av Emmeli | okt 19, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 1 år, Mammalivet, Norra Drömgården, Shopping
Den första riktiga frosten.
En alldeles ovanlig mitt-i-veckan-dag. Småbarnen som hämtades av Mormor och Morfar för en heldag med mys i lilla byn. Allra första gången som mamman och minstungen skulle vara ifrån varandra så länge (och det gick såklart hur bra som helst!). En Storan och Lillan susade söderut för en så himla härlig stadsdag. Förutom att vi var så, så nära att vara med om något otäckt på vägen ner. Fy, sån halka! En dag av frissabesök för oss båda.
Massor av skratt. Timmar att känna sig så ompysslad. Mammalyx. Pagen åter funnen igen, efter en drös kapade centimetrar. Jag råkade visst förälska mig i en kappa också. Och slog till, som ni kan se. Kapp-lycka. Från lindex. Ni är många som undrat (då ni följt mig på instastories och på så vis ju redan sett min lilla ulliga kärlek). 
Idag?
En älskad Hemmadag med mina gullisar. Där det leks och snoras och shoppingen från gårdagen packas upp. Som pyjamasar till flickorna. 
Min, den randiga, ser jag framför mig att jag ska sitta och sörpla lördagmorgonens kaffe i och liksom må prick hur härligt som helst i. Minimannen svassar runt och provar sina nya kallingar (hihi). 
Juniflickan verkar nöjd över lite mer förvaring till Lekhörnan i köket, samt över sin söta rosa finstickade dress. Med glitterhjärtan på knäna och lillmagen.
Såklart blev ljusförrådet påfyllt. Dom gröna och blå ljusen är mina favoriter nu, från det gul-blå varuhuset, ni vet. Doftar såå gott. Och matchar sådär löjligt bra till Hortensiakvistarna som också fick följa med hem. Jag kände mig som nån annan stadsmamma, med fina kappan och färska blomsterpaketet i famnen igår. 
Jag gillar kontrasterna.
För idag njuter jag så av det älskade HemmaMammalivet. Att svassa runt i ullstrumpa, njuta Drömgårdens lugn, synen av frosten på marken. 
Omåttligt nöjd är jag också över den stickade mysbrallan till mig själv (den ni ser genom den dimmiga hallspegeln). Så löjligt skön. Perfekt för dagens städrace! 
Livet bjuder på festliga konstraster, mao!
Ha en fin torsdag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | okt 17, 2017 | Norra Drömgården, Renoveringsprat
Tisdag, alltså.
Lagomlång sovmorgon med en unge snusandes på varje sida om mig (så lyxigt, jag vet!). Därefter en dag med en hel del fläng tillsammans med barnen på olika ärenden. Däribland också ett svettigt träningspass där jag hade sällskap av den sötaste PT-n jag vet. Förra veckan prommade jag bara, var alldeles risig i halsen, så det var en liten vad-längesedan-det-känns-tröskel att ta sig över idag, men det gick faktiskt bra. S hjälpte massor! Ni har önskat fler tips på träningspass och det kommer, håll utkik! . Till sist kvällsbestyr, middagslagande, badande av barn och nu är det kväll. Jag tog gladeligen nattningen nyss, så skönt att lägga sig och läsa mysig saga.. samtidigt som M svettade sig igenom samma pass som vi här hemma redan hunnit.
Och nu, har småttingarna precis somnat och vi håller kväll här hemma. Ljusen brinner och jag sitter och drömmer mig bort i Barnrumsdrömmar. Jag har nog alldeles glömt bort att visa er fynden från en utav sommarens loppisrundor? Det var nog den allra första, i början av sommaren, där jag och Juniflickan åkte iväg tillsammans… och fick lov att ringa till mannen och be honom komma med större bil, så vi kunde få med oss alla prylar hem.
Just nu sover vi ju alla fyra i samma sovrum. Sovrummet är dansa-vals-stort och barnen sover som grisar under natten, så det fungerar liksom hur bra som helst. Om inte annat, så skulle vi ju kunna göra Lekrummet till ett sovrum också.. men det är det ingen som vill just nu. Däremot drömmer jag så himla mycket om att vi ska komma framåt på övervåningen och att vi därmed kommer att få flera nya rum.. alla nära varandra fastän med var sitt krypin. Däribland två barnrum. Ett till dom var, småttingarna.
Titta så himla gulligt litet leksaksskåp. Eller klädskåp för den delen.
Det, och lilla lampan som ska kläs om, kommer nog vara saker som ska få bo i Lillasysters rum.
Lilla Juniflickan som växt en massa sedan dessa bilder. Mysigt med lite sommarkänsla ändå, denna gråregniga oktoberdag. 
Lite såpatvätt och nytt hyllpapper, sen kommer skåpet nog få vara som det är. Till en massa nytt, som väggar, golv och tak.. tycker jag att det är så fint att bryta av med något gammalt och nött.
Till Junis loppade fynd, tänker jag mig vackert såpskurat trägolv, en Mammamormorvävd matta i väna färger. J´s söta lilla mini-pinnstol, alla hennes små pinaler. Nils-Karlsson-pyssling-sängen som nu är Storebrors (men han har ju fått en ny som jag ju heller inte visat.. den behöver målas och står nu inklämd bland en massa andra möbler..).. och på väggarna något Junidrömmigt… vet inte alls exakt vad.
Åh. Just barnrum, får mig alldeles pirrig i magen. Så himla roligt.
Så;
Då vet ni hur den här tisdagen varit för oss. Flängig, rolig, svettig och till sist Barnrumsdrömmig. Nu är jag löjligt trött och tänker inte röra en fena mer idag. Ha en fin kväll, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | okt 17, 2017 | Recept
Hej mitt i tisdagslunchen!
Okej, vi har redan ätit. Så himla gott. Gårdagens middag. Som ju receptet önskades för. Det finns inte riktigt, men ni får det på en höft, liksom.
Korvgryta!
Koka upp vatten, hiva i några grönsaksbuljongtärningar. Typ 2 liter vatten och 4 tärningar. Tärna morot, kålrot, palsternacka och rotselleri. Den mängd du önskar av allt. Känn efter när rotfrukterna börjar mjukna.. då kan du hiva i potatistärningar (dom skippade vi nu senast, då vi inte tycker att dom behövs..men det är en smaksak!) och sist, bara sista minuterna så har du i den korv (i tärningar) du önskar. Vi körde falukorv här i från norr. Smaka av med salt och peppar och strössla över persilja på toppen! Klart!
Till grytan, kall mjölk och en hårdbrödmacka med smör och ost på. Sååå gott. Och som sagt, en riktig barndomsrätt för mig.
Höstig spis alla ni, och god tisdag så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 16, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Mammalivet, Musik, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Och vips var det visst måndag, igen!
J´s lilla kofta hänger på köksstolen. Veckan planeras. Lite viktigheter görs i förbifarten vid datorn. På köksbordet, en så vacker Azalea. Och en katt.
Förra veckan var fasligt trevlig med väldigt mycket härligt och roligt kusinhäng för barnen och Sväggan-häng för mamman. Veckan toppade vi igår med att jag och M spelade tillsammans i vår gulliga kyrka här i byn.
Det är flera år sedan han och jag musikade tillsammans… förutom något familjedop eller så. Annars har vi bara spelat på var våra håll. Förr om åren var det liksom Sommarjobbet. Antingen tillsammans med Syrran eller M.
Var sak har sin tid, som vi brukar säga. Jag är alldeles för nervös av mig för att blanda spelande med att till exempel ha en liten bäbis som ska ammas på sina tider och så.. och lite så har det ju varit senaste åren. Men nu är barnen så pass stora att S jobbade, delade ut psalmböcker, sa välkommen, skötte ljudet tillsammans med Den Riktiga Kyrkvaktmästaren och var den sötaste MiniKyrkvaktmästare jag någonsin skådat. Juniflickan körde marathonsovning ute i vagnen och var högst ovetande om att hon ”skött sig exemplariskt”.
Helt fantastiskt också att få vara där i musiken magi, tillsammans med han jag älskar så. Det är faktiskt helt otroligt häftigt att spela och sjunga tillsammans med någon man känner så väl.
Idag?
-Hemmamåndag för mig och barnen. Med stormen utanför och sköna känslan här inne. Har ni sett sötaste små bokstäverna och traktorn (joo, visst ser man att det är det?) här ovan? Mamman smäller av såklart.
En sväng till affären för att fylla kylskåpet som fått sig en urtorkning. Känner mig alltid så rik när kylskåpet är fullt av massa mat. Sen gav vi oss ut på långprommis. Innan älskade Vackerpappan kom hem på lunch. Det blev något som kändes så löjligt gott; Pyttipanna. Med Mammamormors rödbetor till. 
Inte sån vanlig pytt, som vi brukar göra själva. Utan sån där köpes, som man typ åt på bilresans mat-stopp på väg till Storstan, som liten liksom. Mums!
En herrans massa tvättande, pysslande, städande av bil och två vagnar och ja, poff så är det snart kväll. Vi ska äta korvgryta här om en stund, ska bli prick hur gott som helst och något som gör mig varm i kroppen bara av att tänka på. Det är liksom en utav dom där höstiga maträtterna som älskade mor alltid lagat under uppväxten och som älskade pappa fullkomligt älskar. Och vi andra också.
God kväll till er!
-Och, alltså; TACK så himla, himla mycket för alla era rara ord och hejarop igår! Vi blir så glada. Det är vansinnigt skönt att vara färdiga med första halvan av alla fönsterbyten och brädfodring nu. Fantastiskt att bara kunna njuta av allt! Följ oss på instagram, vettja (@lillafrunsdagbok/@housebym) så lägger vi även där upp små filmsnuttar och bilder som kanske inte dyker upp här. Till exempel får ni idag en närmare kik på den där pardörren som nu är på plats på gavelsidan. Instastories, den lilla runda ringen högst upp, ni vet? Kika där!
Lillafrun
av Emmeli | okt 15, 2017 | Familj och Vänner, Hemmets Utsida, Jag och M, Renovering och Byggnationer, Stora Lilla Familjen
15 oktober 2016.
En liten, liten kattunge och två småttingar. Och en alldeles pirrig mamma. Ett gäng som stod på bron och tog emot det där stora lasset av fönster och dörrar. Sammanlagt 25 fönster och två pardörrar. Stora entrédörren och 2 sidoljus, hade ju kommit tidigare under sommaren och var redan på plats. Men denna kyliga, friska oktoberdag, var;
-Den Riktiga Starten på vår Fönsterresas första del! 
Ett drömmigt lass från Allmogesnickerier!
Under hösten och fram till nyår, målades hälften av fönsterna. Tre lager färg, på precis allt. Ett otroligt arbete som jag och M hjälptes åt med. Men M är fönstermålningsmästaren, nummer ett, helt klart!
Lillafrun i Målarverkstaden.
Varje fönster tar cirka 12-15 timmar effektiv tid att måla. Sen en herrans massa torktid emellan lagren. Tidskrävande, tålamodsprövande… men vääldigt vackert med penselmålad linoljefärg…
M i Nya Målarverkstaden. Då vi ju också försökte fiska tid till att börja jobba på övervåningen.
…
Så fort året gått från 2016 till 2017, började M och Svärfar spåna på hur fönsterbytena skulle gå till. 
Och så var arbetet igång!
Varje byte tog sina timmar. Så fort en gemensamt ledig dag dök upp, jobbades det. 
Skillanden blev enorm när vi satte in dom första höga fönsterna. Se bara på bilden ovan och här nedan;
För att inte tala om när vi bytte kökfönstret (som ni ser ovan) till två höga (se här nedan);
Wow. Redan här fick vi dåndimpen lite. Men det jobbades på.
Inne på lon höll jag och Pappa till, när vi tillsammans grundmålade cirka en kilometer bräder. Plus ribb, förstås.
En fredagkväll i slutet på maj, höll M och Svärfar på att sätta in det allra sista fönstret för den här gången. Det halvrunda högst upp. Då ville jag knappt titta och var så glad som hade barnen att koncentrera mig på i vanlig ordning.
Därefter, kunde vi starta på riktigt med;
Brääädfodringen!
Precis i början av juni, började spikarna dras.
Den isolering som gick att användas, fick vara kvar. Helst skulle vi såklart ha velat ha cellulosaisolering precis överallt, men det kändes både ekonomiskt och miljömässigt (slänga sånt som fungerar)dumt, så den gula, stickiga isoleringen fick vara kvar. Och den diffusionsöppna vindduken sattes, med luftläkt utanpå.
Här var det cirka tre veckor som vi stod stilla. Frustrerande. Men så lugnade det ner sig på vissa fronter, M fick semester och ja, vi kunde styra tiden på ett annat sätt. Gasen i botten!
Teamwork på hög nivå. Och den där semester- och vilokänslan, var det på ett sätt mycket utav.. vi var ju tillsammans, pussade på ungar och jobbade på älskad gård så mycket vi hann och orkade. Men å andra sidan, så var det också tröttsamt. Roligt, men jobbigt. Typ så.
Så otroligt mycket finsnickeri och timmar inne på lon också, där M tillverkade alla foder, krön, midjan och så vidare..
Underbrädor spikas på. Dom egensnickrade fodren och krönen likaså. Därefter mäts och kapas varendaste liten ribb-bit. Därefter doppas ribben i linolja, för att skrämma fukten så långt bort vi kan. Ribben spikas på, spik för spik. Slag för slag. Sen är det ”bara” att måla. Två varv till. Till sist skruvas plåtarna på och känslan är nästan Gråtfärdig.
Tänk så engagerade alla har varit. M mest, jag så mycket jag bara kunnat med två småttingar i famnen. Svärfar. Svärmor. Pappa. Mamma. Och tänk, när vännen C kom och hälsade på, så tog hon penseln och målade som om det vore det mest naturliga. Ja, vi är så tacksamma för precis alla hjälp vi fått. 
Dom där målarstunderna kommer för alltid att finnas i mitt hjärta. Älskade Pappa. <3 
Och dom där två alltså. Mannen och Svärfar. Vilken duo. Helt imponerad av dom. 
När vi tänkte oss hinna klart gavelsidan, tills vi skulle åka iväg till Gotland.. så insåg vi att ”nää… det blir för mesigt med den där gråa”. Vi har brytningen grå och vit inne i hallen. Så vill vi ju ha det. Men tydligt, så behövs mörkare grå där ute, där ljuset ligger på, på ett annat sätt. Så ny färg skickades efter och så fort vi kom hem från ön, öppnades burken med fin grön umbra. 
Utan att nästan någon av oss hängde med, så var vägg nummer två påbörjad. Den första väggen kändes som en evighetsvägg. Så hög. Så stor. Så mycket spikande. Men långsidan, där Verandan tar upp så mycket, gick det betydligt snabbare. Plus att erfarenheter redan var större! Samt att alla beslut hade fattats… 
Kommer heller inte glömma dom där kvällarna jag och M varit ute tillsammans, när barnen somnat, antingen rullade i vagn eller inne i småsängarna. Hur han och jag hjälpts åt och teamat.
Vi skojade där ett tag om att, hur ska barnen kunna sova sedan nu då, när dom inte hör spikslagen?…
Där, bilden ovan. Då hade vi baaara, bara, bara en halv sida kvar… men skulle vi hinna, innan vädret blev för höstigt?
Tre generationer jobbade på.
Och vi gav oss inte.
En vacker dag, vågade både den där mamman sig ända högst upp på ställningen. Och någon dag senare, hade den skäggige och hans fru lyckats nå sitt drömmål för Sommarens Renoveringsprojekt.
Två sidor med fönsterbyte och brädfodring. CHECK! 4 månader hårt arbete, på alla fronter. Men nu är det klart och vi är gråtlyckliga, glada och så kära i vårt vackra hem.
År 2014 när vi hyrde gården, som vårt Sommarhemma. Blev kära. Återvände till julen och så vidare. Då såg huset ut såhär;
2015, sommaren som Drömgården blev vår, såg det såklart prick likadant ut. Sommar bara..
Och nu, efter att vi fått pyssla om denna gård i två år?
-TADAA!
Det är fantastiskt att se hur vårt hem växer fram till det där nästan Sagolikt Vackra. Jag är ju som jag är, och tycker att det är hur bra som helst alltid. Redan från början när vi flyttade hit. Det är dom som bor här, som gör hemmet. Dom människorna älskar jag till månen och tillbaka och det spelar ingen roll om vi skulle bo i en liten stuga, tror jag. Men om vi bortser från det, så är det så löjligt roligt, det här. Ett intresse som blivit till, både hos mig och M. Det är förbenat slitigt ibland, och vi kan vara precis hur trötta som helst.. för självklart går småttingarna före allt, och allt som görs med huset är ett pusslande med livet. Vi gör det som ett team, och det är fantastiskt. Att vi nu är klara med första delen och kan pusta ut lite på Fönsterbyte- och Brädfodringsfronten, känns mer än bra. Tack M, för att du snickrar, målar, tänker ut, vårdar och förvandlar vårt vackra hem till vår Dröm. Och igen och igen, än om vi gnetat på (precis som sig bör) mycket själva, så har vi haft otroligt hjälp från våra päron. Så oändligt tacksamma för det!
Och resan fortsätter ju…. en liten paus bara, sen på´t igen med samma visa… på andra halvan.. och så lite takbyte på det någon gång vi ej bestämt när… tänk rött tegel, liksom…
Fönsterbyte- och Brädfodringsresan, Del 1. (År 2016/17). CHECK!!!
Lillafrun
av Emmeli | okt 14, 2017 | Emmeli funderar, Köket, Kökets renovering, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Ja, sidär. En liten smygkik, alltså!
Ett solbadande kök med slumrande katt på sofflocket. Faktiskt helt och hållet drömmigt, tycker jag.
Nu är två smygar på plats och med ens blev köket så mycket mer helt. 
Kan bara tänka mig hur fint det kommer att bli när vi målat lite färg på väggarna och ramat in med vackra foder. När vi gör om köket helt och hållet, kommer vi nog att ha pärlspont där. Men tills vidare gör vi bara smygarna precis som vi ska ha dom, och målar väggarna. Köket är inget vi kommer att byta på länge, länge.
Lördag, då!
Så himla skönt, som alltid, med helg. Vi gör lite allt möjligt. Hälsar på mannens Farfar. Hänger ännu mer med Sväggan och småkusinerna och Svärisarna. Idag är vädret, precis som igår, helt underbart. Mycket uppskattat. Långprommis, utehäng, lite trädgårdsfix och sånt har dagen ägnats åt mest. Jag tror också tusan nästan att jag somnade en grisblink, sittandes mot solvarma gårdshusdörren. Helt ljuvligt. Nu väntar soft lördagkväll.
Hoppas att ni har skön helg, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | okt 13, 2017 | Hallen, Norra Drömgården
God morgon, fredag!
…
Helt ljuvligt att få möta fredag med solstrålar in genom fönstren.
Glädjer mig åt fredagskänsla. Ungar som verkar ha ätit bus-sylta under natten. Och att kunna see igen! Ni som följer mig på instagram, instastories, har ju sett vilka brillor jag till sist bestämde mig för och hämtade ut igår.
Har ni sett vilken fantastiskt söt liten urna/kruka jag fick av mor och far när jag fyllde år?
Mamma vet att jag, och hon är ju precis likadan själv, ju älskar loppisprylar. Så ett utav paketen när jag fyllde år, var även i år, något loppat. Så himla, himla roligt, tankfyllt och fint. Den där lilla blå-vita urnan är Gävleporslin. Fint ska det va, liksom.
En Höstfin hall.
Ja… jag var i Gårdshuset på vår egen loppis häromdagen. Och fann en likadan stol som vi haft där i vitt, fast nu i brunt. Och det kändes liksom så höstigt och mysigt. Så nu fick den bruna flytta in och vara lite höstigt tjusig. Det var finaste Julia som inspirerade mig till lite mörkare möbel bland det ljusa nu.
(Ni som inte redan hittat henne, så finns hon på Juliak.nu. Hjärtevarmaste 4-barnsmamman och min söta bloggvän).
Ha en fin fredag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 12, 2017 | Emmeli funderar, Recept, Stora Lilla Familjen
Nedan kommer nu det efterfrågade receptet.
Ni måste prova. Så enkel gryta. Och så vansinnigt god! I lördags var vi ju 21 personer hemma hos oss, och den här maträtten är verkligen suuuuverän att laga till många. Pressad potatis, eller ris till. Hur du vill. Och En god sallad. Mums! Ursprungsreceptet är från köket.se. Här kommer det;
Spansk Paprikagryta med Fläskfilé
Du behöver (till 4 portioner) :
- 600 g fläskfilé
- 1 stor gul lök, i tunna båtar
- 3 klyftor vitlök, hackade
- 1 vardera röd, gul och grön paprika
- 1 msk rökt paprika
- 1 dl vatten
- 3 dl crème fraiche
- 1 msk koncentrerad kalvfond
- några kvistar färsk timjan
- 1-2 dl svarta oliver
- salt och nymald svartpeppar
- neutral matolja, att steka i
- ris eller pressad potatis till servering
Gör såhär:
- Putsa och skiva fläskfilén i ca 1,5 cm bitar och salta och peppra. Bryn köttet i en gryta på medelhög värme, ca 1 minut per sida så det får fin färg. Lägg över på en tallrik.
- Skär paprika i ca 3×3 cm bitar.
- Stek paprikan i grytan på hög värme tills den börjar ta färg och blir lite sotad i kanterna. Tillsätt lök och vitlök och låt steka med tills de blir mjuka. Häll då på vatten, crème fraiche, kalvfond och paprikapulver. Hacka några kvistar timjan och lägg i grytan tillsammans med svarta oliver.
- Låt det hela få ett uppkok och smaka av med salt och peppar. Lägg i fläskfiléskivorna och låt koka i 1 minut. Plocka några timjanblad och toppa grytan med och servera med det kokta riset eller den pressade potatisen! (i lördags lät jag gryta puttra myycket längre än så. Den blir bara godare! Smaka, smaka, smaka som Mat-Tina skulle ha sagt! Snåla inte med kalvfonden heller..!)
…
Jag och kidsen har haft mysig torsdag, trots massa regn. Långprommis och plask i vattenpölar. Pyssel, långt varmt bad för Lillasyster och samtidigt långdusch för mamman. Så finurligt påfund! Nu är vi på väg hela familjen, mot stan. Känns mysigt en grå kväll som denna. Mina glajjor är redan klara. Mamman är också sugen på ännu ett nytt nagellack. Ett begär jag hade som yngre och som nu, helt oförberett, har väckts igen. HemmaMammaliv, Fjällrävenbralla och Finlackade naglar. Bästa kombon och inget som behöver utesluta det andra. Festligast av allt med denna tur, om ni frågar Minimannen, är att vi ska på Hamburge-restaurangen och äta. Max, här kommer vi!
Ha en mysig kväll, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | okt 12, 2017 | Emmeli funderar, Emmeli pysslar, Liten 3 år., Mammalivet
Där;
En mycket, mycket nöjd treåring över sina nylappade favoritjeans. Så lättfixat! 
Jag klickade bara hem såna där strykbara lappar. Finns lite överallt. Såg att det till och med fanns på lilla mataffären här i byn. Tjopp, tjopp så var hålet på ena knät lagat och så fick det andra benet tre lappar, som för att kompensera mot att det inte hade något hål att lappa…alla nöjda!
Idag kör vi torsdag!
Morgonbestyren är avklarade, tvättmaskinen snurrar och jag sitter här och sörplar kaffe och andas långsamt. Det är tempo på frukoststunden om mognarna, alltså. Längtar du efter att sätta dig, mamma? frågade S i morse när jag serverade vad som nu önskades. Gullungen. Men det där tempot älskar jag. För det beror på att jag knappt hunnit skala ägget/breda mackan till den andra innan den första vill ha mera. Jag älskar när dom äter. Tycker att S haft lite si och så matlust om morgnarna ett tag, och så kan man ju vara. Vissa klarar ju inte alls av att äta frukost. Jag har lärt mig att tycka om frukost sedan jag blev vuxen. Medan M och Juniflickan vill ha maaat bara dom slår upp ögonen.
Jag fick dock världens utskällning som jag knappt höll på att ta mig ur utan att gapskratta lilla polisen i ansiktet.
Han ville ha juice. Men det fanns så lite så det skulle inte räcka till dom båda. Sa ändå; ”du får den senare”. Barnen är klara och hinner dra ifrån bordet innan jag ens hunnit äta hälften. Jag äter. Och tar den där lilla juiceskvätten. Känner mig lite som en bov, men tänker äsch, nu har han glömt den där. Vilket jag ju egentligen vet är precis tvärtom, där glöms ingenting…
Och jädrans. Några minuter senare blir jag påkommen.
”Mamma!? Har du taagit juicen? Man får inte TJÄLA juice från barn som ska dricka!! Nu får inte du några kiissar (kyssar) på hela dagen!!”
Mammor kan också gör fel. Sådetså.
Ha en god torsdag alla ni! Håll utkik, skickar er det efterfrågade receptet på Spansk Gryta under dagen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 11, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vilka mysiga dagar vi har, alltså.
Barnen och jag hänger med Svägerskan och hennes småttingar allt vi bara kan den här veckan nu när dom är här uppe för en Norrlandsvecka. Tänk så drömmigt om vi bodde närmare varandra…! Jag har sagt det förut, att M och hans syster fick barn med en dags mellanrum. Så coolt. Och dom två Småsystrarna, treåringarnas småsyskon, är det bara fem månader emellan, så det är så himla festligt att umgås. Inte bara för att barnen är jämngamla. Det är heltrevligt, helt enkelt.
Så mammor och kids har hängt varje dag denna vecka. Försökt pricka in utetid när vädret inte varit regnvräkigt alldeles förskräckligt. Idag fick vi till och med några solstrålar mot oss. Underbart! Mammorna pratar så käkarna nästan gått ur led. Barnen leker och leker. J
Jag älskar när jag får känna mig som en Lekmoster och göra Trolldeg i roliga färger och dra fram pärlor i glada färger att pärla armband utav. 
Det är så fantastiskt att få umgås med dessa små minimänniskor. Något jag absolut kan bli hutlöst trött av (typ i denna talande stund njuter jag tystnad då vi just sagt hejdå till darlingar och mina två chillar för en stund.. melliset är bortdukat och det är en liten lugn stund innan middagsfix..), men som jag bara älskar och mår som allra bäst utav. Ta hand om det finaste vi har, liksom. Bästa, bästa. <3 
Hur glad blir man inte av färglada armband gjorda av småttingar?
I övrigt är det vardagsvecka som vanligt. S är mer än nöjd över sina nypimpade brallor. Så himla fräsigt att kunna laga sina favoritbrallor. Måste visa senare! Jag glädjer mig åt att också ha hunnit stryka lite och dessutom brottat ner den där viktvättshögen som hann bli hutlöst stor. Njuter också av tanken på att vi hade en så härlig Höstfest.. och tycker samtidigt att det är lite smygskönt med paus i baknings-rejs-mest-varje-dag-bakande. Mannen jobbar, Brandmannar, Pappar och hinner också på något vis med husfix. Juniflickan jobbar på och försöker hänga med större barnen så mycket hon orkar, samtidigt som hon har en envis förkylning och dessutom ”välkomnar” den ena nya tandsingen efter den andra. Älskade Vardagsliv.
Har ni en god vecka? Är ni päronlediga, jobbar ni, pluggar? Berätta gärna. Jag är typ sugen att gå en fotokurs… hm. Skulle det rymmas i livspusslet tro?
Må så gott alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer