April i våra hjärtan!

Vilka dagar det är nu.

Alldeles sagolika och nästan som hittepå. Det känns inte helt rätt och riktigt, det är ju ändå bara april, fast det snarare känns som de härligaste av försommardagar. Vi har påsklov, men det är så mycket sommarlovskänsla över dagarna nu att det inte är klokt. Än om det är läskigt rekordtidigt alltsammans, så är det onekligen helt underbara dagar.

Vi njuter här hemma. Jag gör några snabba knop om morgonen (eller alldeles för sent om natten), sånt där som man inte vill spara ihop alldeles för mycket.. som tvätt för en hel familj och sånt, ni vet. Men mestadels nästan lever vi ute på gården, från morgon till kvällen, när småbarnen inte ovanligt nattas i vagnar på långpromenaderna.

Det börjar bli gröna knoppar på träden.

Barnen hoppar studsmatta och gungar med varma vinden i håret. Idag gick vi ner på byn med förmiddagsmellis nerpackat. Lekte i lekparken och hade äventyr. Premiär att springa i bara tunna springtightsen gjordes till eftermiddagen också. Så himmelens härligt. Jag sprang bland slingriga skogsvägar, landsväg och avslutade turen med att kuta tvärsöver åkrarna som till sist nådde vår gård.

När småsyskonen vilar i vagnen, har jag och Storebroren Mamma-Liten-tid, så älskad tid av oss båda. Min förstfödde, storlilla femåring som är så klok och hjärtevarm att jag blir gråtig av bara tanken. Vi krattar, påtar och funderar på allt mellan himmel och jord. Mitt i allt tar han sig en glasspaus, medan han arbetsleder i ”krattningsjobbet” så inte morsan går göralös..

Om kvällen skiner solen mjukt över gården och vi ger oss ut direkt efter middagen, om vi inte till och med ätit den ute. Konstruktörspappan som mest sett vackra, varma dagarna genom kontorsfönstret, svidar snabbt om och snickarbrallan är på. Vi grejar allihopa, med ditt och datt.

Tvååringen pratar och sjunger på in- och utandning, medan hon rastar Snigel längs lillvägen eller busar för fullt med sin ”bästa kompis”… vilket är hennes Storebror, förstås. Mitt i allt ropar hon ”MAMMA!!… jag ÄLSKA dig!”.

Minsting utforskar världen. Klappar händerna av lycka och fullkomligt älskar att vara ute. En helt ny värld känns det nog som, utan den där bylsiga vinteroverallen, liksom. Han är så rar och med en blick jag drunknar i varje dag. Han härmar små ord och verkar ha promenadplan, alldeles snart. Står alldeles själv och ser så världsvan ut. Delar ut godaste sortens bebbepussar.

Och mitt i allt, är jag. Som en blöt fläck. Av tacksamhet och lycka.

April i våra hjärtan. Livet. I våra hjärtan.

 

Allt gott till er!

 

Lillafrun

 

Hjärteglimtar från Påskhelgen 2019!

Skärstorsdag, men tack och lov åkte inte den där älskade påskgubben, aka Trädgårdsmästaren, och hans kindprickiga småsyskon till Blåkulla!

Påskhelgen tog vid!

Långfredagsmorgon. Med brödbak för helgfrukostar och fikagäster.

Mamman och pappan svettade sig igenom ett utav helgens självplågande, härliga (!!) träningspass tillsammans.

Vacker, vacker långfredags Gudstjänst  tillsammans med pojkarna och Storan (min ena storasyster <3). Jag har nog aldrig skådat en gladare kyrkvärd tidigare! Han äälskar att ”jobba” med sin Farfar i kyrkan.

Långfredagsfika, här hemma i gamla gården. Med köksbordet fyllt av gott att njuta av tillsammans med älskade Storfamiljen.

… mitt i fikat kom Sötaste Kyrkvaktmästaren hem, med dom enda fem röda rosorna som prydde kyrkan den sorgliga, men hoppfulla dagen. Jag kolavippade söthetsdöden. Ser ni lilla guldpengen i handen också? … tio kronor närmare sitt spar-mål..

Efter kalas-kök. Kan vara bland det mysigaste som finns. När man stökar och grejar och hjärtat är alldeles varmt från hjärtebesöket. Juniflickan var så stolt som hängt med sin Gudmor under tiden mamman var med brorsorna i kyrkan.

Påskafton!

Och jag lyckades fånga Min Klippa i Livet på bild. Vackerpappan som var på väg ut att fuffa färdigt Äggjakten..

… som blev väldigt lyckad som ni kan se! Den här bilden säger så mycket om lilla trioskaran.. Storebror har två små, så stora, fans i livet som ser upp till honom massor. Och han är stolt och så omhändertagande av de små.

Sen följde en hel drös timmar av barnalek, korvgrillande och utefikande här på gården, i det ljuuvligaste sommarvädret, tillsammans med Svärfamiljen! Helt ljuvligt!

Till Minimannens och Juniflickans stora glädje har deras vänner N och A varit på besök hos sin Mormor och Morfar (ena granngården här i lilla ”Bullerbyn”), så oj så härligt det varit med alla barn som kutat och lekt här i kring under prick hela helgen.

Vi tog en prommis när småttingar skulle sova. Tjugo grader varmt och snö. Ett tu tre var vi piffade för Påskaftonsmiddag. Lillebror, som firar livets första påsk, liksom. Så gulligt!

I väg det bar, med en Brandispappa som fått jourhjälp av schyst kollega, så kunde hela Storlilla familjen susa iväg.. till lilla byn!

Där Mor och Far bjöd in till den absolut godaste påskmiddagen jag ätit. Och i bild ser man liksom bara ena delen… kära hjärtanes, alltså.

Lyckliga var vi. Storan och Lillan och våra familjer.

Så blev det Påskdagen! Och Glad Påsk!, på riktigt liksom.

Påskdagsmässa, tillsammans med Storan och min lilla flicka.

… hon som hade det high life där i kyrkan men som sedan blev bara liiite, lite bekymrad över att tullisarna hon just fått av sin ena bästis i livet (Farfar) hade gått av… (ibland är det svårt att hålla fnisset borta som moder…)

Vi påtade och grejade hemma sedan. Jag skolade om plant och kände mig lycklig inifrån och ut. Som om det inte var nog med lyx så var vi bjudna på ännu en så god påskmiddag. Då, hos Svärmor och Svärfar, tillsammans med Svägerskan med familj. Så himla mysigt!

Och på toppen av hela Påskhelgen, blev det Annadag Påsk och jag smet in i Gårdshuset och påbörjade ett mastodont projekt som någon (min stora darling) tvivlade starkt på att jag skulle ro i land… där jag satt mitt i, bland leksaker, skor till fördärvat, kläder från en drös älskade kusiner att sortera hit och dit och pryttlar i massor… men jädrans, jag var idog.

Hade små pauser ibland, ammepasuer och pustande… men M hade all anledning att tvivla, för jag gick loss utan hejd och ett tag såg det verkligen ut som hajchaparall där kring gula huset.. ni vet, när man börjar rensa överallt, samtidigt…

.. men tada!

Galnaste rensningen någonsin, i hamn! Så jädrans skön känsla. Och jag funderade på att flytta in, för vilket mysigt hus det där också är. Jag ringde mor och sa ”nu kan ni flytta in. typ!”. Min småplant ska få bo där och träna sig på lite svalare grader.

Efter en ljus kvällsprommis somnade vi mer än gott tillsammans igår, efter en lång, innehållsrik, oskyndande, vilsam men ändå påtande, så god påskhelg som värmt både hjärta och själ.

Ja, å, vilken påskhelg det där var!

Jag har njutit från början till slut.

Idag är det någon slags småsnurrig måndag-fastän-det-är-tisdag-känsla, skönt trött efter gårdagens mastodontbestyr men ändå full av energi på samma gång. Jag fick sån sommarlovslängt nyss.. det är ju så tvärhärligt när precis hela familjen är hemma liksom. Men jag och lill trion har mysiga bestyr på vår agenda idag, så poff är nog pappan hemma igen!

Hoppas att ni har haft en himlafin påskhelg, kunnat fylla hjärteaskarna med sånt ni mår bra utav och ladda själabatterierna gott.

Ta hand om er så hörs ni alldeles snart igen!

Lillafrun

Skärtorsdag, Blåkulla-älsklingar, påskigt Vårhem… och en hälsning till er!

Det är Skärtorsdag och solen skiner så gott.

Småttingar som med busigt leende förvandlas till små påskfilurer. Små påskägg görs i ordning för att ges till Storebrorens förskolefröknar. Hemmet skuras och Påskduken läggs på bordet. Vi påskar för familjen, både genom sms och i verkligheten. Barnen fantiserar om att Påskharen ska komma på besök…

Tänk, att vi nu har ett helt pärlband av Tillsammansdagar.

Vårvärmen är här, absolut ljuvlig. I söderläge blommar tussilago och Per i backen… ibland undrar vi om är det sommar, eller?…. Men än är det vinter kvar, säger mor. För i baklandet ligger snötäcket stilla kvar. Så vackert, alltihop.

Småplanten växer fint och vid pysselbänken är det bara en liten dutt av plats, där småtting sitter och pärlar sin pärlplatta som passande är format som ett ägg..

Påskveckan första del har spenderats mestadels ute.

Det har lekts och sprungits och krattats och promenerats och påtats med litet sandlådeprojekt. Om natten är det kallt och jag hade igår ren och skär paniiik (nåja, lite kryddat men ändock.. kärleken till farmorblommorna är redan stor) över att mina dahlior som jag tvärt hade ställt ut över dagen, var glömda där även under köldbitna natten. Jag håller alla tummar jag har för att dom överlevt.

Igår kväll susade vi iväg i vackra aprilkvällen, jag och barnen och snälla Svärmor. Vi var på en så gullig Alfons Åberg-konsert i kyrkan. Nordiska Blåsarkvintetten som spelade till Alfons-trallande ungar. Ni kan ju tänka er, så gulligt!

Det är både vår och påsk, i ett. Så festligt!

Några små påskiga prydnader står på sin plats, en till varje småtting. Loppade förstås.

Kökssoffan har våriga kuddfodral,framletade från gömmorna.

Gruslasset i hallen är putsveck och det doftar såpa.I gamla vasen står några så oerhört ståtliga påskliljor.

Några ägg hänger i nyutslagna björkriset i hallen..

..jo, det där påskpyntet som Juni pyntat med först och sedan drog iväg med, det sa hon att hon visst hade i ryggsäcken som blev kvarglömd hos Mormor och Morfar i lördags.. och visst var det så. Hon har koll, lilla Skrållan.

Nu börjar en vårvarm påskhelg som kommer spenderas med både min egen Storlilla familj och Storfamiljen. Jag nyper mig i armen. Över alltsammans. Och önskar att ni alla, alla ska få hjärtegoda dagar fyllda med må-gott!

HJÄRTEGLAD PÅSK!

…önskar lilla Tripp Trapp Trull-skaran och resten av gänget här på Drömgården.

TACK för att ni hänger med oss här inne. <3

Nu, uuut till våren!

Lillafrun

 

Måndagshälsningen!

Tranorna är här! Och en ny måndag, likaså. Vi tar en titt på veckan som gick, tycker jag!

Luktärter såddes.

Vi hade mysiga hemmadagar i vanlig ordning.

Med älskvärt fejande. För vissa kan det innebära att ta hand om älskade småttingar, vika miniberg av tvätt, bädda rent och så vidare. För vissa betyder vardagsbestyren, till exempel att jaga kissemisse..

Det påskpysslades, nattades i vagnen om kvällen när ljusa långpromenaden vandrades.. och så lekte vi ute på gården, förstås. Stundvis ishavsvindar och fullkomligt snorkallt.

Men för var dag kändes det som om vårvärmen smög sig närmre.

Jag och Fransson startade Operation Fönsterputs! Med lite gos mitt i bland, förstås!

Jag kolavippade söthetsdöden säkert en miljard gånger.

Blir lika överkokt spagetti-mjuk i hjärtat varje gång de samlas i samma syn, dom där tre. Lillebroren har det så lyxigt med Radarparet som sina storasyskon. Den där dagen, blev temperaturen en annan och vi slog till med utemellis. Samtliga njöt!

Barnens pysselbänk svämmade smått över av all plant.. ett litet ynka hörn för plus-plus-bygge fick småttingarna hålla till godo med.

..Men ingen klagan från dom små.. dom tycker nämligen att det här med att så och olda är en fest, så spännande att se hur det växer!

Så blev det helg.

Och jag tog Tripp Trapp Trull-skaran med mig hem till Mamma och Pappa. Vi hade den mysigaste lördagen i mannaminne. Njutbar från början till slut. Den där turen, där jag drog Skrållan i skrindan jag själv låg i som barn, den stunden bäddar jag om extra varmt i hjärteasken.

Här hemma på gården jobbade den skäggige idogt

(renoveringsuppdatering i film finns på min instagram. gå in på min profil där och kika under höjdpunkter ”Renovering!”).

Och veckans sista dag ägnade vi åt en massa själagott.

Som att åka på familjeutflykt till älskad, otroligt vacker plats, fika nybakt rulltårta, bränna av en bild med hela familjen samlad och ha det sådär ohyggligt bra.

Förutom en sväng in i huset sedan, för att äta middag, så spenderade vi prick hela våriga kvällen ute.

Alla påtade med sitt. Vissa hoppade på nyframtagna studsmattan och någon planterade ivrigt sina efterlängtade dahliaknölar..

Den 28-åriga tanten i mig jublade! Och jag vet, att Farmor Gertrud ler från himmelen.. jag ska sköta dessa knölar precis som farmor gjorde. Sådetså.

Tiden nu, alltså… som bomull i magen.

Och nu är Påskveckan här!

Jag tycker varje dag nu är så härlig, så ljust och hoppfullt. Veckan som väntar är tänkt att fyllas med HemmaMammadagar, Brandisjour (jo, hela familjen har jour säger vi!), påskförberedelser och många många utetimmar. Ni får hänga med förstås! Innan påskhelgen tar vid, är en liten renoveringsuppdatering och ett gott middagstips vad jag tänkte sända er blanda annat!

 

Ha nu en god måndag, alla ni! Så hörs vi snart igen. <3

Lillafrun

Livet, alltså…

April i våra hjärtan.

Ljuset stannar längre dag för dag. Morgnarna är fyllda av ivrigt kvittrande fåglar. Och kvällarna, så hoppfulla, rogivande och fyllda av vårljus.Det påtas och pysslas och påskas på gamla gården vi kallar för vår Drömgård.

Tillsammans, blir allt så hjärtegott. Och jag nyper mig i armen varje dag.

Kan det alltid får vara precis som det är nu? Det kan omöjligt bli bättre, livet, tänker jag. Ja, precis så känns det nu. En ynnest. Och en lycka, som nästan gör ont. Så många och mycket att älska. Så många att älskas av. Och så mycket att vilja krama om och spara för evigt, precis som det är nu. Det väntar säkerligen härligt framför också.. men det jag vet, det är vad jag har just just nu. Och det vill jag ta vara på. Till fullo.

”Dom hängej bjevid vajann, mamma! dom gillaj vajann!”, sa tvååriga Skrållan.

Lilla Juniflickan har påskpyntat nyutslagna björkriset ute i hallen.

Cirkus tio gånger kanske. Så typiskt för att vara henne, lilla pysseltjejen med ett tålamod jag själv skulle vara nöjd om jag hade hälften utav. Lik sin far. Lugnet och coolheten själv.

Just nu en undran bara… vart är påskpyntet nu? Helt borta. Igår hängde det sådär som i klasar…. men nu, poff. Också så typiskt Lillan.. förmodligen hittar jag alltsammans om ett tag, i någon liten handväska eller så, där jag också kan finna en hop silverbestick, fem, sex armband och någon pippitröja på lager…

Livet, alltså..

-Och den här mamman nyper tag i små guldstunder.

 

Önskar er ett gott veckoslut med en söndag fylld av hjärtegott. Hoppas att ni får fylla dagen med sånt ni mår bra utav. <3

Lillafrun

Måndagshälsningen!

En fullfartig, arbetsivrig men stundvis också vilsam helg det var, här på Drömgården!

Fylld med sånt som gör hjärtat varmt.

Tid med älskad familj. Både min egna storlilla och vår Storfamilj. Loppistur. Skön friskluft. Med hög och lägre puls. Utelek med ungarna. Den där stunden där vi bakade sockerkaka, jag och storasyskonen.Helgfika är så mysigt!

Och så den där stunden ute, när S hade kompislek.

Att få stå och ”tjuvlyssna” på två femåringar som pratar livet… det är stort.

På gården har det jobbats på i massor, fastän jag och småttingarna inte varit så delaktiga alls. Mer än att komma med glada tillrop, hålla oss på lagom avstånd och servera gott fika och mat och sånt.

En darling kom och hjälpte oss med traktor för att frakta bland annat hitte-på-golvet som legat på övervåningen. Medan en annan darling kom och hjälpte till med golvregling. En sån där dag där tacksamheten inte vet någon hejd. Och förstår ni, golvregling… på övervåningen alltså. Det är drömmigt så det förslår!

Vi firade med årets första grillmiddag också, tillsammans med svärisarna. Så gott!

Och Bertil hade månadsdag. Tänk att plutten är 10 månader nu. Älskade Minsting. Så himla gossig och glad, klappar händerna för fullt och är uppe på benen mest hela tiden.. det riktigt lyser jag-vill-gå-nu-känsla om honom.

 

Hjärtat är varmt av tacksamhet.

Och nu; Måndagmorgon!

Ingen tillsammansmåndag idag som vi är vana, men det är lite charmigt ändå. Det blir dubbelt härligt nästa måndag istället. Brandispappan är på hela-dagen-brandövning idag.. när denna lång-övning inföll förra året, fick han åka i ilfart därifrån när hans fru ringde med plötsligt förfärlig huvudvärk och minut två i telefonen, inte kunde göra sig förstådd alls. Jag tappade både känsel i kroppen och talförmågan. Gravid och med en liten ett-och-ett-halvt-åring på höften höll jag på att tippa i golvet här hemma. Det blev ambulans och ett dygn på sjukan för en herrans massa prover och röntgen och ett svart-på-vitt att diagnosen Migrän är min…. med särskilt kraftiga anfall under graviditet. Sådär så att man då trodde att jag höll på att få en stroke. Fy så otäckt det var.

Glad är jag idag, när jag tänker tillbaka.. att det ”bara” var migrän, att vi nu vet att jag kan få sådär och slipper bli livrädda (fast fasiken, det är lika otäckt varje gång). Framförallt lycklig är jag över att lillungen som var i min mage, är ute här i stora vida världen nu, att han ligger där ute i gossiga vagnen och sussar sött. Att jag har lilla trion här hemma som jag får ha måndag mitt i livet med. Evig tacksamhet.

Och där svävade undertecknad iväg, som så många gånger förr…

Ok hörreni!

I veckan tänkte jag bland annat bjuppa er på lite påskigt, något smarrigt recept och ett fräsigt husmorstips.. häng på vetja!

Önskar er en fin måndag! Nu ska vi ge oss ut i solen som precis kikade fram, så efterlängtad!

Lillafrun

 

 

G-VMBJT57ZE4