svärfar, tillsammans med Svägerskan med familj. Så himla mysigt!

Och på toppen av hela Påskhelgen, blev det Annadag Påsk och jag smet in i Gårdshuset och påbörjade ett mastodont projekt som någon (min stora darling) tvivlade starkt på att jag skulle ro i land… där jag satt mitt i, bland leksaker, skor till fördärvat, kläder från en drös älskade kusiner att sortera hit och dit och pryttlar i massor… men jädrans, jag var idog.

Hade små pauser ibland, ammepasuer och pustande… men M hade all anledning att tvivla, för jag gick loss utan hejd och ett tag såg det verkligen ut som hajchaparall där kring gula huset.. ni vet, när man börjar rensa överallt, samtidigt…

.. men tada!

Galnaste rensningen någonsin, i hamn! Så jädrans skön känsla. Och jag funderade på att flytta in, för vilket mysigt hus det där också är. Jag ringde mor och sa ”nu kan ni flytta in. typ!”. Min småplant ska få bo där och träna sig på lite svalare grader.

Efter en ljus kvällsprommis somnade vi mer än gott tillsammans igår, efter en lång, innehållsrik, oskyndande, vilsam men ändå påtande, så god påskhelg som värmt både hjärta och själ.

Ja, å, vilken påskhelg det där var!

Jag har njutit från början till slut.

Idag är det någon slags småsnurrig måndag-fastän-det-är-tisdag-känsla, skönt trött efter gårdagens mastodontbestyr men ändå full av energi på samma gång. Jag fick sån sommarlovslängt nyss.. det är ju så tvärhärligt när precis hela familjen är hemma liksom. Men jag och lill trion har mysiga bestyr på vår agenda idag, så poff är nog pappan hemma igen!

Hoppas att ni har haft en himlafin påskhelg, kunnat fylla hjärteaskarna med sånt ni mår bra utav och ladda själabatterierna gott.

Ta hand om er så hörs ni alldeles snart igen!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4