Vi har haft sånt flow jag och barnen och sått jag vet inte hur många fröpåsar… urtrevligt!! ..men ganska så snabbt märkte jag, trots att vi gjort som vi alltid gjort, att ”det här går ovanligt trögt”.. i vissa byttor gror det rätt så fint, i många trögt.. och i vissa har det inte grott alls. Jag har mumlat för mig själv.. ”den här såjorden är som en lera”..och efter att nu ha pratat med en vän i byn, som varit ut för exakt samma sak.. så kan vi konstatera att den billiga såjorden vi fick tag på på stora blomsterhaket i stan.. det var bara, bara skräp. En bra jord är så mycket viktigare än man tror. Hasselforsgarden har min absoluta favoritjord, men jag fick inte tag på deras såjord.
Jag sår i 2/3 plantjord och 1/3 såjord.. nu har fröna som orkat gro, knappt vuxit mer än någon centimeter på flera veckor, för den billiga skit-såjorden har liksom bildat en lerig kaka där man förstår att det är tungt för rötterna att ta sig fram.. så många små plantor är bortbrända. Men! Här ger vi oss inte i första taget. Inte andra och tredje heller (jo, jag har beställt fröer i minst tre-fyra omgångar denna säsong..)…
idag har jag försökt rädda småplant genom att skola om, vissa plantor som är redo att skolas om.. men vissa som egentligen är för pyttepyttesmå och som skulle kunna växa mer i byttan..men låter dom vara kvar i billig-jorden, kommer dom dö inom någon dag för så har händelseförloppet sett ut. Nu har jag, på det pillrigaste vis, bäddat om småplanten i hassefors-P-jord och hoppas så att alltsammans ska ta sig och orka leva vidare.
Zinnia är en tapper, otroligt lättodlad blomma som dessutom är hutlöst söt OCH står helt makalöst bra i bukett.. den är jag lycklig för att den klarat sig så bra. Väl redo för omskolning idag..
Pillrigt och roligt att skola om kralliga små liv. För fler ord om hur jag gör när jag skolar om småplant, kan ni läsa HÄR!
Här har vi ännu ett tappert gäng, en söt flox ´Cherrry caramel´, som jag är så himla längtig efter. Den ser så söt ut på bilden.. men jag ser att även den håller på och tycker att jorden är för lerkakig.. så inom kort ska den också räddas och skolas om i finjord.
I plastpåsarna står ett gäng luktärter som verkar komma finfint.. puh. Där är ingen såjord med alls, bara plantjord.
Förresten, HÄR har ni min bästa Luktärtsguide om ni ännu inte sått luktärter.. det är inte aalls för sent, tvärtom, perfekt tid nu!
Åhåhå, jag äär så omåttligt pepp på en blommig sommar!
Mitt i allt hejdlöst världsligt krångel.. som att frön ej gror eller småplant dör.. så njuter jag. För här finns inte plats för press och prestation, vilja javisst! Viljan och lusten driver och fastän det är nog mycket pyssel att driva upp egen plant, när det går som hejsan.. så är det ändå så himla värt mödan även när det krånglar. Nu är jag så alldeles extra mån om att hålla dessa darlingar vid liv att när jag är här inne i odlingsrummet finns inte utrymme att tänka på annat än just precis vad jag håller på med, där och då..
Jag har målbilden framför mig… en skön dag i början av juni.. då står jag där på knä vid rabatter och odlingsbäddar och planterar ut.. och så direktsår vi i nya bäddarna också.. och tänk sen allt gott att äta och alla buketter.. åh.
Än om målbilden driver.. så är resan målet! .. händerna i jorden, fröna i den kupade handen, pillret, ömkandet, påtandet.. det är så själagott att ord ej finns. Dessutom, hela alltet tillsammans med dom där som är ägare av gummistövlarna som står parkerade precis innanför odlingsrumsdörren, liksom redo att hoppas i och arbetas i..
Åhå så skönt med ny vecka och känslan av att ”nu blir det bara bättre och bättre för var dag”. För en vecka sedan var det depp i luckan, nu är hopp om livet en masse. Vi kikar lite på veckan som gick..
Början av veckan var det tvunget till luuuugnt tempo. Ork fanns ej hos mor och andningen var tät, så obehagligt.. van att springa med två barn i springvagnen, men dessa dagar var det tungt med en tur längs vår egen lillväg. Vi satt mycket kring köksbordet och knåpade kollage och klistrade i album.. timtals fördrevs och det var väldigt mysigt mitt i allt. Skönt att ha ännu ett år av foton i familjealbumet.. bara typ senaste två åren kvar… puh.
Tussilagoturer gjorde oss alla gott!
Pyntad ponny bar alla tre barnen tryggt fram. Och titta där då! En Storebror som red alldeles själv. Så modigt, va! Han sitter som gjuten… morsan blir nästan avis på hans avslappnade sits…
I mitten på veckan började lust och lite ork finnas och vädret hjälpte massor .. vi beslöt oss för att göra fint i Lekstugan efter vinterförvarandet av alla sandlådeleksaker och tidigvårens allt geggigt lekande.. det tog timmar att gno rent..putsa små fönster och skura golv, men se så fint det blev;
Söta söta lilla lekstugan!
Hästarnas lerhage började förvandlas till en torrare variant. Hurra! Det putsades bort vinterpälsar och tog svettiga turer ute på åkrarna.
Så vaknade vi till fredag och precis en vecka efter att mannen börjat känna sig sådär betydligt piggare, började nu jag också att göra det. SÅ SKÖNT! Överlycklig över att orka baka och greja med barnen och känna doften av nybakt sockerkaka, om än svagt, svagt. Brofikat vet ni att vi njöt av..
Helgen firades också in med att jag överraskade Juni med en ny (begagnad förstås) cykel… då jag ju backade på hennes lilla gröna precis när hon lärt sig cykla för några veckor sedan. Pappan överraskade ungarna med att göra nya gungor. Och som det cyklats och gungats under helgen!
.. och grillats luncher och middagar. Och glasspremiär tog vi oss också där i trähammocken, hela gänget.
.. och hej vilket flow vi haft med skapandes av Köksträdgård och Blomsterland. Så himla fräsigt det känns. Jag ska berätta mer om detta, hur vi gjort osv. Hittills har inget kostat en krona, bara arbetskraft av oss själva! Peeerfekt! Att vara helt slut till kvällen efter skottande av hästskit, det är kanske den bästa tröttheten tycker jag.
Veckan avslutades hjärtevarmt. Vi gick till postlådan och fann det sötaste av paket.. alltså jag får ont i kroppen av detta. Så fint gjort. Lyckans oss med världens finaste Storfamilj.
Söndagmiddagen blev rest-potatis-och-purjolökssoppa, hårdbrödmackor, korv och makaroner i en salig blandning. Ute på bron, i vad som nästan kändes som smygsommarvarmt. Helt helt underbart, denna helg var precis vad vi alla behövde. Så tacksamma. Och redo för en ny vecka!
Hoppas så att ni också haft det gott och kunnat njuta. <3
…
Nu har vi firat måndag och friska kroppar med en långtur till fots/i vagn/på cykel, med hela familjen.. helt obeskrivligt härligt att få röra på kroppen igen med armarna farandes!
Den här veckan har både måste-tråk-grejer på agendan och mycket härligt.
Önskeplaner vecka 16!
-Ta en dag i taget, bland gullungar och en vår som blir vårigare för var dag. Gråtlycklig, kan jag bli för mindre.
– Känna in ork och försööka att inte tuffa på för fort ur denna covid-härva.. kroppen känns tung och snabbt flåsig, små små steg tillbaka är tanken..
-Trädgårdspåta! – vi är i full gång där ute och sånär som på topplager jord, staket och spaljéer, är Köksträdgård/Blomsterlandet klart för sommaren.. så bra, nu får bäddarna ligga till sig framtills direktsådd och förkultiverade småplanten hamnar där. Bara lite krattande kvar också, sen är hela gården gjord… jag drar ut på det sista in i det längsta, jag råkar nämligen älska att kratta, hehe..
-Göra ett kampanjjobb jag är hjärtinnerligt stolt över. Och med det kommer goda recept som ni får ta del av! Håll utkik!
-Skola om småplant! … så mycket jag hinner. Det går både bra och dåligt där uppe i odlingsrummet, tycker jag… vill ni ha en kik inom kort snart, kanske?
-Ha helgdag tillsammans med alla barnen., utan pappan. Inte synd om mig/oss här hemma. Men tråk för pappan som ska iväg heldag och brandöva. Och tråk för oss som inte får vara med honom. Hjälten M<3
-Avsluta veckan med vad-vi-nu-önskar. LYX!
…
Önskar er alla en god vecka. Ta hand om er, allt ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
Å hejsan hoppsan, dags att sträcka på sig, säger Fjödur! -så var det måndag, igen!
Livet susar och med våren kommer ivern. Samtidigt som vi på ett sätt har det väldigt lugnt här hemma på gården. Tacksamt alltihopa. Tiden som är nu har också förstås en liten paus-känsla över sig, eller hur? Vi kan leva på bra här, trots rådande tider. Men, jag längtar efter många. Framförallt att få umgås med mina föräldrar. Världens bästa. Så glad för facetime mitt i allt.
Okej. Vi tar en titt på veckan som gick innan nya veckans planer!
Vi sådde luktärter och pysslade om tomatplantorna, gav dom större krukor och ny jord.
Storebroren började räkna i sin räknebok han fått av sina Gudpäron. Ni var många som såg den på instastories och frågade efter den. Jag hittar en massa härliga böcker i samma serie, HÄR. (”Bli bra på matte! 7-9 år”, heter Minimannens bok exakt).
Sena sena kvällar (nätter) blev det för mig och mannen. Uppdrag Pärlspont. Krångligt, högt och gängligt. Sammanfattar trapprummets väggar. Men, små steg framåt, är också steg framåt. Jag målade. M spikade.
Vi fyllde själarna med sånt där.
Jag tänkte ”det här har jag aldrig gjort så det går nog bra”, ala Pippi Långstrump. Hade ju ändå fått proffsinstruktioner av Byggmästaren M. Pärlspontspikandet i lekstugan påbörjades alltså och på mina två små tillfällen där ute under veckan blev två väggar gjorda. Två kvar.
Ungarna njöt Påsklovsmellis.. ”Mammas Kardemummabullar med Chokladkräm”! (recept HÄR)
Jag var helt slut av den där hästen. En sekund ångrade jag att jag fallit för honom. Men, han gjorde mig mycket lycklig också.
Vi hade arbetskväll ute i gårdshuset och ute på gården. Hela familjen kämpade tappert. Det blev så tjusigt och nu är det en fröjd att gå in där i gula huset igen. Det stöket ni ser i bild är bara en bråkdel, som ni förstår. Svängen på tippen dagen efter, var hallelujah! Fler som älskar att rensa!?
Fredag! -och vi beställde tapeter!! Bertilen var med och arbetsledde mamman och pappan. Hemma på gården ponnygosade Storasyskonen tillsammans med sin Farmor, faster och småkusinerna. Till kvällen blev vi bortskämda med svärmorslagad paella. Åhå så gott!
Det blev lördagmorgon. M och Svärmor skulle ut och rida tillsammans. Jag bakade dubbelsats bröd och myste med minstungarna. Storebroren, var nämligen iväg på mycket efterlängtad Farfars-date i Farfars garage.. ett drag till en gammal skottkärra skulle ordnas, så att Minimannen fick sin alldeles egna ”fyrhjulingsvagn”
… men inte mycket blev som tänkt. Sånt som kan hända med djur, hände. En strömstöt skrämde en häst, som skrämde en annan häst och nånstans där, var stackars svärmors finger. Som sedan var allt annat än rakt. En dag på akuten och gipsad hand, blev resultatet.
Medan vi vankade av och an för att få hälsning från stackarns farmorn, passade M på att ”vänskapsleka” med Fjödur. Den leken, som är ”grunden till allt”, handlar om att få hästen vän med både dig som människa och alla prylar runt i kring. Att kela såväl med handen som med långa repet. Över hela kroppen. För en sån som Fjädern är det här en lek som inte går att överbruka.. han behöver få hjälp att förstå att det inte är så farligt, det här.. våga lita på människan.
Vi tyckte synd om Farmorn. Samtidigt var S jättebesviken över utebliven farfarsdate. Jag och M, hade ap-dåligt samvete.. fastän inget var vårat fel, vilket tappra svärmor var snabb med att säga. Men ändå, ni anar känslan.
Jag försökte rädda upp situationen. Bakade en sockerkaka och lockade med hela familjen på en tur ut till havet. ”Störde” med kaffe och kaka hos nybyggarna (Storan och Svågge) och på kuppen fick vi alla havsluft i lungorna, sol mot kinderna och allt kändes lite bättre sedan.
Lördagen slutade lyckligt. Farmorn och Farfarn kom hem igen. Minimannen hann över och draget hamnade på plats. Jag och M log från kind till kind, åt synen av Miniman som sedan kom körandes, med sina småsyskon packade bakom sig. Tänk, vilken lycka. Framförallt, att ha en Farfar som Farfar L.
Mamman sprang. Och njöt så det stod ut genom öronen. Sen firade vi livet, med vårens första grillning. Bjöd över svärisarna till oss och hade en så mysig kväll. En oturslördag som blev himla fin till sist.
Veckans sista dag hängde vi ute från morgon till kväll. M verkade barfotahovar. Jag och barnen trädgårdspåtade. Och till kvällen var vi ute på tur hela familjen. Småsyskonen susade fram i springvagnen med hjälp utav starka pappan. Storebroren cyklade. Och mamman sprang också. Helt underbart! ”kan vi göra det här jättejättemånga gånger?”, frågade 6-åringen.. lyckat!
…
Nu väntar en ny vecka! Och precis inget vet vi om den. Det enda vi vet, är nu. Precis som alltid. Vi tar en stund i taget. Norpar åt oss av guldstunder. Och försöker följa med, livet!
Veckans planer:
–Aprilnjuta med ungarna! Vi hänger ute så mycket vi bara orkar nu!
–HemmaMamman har alltid små bestyr vecka för vecka, hemmet-bestyr.. och jag råkar älskar sånt och kan känna pirr i magen över att denna veckan planera att knövla in alla vinterkläder i tvättmaskinen och därefter, stoppa fräscha munderingarna i klädförrådet. Våren är här, hurra!
–Susa iväg på lekdate med efterlängtade vänner! Ute kan vi i alla fall ses, tänker vi. Både mammor och barn längtar efter varandra.
–Brandismannen har jourvecka så det är pussel-teamwork mellan mig och M.. vi ”rastar” oss själva (främst M som behöver vara nära brandstationen) och hästarna nära gården/brandstationen. Det funkar fint! Och om en vecka känns det så himla lyxigt när vi är ”fria” att susa iväg längre, alla tillsammans alltså.
–Kvista över till svärisarna och låna deras fräsiga testcykel. (Nära hem. Nära till ungar. Nära att släppa allt och vara beredd om larm skulle gå för Brandismannen. Peerfekt!)
-Sända er hälsningar! Ni undrar bland annat hur jag sköter mina pelargoner.. ska försöka sammanfatta det!
–Jobba från marken med hästarna. ”De sju lekarna”, får inte glömmas bort trots att det är så härligt att rida nu. Inte min favorit, jag älskar att rida ju. Däremot gillar M det där från marken-arbetet, så han tar mer än gärna på sig det. Tackarr…
–Skola om plant! … i alla fall börja så smått. Och Penséspana!… längtar efter att vårplantera ute på verandan!
–Försöka småtvinga oss själva att komma framåt på övervåningen än om vi båda känner att det är så väldans lätt i dessa ljuva apriltider att börja med något härligt projekt ute…. men, pärlspont ska fortsätta spikas och målas! Spackel ska upp på väggarna.. basta!
–
Nu ska jag sno ihop en matlista för veckan och skriva handlingslapp. Älskar att avlasta mamma-hjärnan på det sättet. Och den här veckan blir det soft, tänker jag. Vi har så mycket för oss, så mycket härligt.. och är typ noll sugna att stå vid spisen långa stunder. En snabb köttfärssås, går alltid hem. Tänker också att det får bli köpes-pyttipanna fräst ute över elden en dag. Med stekta ägg och mormors rödbetor till. Piffa till vardagen kan vara det mysigaste man gör!
Och efter att varsamt ha petat ner frön i gamla plastkrukor, där i snöiga mars.. vattnat och ombesörjt. Sett fröna gro, skola om pluttarna som till sist växer ur sina krukor och bara längtar ut. Då, är det så fräsigt att till sist få plantera ut alltsammans i rabatterna, där ute i riktiga livet, och bara invänta magin efter ännu mera vattning och tid.
Som ni ser hade jag förstås min lilla Juniflicka till hjälp.
Min ettårsplant hade kunnat vara större, sannerligen. Men småvännerna fick det kämpigt i snöiga, kalla dagarna i början av maj.. när jag så glatt flyttat ut dom dit efter en så sommarvarm april… jag förmådde mig aldrig att kånka in alltsammans till varma hemmet igen, så ja.. lite för mörkt. lite för kallt. men vi har kämpat på bra ändå, tror knappt en endaste liten en kolavippat så det var en härlig mängd att plantera ut häromdagen.
Dubbla jordgubbsröda zinnior. Rosenskäror i färg jag i minns eftersom påsan hivats iväg. Praktvädd i rosa som jag ser fram emot med spänning. Och barnens solrosor i rosa-gul-röd.
Tobaksblommor storlek stor ifrån mor. Dom doftar så himmelens gott!
Så, bland perenner och rosor duttades småplantorna ner.
Ett litet spadtag, vattning i lilla gropen, ner med plantan och pytsa jord i kring. Vatten till sist också, förstås.
Det ser ut som det gör alltså, när det är nyplanterat. Men redan till kvällen syntes det att plantorna tagit sig och såg så lyckliga ut där i stora landet.
Pionknopparna gör mig pirrig i magen. Smultronplantorna likaså.
Jag fick en fråga hur vi gjort rabatterna. Dom är grävda av min papps. Friade från torv. Påfyllda med Guld från Lagårn….kogödsel alltså. Som vi tagit från gödselstacken… brunnen sedan vi vet inte hur många år. Brunnen kodynga och vanlig planteringsjord, det är vad rabatterna fyllts med. Hoppas på att det ska vara gott för de gröna darlingarna.. det verkar så redan nu, faktiskt!
Juniflickan vattnar smultronplantor.
…Fast inga köpta stora varianter i den där kanten, som i den i andra ytterkanten. Nej här, där Skrållan står har vi gjort ett försök att gräva upp vilda smultron och plantera ner. Det kan bli bra, eller inte. Vi håller tummarna! Så roligt att testa. Jag tror att det är så man behöver göra med trädgård. Bara köra och våga prova sig fram.
Vi hoppas på en härlig blomsterrabatt!
Ja. Nu är även småplanten i jorden, kvar är vattning och blomningslängt!
… och för sjutton! – Dahliorna!! Dahliorna, ska förstås också ner där i jorden.. men jag väntar i det längsta för att inte frosten ska skrämma livet ur dom.
…
Nu fortsätter onsdagen här. Jag har en lång att göra-lista för dagen, men betar av den allteftersom livet styr. Ett utav dagens absolut viktigaste att-göra, är att dofta äppelblom. Viktigt, ohhja!
God måndag! Maj oh maj, så ljuvliga tider nu. Varje dag, är ett liiiv!
Här kommer några glimtar, från en del, av senaste veckans liv här på gården.. veckan som gick, fylldes med;
Otrooligt trött måndag. Ni vet, ivriga tider blir förstås också till slut trötta tider. Så, måndagen blev en återhämtningens dag, för att tanka nya krafter. Oerhört tacksam att vi kan forma dagarna dagarna så mycket, livet, utefter mående och ork.. så rikt och lyxigt för hela familjen. Ett tabatapass satt så, så fint och var en del i tankandet för mor.
Barnen fick nya pärlor till pysselskåpet. En lång stund av pärlande, så gott.
Till kvällen var pappan på brandövning och vi andra gav oss ut och fortsatte krattandet på gården. Check på den punkten nu!
Tisdagsförmiddag! Skolbarn på skola. Småpojkar hos Mormor och Morfar. Själv, drog jag iväg och hälsade på älskade Bästis-Idan och hennes gullunge. Hur mysigt som helst!!
Jag har skolat om så många små plantor att jag både känt mig… och uppenbart också sett ut så; V I M M E L K A N T I G. Och alldeles lycksalig!
Lillminsting och jag följde med StoraLillebror på sin första inskolningsträff, med övriga byns kottar, på skolan! Wow!
Mitt i onsdagen checkade pappsen ut och Lillminsting hade en väldans drömmig eftermiddag. Med traktoråkande (mockande av hästhage) och en tur till tippen, ni vet med ”det som gömts i snö-högen”… ni hör ju, vi jobbar på med den där vårlistan! 😉
Under tiden passade jag på att hinna allt och lite till här inne. Baka Mammabröd till mellishungriga skolbarn. Baka surdegsbröd. Och mitt i allt provade jag mig också fram till en kaksort, en ”melliskaka”, enbart sötad med honung.. ska försöka komma ihåg vad jag gjorde, så jag kan dela receptet.
Kristihimhelg! Och jag blev så himla glad under barnvagnsturen, då jag fann en utav våra mössor.. upphängd på en stolpe intill vägen. Tack snälla byabo för din hjälp! Kall, kall, kallll majdag.
Vi bjöd hem vännerna på middag och myste inne bland nygräddat surdegsbröd, kattungar, tända ljus… päron-bord i Salskammaren…
… och gullungarna fick leva loppan i köket, just här pågick glassfest… och renoveringsstöket? ..bekom exakt ingen av dessa ungar. Mer rutinerade människor på att leva i byggprojektande, får vi nog leta efter! Älsklingsbarn!
En knäckig blåbärspaj med vaniljvisp till, kunde man också välja som efterrätt. Himmel, så gott!
Receptet på knäckiga pajen och vaniljvispen, finner ni HÄR.
Fredag! Älskade M drog iväg tidigt till min Mamma och Pappa, för att ställa ställning och hjälpa till med målning just i toppen av huset. Vi andra, gled in några timmar senare.. mest med glada hejjarop och för att bjuda på glass. Firade lyckad målningsdag, liksom!
Fredagkväll. Ungar sov/tittade på Masked Singer.. vi har tv igen förstår ni, efter ett långt tag utan. Så väldigt nymodigt att kunna titta på något då en fredagkväll. Vi päron hade därmed tumistid av så mysig sort. Vi grejade på ute i vackra majkvällen.
Känner mig sådär löjligt nöjd över att jag orkade (för första gången ska tilläggas) att göra det riktigt höststädat i köksträdgården innan vintern.. täckte alla bäddar redigt ännu en gång. Det känns så ”ordning och reda” och inspirerande att börja så där nu. Hurra!
M stöttade upp staketet. Check, på det också!
Lördagmorgon. Att få gå ut i lugna morgonen, höra fåglarna kvittra.. släppa ut hönsen.. gosa nyvakna hästar i hagen..
Nyp. Mig. I. Armen. Jag är så ofantligt tacksam över att vi får uppleva hela alltet. Tillsammans. <3
En flåsig morgontur med vårens första vitsippeplock följde därefter. Som Ikran skulle ha sprungit med en morot framför mulen, sprang jag, med vitsippebuketten framför nosen.
Dagen fylldes sedan med dopfirande. Jag spanade in den vackra gitarristen..
Jag lekte fotograf och det var inte svårt alls. Älskade lilla M, vilken ljuvlig skapelse du äär!
Söndag!
Som innehöll ditt och datt. Bland annat städade vi ur oss ur odlingsrummet. Barnen hjälpte mig att bära byttor här från våning två, ut till lilla växthuset och vi gick jag vet inte huuur många vändor innan alla blomster-, och grönsaksplantor, dahliaknölar, tomater osv. var på plats. Tack för den här gången, oldingsrummet! ….vi får väl se om vi hinner odla ännu en vårvinter här inne…
Helt underbart att allt är utflyttat till Lilla Pettson-växthuset nu! … i samma stund, kom försommaren med en sagolik ljum bris. Så hejdlöst efterlängtat!
Resterna från blåbärspajen, blunda mot kvällssolen, hoppa studsmatta med barnen… och somna i ett skönt uttröttat trassel i Storsängen.
Livet på en pinne!
Önskeplaner för vecka 20
–Börja veckan med studiedag för skolbarnen! … ljuvlig veckostart i absolut helt fantastiskt SOMMARväder!
-Njuta, en dag i sänder.. denna tid, denna tid… helt och hållet sagolik. Älskar att vinden är ljum nu, se hur gräset grönskar för varje timme, små björkknoppar som färgas i grönt och nu med värmen slår ut, mer och mer timme för timme .. höra fåglarna, glädjetjut från barnen som leker, gosa nyvakna hästar som ligger ner och solar om morgonen… maj oh maj..
-Följa stora lilla B på äventyr! .. ännu en träff med skolan och kottegruppen väntar. Älskar och är såå tacksam över att få vara med honom ”ända in i (skol)mål”. Har ord att skriva om det här. Dom sitter lite fast, som sagt. Men kanske lossnar dom under veckan.
-PÅTA PÅ! .. fräsa landen, ta hand om planten, så rödbetor, strössla hästskit i rabatter och land…. osv osv osv.
-Möta Pingsthelgen! .. med storfamiljehäng, konfirmation osv. Ser fram emot det!
…
Önskar er alla en fin vecka! Ta hand om er, allt allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Min ettårsplant hade kunnat vara större, sannerligen. Men småvännerna fick det kämpigt i snöiga, kalla dagarna i början av maj.. när jag så glatt flyttat ut dom dit efter en så sommarvarm april… jag förmådde mig aldrig att kånka in alltsammans till varma hemmet igen, så ja.. lite för mörkt. lite för kallt. men vi har kämpat på bra ändå, tror knappt en endaste liten en kolavippat så det var en härlig mängd att plantera ut häromdagen.
Så, bland perenner och rosor duttades småplantorna ner.
Pionknopparna gör mig pirrig i magen. Smultronplantorna likaså.
Juniflickan vattnar smultronplantor.
Vi hoppas på en härlig blomsterrabatt!
Senaste kommentarer